Kommuner som ingår i samarbetet
ARKO
Sunne kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland samt förr i tiden i Fryksdals härad. Kommunen gränsar i norr till Torsby kommun. Centralort är Sunne.
Kommunens kommungränser är Arvika, Forshaga, Hagfors, Kil, Munkfors och Torsby.
Kommunen är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO och tillhör samma arbetsmarknadsområde som Torsby kommun
Kommunens område motsvarar socknarna: Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Sunne municipalsamhälle inrättades i Sunne landskommun 16 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1919 när Sunne köping bildades som en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen införlivade 1936 områdena Skäggeberg och Åmberg och 1940 områdena Leran och Sundsberg, alla från landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Stora Sunne (av de tidigare landskommunerna Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik) medan Gräsmarks landskommun och Lysviks landskommun samt Sunne köping förblev oförändrade. 1963 uppgick dock Stora Sunne landskommun i Sunne köping.
Sunne kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sunne köping och Gräsmarks och Lysviks landskommuner. [5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]
Blasonering: I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljda ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver.
Gamla Sunne landskommun fick detta vapen fastställt av Kungl Maj:t 1944. Från 1952 fördes det vidare av Stora Sunne landskommun tills denna kommun lades samman med Sunne köping 1963, då det övertogs av denna. 1974 registrerades det i PRV för nuvarande Sunne kommun.
| Befolkningsutvecklingen i Sunne kommun 1810–2017 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
13 626 |
| 1820 |
|
15 446 |
| 1830 |
|
17 617 |
| 1840 |
|
20 070 |
| 1850 |
|
22 716 |
| 1860 |
|
25 322 |
| 1870 |
|
26 550 |
| 1880 |
|
26 824 |
| 1890 |
|
23 946 |
| 1900 |
|
22 481 |
| 1910 |
|
21 088 |
| 1920 |
|
21 659 |
| 1930 |
|
20 630 |
| 1940 |
|
19 423 |
| 1950 |
|
18 201 |
| 1960 |
|
16 598 |
| 1970 |
|
14 044 |
| 1980 |
|
13 344 |
| 1990 |
|
13 564 |
| 2000 |
|
13 619 |
| 2010 |
|
13 255 |
| 2017 |
|
13 342 |
Källor: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
* All statistik baserar sig på dagens kommungräns. |
Distrikt (socknar) inom Sunne kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:
I kommunen finns sex postorter, som motsvarar orterna med omnejd. De mindre samhällena tilldelas alltså till någon av nedanstående orter. Postnumren är 686 XX. Postnumren 686 01 till 93 tillhör Sunne, 686 94 Rottneros, 686 95 Västra Ämtervik, 686 96 Östra Ämtervik, 686 97 Lysvik och 686 98 Gräsmark.[8]
- Se Lista över insjöar i Sunne kommun
Sunne kommun har från kommunreformen 1971 fram till 2014 styrts av Centerpartiet. Från 2014 till 2016 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Hela Sunne, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen delades dock under 2016 och den 1 september tog en borgerlig koalition över bestående av Centerpartiet, Moderata Samlingspartiet och Liberalerna med Gunilla Ingemyr som nytt kommunalråd.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
HS
|
Anders Broman |
| Förste vice ordförande |
M
|
Fredrik Andersson |
| Andre vice ordförande |
S
|
Gustav Nilsson |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Miljö- och bygglovsnämnden |
L
|
Marianne Åhman |
HS
|
Karl-Erik Kulander |
| Valnämnden |
V
|
Tellervo Zetterberg |
|
Vakant |
Mandatfördelning i Sunne kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
HS |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
16 |
|
|
|
|
15 |
5 |
|
5 |
|
41 |
88,3 |
|
| 1973 |
|
15 |
|
|
|
|
17 |
4 |
|
5 |
|
41 |
91,9 |
|
| 1976 |
|
14 |
|
|
|
|
17 |
4 |
|
6 |
|
41 |
91,6 |
|
| 1979 |
|
14 |
|
|
|
|
16 |
4 |
|
7 |
|
41 |
91,1 |
|
| 1982 |
1 |
15 |
|
|
|
|
15 |
3 |
|
7 |
|
41 |
90,9 |
|
| 1985 |
1 |
15 |
1 |
|
|
|
13 |
4 |
|
7 |
|
41 |
88,2 |
|
| 1988 |
|
15 |
2 |
|
|
|
14 |
4 |
|
6 |
|
41 |
83,9 |
|
| 1991 |
|
13 |
2 |
|
|
1 |
11 |
2 |
2 |
10 |
|
41 |
84,3 |
|
| 1994 |
1 |
15 |
3 |
|
|
|
11 |
2 |
1 |
8 |
|
41 |
83,7 |
|
| 1998 |
3 |
14 |
2 |
|
|
|
10 |
2 |
3 |
7 |
|
41 |
79,10 |
|
| 2002 |
2 |
12 |
2 |
|
1 |
|
13 |
4 |
2 |
5 |
|
41 |
78,40 |
|
| 2006 |
1 |
12 |
1 |
|
2 |
|
15 |
2 |
1 |
7 |
|
41 |
79,95 |
|
| 2010 |
2 |
12 |
2 |
|
2 |
|
14 |
2 |
|
7 |
|
41 |
81,43 |
|
| 2014 |
1 |
12 |
2 |
5 |
4 |
|
9 |
2 |
|
6 |
|
41 |
84,50 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat äldre än 1970, se respektive landskommun; Sunne köping, Lysviks landskommun eller Gräsmarks landskommun.
Partiers starkaste valdistrikt inom kommunen vid riksdagsvalet 2014[redigera | redigera wikitext]
V (7,77 %), MP (10,36 %) och FI (5,70 %) är starkast i Uppsamlingsdistriktet. Här redovisas starkaste fysiska distrikt.
| Parti |
Valdistrikt |
Rike |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| S |
Rottneros |
45,01 % |
34,94 % |
| M |
Åmberg |
25,91 % |
21,45 % |
| C |
Östra Ämtervik |
26,27 % |
13,75 % |
| SD |
Rottneros |
19,24 % |
12,63 % |
| FP |
Åmberg |
5,93 % |
4,03 % |
| V |
Gräsmark |
4,48 % |
3,65 % |
| MP |
Västra Ämtervik |
4,46 % |
3,59 % |
| KD |
Västra Ämtervik |
5,05 % |
3,46 % |
| FI |
Leran |
2,75 % |
1,84 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Partiers starkaste valdistrikt i kommunvalet 2014[redigera | redigera wikitext]
V (6,90 %) och MP (6,90 %) är starkast i Uppsamlingsdistriktet. Här redovisas starkaste fysiska distrikt.
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| S |
Rottneros |
38,32 % |
29,10 % |
| C |
Västra Ämtervik |
34,70 % |
20,42 % |
| M |
Leran |
21,08 % |
14,93 % |
| HS |
Stöpafors |
26,16 % |
12,84 % |
| SD |
Rottneros |
13,90 % |
8,74 % |
| MP |
Västra Ämtervik |
6,88 % |
5,03 % |
| FP |
Leran |
8,04 % |
4,66 % |
| V |
Södra Borgeby |
3,79 % |
2,65 % |
| KD |
Västra Ämtervik |
2,34 % |
1,30 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
| År |
Församling |
Kommun |
Landsting |
Svenska kyrkan |
Begravning |
Skatt inkl. kyrkoavgift |
Skatt exkl. kyrkoavgift |
| 2013 |
Lysvik |
22,15 % |
10,75 % |
1,37 % |
0,58 % |
34,85 % |
33,48 % |
Sunne, Gräsmark,
Ö. & V. Ämtervik |
1,26 % |
0,59 % |
34,75 % |
33,49 % |
Källa: Skatteverket
Stora arbetsgivare i kommunen är Selma Spa+, Tetra Pak och Miller Graphics Scandinavia.
I Sunne finns ett flertal bevarade hembygdsgårdar samt ungefär 15 bygdegårdar.[9]
Sunne hembygdsgård ligger i utkanten av ortens centrum, i stadsdelen Åmberg. Här finns museer och andra byggnader som en lanthandel, en smedja och ett skolhus. På platsen finns även Sunne gamla tingsgård och en skrädderiverkstad. Här finns även ett vandrarhem med plats för ungefär 65 personer.
Askersbygården är den största av byggnaderna. Den uppfördes från början i Askersby men hotades av förfall. Tack vare stora donationer flyttades den och byggdes upp 1956 och invigdes 1957, den finns tillgänglig för uthyrning.[10]
Skogfinsk rökstuga från Rintetorp, Timbonäs hemman som år 1921 flyttades till Gräsmarks hembygdsgård.
Gräsmarks hembygdsgård ligger nära sjön Rottnen och har ett tiotal hitflyttade byggnader. Här finns mycket kultur från de finska invandrarna som bott på platsen.[11] Här finns även en dansbana och sommartid hålls det arrangemang på platsen, speciellt under juli då det är aktiviteter varje helg.[12]
Denna hembygdsgård ligger på en höjd på östra sidan av sjön Fryken. Här finns Lysviks socken första skolhus som i början av 1980-talet flyttades till Berga gård. Här finns nu ett bygdemuseum, en lanthandel. På Berga gård finns vandrarhem med 51 platser som även går att hyra för arrangemang och konferenser.[13]
Fram till 1950-talet drevs här i brunn som Selma Lagerlöfs far Erik Gustaf Lagerlöf var med och startade 1855 ca 3 kilometer söder om Mårbacka. Huvuddelen av hembygdsgården består av en parstuga från 1700-talet. Här finns även en friluftsscen och en smedja samt Brunnsrestaurangen som sommartid används till festaktiviteter. Brunnsrestaurangen drev bland annat verksamhet med gyttjebad, massage och bastubad fram till 1940 då den blev militärförläggning.
På platsen ligger även ett bankmuseum från Östra Emterviks Sparbank grundad 1889 och verksam fram till 1996. Efter nedläggningen fick hembygdsföreningen ta över alla inventarier från banken som till mångt och mycket sett likadan ut sedan den öppnade.
I augusti varje år spelas det teater ur Selma Lagerlövs böcker i samband med Lagerlöfsfesten som firas på platsen.[14]
I Västra Ämtervik ligger en hembygdsgård med 7 byggnader. Den största är Mangårdsbyggnaden från sent 1700-tal som flyttades till platsen i början av 1950-talet från en gård i Kisterud. Här finns även ett soldattorp från Ransbysätern som idag inhyser försäljning av lokala hantverk under sommartid. Bland byggnaderna finns även en bod från Brunskog, byggd på stolpar.[15]
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Posten: Postnummersök
- ^ ”Hembygdsgårdar och bygdegårdar”. Sunne kommun. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723041544/http://www.sunne.se/sv/turism-och-upplevelser/Besoksmal-och-upplevelser/Konst-och-kulturbesok/Hembygdsgardar/. Läst 7 december 2012.
- ^ Sunne hembygdsförening - ""Byggnaderna på Sunne hembygdsgård"
- ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Hembygdsgårdens byggnader" Arkiverad 21 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Välkommen till Gräsmarks Hembygdsgård"
- ^ Berga Gård - Lysvik
- ^ Östra Emterviks hembygdsförening
- ^ Västra Ämterviks hembygdsgård - Byggnader Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
Sverige
Wikimedia Commons har media som rör Sunne kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
