Sicilien

Sicilien (Sicilia)
Region i Italien
Flagga
Vapen
Land Italien Italien
Provinser Agrigento, Caltanissetta, Catania,
Enna, Messina, Palermo,
Ragusa, Siracusa, Trapani
Huvudort Palermo
Area 25 703 km²
Folkmängd 4 972 124
Befolkningstäthet 193 invånare/km²
Regionspresident Rosario Crocetta
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
ISTAT-kod 19
Geonames 2523119
Karta över Italien med Sicilien (Sicilia) markerat
Karta över Italien med Sicilien (Sicilia) markerat
Karta över Italien med Sicilien (Sicilia) markerat
Webbplats: www.regione.sicilia.it

Sicilien (sicilianska och italienska: Sicilia) är en italiensk ö och region i Medelhavet. Det är Medelhavets största ö med en yta på cirka 25 700 km².[1] Öns största stad, tillika regionens huvudstad är Palermo. Sicilien har medelhavsklimat och ön är mycket bergig. Det högsta berget är vulkanen Etna, som är 3 329 m ö.h. Centrumområdet på ön är huvudstaden och huvudorten Palermo, som ligger på Siciliens norra kust. Andra stora städer och centrumområden är Messina, Catania, Taormina och Syrakusa. Alla dessa ligger på öns östkust. Sicilien skiljs från det italienska fastlandet av Messina-sundet

Historia

Kungariket Sicilien

Innan greker och kartager/fenicier/punier700-talet f.Kr. koloniserade ön beboddes den enligt Thukydides av tre folkgrupper kallade sikaner i södra och mellersta Sicilien, sikeler i öster och elymer i väster. Bl a den elymiska staden Segesta gjorde motstånd mot kolonisationen. Om grekiska kolonier på Sicilien: Se Magna Graecia.

Det första puniska kriget, 264-241 f.Kr. mellan Romerska riket och Karthago handlade i stor utsträckning om Sicilien och slutade efter en stor drabbning till sjöss med att Karthago fick avstå ön. 241 f.Kr. blev Sicilien Roms första provins.

Under det andra puniska kriget, 218-202 f.Kr., spelade ön en stor roll då staden Syrakusa (italienska: Siracusa) allierade sig med Karthago. Den romerske fältherren Marcellus intog dock staden och karthagerna förlorade därmed en av sina viktigaste allierade.

Sikelö (isl. Sikiley) var det fornnordiska (vikingatida) namnet på Sicilien.

Kungariket Sicilien uppstod sedan ön Sicilien efter 1060 anfallits av normander, som under ledning av Roger de Hauteville efter trettioåriga strider erövrade ön från saracenerna. Periodvis har fastlandsdelen av kungariket utgjort ett separat rike under benämningen Kungariket Neapel. Under en stor del av 1800-talet kallades riket Bägge Sicilierna. Geografiskt motsvaras kungariket Sicilien av dagens italienska regioner Kampanien, Kalabrien, Apulien, Abruzzo, Molise, Sicilien och Lukanien.

Den 11 maj 1860 landade Giuseppe Garibaldi vid Marsala under sin kampanj för att störta det Bourbonska styret i kungariket Bägge Sicilierna och 1861 ena Italien under kung Viktor Emanuel II.

Språk

Det officiella språket är italienska, men på Sicilien talas även sicilianska som är ett eget romanskt språk.Språket har influenser från flera språk, till exempel Grekiska och Arabiska då Sicilien har en lång historia med många olika styrande. Och i många byar har dom egna varianter av den sicilianska dialekten som i sig är som egna språk.

Maffian

Ön var beryktad på grund av maffian, som är en hemlig förbrytarorganisation från Sicilien år 1860. Den första maffiaorganisationen, Cosa Nostra, är siciliansk och många amerikanska maffiabossar har sicilianskt påbrå.

Geologi

Vy över staden Isnello i Madoniebergen.

Sicilien är en bergig ö med många bergsstäder belägna på 1000–1500 meters höjd till vilka man tar sig på serpentinvägar.

Det största berget på ön är vulkanen Etna.

Se även

Referenser

  1. ^ Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Sicilia", CC-by-sa, läst 2010-10-05

Litteratur

Externa länkar