Siekajärvi
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°42′40″N 21°05′30″Ö / 66.71117°N 21.09171°Ö |
SWEREF 99 TM | 7412305, 768413 |
Mått | |
Areal | 1,14 km² [1] |
Höjd | 317 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,22 km [2] |
Medeldjup | 0,5 m [1] |
Maxdjup | 0,7 m [1] |
Volym | 600 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Råneälvens huvudavrinningsområde (7000) |
Utflöde | Siekajoki |
VattendragsID (VDRID) | 741265-173090 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE741197-173249) |
Övrigt | |
SjöID | 741197-173249 |
ID vattenförekomst | SE741197-173249 |
Vattenytans ID (VYID) | 741140-173312 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 741165-173254 |
Namn | Utloppet av Siekajärvi |
Areal | 12,03 km² |
Vattenytor | 1,33 km² |
Sjöprocent | 11,06 % |
Ackumulerad areal uppströms | 47,09 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Siekajoki |
VattendragsID (VDRID) | 741265-173090 |
Avstånd till havet | 157 km |
Medelhöjd | 323 m ö.h. |
Område nedströms | 741225-173160 |
Källor | [3][4][5] |
Siekajärvi är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Råneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 0,7 meter djup, har en yta på 1,14 kvadratkilometer och befinner sig 317 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Siekajoki.
Namnet är finskt, men förleden kommer av det samiska ordet siehká, som avser ett skjul där man gjorde rökeld för renarna under sommaren.[6]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Siekajärvi ingår i det delavrinningsområde (741165-173254) som SMHI kallar för Utloppet av Siekajärvi. Medelhöjden är 323 meter över havet och ytan är 12,03 kvadratkilometer. Räknas de 2 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 47,09 kvadratkilometer. Siekajoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 157 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (34 procent) och sankmarker (52 procent). Avrinningsområdet har 1,33 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 11,1 procent.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Falck, Albert; Korhonen Olavi (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn ([2. uppl.]). Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Libris 10894842. ISBN 978-91-971835-6-7
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Siekajärvi på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |