Stenungsund
| Stenungsund | |
| Tätort Centralort | |
 Stenungsunds gästhamn med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden (1 augusti 2010).
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Stenungsunds kommun |
| Distrikt | Norums distrikt |
| Koordinater | 58°05′N 11°49′Ö / 58.083°N 11.817°Ö |
| Area | 1 225 hektar |
| Folkmängd | 13 093 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,69 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Stenungsund |
| Postnummer | 444 XX |
| Riktnummer | 0303 |
| Tätortskod | T4568 |
| Geonames | 2673875 |
  Stenungsunds läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Stenungsund | |
Stenungsund är en tätort i Bohuslän och centralort i Stenungsunds kommun i Västra Götalands län. Stenungsund är beläget vid Västerhavet innanför öarna Tjörn och Orust, till vilka fastlandsförbindelse utgår härifrån.
Historia
Stenungsund har ett förflutet som lastageplats, och kom under 1800-talet att bli en populär badort för göteborgare. Den kommersiella och industriella utvecklingen började med bandfabriken på 1940-talet och sköt ordentlig fart på 1950-talet, då oljekraftverket Stenungsunds kraftverk byggdes i Vetteberget. Den petrokemiska industrin etablerades på orten under 1960-talet vilket gjorde att Stenungsund tredubblade sin befolkning, och gick om bland andra Strömstad och Lysekil i storlek.
Då Stenungsund växte snabbt, blev det ont om utrymme i det lilla samhället. Stenungstorg anlades genom att fylla igen den vik som tidigare sträckt sig ända upp till järnvägsspåret. Fyllningsmaterialet var sten från bergrummen som sprängdes ut för att ge plats åt kraftverket. Det idylliska stationssamhället omvandlades till vad som närmast kan liknas vid en stad men som alltjämt kallas för torget eller sundet.
Stenungsund är beläget i Norums socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norums landskommun. I denna inrättades för orten 19 december 1919 Stenungsunds municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1951 när orten och landskommunen uppgick i Stenungsunds landskommun. Från 1971 ingår Stenungsund i Stenungsunds kommun som centralort.[2]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Stenungsund 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 948 | |||
| 1965 | 5 186 | |||
| 1970 | 7 470 | |||
| 1975 | 8 361 | |||
| 1980 | 8 661 | |||
| 1990 | 9 775 | 1 036 | ||
| 1995 | 9 685 | 1 094 | ||
| 2000 | 9 625 | 1 114 | ||
| 2005 | 10 067 | 1 114 | ||
| 2010 | 9 987 | 1 112 | ||
| 2015 | 13 093 | 1 225 | ||
Samhället
I orten återfinns Stenungsunds kapell.
Stenungsund bibliotek ligger i Kulturhuset Fregatten. Där finns även en biograf och ett café. Två fastigheter i centrala Stenungsund (Beatasgränd 4) utgör ett hembygdsmuseum, som ägs och drivs av Stenungsunds hembygdsförening.
Stenungsund Torg är ett köpcentrum som ägs av Citycon och består av 70 butiker. Stenungsbaden är ett konferenshotell beläget vid stranden på Stenungsön.
Kommunikationer
E6 passerar strax utanför samhället, som ligger 47 km norr om Göteborg och 43 km söder om Uddevalla. Här finns också en station på Bohusbanan.
Bussar från Göteborg till Uddevalla och vidare norrut samt omvänt stannar vid Stenungsunds station i centrum. Stenungsund är också knutpunkt för busstrafiken till Tjörn och Orust.
Från Kolhättan går det en vägfärja till Svanesund på ön Orust.
Näringsliv
Petrokemi
Stenungsund är idag en av Sveriges viktigaste orter när det gäller framställning av polyeten, som används vid tillverkning av plastprodukter. Grunden till industrialiseringen fanns i och med de idealiska naturhamnarna för tankfartyg.
Naturhamnarna var även en stor anledning till valet av platsen för Vattenfalls oljekraftverk på orten, Stenungsunds kraftverk, som också är Europas största bergrumsinsprängda oljekraftverk. Kraftverket har gett orten en karakteristisk siluett med kraftverkets fyra jättelika skorstenar.
Övrigt näringsliv
Stenungsund har sommartid en betydande turism, och är också handelscentrum för stora delar av södra Bohuslän året runt. Det är också hemvist för programvaruföretaget Hogia.
Evenemang
Tjörn Runt är en distanskappsegling runt Tjörn som anordnas tredje lördagen i augusti varje år.
Sundanatta är en festival som arrangeras på Stenungs Torg en gång om året. Drakbåtsrodd, sena öppettider och live-musik är några av aktiviteterna under festivalen.
I samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001 hölls på Stenungsbaden i Stenungsund ett av de fyra möten som Bilderberggruppen hittills hållit i Sverige.
Lokalpress
Idrott
Idrottsskolan engagerar 9-10-åringar på fredagar.
I Stenungsund finns idrottsverksamhet i form av motorsport STMS, segling och kappsegling i Stenungsunds Segelsällskap.
I Stenungsund finns även innebandylaget Stenungsunds IBK 89ers, vars A-lag spelar i div. 1 Västra Götaland. Andra idrottsklubbar är fotbollsklubben Stenungsunds IF och handbollsklubben SHK.
I Norumsborgs ishall, belägen mitt i Stenungsund, spelar ishockeyklubben Stenungsund Stingers (SHF). Där finns även Stenungsunds Konståkningsklubb.
En stor idrott i Stenungsund har också varit frisbee, där Stenungsunds Frisbee Club under 1980- och 1990-talen dominerade sporten med en mängd SM och EM-guld.
Även dragkamp är en stor sport i Stenungsund där man har flertalet gånger tagit medaljer i svenska mästerskapen samt haft och har deltagare i det svenska landslaget för dragkamp.
Windsurfingen fick fäste när ett par entusiaster tog upp sporten redan när den kom till Sverige i slutet av 1970-talet. Några av de som var med från början blev profiler inom sporten nationellt och deltog även i Windsurfer-VM på Bahamas 1980.
Under två dagar i november arrangeras sedan 2005 Swedish Open Bjj i Stenungsund. 2013 anmäldes 805 deltagare vilket gör det till en av de större tävlingarna i Europa.
Se även
Källor
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
Externa länkar
- Stenungsund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Wikimedia Commons har media som rör Stenungsund.
| |||||||||||||||||||
