Stöpafors

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stöpafors
Småort
Stöpafors kvarn.
Stöpafors kvarn.
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Kommun Sunne kommun
Distrikt Sunne distrikt
Koordinater 59°57′43″N 13°5′48″Ö / 59.96194°N 13.09667°Ö / 59.96194; 13.09667
Area 29 hektar (2020)[1]
Folkmängd 68 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S5626[2]
Beb.områdeskod 1766SB107 (2015–)[3]
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Stöpafors är en by i Sunne distrikt (Sunne socken) vid Övre Fryken västra strand, utmed E45 i Sunne kommun i Värmland. Från 2015 avgränsar SCB här en småort.[4]

I byn finns Stöpafors kvarn som levererar stenmalet skrädmjöl till affärer över hela landet. Processen är densamma liksom maskinerna som när kvarnen först togs i drift 1918. Stöpafors var fram till slutet av 1800-talet järnbruk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tosseberg hemman hade sina utmarker i norra delen av Gräsmark, större delen löstes ut den 25 juli 1661 med 3 riksdaler per skatteöre.

Hemmanen som löstes ut var:

  • Granbäck 1/2 mantal skattehemman
  • Grinnemo 1/3
  • Gräsmarken 1/2
  • Hedås 1/3
  • Kärr 1/8
  • Långtjärn 1/4 (skogfinskt hemman)
  • Malsjö 1/3
  • N.Bråne 1/4
  • N.Forsnäs 1/4

Tosseberg hade vid skattläggningen undantagit ett torp mellan Forsnäs och Kärr. Detta torpställe löstes senare ut och är nu 1/8 hemmanet Linna.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  5. ^ Jan Magnusson, Gräsmarks Historia, s.23.