Visa källa för Storbritannien

{{Omdirigering|Förenade kungariket|andra betydelser|Förenade kungariket (olika betydelser)|std|Storbritannien (olika betydelser)}}
{{landsfakta|
|namn=Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland<br>United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland{{anmärkning|Officiella ''landsdelsspråk eller minoritetsspråk'' sedan 2001 är [[lågskotska]], [[kymriska]], [[iriska]], [[skotsk gaeliska]] och [[korniska]].<br>I Wales är kymriska ett officiellt språk; och i Skottland är skotsk gaeliska ett officiellt språk sedan ''Gaelic Language (Scotland) Act'' 2005.<br>Det nuvarande formella namnet i varje språk är:<br>- [[kymriska]]: ''Teyrnas Unedig Prydain Fawr a Gogledd Iwerddon''<br>- [[skotsk gaeliska]]: ''An Rìoghachd Aonaichte na Breatainn Mhòr agus Eirinn a Tuath''<br>- [[scots]]: ''Unitit Kinrick o Great Breetain an Northren Ireland''<br>- [[iriska]]: ''Ríocht Aontaithe na Breataine Móire agus Tuaisceart na hÉireann''<br>- [[korniska]]: ''An Rywvaneth Unys a Vreten Veur hag Iwerdhon Glédh''<br>Enligt konstitutionella urkunder är [[Förenade konungariket Storbritannien och Irland|statsbildningens namn]] egentligen oförändrat sedan 1801, men det nuvarande namnet används i lagstiftning och i formella sammanhang [[Titulärakten (1927)|sedan 1927]].}}
|genitiv=Storbritanniens
|flagga=Flag of the United Kingdom.svg|125px
|statsvapen=Coat of arms of the United Kingdom (2022, variant 2).svg
|motto=Inget{{anmärkning|Det kungliga valspråket i England är ''[[Dieu et mon droit]]'' ([[franska]]: "Gud och min rätt").<br>Det kungliga valspråket i Skottland är ''Nemo Me Impune Lacessit'' ([[latin]]: "Ingen provocerar mig ostraffat").<br>Wales valspråk är ''Cymru am byth'' ([[walesiska]]: "Wales för alltid").}}
|karta=Europe-UK.svg
|världsdel=[[Europa]]
|demonym=[[Britter|Britt]]
|statsskick=[[Konstitutionell monarki]]
|språk=[[Engelska]]
|huvudstad=[[London]]
|störstastad=[[London]]
|premiärminister=[[Keir Starmer]]
|statschef=[[Charles III av Storbritannien|Charles III]]
|sct=monarker
|sct2=Kung
|regeringschef=[[Keir Starmer]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|nationalförsamling=[[Storbritanniens parlament|Parlamentet]]
|överhus=[[Brittiska överhuset|Överhuset]]
|underhus=[[Brittiska underhuset|Underhuset]]
|area_rank=76:e
|area=243610
|area_%vatten=0,69&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/uk.html |titel=United Kingdom |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=1 maj 2017 |hämtdatum=22 maj 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190107065049/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/uk.html |arkivdatum=7 januari 2019 }}</ref>
|folkmängd_rank=22:e
|folkmängd= 67596281 
|folkmängd_år=2022 (juni)
|folkmängd_not=<ref name="mye2">{{Webbref |url=https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/datasets/populationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland |titel=Estimates of the population for the UK, England, Wales, Scotland, and Northern Ireland (Mid-2022)|hämtdatum=2024-06-07 |datum=2024-05-31 |format=xls |verk= |utgivare=Office for National Statistics |språk=engelska |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>
|folkmängd_fr=63182178<ref>{{webbref | url = https://www.ons.gov.uk/census/2011census/2011ukcensuses | titel = 2011 UK censuses | utgivare = Office for National Statistics | språk = engelska | hämtdatum = 22 maj 2017 }}</ref>
|folkmängd_fr_år=2011
|befolkningstäthet_rank=51:a
|invånare/km2=277
|högstapunkt=[[Ben Nevis]]
|högstapunkt_meter=1 344
|störstasjö=[[Lough Neagh]]
|störstasjö_yta=390
|längstaflod=[[Severn]]
|längstaflod_längd=354
|självständighet=[[Unionsakterna (1800)|Unionsakterna]]{{anmärkning|Statsbildningen [[Förenade konungariket Storbritannien och Irland]] bildades som en union mellan kungarikena [[Kungariket Storbritannien|Storbritannien]] och [[Kungariket Irland|Irland]] den 1 januari 1801. Genom [[Anglo-irländska avtalet]]s ikraftträdande den 6 december 1922 förlorade samma statsbildning potentiellt kontrollen över hela Irland, men efter en begäran från [[Nordirlands parlament]] den 7 december förblev [[Nordirland]] en del av unionen.}}
|självständighet_dekl=1 januari 1801
|självständighet_erk=1 januari 1801
|bnp_rank=10:e
|bnp_totalt={{öka}} 3,846 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 56 471 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=6:e
|bnp_nominell_totalt={{minska}} 3,158 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 46 371 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|hdi = {{öka}} 0,929<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank = 18:e
|hdi_år = 2021
|valuta=[[brittiskt pund]] (£){{anmärkning|Skottland och Nordirland utger sina egna, annorlunda [[sedlar]].}}
|valutakod=GBP
|tidszon=[[Västeuropeisk tid|WET]]
|utc_offset=+0
|sommartid=[[Västeuropeisk tid|WEST]]
|sommartid_offset=+1
|nationaldag=Ingen officiell{{anmärkning|Varje delområde har dock egna nationaldagar: [[Wales]] [[1 mars]], [[Irland]] (inklusive [[Nordirland]]) [[17 mars]], [[England]] [[23 april]], [[Skottland]] [[30 november]].}}
|nationalsång= [[God Save the King]]<br>(Gud bevare kungen)<br>[[Fil:Reinounido.ogg|center]]
|nationalitetsmärke=GB
|kör_på=Vänster
|landsdomän=[[.uk]]
|landsnummer=44
|bnp/invånare_rank=29:e|bnp_nominell/invånare_rank=22:e|gini={{öka röd}} 33,5<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2018}}

'''Storbritannien''', formellt ''Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland'' med kortform ''Förenade kungariket''<ref>{{bokref |titel=Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |format={{PDF}} |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |utgivningsort=Stockholm |libris=19372605 |sid=74 |hämtdatum=2016-12-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304212501/http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |arkivdatum=2016-03-04 }}</ref><ref>
[http://publications.europa.eu/code/sv/sv-370100.htm Publikationsbyrån – Interinstitutionella handledningen]</ref> ({{lang-en|United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland}},<ref group="not">I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima [[Autokton|autoktona]] (regionala) språk under [[Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk|Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk]]. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande:

* {{lang-kw|Rywvaneth Unys Breten Veur ha Kledhbarth Iwerdhon}};
* {{lang-ga|Ríocht Aontaithe na Breataine Móire agus Thuaisceart Éireann}};
* {{lang-sco|Unitit Kinrick o Great Breetain an Northren Irland}};
** [[ulsterskotska]]: ''{{lang|sco-UKN|Claught Kängrick o Docht Brätain an Norlin Airlann}}''<br />eller ''{{lang|sco-UKN|Unitet Kängdom o Great Brittain an Norlin Airlann}}'';
* {{lang-gd|Rìoghachd Aonaichte Bhreatainn is Èireann a Tuath}};
* {{lang-cy|Teyrnas Unedig Prydain Fawr a Gogledd Iwerddon}}</ref> allmänt känt som ''United Kingdom'', ''UK'' eller ''Britain'', medan ''Great Britain'' är en äldre benämning på den suveräna staten<ref>{{tidningsref |url=http://www.guardian.co.uk/styleguide/page/0,,184840,00.html |tidning=[[The Guardian]] |rubrik=Styleguide |hämtdatum=27 juli 2011 |språk=engelska}}</ref>), är en [[suverän stat]] som består av öar belägna vid den nordvästra kusten av den [[Kontinentaleuropa|europeiska kontinenten]]. Landet omfattar ön [[Storbritannien (ö)|Storbritannien]], den nordöstra delen av ön [[Irland (ö)|Irland]] och många mindre öar. [[Nordirland]] är den enda delen av Storbritannien som delar en landgräns med en annan självständig stat, [[Irland|Republiken Irland]]. Bortsett från denna landgräns är Storbritannien omgiven av [[Atlanten]], [[Nordsjön]], [[Engelska kanalen]] och [[Irländska sjön]] och är alltså i princip en [[östat]].

Storbritannien är en [[enhetsstat]] som styrs under en [[konstitutionell monarki]] och ett [[Parlamentarism|parlamentariskt system]] med regeringssäte i [[huvudstad]]en [[London]]. Det är ett land i sin egen rätt,<ref>{{webbref |url = http://www.statistics.gov.uk/downloads/theme_compendia/britain2001.pdf|utgivare = Office for National Statistics|titel = Britain 2001: The Official Yearbook of the United Kingdom|sida = vii|hämtdatum = 12 september 2010|språk = engelska|arkivurl=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20031222030639/http://www.statistics.gov.uk/downloads/theme_compendia/britain2001.pdf|arkivdatum=2003-12-22}}</ref><ref name="page823">{{webbref |url = http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http://www.number10.gov.uk/Page823|titel = Countries within a country|utgivare = Prime Minister's Office|datum = 10 januari 2003|språk = engelska}}</ref> och består av [[Storbritanniens riksdelar|fyra riksdelar]] (''constituent countries''): [[England]], [[Nordirland]], [[Skottland]] och [[Wales]].<ref>{{webbref |url = http://www.statistics.gov.uk/geography/uk_countries.asp|titel = The Countries of the UK|utgivare = Office for National Statistics|hämtdatum = 10 oktober 2008|språk = engelska|arkivurl=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20020606081841/http://www.statistics.gov.uk/geography/uk_countries.asp|arkivdatum=2002-03-29}}</ref> Det finns tre decentraliserade nationella förvaltningar som har olika befogenheter,<ref>{{tidningsref |url = http://news.bbc.co.uk/1/hi/education/7859034.stm|titel = Fall in UK university students|utgivare = BBC News|datum = 29 januari 2009|språk = engelska}}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.transport-research.info/web/countryprofiles/uk.cfm |titel=Country Overviews: United Kingdom |utgivare=Transport Research Knowledge Centre |hämtdatum=28 mars 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100404062853/http://www.transport-research.info/web/countryprofiles/uk.cfm |arkivdatum= 4 april 2010 }}</ref> och de ligger i [[Belfast]], [[Cardiff]] och [[Edinburgh]] (Nordirlands, Wales och Skottlands respektive huvudstäder). Det finns tre [[kronbesittning]]ar (''Crown Dependencies'')<ref>{{webbref|url=http://www.direct.gov.uk/en/Governmentcitizensandrights/LivingintheUK/DG_10012517 |titel=Key facts about the United Kingdom |hämtdatum=3 maj 2011 |utgivare=[[Directgov]] |språk=engelska |citat=The full title of this country is 'the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland'. 'The UK' is made up of England, Scotland, Wales, and Northern Ireland. 'Britain' is used informally, usually meaning the United Kingdom. 'Great Britain' is made up of England, Scotland and Wales. The Channel Islands and the Isle of Man are not part of the UK. |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081115150128/http://www.direct.gov.uk/en/Governmentcitizensandrights/LivingintheUK/DG_10012517 |arkivdatum=15 november 2008 }}</ref> och fjorton [[Storbritanniens utomeuropeiska territorier|utomeuropeiska territorier]]<ref>{{webbref |url = http://www.fco.gov.uk/en/about-us/what-we-do/overseas-territories|titel = Working with Overseas Territories|utgivare = [[Foreign and Commonwealth Office]]|hämtdatum = 3 maj 2011|språk = engelska}}</ref> i anslutning till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland utan att utgöra konstitutionella delar av det. Dessa är rester av [[brittiska imperiet]], som på sin höjd 1922 omfattade nästan en fjärdedel av jordens landyta och var – jämte [[Kejsardömet Ryssland|ryska imperiet]], [[Romerska riket|romarriket]], [[Sovjetunionen]] och [[mongolväldet]] – ett av de största imperierna i historien. Brittiskt inflytande kan fortfarande observeras i [[Engelska|språk]], kultur och [[Common law|rättssystem]] i många av dess forna territorier.

Storbritannien är ett [[industriland]] och har världens [[Lista över länder efter BNP|sjunde största ekonomi]] efter nominell [[bruttonationalprodukt]] och har den [[Lista över länder efter BNP (PPP)|sjunde största ekonomin]] efter [[köpkraftsparitet]]. Det var världens första [[Industriella revolutionen|industrialiserade land]]<ref>{{bokref |efternamn=Mathias |förnamn=P. |år=2001 |titel=The First Industrial Nation: the Economic History of Britain, 1700–1914 |utgivningsort=London |utgivare=Routledge |upplaga=2:a upplagan |isbn=0-415-26672-6 |språk=engelska}}</ref> och världens främsta stormakt under 1800-talet och tidigt 1900-tal.<ref name="ferguson">{{bokref |efternamn=Ferguson |förnamn=Niall |år=2004 |titel=Empire: The rise and demise of the British world order and the lessons for global power |utgivare=Basic Books |utgivningsort=New York |isbn=0465023282 |språk=engelska}}</ref> Storbritannien är fortfarande att anse som en [[stormakt]] med ekonomiskt, kulturellt, militärt, vetenskapligt och politiskt inflytande.<ref>{{tidningsref |url = http://www.theaustralian.com.au/news/opinion/cameron-has-chance-to-make-uk-great-again/story-e6frg6zo-1225866975992|författare = Sheridan, Greg|titel = Cameron has chance to make UK great again|hämtdatum = 23 maj 2011|tidning = The Australian|utgivningsort = Sydney|datum = 15 maj 2010|språk = engelska}}</ref> Det är en [[Ickespridningsavtalet|erkänd]] [[Lista över kärnvapenmakter|kärnvapenmakt]] och dess militära utgifter är de femte eller sjätte största bland världens länder.<ref>{{webbref|url=http://www.sipri.org/research/armaments/milex/resultoutput/15majorspenders |titel=The 15 Major Spender Countries in 2008 |verk=Military Expenditures |utgivare=[[Stockholm International Peace Research Institute]] |hämtdatum=30 mars 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100328104327/http://www.sipri.org/research/armaments/milex/resultoutput/15majorspenders |arkivdatum=28 mars 2010}}</ref> Storbritannien är medlem i [[Samväldet]], [[G7]], [[G20]], [[OECD]], [[Europarådet]], [[Världshandelsorganisationen]], [[Nato]] och [[Förenta nationerna]] (och permanent medlem av dess [[FN:s säkerhetsråd|säkerhetsråd]]).

== Etymologi ==
Namnet Storbritannien syftar ursprungligen på [[Storbritannien (ö)|ön Storbritannien]] och kommer från latinets ''Britannia'', som redan före Kristi födelse användes om ögruppen, medan huvudön Storbritannien kallades ''Albion''. Under medeltiden kom huvudön att kallas ''Britannia major'', i motsats till ''Britannia minor'', [[Bretagne]] i Frankrike som befolkats av folk från Storbritannien.<!-- Hämtat från https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Britain -->

I dagligt tal och även i svenska [[massmedium|massmedier]] används namnet ''Storbritannien'', som förkortning eller i stället för det fullständiga namnet ''Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland''.<ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/utrikes/storbritannien-kallar-till-sig-rysslands-ambassador-efter-flygincident |titel=Storbritannien kallar till sig Rysslands ambassadör efter flygincident |datum=2015-01-29 |hämtdatum=2015-09-12 |utgivare=Sveriges Television }}</ref><ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6159155 |titel=Spekuleras om nytt valsystem i Storbritannien |datum=2015-05-06 |hämtdatum=2015-09-12 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21187013.ab |titel=Fler poliser ska hindra migranter att åka till England|datum=2015-07-29 |hämtdatum=2015-09-12 |utgivare=Aftonbladet }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.dn.se/nyheter/varlden/england-narmare-eu-omrostning/ |titel=England närmare EU-omröstning |datum=2015-09-08 |hämtdatum=2015-09-12 |utgivare=Dagens Nyheter. }}</ref> Att benämna hela den suveräna staten som England är dock att betrakta som felaktigt. I officiellt språkbruk enligt svenska [[Utrikesdepartementet]], eller när [[Europeiska unionen]]s dokument formuleras på svenska, är det dock hela den långa namnformen, alternativt kortformen ''Förenade kungariket'', som gäller.<ref>{{bokref | titel=Utrikes namnbok | upplaga=10:e reviderade upplagan | år=2015 | utgivare=Utrikesdepartementet | url=http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/07/utrikes-namnbok/ | sid=73 | citat=''Varje post innehåller kortform av namnet, formellt namn, landskod enligt ISO 3166, invånarbeteckning och adjektiv.''... Förenade kungariket; Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland; GB; britt; brittisk; the United Kingdom; the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland; Briton; British, (of the) United Kingdom }}</ref><ref>{{Tidskriftsref | url=http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:12012E/TXT&from=SV | rubrik =Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt | år =2012 | tidskrift = Europeiska unionens officiella tidning | nummer = 326| sid =47-390 | format=PDF | datum=2012-10-26 | hämtdatum =2015-09-12 | språk=svenska }}</ref><ref>{{Tidskriftsref | url=http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:12012E/TXT&from=SV | rubrik =Consolidated versions of the Treaty on European Union and the Treaty on the Functioning of the European Union | år =2012 | tidskrift = Official Journal of the European Union | nummer = 326| sid =47-390 | format=PDF | datum=2012-10-26 | hämtdatum =2015-09-12 | språk =engelska }}</ref> Storbritannien har i stället en annan egentlig betydelse, som syftar på enbart [[England]], [[Skottland]] och [[Wales]], vilket även utgjorde en [[Kungariket Storbritannien|egen statsbildning]] innan den nuvarande [[Unionsakterna (1800)|unionen]] upprättades.<ref name="Storbritannien">{{webbref | url=https://runeberg.org/nfcg/0092.html | titel=Storbritannien | verk=Uggleupplagan 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor | utgivare=Nordisk familjebok | år=1918 | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Storbritannien (eng. Great Britain), ett namn, som brukas i olika betydelser. 1. I geografisk mening: a) (grek. Albion, se d. o., lat. Britannia, se d. o.) den största af de vid Europas västkust belägna Brittiska öarna (se d. o.), omfattande England, Wales och Skottland; b) denna ö jämte åtskilliga till Wales och England hörande små kustöar (Anglesey, Wight, Scilly-öarna m.fl.) och de till Skottland hörande ögrupperna Hebriderna, Orkney- och Shetlandsöarna samt de i statsrättsligt afseende från S. skilda ön Man och Normandiska öarna. Se den till art. hörande kartan. 2. I politisk bemärkelse: a) de 1603 i personal-, och 1707 i realunion (United kingdom of Great Britain) förenade konungarikena England (med Wales) och Skottland; b) i dagligt tal den statsunion som efter Irlands förening med S. sedan 1 jan. 1801 officiellt heter Förenade konungariket S. och Irland (United kingdom of Great Britain and Ireland), 121,633 engelska kv.-mil (315,030 kvkm.), med 45,370,530 inv. (1911); utom i särskildt angifna fall afser artikeln i det följande S. i denna mening; c) detta rike och dess utländska besittningar (se nedan, sp. 167), bildande ett världsvälde, som upptar omkr. 1/4 af jordens fastland och öfver 1/4 af hela människosläktet eller närmare bestämdt 13,153,712 eng. kv.-mil (34,068 mill. kvkm.) med 434 mill. inv. (1911), hvaraf endast 60 mill. tillhörde hvita rasen. Detta världsvälde går äfven under namnen British empire ("Brittiska riket") och (f. g. 1868) Greater Britain (se d. o.; "Det större Britannien"). I st. f. S. begagnas, i synnerhet utanför S., namnet England, emedan detta land utgör kärnan i den riksbildning, som af politiska skäl fått namnet S. Invånarna i S. benämnas därför också utanför S. vanligen engelsmän och adjektiven engelsk och brittisk nyttjas där i enahanda betydelse.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/great-britain | titel=Great Britain | verk=Collins English Dictionary | utgivare=HarperCollins Publishers | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=England, Wales, and Scotland including those adjacent islands governed from the mainland (i.e. excluding the Isle of Man and the Channel Islands).}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.scotshistoryonline.co.uk/union.html | titel=The Treaty of the Union 1706 | utgivare=Scots History Online | datum=22 juli 1706 | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=That the Two Kingdoms of Scotland and England, shall upon the 1st May next ensuing the date hereof, and forever after, be United into One Kingdom by the Name of GREAT BRITAIN | arkivurl=https://web.archive.org/web/20190527074630/http://www.scotshistoryonline.co.uk/union.html | arkivdatum=2019-05-27 }}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.heraldica.org/topics/britain/britstyles.htm#1927 | titel=Royal And Parliamentary Titles Act 1927 | utgivare=heraldica.org | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=Parliament shall hereafter be known as and styled the Parliament of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland; and accordingly, the present Parliament shall be known as the Thirty-fourth Parliament of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, instead of the Thirty-fourth Parliament of the United Kingdom of Great Britain and Ireland.}}</ref> I en kontext där ''Storbritannien'' inte per automatik syftar på ''Storbritannien <u>och</u> Nordirland'' eller ens på ''Förenade kungariket'' blir en alldaglig användning av begreppet problematisk eftersom det leder till olika former av avgränsningsproblem där det är svårt att veta vilket sammanhang som egentligen avses när namnet ''Storbritannien'' förekommer, eller vilken innebörd som åsyftades när det skrevs.<ref>{{webbref | url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6renade-kungariket | titel=Förenade kungariket | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Förenade kungariket, United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, från 1927 officiell beteckning för den politiska sammanslutningen mellan Storbritannien och Nordirland.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/storbritannien | titel=Storbritannien | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Storbritannien uppstod 1707, då Skottland ingick union med England och Wales, och United Kingdom of Great Britain and Ireland bildades 1801, ändrat 1922, då Irland delades, till United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordirland | titel=Nordirland | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Nordirland, delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland); 13 575 km2, 1,8 miljoner invånare (2013).}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/United-Kingdom | titel=United Kingdom | verk=Oxford English Dictionaries | utgivare=Oxford University Press | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=A country of western Europe consisting of England, Wales, Scotland, and Northern Ireland; population 61,113,200 (est. 2009); capital, London. Full name United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland. | arkivurl=https://web.archive.org/web/20150829070029/http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/United-Kingdom | arkivdatum=2015-08-29 }}</ref> Svenska historiker, likt [[Dick Harrison]], tvingas ibland peka på de missuppfattningar som råder och nödvändigheten i att identifiera skilda begrepp som ''Storbritannien'', ''Förenade kungariket'', ''Britannien'', och så vidare.<ref>{{webbref | url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/sa-skapades-storbritannien/ | titel=Termen Storbritannien | verk=Så skapades Storbritannien | författare=[[Dick Harrison]] | utgivare=Populär Historia | datum=2001-03-16 | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Storbritannien, Great Britain, är en besvärlig term. De flesta av oss har en felaktig uppfattning av vad ordet syftar på. Termen hänför sig endast till England, Skottland och Wales men egentligen inte till Ulster (varför man i officiella sammanhang ser termen ”Storbritannien och Nordirland”). Den syftar inte heller på Isle of Man, som är en separat besittning under brittiska kronan, inte heller på Kanalöarna (Jersey, Guernsey, med flera). Ytterst går beteckningen tillbaka på latinets Britannia, romarnas namn på hela ön. Till detta lade de engelska makthavarna på 1600-talet ordet ”Stor-” för att markera sina all-brittiska politiska ambitioner. Den engelska termen British (”brittisk”) används alltså både geografiskt (”en person från ön Britannien”) och politiskt (”en invånare i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland”). En nationalistisk skotte kan, om han vill, påstå att han är britt (han bor ju på ön) men samtidigt ta avstånd från termens politiska biton och med kraft hävda att han är skotte.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/Britain | titel=Britain | verk=Oxford English Dictionaries | utgivare=Oxford University Press | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=The island containing England, Wales, and Scotland. The name is broadly synonymous with Great Britain, but the longer form is more usual for the political unit. | arkivurl=https://web.archive.org/web/20141230185542/http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/Britain | arkivdatum=2014-12-30 }}</ref><ref>{{webbref | url=https://runeberg.org/nfbl/0462.html | titel=Irland | verk=Uggleupplagan 12. Hyperemi - Johan | utgivare=Nordisk familjebok | år=1910 | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=Irland (eng. Ireland; af de keltiske urinvånarna kalladt Erin, Eirin, ”västlandet”, hvaraf grek. Ierne, lat. Ivernia, Hibernia), ett med Storbritannien förenadt konungarike, som omfattar den västligare af de båda stora brittiska öarna och ligger mellan 51° 26′ (Mizen head) och 55° 21′ n. br. (Malin head; Köpenhamns bredd), samt mellan 5° 25′ (Burial head) och 10° 30′ v. lgd (Dunmore head). Ön skiljes från Skottland af Nordkanalen, från England af Irländska sjön och S:t Georgs-kanalen samt omgifves för öfrigt af Atlantiska hafvet.}}</ref> Namn som ''England'' och ''Storbritannien'' får ibland tjänstgöra som synonymer till brittiska statsbildningar i olika konstellationer, men att utan distinktion använda dessa om ''Storbritannien och Nordirland'' blir inte korrekt, vare sig som beskrivning eller i förhållande till att både England och Storbritannien i grunden har egna distinkta betydelser som är åtskilda från vad dagens brittiska stat representerar.<ref name="Storbritannien"/><ref>{{webbref | url=https://runeberg.org/nfbg/0317.html | titel=England | verk=Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker | utgivare=Nordisk familjebok | år=1907 | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=England (eng. England, lat. Anglia) är den största delen af det förenade konungariket Storbritannien och Irland. Ordet användes än i vidsträcktare, än i inskränktare betydelse, näml. dels 1) såsom hela det brittiska riket (The british empire), d.v.s. Storbritannien och Irland jämte alla dess europeiska och utomeuropeiska besittningar och kolonier, dels 2) såsom brittiska riket i Europa (utom Gibraltar och Malta), d. v. s. Storbritannien och Irland, dels och vanligast 3) såsom södra delen af ön Storbritannien, noggrannare "E. och Wales", dels och slutligen 4) såsom det egentliga E., d. v. s. södra delen af ön Storbritannien med undantag af Wales.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/england | titel=England | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=2015-09-12 | språk=svenska | citat=England, formellt ett kungadöme men egentligen ett delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland), dvs.(med gängse språkbruk) Storbritannien. Ofta används namnet England om den brittiska huvudön (Great Britain) eller om landet Storbritannien.}}</ref><ref>{{webbref | url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/England | titel=England | verk=Oxford English Dictionaries | utgivare=Oxford University Press | hämtdatum=2015-09-12 | språk=engelska | citat=A country forming the largest and southernmost part of Great Britain and of the United Kingdom, and containing the capital, London; population 51,446,000 (est. 2008). | arkivurl=https://web.archive.org/web/20150907103132/http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/England | arkivdatum=2015-09-07 }}</ref>

Under 1700-talet och tidigt 1800-tal kallades landet för ''Stora Britannien'' på svenska<ref>{{webbref|url=https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=19057|titel=Nicolaus Barchius|utgivare=Riksarkivet|språk=engelska|hämtdatum=24 februari 2017}}</ref>, en mer direkt översättning av det engelska eller franska namnet. I dag används alltmer ''UK'' eller ''Förenade konungariket'' även på svenska<ref>{{webbref|url=http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/London/Kontakt/Svenska-organisationer-i-UK/|titel=Svenska org./föreningar i UK|utgivare=Swedenabroad|språk=engelska|hämtdatum=24 februari 2017|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170224212953/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/London/Kontakt/Svenska-organisationer-i-UK/|arkivdatum=24 februari 2017}}</ref>, men ''Storbritannien'' dominerar fortfarande i Sverige och översatt även i Norden och Östeuropa, medan översättning av ''Förenade konungariket'' är vanligare i Västeuropa.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Storbritanniens historia}}

Storbritannien i strikt mening bildades 1707, som en realunion mellan [[England]] och [[Skottland]].

[[Kelterna]] invaderade [[Brittiska öarna]] på 600-talet f.Kr. Den [[romerska]] erövringen av [[Britannien]] år 43 e.Kr. innebar att romersk kultur och vetenskap gjorde sitt intåg på ön, med byggandet av många städer och vägar. [[Anglosaxare]] var närvarande på Britanniens östkust på 300-talet, och övertog efter 570-talet stora delar av England (som är uppkallat efter [[angler]]na). Ett dussintal småkungariken växte fram, snabbt reducerade till sju. Av dessa blev med tiden [[Wessex]] dominerande, inte minst under kung [[Alfred den store]] av Wessex, och år 886 brukar betraktas som tidpunkten för [[England]]s enande. Under 800-talet började nordiska [[vikingar]] härja längs Brittiska öarna. Mellan 200-talet och 800-talets mitt gjorde [[gaeler]]na sina förflyttningar från [[Irland (ö)|Irland]] till skotska öarna och [[Högland (geografi)|högländerna]], och från denna tid hör man inte längre talas om [[pikter]]na, men väl om [[skotsk gaeliska]], ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna utan bara i högländerna och på [[Hebriderna]]. Skottland enades år 843 av kungen [[Kenneth I av Skottland]].

[[Fil:Bayeux Tapestry WillelmDux.jpg|miniatyr|vänster|[[Bayeuxtapeten]] skildrar [[slaget vid Hastings]] och de händelser som ledde till det.]]
Genom [[slaget vid Hastings]] (1066) lyckades [[normander]]na under [[Vilhelm Erövraren]] göra sig till herrar över England. Under medeltiden präglades landet av inre motsättningar mellan de normandiska erövrarna och den anglosaxiska befolkningen. En långvarig konflikt, [[hundraårskriget]], mellan engelska och franska kungar om landområden i Frankrike skapade oro i landet. [[Irland (ö)|Irland]] erövrades av kung [[Henrik II av England]] 1171. [[Wales]] utgjorde under tidig medeltid ett stort antal kungariken och furstendömen. Det erövrades av [[Edvard I av England]] 1282, formellt 1284. Under drottning [[Elisabet I]]:s tid (1558–1603) lades grunden till ekonomisk och politisk stabilitet. Vid Elisabets död inleddes Englands storhetstid och [[brittiska imperiet]]s framväxt. Från [[Napoleonkrigen]] fram till [[första världskriget]] var Storbritannien det militärt, ekonomiskt, politiskt och vetenskapligt ledande landet i världen och dominerade världspolitiken. [[Industrialisering|Industrialismens]] genombrott, som i Storbritannien skedde på 1700-talet, bidrog till landets dominerande ställning.

Första och [[andra världskriget]] ledde till stora ekonomiska och materiella förluster, och brittiska imperiets fall blev alltmer definitivt, trots att Storbritannien stod på segrarnas sida i båda krigen. [[Efterkrigstiden]] kantades av svåra ekonomiska tider och upplösningen av [[kolonialvälde]]t. Efter [[Winston Churchill]] är [[Margaret Thatcher]] den politiker som var mest betydande under 1900-talet i Storbritannien. Med en hård liberaliseringspolitik ([[thatcherism]]) lyckades hon få Storbritanniens ekonomi på fötter, något som även ledde till massarbetslöshet på bruksorterna. Med inträdet i [[Europeiska gemenskaperna]] (EG) 1973 blev Storbritannien alltmer aktivt inom den internationella politiken igen. Tillsammans med [[Tony Blair]] (1997–2007) är Margaret Thatcher den längst sittande (1979–1990) [[Storbritanniens premiärminister|premiärministern i Storbritannien]] i modern tid. Thatchers popularitet växte efter hennes handlingskraftiga beslut i [[Falklandskriget]], då den brittiska [[avkolonisering]]en kom till ett definitivt slut.

Under 1990-talet och början av 2000-talet genomförde [[Tony Blair]] omfattande sociala reformer. Utgifter till [[offentlig sektor|offentliga sektorn]] höjdes och [[minimilön]] infördes. [[Skottland]] och [[Wales]] fick ökat självstyre. Den isiga relationen mellan protestanter och katoliker på [[Nordirland]] tinade en aning. Den 10 april 1998 undertecknade politikerna i Storbritannien och republiken Irland - samt de politiska partierna i Nordirland - [[Fredsavtalet på Nordirland 1998|Fredsavtalet i Nordirland]] (Långfredagsavtalet) efter utdragna förhandlingar.<ref>{{Webbref|titel=Fredsavtalet i Nordirland fyller 20 år - vapnen har tystnat men mycket arbete återstår|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/10/fredsavtalet-i-nordirland-fyller-20-ar-vapnen-har-tystnat-men-mycket-arbete|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2021-10-15|språk=sv-FI}}</ref>

I juli 2019 blev [[Boris Johnson]] ny premiärminister i Storbritannien. Han tog över efter [[Theresa May]], som avgick efter kritik mot hennes hantering av [[Brexit]].<ref>{{Webbref|titel=Boris Johnson ny premiärminister i Storbritannien|url=https://www.expressen.se/nyheter/boris-johnson-eller-jeremy-hunt/|verk=www.expressen.se|hämtdatum=2021-08-21|språk=sv}}</ref>I december 2019 säkrade Boris Johnsons Konservativa en majoritet i parlamentsvalet med 363 av 650 platser. Labour fick ett av partiets sämsta resultat någonsin.<ref>{{Webbref|titel=Tories tar massiv seger i brittiska parlamentsvalet – Labour mot ett av de sämsta resultaten någonsin|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/13/tories-tar-massiv-seger-i-brittiska-parlamentsvalet-labour-mot-ett-av-de-samsta|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2021-10-15|språk=sv-FI}}</ref>

Storbritannien lämnade EU vid midnatt den 31 januari 2020, när utträdesavtalet trädde i kraft.<ref>{{Webbref|titel=Storbritanniens utträde|url=https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-uk-after-referendum/|verk=www.consilium.europa.eu|hämtdatum=2021-08-22|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210712061752/https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-uk-after-referendum/|arkivdatum=2021-07-12}}</ref>

I juli 2022 avgick Storbritanniens premiärminister Boris Johnson som det konservativa Torypartiets partiledare. Han blev kvar som premiärminister till dess att en ny ledare för Torypartiet hade kunnat väljas.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Boris Johnson avgår|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nytillsatta-finansministern-ber-boris-johnsson-att-avga|tidning=SVT Nyheter|datum=2022-07-07|hämtdatum=2022-09-16|språk=sv|förnamn=Jenny|efternamn=Martorell}}</ref> [[Liz Truss]] vann Torypartiets partiledarval och blev Storbritanniens nya premiärminister i september 2022.<ref>{{Webbref|titel=Liz Truss blir Storbritanniens nästa premiärminister|url=https://svenska.yle.fi/a/7-10020334|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2022-09-16|språk=sv}}</ref>

Storbritanniens drottning [[Elizabeth II]] avled på slottet Balmoral den 8 september 2022. Hon blev 96 år gammal och tjänade som landets drottning i 70 år. Sonen [[Charles III av Storbritannien|Charles]] blev då ny kung av Storbritannien.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Drottning Elizabeth II är död – blev 96 år|url=https://www.svd.se/a/5B0zoe/drottning-elizabeth-ii-ar-dod-blev-96-ar|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2022-09-08|hämtdatum=2022-09-16|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Tea|efternamn=Oscarsson}}</ref>

Liz Truss avgick som premiärminister  efter 45 dagar på posten. Ingen premiärminister i Storbritanniens historia hade suttit kortare.<ref>{{Webbref|titel=Liz Truss avgår som premiärminister – efter bara sex veckor|url=https://www.aftonbladet.se/a/BWWnXQ|verk=www.aftonbladet.se|hämtdatum=2022-10-25|språk=sv}}</ref> I oktober 2022 efterträdde [[Rishi Sunak]]  Liz Truss som Storbritanniens premiärminister och Torypartiets ledare. Rishi Sunak blev Storbritanniens första premiärminister som är hindu. Sunak, 42, är också den yngsta brittiska premiärministern sedan år 1812.<ref>{{Webbref|titel=Rishi Sunak blir Storbritanniens nästa premiärminister – tillträder formellt på tisdag|url=https://svenska.yle.fi/a/7-10022084|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2022-10-25|språk=sv}}</ref>

I juli 2024 blev Sir [[Keir Starmer]]  Storbritanniens nya premiärminister efter en överlägsen valseger med Labourpartiet. Han blev Storbritanniens 58:e premiärminister efter att Labour hade  gjort ett av sina bästa val någonsin.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Vem är Keir Starmer?|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vem-ar-keir-starmer-y6p6cv|tidning=SVT Nyheter|datum=2024-07-03|hämtdatum=2024-07-17|språk=sv|förnamn=|efternamn=}}</ref>

== Klimat ==
{{Huvudartikel|Storbritanniens geografi}}

=== Klimat ===
[[Fil:North York Moors.jpg|miniatyr|höger|[[North York Moors]], landskap i norra England.]]
Storbritannien har ett [[tempererat klimat]] med milda vintrar och svala somrar. Väderleken påverkas av [[Golfströmmen]] och den [[nordatlantiska lågtryckszonen]], vilket ger blåsigt och ostadigt väder, stor molnighet och riklig nederbörd året om med cirka 2&nbsp;500 millimeter i de bergiga delarna och cirka 600–800 millimeter i lågländerna. Lokalt kan nederbördsmängderna vara betydligt större.<ref>[[Nationalencyklopedin]], band 17, s.293</ref>

Temperaturen faller sällan under −10&nbsp;[[°C]] vintertid och stiger sällan över 35&nbsp;°C på sommaren. Den högsta temperatur som uppmätts i Storbritannien är 40,3&nbsp;°C, vilket skedde i Coningsby i Lincolnshire i juli 2022. Den lägsta temperaturen noterades den 30 december 1995 i [[Altnaharra]] i skotska [[Sutherland]] med −27,2&nbsp;°C.<ref>[https://web.archive.org/web/20010128133900/http://www.met-office.gov.uk/climate/uk/location/scotland/index.html#temperature Klimat- och väderleksstatistik] från den brittiska väderlekstjänsten Met Office</ref> Eftersom medeldygnstemperaturen även under vintern sällan sjunker under fryspunkten är tjockare snötäcke relativt sällsynt, utom i de skotska högländerna.

De östra delarna av ön är i regel torrare än de västra, och de södra delarna, som ligger närmare det europeiska fastlandet, är varmare än de norra.

== Styrelseskick och politik ==
{{Storbritanniens statsskick}}
Storbritannien är en [[konstitutionell monarki]] där [[Storbritanniens monarki|monarken]] är landets [[statschef]].

[[Storbritanniens parlament]] består av två kamrar, [[brittiska underhuset|underhuset]] (''House of Commons'') och [[brittiska överhuset|överhuset]] (''House of Lords''). Partiledaren för det största partiet i underhuset utses i regel till [[Storbritanniens premiärminister|premiärminister]], något som officiellt görs av [[Storbritanniens monark|monarken]]. Underhuset består av 650 ledamöter, valda från lika många [[valkrets]]ar. Överhuset består av 803 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom ärftlig [[pärsvärdighet]] eller i egenskap av livstids pärsvärdighet eller som biskopar i [[Engelska kyrkan]].

[[Storbritanniens premiärminister|Premiärminister]]n fungerar som chef för ”[[Storbritanniens regering|Hans Majestäts regering]]” och har i praktiken den [[verkställande makt]]en i riket. Enligt den [[Konstitutionell praxis|konstitutionella sedvänja]]n är premiärministern och regeringens övriga ledamöter (ministrar) ansvariga för sina handlingar inför parlamentet, där de traditionellt är medlemmar.

Efter avvecklandet av [[brittiska imperiet]] valde många av ''[[dominion]]erna'' och tidigare kolonier att anta lokala varianter av det politiska system som finns i Storbritannien, det så kallade [[Westminstersystemet]].

De tre dominerande partierna i parlamentet, vars ledamöter väljs i [[enmansvalkrets]]ar, vilket missgynnar små partier, är [[Labourpartiet]], [[Konservativa partiet, Storbritannien|Konservativa partiet]] och [[Liberaldemokraterna]]. Både i Skottland och Wales finns separatistiska partier, [[Scottish National Party]] respektive [[Plaid Cymru|Plaid Cymru – Party of Wales]], som verkar för skotsk och walesisk [[självständighet]] och arbetar som en grupp inom brittiska parlamentet och arbetade i [[Europaparlamentet]]. På Nordirland ser det politiska landskapet annorlunda ut med två [[unionist]]iska partier, [[Democratic Unionist Party]] och [[Ulster Unionist Party]], vilka verkar för att provinsen ska fortsätta vara en del av Förenade kungariket, samt två [[Irländsk republikanism|republikanska]] partier, [[Sinn Féin]] och [[Social Democratic and Labour Party]], vilka verkar för ett [[enat Irland]], det vill säga att Nordirland ska bli en del av den självständiga republiken [[Irland]]. Det femte stora partiet, liberala [[Alliance Party of Northern Ireland|Alliance]], tar inte ställning för vare sig unionism eller republikanism.

I val till [[Skotska parlamentet]], [[Wales nationalförsamling]] och [[Northern Ireland Assembly|Nordirlands församling]], som är [[Proportionellt val|proportionella]], har flera små partier tilldelats mandat: [[Scottish Green Party]], [[Scottish Socialist Party]], [[Scottish Senior Citizens Unity Party]], [[Forward Wales]], [[Progressive Unionist Party]] och [[UK Unionist Party]].

I val till [[Europaparlamentet]], där mandatfördelningen också skedde proportionellt, hade även andra partier nått framgångar, framför allt [[UK Independence Party|United Kingdom Independence Party]], men också [[British National Party]] och [[Green Party of England and Wales]]. Den första februari 2020 lämnade brittiska medlemmar Europaparlamentet i samband med [[Brexit]].<ref>{{Webbref|url=/www.europarl.europa.eu/resources/library/images/20200128PHT71214/2020012|titel=/www.europarl.europa.eu/resources/library/images/20200128PHT71214/2020012|hämtdatum=/www.europarl.europa.eu/resources/library/images/20200128PHT71214/2020012}}</ref>

<gallery>
Fil:2019 Reunião Bilateral com o Príncipe Charles - 48948389972 (cropped).jpg|[[Charles III av Storbritannien|Charles III]].
Fil:Westminster palace.jpg|[[Westminsterpalatset]] i London är säte för [[Storbritanniens parlament]].
Fil:Britannia-Statue.jpg|Staty av [[Britannia]]. Britannia personifierar Storbritannien.
</gallery>

=== Valsystem ===
Val till brittiska parlamentet sker enligt principen för [[enmansvalkrets]]ar och [[Enkel majoritet (valsystem)|enkel (relativ) majoritet]], även kallat "[[first past the post]]".<ref name="SoP">Hague, Rod et al (2000). ''Styrelseskick och politik''. Nya Doxa, Falun.</ref>

=== Rättsväsen ===
{{Se även|Storbritanniens rättssystem}}

[[Fil:Parliament House, Edinburgh.JPG|miniatyr|[[Skottland]]s [[högsta domstolar]] – ''High Court of Justiciary'' och ''Court of Session'' – ligger i Parliament House i [[Edinburgh]].]]
Storbritannien har tre olika [[rättssystem]]: [[Engelsk rätt]] (''English law'', vilken gäller i både England och Wales) och [[Nordirlands rätt]] är baserad på ''[[common law]]''. [[Skotsk rätt]] (''Scots law'') är ett hybridsystem, baserat på ''[[civil law]]'' med beståndsdelar av common law. I [[Acts of Union 1707|1707 års unionsakter]] garanteras Skottlands separata rättssystem.

Sedan 1 oktober 2009 är [[Storbritanniens högsta domstol]] (''Supreme Court of the United Kingdom'') den högsta [[appellationsdomstol]]en för alla [[brottmål]] och [[tvistemål]] i England, Wales och Nordirland, och för tvistemål i Skottland. Tidigare hade ''Judicial Committee of the House of Lords'' ([[laglord]]erna) samma funktion.

Högsta domstolen består av ''Court of Appeal'', ''High Court of Justice'' (för [[civilrätt]]) och ''Crown Court'' (för [[straffrätt]]). I Skottland är huvuddomstolarna ''Court of Session'' (för civilrätt) och ''High Court of Justiciary'' (för straffrätt), medan skotska ''sheriff courts'' motsvarar uppskattningsvis engelska ''county courts''.

=== Försvar ===
{{Huvudartikel|Storbritanniens försvarsmakt}}

Storbritanniens väpnade styrkor består av tre [[försvarsgren]]ar, som ingår i [[Storbritanniens försvarsministerium|försvarsministeriet]] (''Ministry of Defence''), som leds av [[Storbritanniens försvarsminister|försvarsministern]] (''Secretary of State for Defence''):

* [[Storbritanniens armé|Armén]] (''British Army'') är de landbaserade styrkorna i Storbritanniens försvarsmakt och under 2006 hade de 107&nbsp;730 man.
* [[Storbritanniens flotta|Flottan]] (''Royal Navy'') är en av världens största flottor, och har varit världens största. Idag har Storbritannien fortfarande den största flottan bland [[Europeiska unionen]]s medlemsländer. Flottan hade 39&nbsp;400 stamanställda i [[april]] 2006 och omkring 90 fartyg i tjänst.
* [[Storbritanniens flygvapen|Flygvapnet]] (''Royal Air Force'', ''RAF'') hade över tusen flygplan i tjänst och 41&nbsp;440 stamanställda i mars 2008.

Försvarsmakten har svurit en trohet till den brittiska monarken som formellt är dess [[högsta befälhavare]], men i praktiken är det [[Storbritanniens premiärminister|premiärministern]] som har det högsta befälet.

=== Administrativ indelning ===
[[Fil:UK-map-sv.svg|miniatyr|stående|Karta över Storbritannien. ([[Isle of Man]], [[Jersey]] och [[Guernsey]] är [[kronbesittning]]ar och tillhör inte Storbritannien.)]]
Storbritannien är en [[enhetsstat]], och är övergripande indelat i fyra delområden: [[England]], [[Skottland]], [[Wales]] samt [[Nordirland]]. Karaktäristiskt för dessa är att tre av delområdena, utom England, genom [[decentralisering]] ({{lang-en|devolution}}) har en varierande grad av autonomi och självstyrelse. Den brittiska modellen för regionalt självstyre kan inte jämföras med delstater i [[federalism|federala system]], och den utgör inte heller en asymmetrisk federation då rätten till självstyre inte har något konstitutionellt skydd utan snarare liknar det spanska systemet, med [[Spaniens autonoma regioner|av parlamentet inrättade självstyrelseregioner]].<ref>[http://www.congreso.es/consti/constitucion/indice/titulos/articulos.jsp?ini=137&fin=158&tipo=2 Título VIII. De la Organización Territorial del Estado] - Spaniens konstitution (1978).</ref> Exempelvis har [[Scotland Act 1998|Skottland ett modernt självstyre]] som inrättades 1998,<ref>[http://www.legislation.gov.uk/ukpga/1998/46/contents#pt6-pb4-l1g130 Scotland Act 1998]</ref> vilket saknar konstitutionellt skydd, men också ett [[Skotsk rätt|eget lag- och rättssystem]] skilt från det [[Engelsk rätt|engelska]], vilket dock skyddas i unionsavtalet från 1706.<ref>{{Webbref |url=http://www.scotshistoryonline.co.uk/union.html |titel=The Treaty of Union 1706 |hämtdatum=2014-06-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190527074630/http://www.scotshistoryonline.co.uk/union.html |arkivdatum=2019-05-27 }}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align:right;"
|-
! Rankning
! Riksdel
! Yta (km²)
! Yta (%)
! Invånare (2021)
! Invånare (%)
|-
| 1 || style="text-align:left;" | [[England]] || 130 439 || 53,4 || 56 490 048
| 84,4
|-
| 2 || style="text-align:left;" | [[Skottland]] || 78 783 || 32,3 || 5 525 575
| 8,2
|-
| 3 || style="text-align:left;" | [[Wales]] || 20 798 || 8,5 || 3 107 494
| 4,6
|-
| 4 || style="text-align:left;" | [[Nordirland]] || 14 121 || 5,8 || 1 903 175
| 2,8
|-
! Totalt !! style="text-align:left;" | Storbritannien
! style="text-align:right;" | 244 140 !! style="text-align:right;" | 100 !! style="text-align:right;" | 67 026 292 !! style="text-align:right;" | 100
|}

I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i vissa andra länder med både regionalt styre (likt [[sekundärkommun]]) och mindre geografiska enheter (likt
[[primärkommun]]) som finns i vissa andra länder.

Den viktigaste administrativa indelningen i England och Wales är i [[Storbritanniens grevskap|grevskap]] (på [[engelska]] ''counties''). De normala grevskapen i framför allt England kan sägas motsvara till exempel [[Sveriges län|län]] i [[Sverige]]. Förutom indelningen i [[Lista över engelska grevskap|administrativa grevskap]] finns en äldre indelning i [[Storbritanniens historiska grevskap|historiska grevskap]], vilket påminner om förhållandet med [[Sveriges län|län]] och [[Landskap i Sverige|landskap]] i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.

==== Englands storregioner ====
{{Huvudartikel|Englands regioner}}
Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio storregioner:

* [[Storlondon]]
* [[West Midlands (region)|Västra Midlands]] (huvudort: [[Birmingham]])
* [[Nordvästra England]] (huvudort: [[Manchester]])
* [[Nordöstra England]] (huvudort: [[Newcastle upon Tyne]])
* [[Sydvästra England]] (huvudort: [[Bristol]])
* [[Sydöstra England]] (huvudort: [[Guildford]])
* [[Yorkshire och Humber]] (huvudort: [[Leeds]])
* [[Östra England]] (huvudort: [[Cambridge]])
* [[East Midlands]] (huvudort: [[Nottingham]])

Storlondon har både en direktvald borgmästare och en direktvald regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21,8 procent, den 4 november 2004).

==== Skottlands lokalförvaltning ====
Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns det inga grevskap i dag. Där var det tidigare [[stad]]/[[Köping (administrativ enhet)|köping]] ([[lågskotska]]: ''[[burgh]]'') som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ökommuner; denna indelning varade till 1996. I dag har Skottland endast en förvaltningsnivå, med 32 kommuner (engelska: ''local authorities'' / ''councils'').

== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Storbritanniens ekonomi}}
[[Fil:London.bankofengland.arp.jpg|miniatyr|[[Bank of England]], Storbritanniens riksbank.]]

År 2006 var Storbritannien världens sjätte största ekonomi, enligt [[Världsbanken]]. Landet har en betydande finanssektor: [[London]] är världens största finanscentrum och Skottlands huvudstad [[Edinburgh]] är Europas tredje största finanscentrum. Storbritannien är världens sjätte största turistdestination med omkring 24&nbsp;000&nbsp;000 turister varje år och 1&nbsp;800&nbsp;000 anställda inom turistnäringen. Servicesektorn i sin helhet står för 70 procent av sysselsättningen.

Energisektorn är även den omfattande, med en andel av [[bruttonationalprodukt]]en på 10 procent, större än för något annat industriland. [[Skottland]] är Västeuropas näst största [[olja|oljeproducent]] (efter [[Norge]]) och [[Europeiska unionen]]s största olje- och [[naturgas]]producent.

Jordbruket står för två procent av bruttonationalprodukten och en procent av sysselsättningen. Produktionen täcker 60 procent av behovet.

Storbritannien viktigaste handelspartner är [[Tyskland]], [[USA]], [[Frankrike]] och [[Nederländerna]]. Dess valuta är [[brittiskt pund]].

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 ([[Brexit]]). Ett nytt handels- och samarbetsavtal blev klart på julafton 2020.<ref>{{Webbref|titel=Brexit {{!}} Storbritannien lämnar EU|url=https://www.europaportalen.se/teman/brexit|verk=Nyhetssajten Europaportalen|hämtdatum=2021-10-15|språk=sv}}</ref> [[Handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Storbritannien|Handels- och samarbetsavtalet]] undertecknades den 30 december 2020, tillämpades provisoriskt från den 1 januari 2021 och trädde i kraft den 1 maj 2021.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/strategy/relations-non-eu-countries/relations-united-kingdom/eu-uk-trade-and-cooperation-agreement_sv|titel=https://ec.europa.eu/info/strategy/relations-non-eu-countries/relations-united-kingdom/eu-uk-trade-and-cooperation-agreement_sv|hämtdatum=https://ec.europa.eu/info/strategy/relations-non-eu-countries/relations-united-kingdom/eu-uk-trade-and-cooperation-agreement_sv}}</ref>

=== Kommunikationer ===
Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket väl utbyggt i Storbritannien. [[Motorväg]]ar når de allra flesta större städer i landet och motorvägarnas standard är nästan alltid mycket hög. Det är också i Storbritannien som Europas mest trafikerade motorvägar finns och dessa finns framför allt runt [[London]]. Även övriga vägar som inte har motorvägsstandard har många gånger hög klass och är välunderhållna. Storbritanniens första motorväg invigdes den 2 april 1959, ett 115 [[kilometer]] långt avsnitt mellan London och [[Birmingham]]. Snitthastigheten den första halvtimman var 130 kilometer/timme och fler än 100 bilar kollapsade.

[[Järnväg]]arna i Storbritannien är även de väl utbyggda. Det var också i Storbritannien som världens allra första järnväg invigdes mellan [[Stockton-on-Tees]] och [[Darlington]] 1825. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Storbritannien. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för [[snabbtåg]] som många gånger är av hög klass. Ett av de mest kända snabbtågen i Storbritannien är snabbtåget [[Eurostar (tåg)|Eurostar]] som går från London till [[Paris]] och [[Bryssel]]. Tågen mellan London och [[Edinburgh]] är också högklassiga snabbtåg.

I februari 2009 föreslog regeringen att man skulle privatisera en del av [[Royal Mail]], den brittiska [[post]]en. Förslaget väckte stora protester både inom partiet och bland fackföreningar.<ref>''[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2657320 Privatisering av brittiska posten upprör]'', sr.se 24 februari 2009. Hämtat 24 februari 2009</ref> Genom en ändring i postlagen gjordes en utförsäljning möjlig och Royal Mail introducerades på [[London Stock Exchange]] 2013. Den brittiska staten behöll inledningsvis 30 procent av aktierna i Royal Mail, men sålde senare sina återstående andelar i Royal Mail under 2015, vilket betydde att privatiseringen av Royal Mail blev helt genomförd. Detta innebar ett slut för 499 års offentligt ägande av posttjänstföretaget.

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Storbritanniens demografi}}
=== Etnicitet ===
Enligt Office for National Statistics uppgifter från 2011 räknar sig 87,1 % av befolkningen som etniskt vita, 7 % har asiatiskt ursprung, 3 % afrikansk ursprung från Afrika eller Västindien, 2 % har blandat ursprung och 0,9 % räknar sig till gruppen övriga. Bland de etniskt vita finns dessutom en undergrupp på 0,1 % med benämningen resande (travellers).

=== Storstadsområden ===
De 10 största (statistisk, inte administrativ) storstadsområdena i Storbritannien enligt data från [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]] och [[Eurostat]] är som följande:

{| class="sortable wikitable" style="text-align:right;"
|-
! Rankning
! Riksdel
!Storstadsområde
! Invånare enligt OECD (2020)
!Invånare enligt Eurostat (2019)
|-
| 1 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[London]]|| 12 451 423
|14 372 596
|-
| 2 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Manchester]]|| 3 399 018
|3 712 997
|-
| 3 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Birmingham]]|| 3 122 915
|2 558 916
|-
| 4 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Leeds]]|| 2 655 815
|1 750 276
|-
| 5 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|Skottland}} Skottland
|[[Glasgow]]
|1 847 200
|1 861 315
|-
| 6 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Liverpool]]
|1 548 752
|1 784 475
|-
| 7 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Sheffield]]
|1 204 485
|584 028
|-
| 8 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Newcastle upon Tyne|Newcastle]]
|1 192 598
|1 177 704
|-
| 9 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|England}} England 
|[[Bristol]]
|969 256
|1 157 937
|-
| 10 || style="text-align:left;" | {{Flagicon|Wales}} Wales 
|[[Cardiff]]
|928 101
|1 140 165
|}
Notera att siffrorna ovan är inte jämförbar med varandra eftersom OECD och Eurostat har olika definitioner och sammansättning för de storstadsområden.<ref>{{Webbref|titel=OECD - Population by age and sex - Cities and FUAs|url=https://data-explorer.oecd.org/vis?lc=en&df%5Bds%5D=dsDisseminateFinalDMZ&df%5Bid%5D=DSD_FUA_DEMO@DF_AGE_SEX&df%5Bag%5D=OECD.CFE.EDS&fs%5B0%5D=Topic,1%7CRegions&pg=0&fc=Topic&bp=true&snb=17&pd=,&dq=UK001F+UK002F+UK003F+UK004F+UK006F+UK007F+UK008F+UK009F+UK010F+UK011F+UK012F+UK013F+UK014F+UK016F+UK017F+UK018F+UK019F+UK021F+UK022F+UK023F+UK024F+UK025F+UK026F+UK027F+UK029F+UK031F+UK033F+UK034F+UK041F+UK043F+UK044F+UK045F+UK046F+UK047F+UK050F+UK051F+UK055F+UK056F+UK059F+UK062F+UK506F+UK510F+UK513F+UK515F+UK516F+UK517F+UK518F+UK520F+UK525F+UK528F+UK531F+UK532F+UK533F+UK535F+UK539F+UK542F+UK543F+UK545F+UK546F+UK548F+UK549F+UK550F+UK551F+UK552F+UK553F+UK554F+UK556F+UK557F+UK558F+UK559F+UK560F+UK561F+UK562F+UK566F+UK567F+UK568F+UK569F+UK571F+UK572F+UK573F+UK575F+UK576F+UK580F+UK582F+UK583F+UK586F+GBR.A..._T...CTRY+FUA&to%5BTIME_PERIOD%5D=false&lo=5&lom=LASTNPERIODS&vw=tb&ly%5Brw%5D=REF_AREA,TERRITORIAL_LEVEL&ly%5Bcl%5D=TIME_PERIOD|verk=data-explorer.oecd.org|hämtdatum=2024-04-13}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/met_pjanaggr3/default/table?lang=en&category=reg_typ.met.met_demo|titel=Eurostat: Population on 1 January by broad age group, sex and metropolitan regions|hämtdatum=13 april 2024}}</ref> 

=== Språk ===
[[Engelska]] är det dominerande språket, även om det inte är ett [[officiellt språk]]. Utöver detta talar 30 procent av invånarna i [[Skottland]] (och 2 procent av invånarna i [[Nordirland]]) även [[lågskotska]]; 28 procent av invånarna i [[Wales]] även [[kymriska]] (walesiska); 3 procent av invånarna i Nordirland även [[iriska]]; och 2 procent av invånarna i Skottland även [[skotsk gaeliska]].

I Wales är kymriska och i Skottland skotsk gaeliska officiella språk sedan ''Gaelic Language (Scotland) Act'' antogs 2004. Lågskotska, iriska och [[korniska]] är officiella landsdels- eller [[minoritetsspråk]] sedan 2001, när Storbritannien signerade [[Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk|Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk]], men saknar samma statliga stöd och status som kymriska och skotsk gaeliska. Storbritannien undertecknade också stadgan å [[Isle of Man]]s regerings vägnar vilket gav [[Manx (språk)|manx]] officiellt erkännande på Man.

Många andra språk talas av en betydande andel av befolkningen i Storbritannien, särskilt i storstäder som [[London]], [[Birmingham]] och [[Glasgow]], till exempel [[urdu]], [[gujarati]], [[bengali]], [[punjabi]], [[spanska]], [[kinesiska]], [[somaliska]] och [[arabiska]].

I Storbritannien bor många invandrare från [[Pakistan]], [[Uganda]], [[Somalia]] och [[Västindien]].

=== Religion ===
{| class="wikitable" align="right"
! Religiös grupp
! Antal{{anmärkning|Enligt folkräkningen 2001}}
|-
|'''[[Anglikanska kyrkan|Anglikaner]]'''{{anmärkning|name=två|Olika [[kristendom|kristna]] inriktningar}}
|align=right|27 000 000
|-
|'''[[Katolik]]er'''{{anmärkning|name=två}}
|align=right|9 000 000
|-
|'''[[Muslimer]]'''{{anmärkning|Enligt BBC News 2005}}
|align=right|1 600 000
|-
|'''[[Presbyterian]]er'''{{anmärkning|name=två}}
|align=right|800 000
|-
|'''[[Metodism|Metodister]]'''{{anmärkning|name=två}}
|align=right|760 000
|-
|'''[[Sikher]]'''
|align=right|400 000
|-
|'''[[Hinduism|Hinduer]]'''
|align=right|350 000
|-
|'''[[Judendom|Judar]]'''
|align=right|300 000
|}

[[Fil:Westminster abbey west.jpg|miniatyr|vänster|stående|[[Westminster Abbey]]]]

Storbritannien har haft en lång historia av religiösa stridigheter, både med och utan vapen. Den kristna kyrkan började spridas bland den [[romarriket|romerska]] provinsen [[Britannia]]s (nuvarande England, plus Wales) befolkning i början av 200-talet, och blev under 300-talet en av romarrikets statsreligioner. Den gamla religionens tempel, exempelvis i Lydney, började förfalla på 430-talet. I samband med [[anglosaxarna]]s invasion kom de områden som de tog över, det vill säga [[England]] med undantag för [[Cornwall]] (och inledningsvis även med undantag för [[Devon, England|Devon]] och [[Cumbria]]), att avkristnas och [[asatro]]n fick spridning. Påven [[Gregorius I]] sände den förste [[ärkebiskopen av Canterbury]], [[Augustinus av Canterbury]], att missionera i [[Kent (grevskap)|Kent]], och irländsk-skotska munkar missionerade i kungariket [[Northumbria]]. Så återkristnades [[England]] under 600- och 700-talen. [[Synoden i Whitby]] bidrog till att lösa de tvister som hade uppstått mellan de områden som kristnats av Rom och de områden som kristnats på irländskt-skotskt initiativ. Genom vikingarnas anfall kom överklasskiktet i landets norra delar, [[Danelagen]], att åter utöva [[asatro]] under 800- och 900-talen, medan den anglosaxiska allmogen fortsatte att utöva kristendom.

[[Skottland]] ([[latin]]: ''[[Kaledonien|Caledonia]]'') låg utanför [[romarriket]] och har en annorlunda religiös historia, men även där var det irländska munkar som kristnade landet (se [[Whithorn]], [[Iona]], [[Sankt Columba]]).

Efter engelske kungen [[Henrik VIII av England|Henrik VIII]]:s brytning med Rom 1534 kom [[England]] under ett och ett halvt århundrade att uppleva religiös turbulens. Den [[anglikanska kyrkan]], som är [[statskyrka]] i [[England]], fick konkurrens inte bara av den [[romersk-katolska kyrkan]] utan även av nya grupper som bland annat [[puritanism|puritanerna]]. [[Skotska kyrkan]] var från 1560 till 1921 statskyrka i [[Skottland]]. Efter 130 år av teologiska och organisatoriska konflikter mellan presbyterianer och episkopaler blev den definitivt en [[presbyterianism|presbyteriansk]] kyrka 1689, medan [[Skotska episkopalkyrkan]] blev ett från staten fritt [[trossamfund]], tolererat 1712. Sedan 1921 har relationerna mellan staten och Skotska kyrkan förändrats och kyrkans ställning som självständigt trossamfund etablerats. [[Irländska kyrkan]] blev [[anglikan]]sk 1536, och blev ett från staten oavhängigt trossamfund 1871.

[[Huset Stuart]] verkade efter restaurationen 1660 för religionsfrihet, men det engelska parlamentet motsatte sig detta, och opinionen i parlamentet ändrades inte förrän [[Vilhelm III av England]] tillträdde tronen. Det blev 1689 tillåtet att tillhöra valfritt trossamfund, med undantag för den [[romersk-katolska kyrkan]] och [[unitarism|unitariska trossamfund]]. Tillhörighet till Englands resp. Skottlands statskyrka krävdes dock för att bedriva universitetsstudier och vara parlamentsledamot. Full religionsfrihet för kristna infördes först 1829.

[[Metodism]]en började som en väckelserörelse inom Engelska kyrkan, men efter frontfigurerna John och Charles Wesleys död i slutet av 1700-talet ombildades rörelsen till ett antal självständiga trossamfund. Genom invandring under 1900-talet har landet också fått en betydande icke-kristen befolkning, bland annat [[sikhism|sikher]] och [[hinduism|hinduer]], samtidigt som andelen [[agnosticism|agnostiker]] och [[ateism|ateister]] ökat ända sedan den [[industriella revolutionen]].

Judiska köpmän hade bjudits in till England från Nederländerna 1651, men det var först 1692 som den första synagogan i England kunde öppnas. Möjligheten för nyvalda parlamentsledamöter att svära en icke-kristen ed infördes 1858, och gjorde det möjligt för judiska parlamentsledamöter (och sedermera andra parlamentsledamöter med icke-kristen övertygelse) att sitta i parlamentet.

Den relativa religionsfriheten efter 1689 och den fullständiga religionsfriheten efter 1829 gav förutsättningar för ett stort antal trossamfund med relativt litet antal medlemmar. [[Deism]]en härrör från Storbritannien under 1600- och 1700-talet. Kristendomsriktningen [[universalism (teologi)|universalism]] uppkom genom en utbrytning ur metodismen i Wales 1756, och spreds därifrån till USA. En brittisk form av [[unitarism]] uppkom 1774 genom en utbrytning ur Engelska kyrkan. [[Plymouthbröderna]], som hade grundats i [[Dublin]] [[1829]], fick [[1831]] sitt centrum i [[Plymouth]]. Den [[Katolsk-apostoliska kyrkan|irvingianska kyrkan]] grundades 1832. Under 1800-talets andra hälft och under 1900-talets första hälft vann [[spiritism]]en en hastigt uppblossande och falnande popularitet – bland annat på grund av det stora antalet avlidna under första världskriget och under spanska sjukan. Under decennierna strax före och efter 1900 florerade några små trossamfund präglade av [[anglo-israelism]]. Europas första buddhistsamfund, ''Buddhist Society'', grundades i London 1926. [[Druidordnar]] av olika slag existerar sedan 1780-talet, men det är först genom 1960-talets motkultur ny-druidism kommit att utgöra en alternativ religion på allvar (Georgianska och viktorianska druidordnar hade ofta kristna, judiska eller deistiska medlemmar). En av druidorganisationerna erhöll den brittiska välgörenhetskommissionens godkännande som "religiös välgörenhetsorganisation" 2010. Den nyhedniska religionen [[wicca]] växte fram i södra England 1939-1961. I den brittiska folkräkningen 2011 uppgav 176 632 religionstillhörigheten [[Jedi (religion)|"jedi"]].

== Kultur ==
=== Litteratur ===
:''Se även [[:Kategori:Brittisk litteratur]].''

Storbritannien är känt för en rik litteratur, med medeltida författare som [[Geoffrey Chaucer]] och [[William Shakespeare]], romantiker som [[Percy Shelley]], [[Mary Shelley]] och [[Lord Byron]] samt realister som [[Jane Austen]], systrarna [[Charlotte Brontë|Charlotte]] och [[Emily Brontë]]. På 1810-talet debuterade [[Walter Scott]] med sina historiska romaner. På 1830-talet debuterade journalisten [[Charles Dickens]] med ''[[Pickwickklubben]]''. 1887 debuterade [[Arthur Conan Doyle]] med ''[[En studie i rött]]''. Under 1900-talet var [[Virginia Woolf]], [[George Orwell]], [[Graham Greene]], [[William Golding]] och [[Anthony Burgess]] några framstående romanförfattare. Under seklets sista decennier fick en rad författare med multikulturell bakgrund som [[V.S. Naipaul]], [[Salman Rushdie]] och [[Kazuo Ishiguro]] en framträdande roll. Bland de ledande namnen under 2000-talet märks bland andra [[Ian McEwan]]. Bland brittiska barnboksförfattare kan nämnas [[A.A. Milne]], [[J.M. Barrie]], [[Enid Blyton]], [[J.K. Rowling]] och [[J.R.R. Tolkien]].

=== Konst ===
Brittisk konst är mest känd för porträtt- och landskapsmåleri från 1700- och 1800-talen av konstnärer som [[William Turner]], [[William Hogarth]], [[John Constable]] och [[Thomas Gainsborough]]. [[National Gallery]], [[National Portrait Gallery]], [[Tate Britain]] och [[Tate Modern]], samtliga belägna i [[London]], är de största och viktigaste museerna. Det sistnämnda är världens mest välbesökta museum för modern och samtida konst.

=== Musik ===
:''Se även [[:Kategori:Musik i Storbritannien]].''

Från den brittiska musikscenen kommer flera band som fick internationell betydelse för utvecklingen av [[rockmusik]]en under 1960- och 1980-talen, bland andra [[The Beatles]], [[Led Zeppelin]], [[Pink Floyd]], [[The Rolling Stones]], [[Queen]], [[Black Sabbath]], [[Judas Priest]], [[Gary Moore]] och [[Iron Maiden]]. Under 1980-talet framträdde syntbaserade band som [[Duran Duran]], [[Depeche Mode]] och [[Spandau Ballet]].

Under 2000-talet har flera brittiska artister slagit igenom stort, bland andra [[Coldplay]], [[Amy Winehouse]], [[Travis]], [[Amy Macdonald]], [[Duffy]], [[One Direction]], [[Will Young]], [[James Blunt]], [[Adele (sångare)|Adele]] och [[Pixie Lott]].

=== Film ===
:''Se även [[:Kategori:Brittisk film]]''

Den brittiska filmindustrin har alltid påverkats av den amerikanska. [[Alfred Hitchcock]] gjorde den första brittiska ljudfilmen, ''Blackmail'' men flyttade till Hollywood under 1930-talet. Trots begränsningarna kunde man under andra världskriget hålla en hög artistisk nivå med filmer som [[David Lean]]s ''[[Havet är vårt öde]]''. Genom filmbolaget [[Rank Organisation]] kunde man även efter kriget producera filmer av hög klass som ''[[Kort möte]]'', ''[[Lysande utsikter (1946)|Lysande utsikter]]'' och ''[[Den tredje mannen]]''. Under 1960- och 1970-talet producerade [[Hammer Films]] en mängd kommersiellt framgångsrika thriller- och skräckfilmer.

År 1962 var det premiär för den långa serien filmer om den brittiske agenten [[James Bond]]. Under 1970-talet hamnade industrin i kris men i början av 1980-talet fick man ny optimism tack vare framgångsrika filmer som ''[[Triumfens ögonblick]]'', ''[[Gandhi (film)|Gandhi]]'' och ''[[En färd till Indien (film)|En färd till Indien]]''. Efter en nedgång i början av 1990-talet nådde den brittiska filmen nya framgångar med kostymfilmer som ''[[Förnuft och känsla (film)|Förnuft och känsla]]'', ''[[Emma (film, 1996)|Emma]]'' och ''[[Shakespeare in Love]]''. Efter framgången med ''[[Fyra bröllop och en begravning]]'' kom en våg av komedier som ''[[Brassed Off]]'' och ''[[Allt eller inget]]''.

=== Massmedier ===
==== Press ====
The Times, The Sunday Times, [[Daily Mail]], [[The Daily Telegraph]] och [[The Guardian]] är mycket lästa tidningar. [[Financial Times]] är den största affärstidningen. I Skottland finns tidningar som [[Daily Record]] och [[The Herald (Glasgow)|The Herald]]. Stora facktidningar är till exempel [[The Economist]], [[Nature]] och [[New Scientist]].

==== TV och radio ====
Statliga [[British Broadcasting Corporation]] (BBC), bildat 1922, har kallats [[public service]] moder och sänder TV, radio och numera även över Internet. BBC har ett flertal reklamfria TV-kanaler som [[BBC One]], [[BBC Two]], [[BBC Three]], [[BBC Four]], [[CBBC]], [[CBeebies]] och [[BBC News]] inom Storbritannien. Internationellt sänder BBC även flera kanaler i lokalt anpassade versioner, vars uppgift bland annat är att tjäna pengar till public service-verksamheten i hemlandet.

På 1950-talet beslutade parlamentet att BBC skulle konkurrensutsättas, inte minst för att även ett andra bolag skulle sända TV-nyheter. Resultatet blev den kommersiella public service-kanalen [[ITV]] som under flera årtionden var landets mest sedda. I dag har ITV en bukett av inrikes kanaler: [[ITV1]], [[ITV2]], [[ITV3]] och [[ITV4]]. Andra nationella TV-kanaler är [[Channel 4]] och [[Channel 5]] som också har digitala systerkanaler.

Inom radion verkar förutom BBC flera kommersiella aktörer sedan 1950-talet. Den största är i dag [[Global Radio]] med stationer som Heart, Capital, Classic FM, Gold och LBC. Näst störst är [[Bauer Media]] med stationerna Magic och Kiss.

=== Sport ===
Ett stort antal [[sport]]er anses ha engelskt ursprung, däribland [[formel 1]], [[landhockey]], [[biljard]], [[kricket]], [[fotboll]] och [[rugbyfotboll]]. [[Golf]] och [[curling]] har skotskt ursprung.

Fotbollen har en lång förhistoria i form av olika bollspel i till exempel Kina, men dagens fotboll är en brittisk version, med regler utvecklade i Storbritannien. [[FA-cupen]], startad 1871, är världens äldsta fotbollstävling och [[Football League]], startad inför säsongen 1888-1889, är världens äldsta liga. Sedan säsongen 1992-1993 spelas också [[Premier League]].

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/unitedkingdom Index of Economic Freedom 2022]
| {{Minska}} 25 av 177
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/united-kingdom Pressfrihetsindex 2021]
| {{öka}} 24 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/en/cpi/2021 Korruptionsindex 2021]
| 11 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 15 av 189
|}

== Se även ==
* [[Storbritanniens ambassad i Stockholm]]
* [[Politik i Storbritannien]]
* [[Storbritanniens premiärminister]]
* [[Storbritanniens miljö]]
* [[Utbildning i Storbritannien]]
* [[Sport i Storbritannien]]
* [[Storbritanniens monarki]]

== Kommentarer ==
{{anmärkningslista}}

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källförteckning ===
* Fil.dr Harald Schiller (1970) ''Händelser man minns – en [[krönika]] 1920–1970''
* ''[[Nationalencyklopedin]]'', 2007

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|United Kingdom}}

{{Navigeringsmallar Storbritannien}}
{{auktoritetsdata}}
{{coord|54|N|2|W|display=title|type:country}}

[[Kategori:Storbritannien| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Östater]]
[[Kategori:Monarkier]]
[[Kategori:Samväldet]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Engelskspråkiga länder och territorier]]