Sunne kommun

Sunne kommun
Kommun
Sunne kommunhus
SloganSagolika Sunne.
Kommunens vapen.
Sunne kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortSunne
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 425 ()[1]
Areal1 448,25 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 287,98 kvadratkilometer[2]
- därav vatten160,27 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet10,42 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°50′00″N 13°08′00″Ö / 59.833333333333°N 13.133333333333°Ö / 59.833333333333; 13.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Sunne domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1843[3]
Anställda1 625 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1766
GeoNames2670703
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sunne kommun är en kommun i Värmlands län. Kommunens centralort är Sunne.

Landskapet präglas av skarpa kontraster mellan milsvida bergplatåer klädda med barrskog och dalgångar som är öppna och uppodlade. Skogsnäringen, med företag som pappersbruket Rottneros Bruk, har under många år dominerat det lokala näringslivet. Pappersbruket är fortfarande av vikt men med tiden har näringslivet blivit mer diversifierat.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har befolkningsmängden legat stabilt mellan &&&&&&&&&&013112.&&&&&013 112 och &&&&&&&&&&014044.&&&&&014 044 invånare. Centerpartiet har under lång tid dominerat kommunpolitiken. Efter valet 2022 styr dock en koalition bestående av Moderaterna, Liberalerna och Hela Sunne.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Sunne municipalsamhälle inrättades i Sunne landskommun 16 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1919 när Sunne köping bildades som en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen införlivade 1936 områdena Skäggeberg och Åmberg och 1940 områdena Leran och Sundsberg, alla från landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Stora Sunne (av de tidigare landskommunerna Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik) medan Gräsmarks landskommun och Lysviks landskommun samt Sunne köping förblev oförändrade. 1963 uppgick dock Stora Sunne landskommun i Sunne köping.

Sunne kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sunne köping och Gräsmarks och Lysviks landskommuner. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sunne kommun gränsar till kommunerna Arvika, Forshaga, Hagfors, Kil, Munkfors och Torsby.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi i kommunen präglas av skarpa kontraster mellan milsvida bergplatåer klädda med barrskog och dalgångar med som är öppna och uppodlade. Berggrunden består primärt av röda gnejser och är nästintill helt täckt av morän. I kommunen finns Frykensjöarna som ligger i den nord–sydliga sprickdalen Fryksdalen. Dalen vidgas vid förgreningen mot Rottnens dalgång i väster till en bördig lerslätt. Lerslätten fortsätter mot nordöst kring Björkälven, som ligger I en parallella sidodal. I dalstråken finns inslag av ädellövskog, björkdungar och örtrika ängsmarker, de finns också som isolerade öar i skogsbygden.[7]

Bland berg i kommunen hittas exempelvis Blåbärskullen och Tossebergsklätten (Gurlita klätt) och bland vattendrag exempelvis Björka älv, Granån och Kymsälven.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Sunne kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,5 %)
  Skog (82,8 %)
  Öppen myrmark (2,6 %)
  Jordbruksmark (8,8 %)
  Övrig mark (2,2 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Gräsmarks, Lysviks, Sunne, Västra Ämterviks och Östra Ämterviks.

Distrikt (socknar) inom Sunne kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[9] Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. Antalet församlingar i kommunen förändrades inte mellan 1999 (sista året med statskyrkan) och 2015.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns fyra naturreservat i Sunne kommunGettjärnsklätten, Kalvhöjden, Sånebyklätten och Tiskaretjärn.[10]

Gettjärnsklätten bildades 1976 och är skyddat som naturreservat på grund av "områdets rika fauna och flora". Kalvhöjden utgörs av ängsmark och syftet med reservatet, som bildades 1972, är att "bevara och vårda ett ålderdomligt odlingslandskap i finnbygden, samt att i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap". År 1989 bildades reservatet Sånebyklätten. Syftet var "att skydda och bevara det geologiskt intressanta området". Tiskaretjärn, liksom Gettjärnsklätten och Kalvhöjden, bildades på 1970-talet, närmare bestämt 1978. Syftet var att "bevara och vårda ett ålderdomligt odlingslandskap i finnbygden, samt att i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap".[11]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 48,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Sunne kommun:[13]

Tätort Befolkning
Sunne 5 113
Rottneros 400
Västra Ämtervik 375
Lysvik 331
Uddheden 286

Centralorten är i fet stil.

Postorter[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns sex postorter, som motsvarar orterna med omnejd. De mindre samhällena tilldelas alltså till någon av nedanstående orter. Postnumren är 686 XX. Postnumren 686 01 till 93 tillhör Sunne, 686 94 Rottneros, 686 95 Västra Ämtervik, 686 96 Östra Ämtervik, 686 97 Lysvik och 686 98 Gräsmark.[14]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiet har under lång tid dominerat kommunpolitiken. Sunne kommun styrdes fram till 2022 av Centerpartiet under cirka 50 år, undantaget några år efter valet 2014.[15]

Från 2014 till 2016 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Hela Sunne, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen delades dock under 2016[16] och den 1 september tog en borgerlig koalition över bestående av Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna med Gunilla Ingemyr som nytt kommunalråd.

År 2018 fick denna nya koalition inte igenom sin budget i kommunfullmäktige, vilket ledde till att Socialdemokraternas budget istället gick igenom. Detta eftersom Socialdemokraterna ensamma hade fler röster än Liberalerna och Centerpartiet tillsammans, medan övriga partier lagt ned sina röster.[17] Förhandlingar efter valet 2018 ledde till att Centerpartiet och Socialdemokraterna bildade nytt majoritetsstyre i kommunen.[16] Centerpartiet blev återigen största partiet och Kristdemokraterna tog plats i kommunfullmäktige.

Valet 2022 ledde till maktskifte och koalitionen Sunnesamverkan, bestående av Moderaterna, Liberalerna och Hela Sunne tog över makten i ett minoritetsstyre. Partierna uppgav att "fokus under mandatperioden kommer att ligga på vård, skola och omsorg".[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Fredrik Andersson
Förste vice ordförande L Barbro Dolling
Andre vice ordförande S Kari Gjulem

Mandatfördelning i Sunne kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPHSSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970161555
161555
4188,3
38
1973151745
151745
4191,9
329
1976141746
141746
4191,6
3011
1979141647
141647
4191,1
2714
19821151537
151537
4190,9
2912
198511511347
151347
4188,2
3011
19881521446
1521446
4183,9
2714
19911321112210
132112210
4184,3
2516
1994115311218
1531128
4183,7
2318
1998314210237
314210237
4179,10
2021
20022122113425
212213425
4178,40
2318
20061121215217
1221527
4179,95
2318
2010212221427
212221427
4181,43
2021
2014112254926
12254926
4184,50
2021
201811014511315
10451135
4185,39
2318
2022191367329
9367329
4183,54
2021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se respektive landskommun; Sunne köping, Lysviks landskommun eller Gräsmarks landskommun.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Arne Hult 1985 Centerpartiet
  Karl-Johan Adolfsson 1995 2006-12-31 Centerpartiet
  Ola Persson 2007-01-01 2014-12-31 Centerpartiet
  Tobias Eriksson 2015-01-01 2016 september Socialdemokraterna
  Gunilla Ingemyr 2016 september 2020 augusti Centerpartiet
  Kristina Lundberg 2020 september 2022-12-31 Centerpartiet
  Henrik Frykberger 2023-01-01 Moderaterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och bygglovsnämnden M Per Börestam S Lars-Olov Eriksson
Valnämnden L Barbro Dolling C Morgan Setherberg
Överförmyndarnämnden L Eva Michel-Edgren S Kari Gjulem
Krisledningsnämnden M Henrik Frykberger S Linda Johansson

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Kommuner som ingår i samarbetet ARKO

Kommunen är med i den gränsöverskridande svensk-norska samarbetsregionen ARKO och tillhör samma lokala arbetsmarknadsregion som Torsby kommun. Vidare har kommunen två vänorter: Elverum, Innlandet fylke, Norge och Siilinjärvi, Norra Savolax, Finland.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Skogsnäringen, med företag som pappersbruket Rottneros Bruk, har under många år dominerat det lokala näringslivet. Pappersbruket är fortfarande av vikt men med tiden har näringslivet blivit mer diversifierat. Bland viktiga företag i början av 2020-talet kan nämnas Anva Polytech AB, som tillverkar gummiprodukter, och Tetra Pak Packaging Material AB som gör förpackningar. Största aarbetsgivare var dock kommunen själv.[7]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Turismen hade fram till början av 2020-talet vuxit och blivit allt viktigare, med besöksmål som minnesgården Mårbacka[7] över Selma Lagerlöf, skulptur- och blomsterparken Rottneros park, skidanläggningen Ski Sunne, samt bad- och campinganläggningen Kolsnäsudden med festivalen Fryksdalsdansen.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Dalgångarnas nord-sydliga inriktning har präglat kommunikationerna genom området, från 1800-talets ångbåtstrafikFrykensjöarna, via järnvägen Fryksdalsbanan till Europaväg 45.

Genom kommunen går även länsvägarna 238 och 241.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 13 425 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 172:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sunne kommun 1810–2020[18][19]
ÅrFolkmängd
1810
  
13 626
1820
  
15 446
1830
  
17 617
1840
  
20 070
1850
  
22 716
1860
  
25 322
1870
  
26 550
1880
  
26 824
1890
  
23 946
1900
  
22 481
1910
  
21 088
1920
  
21 659
1930
  
20 630
1940
  
19 423
1950
  
18 201
1960
  
16 598
1970
  
14 044
1975
  
13 618
1980
  
13 344
1985
  
13 112
1990
  
13 564
1995
  
13 971
2000
  
13 619
2005
  
13 586
2010
  
13 255
2015
  
13 208
2020
  
13 335
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturellt räknas kommunen till Fryksdalen, centralt belägen i landskapet Värmland, samt förr i tiden i Fryksdals härad.

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I Sunne finns ett flertal bevarade hembygdsgårdar samt ungefär 15 bygdegårdar.[20]

Sunne hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

Sunne hembygdsgård ligger i utkanten av ortens centrum, i stadsdelen Åmberg. Här finns museer och andra byggnader som en lanthandel, en smedja och ett skolhus. På platsen finns även Sunne gamla tingsgård och en skrädderiverkstad. Här finns även ett vandrarhem med plats för ungefär 65 personer.

Askersbygården är den största av byggnaderna. Den uppfördes från början i Askersby men hotades av förfall. Tack vare stora donationer flyttades den och byggdes upp 1956 och invigdes 1957, den finns tillgänglig för uthyrning.[21]

Gräsmarks hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

Skogfinsk rökstuga från Rintetorp, Timbonäs hemman som år 1921 flyttades till Gräsmarks hembygdsgård.

Gräsmarks hembygdsgård ligger nära sjön Rottnen och har ett tiotal hitflyttade byggnader. Här finns mycket kultur från de finska invandrarna som bott på platsen.[22] Här finns även en dansbana och sommartid hålls det arrangemang på platsen, speciellt under juli då det är aktiviteter varje helg.[23]

Lysviks hembygdsgård och Berga gård[redigera | redigera wikitext]

Denna hembygdsgård ligger på en höjd på östra sidan av sjön Fryken. Här finns Lysviks socken första skolhus som i början av 1980-talet flyttades till Berga gård. Här finns nu ett bygdemuseum, en lanthandel. På Berga gård finns vandrarhem med 51 platser som även går att hyra för arrangemang och konferenser.[24]

Ås Brunn, Östra Emterviks hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1950-talet drevs här i brunn som Selma Lagerlöfs far Erik Gustaf Lagerlöf var med och startade 1855 ca 3 kilometer söder om Mårbacka. Huvuddelen av hembygdsgården består av en parstuga från 1700-talet. Här finns även en friluftsscen och en smedja samt Brunnsrestaurangen som sommartid används till festaktiviteter. Brunnsrestaurangen drev bland annat verksamhet med gyttjebad, massage och bastubad fram till 1940 då den blev militärförläggning.

På platsen ligger även ett bankmuseum från Östra Emterviks Sparbank grundad 1889 och verksam fram till 1996. Efter nedläggningen fick hembygdsföreningen ta över alla inventarier från banken som till mångt och mycket sett likadan ut sedan den öppnade.

I augusti varje år spelas det teater ur Selma Lagerlövs böcker i samband med Lagerlöfsfesten som firas på platsen.[25]

Västra Ämterviks hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

I Västra Ämtervik ligger en hembygdsgård med sju byggnader. Den största är Mangårdsbyggnaden från sent 1700-tal som flyttades till platsen i början av 1950-talet från en gård i Kisterud. Här finns även ett soldattorp från Ransbysätern som idag inhyser försäljning av lokala hantverk under sommartid. Bland byggnaderna finns även en bod från Brunskog, byggd på stolpar.[26]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljda ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver.

Gamla Sunne landskommun fick detta vapen fastställt av Kungl Maj:t 1944. Från 1952 fördes det vidare av Stora Sunne landskommun tills denna kommun lades samman med Sunne köping 1963, då det övertogs av denna. 1974 registrerades det i PRV för nuvarande Sunne kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Sunne - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sunne. Läst 6 januari 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 6 januari 2023. 
  11. ^ kommun, Sunne. ”Fyra naturreservat”. Sunne kommun. https://sunne.se/sv/uppleva/Friluftsliv2/Vandringsleder-naturupplevelser/Fyra-Naturreservat/. Läst 6 januari 2023. 
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1766&id2=null. Läst 6 januari 2023. 
  13. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022. 
  14. ^ ”Postnummersök”. Postnord. https://www.postnord.se/vara-verktyg/sok-postnummer-och-adress. 
  15. ^ [a b] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  16. ^ [a b] Rotevatn, Rino (15 oktober 2018). ”Nytt styre i Sunne”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-styre-i-sunne. Läst 6 januari 2023. 
  17. ^ Karin Mannberg. ”Oppositionens budget vann i Sunne”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/oppositionens-budget-vann-i-sunne. Läst 19 juni 2018. 
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  20. ^ ”Hembygdsgårdar och bygdegårdar”. Sunne kommun. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723041544/http://www.sunne.se/sv/turism-och-upplevelser/Besoksmal-och-upplevelser/Konst-och-kulturbesok/Hembygdsgardar/. Läst 7 december 2012. 
  21. ^ Sunne hembygdsförening - ""Byggnaderna på Sunne hembygdsgård" Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Hembygdsgårdens byggnader" Arkiverad 21 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Välkommen till Gräsmarks Hembygdsgård"
  24. ^ Berga Gård - Lysvik Arkiverad 13 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Östra Emterviks hembygdsförening
  26. ^ Västra Ämterviks hembygdsgård - Byggnader Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]