Stormor i Dalom

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Margareta Hansdotter
Född1594
Säbrå, Ångermanland, Sverige
Död1657
Andra namnStormor i Dalom
Känd förStockholmsutställningen 1930 genom Herman Lundborgs arbete
MakeUno Troilus
FöräldrarJohannes Laurentii

Stormor i Dalom (egentligen Margareta Hansdotter, av äldre genealoger även kallad Säbråzynthia och Sæbroensis,[1] född 1594, död 1657,[2] var en svensk prästfru i Dalarna som uppmärksammats efter sin död, i synnerhet av genealoger[2] och folklivsforskare. Därutöver har ett flertal författare omnämnt henne, liksom skildrat hennes liv, bland vilka märks författare som Erik Gustaf Geijer[3][4] och Fredrika Bremer.[5] Hennes eftermäle ådrog sig uppmärksamhet i samband med Stockholmsutställningen 1930 genom Herman Lundborgs arbete vid Rasbiologiska institutet. Lundborg menade att Stormor i Dalom efterlämnat rasbiologiskt intressanta efterlevande ättlingar. Detta eftersom ett stort antal av hennes ättlingar uppburit höga ämbetsposter och haft "goda rasegenskaper".[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stormor i Dalom var dotter till kyrkoherden Johannes Laurentii i Säbrå i Ångermanland, som var farbror till den adlade kartografen och matematikern Andreas Bureus,[källa behövs] och hon var syster till biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius. Traditionellt ansågs hon tillhöra Bureätten på sin mors sida,[7] men den uppfattningen hade övergivits redan i början av 1900-talet.[8] Hon gifte sig år 1610 med Elof Terserus (prost i Leksands socken)[9] och år 1618 med makens efterträdare Uno Troilus.[10]

Hon har fått sitt hedersnamn på grund av sin stora givmildhet och goda hjärta.[11][12][13] Hennes barmhärtighet gjorde henne mycket populär och omtyckt av sin samtid. Vid hennes död ska en bonde vid vägen till Gagnef ha sagt: "Skulle jag icke gråta, då stormoder i Dalom är död?",[11][9] ett tecken på hennes rykte, som redan togs med i hennes likpredikan.[källa behövs]

Hon är anmoder för en rad kända släkter[6] (Arborelius, Floderus, Geijer, Holmgren, Key, Munktell, Staaff, Stridsberg, Troilius, von Troil och Trygger).[källa behövs]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Stockholmsutställningen 1930 och Rasbiologiska institutet[redigera | redigera wikitext]

Stockholmsutställningen 1930 hade Rasbiologiska institutet en egen paviljong.[6] För att skapa publicitet inför utställningen skickade institutets chef Herman Lundborg ut en efterlysning i radio och tidningar efter ättlingar till Stormor i Dalom. Enligt hans studier skulle hon vid den här tiden ha haft cirka 10.000 efterlevande vilka skulle vara rasbiologiskt intressanta, inte bara på grund av sitt stora antal utan även på grund av att så många blivit framgångsrika.[14]

Utifrån sina kvasivetenskapliga teorier ville Lundborg påvisa att en "duktig" kvinna kan vara betydande för sin ras.[14] I efterlysningen uppmanade han alla efterlevande att skicka sina uppgifter till Rasbiologiska institutet så att han kunde leda i bevis att "dygd" var en nedärvd egenskap.[14] Lundborg skickade även ut förtryckta infyllningskort till Stormors ättlingar. Efterlysningen resulterade i att Rasbiologiska institutets samling av fotografier ökade markant. Under våren 1930 ökade den från 6000, till 9000 fotografier.[14]

Stormors DNA[redigera | redigera wikitext]

Stormor i Dalom bar på mitokondrie-DNA (mtDNA) tillhörande haplogrupp H11b1, med den unika extramutationen T16357C.

Detta identifierades 2017 genom matchning av mtDNA från två nutida testpersoner, härstammande via två separata arvslinjer med enbart kvinnor från två av Stormors döttrar (Elisabet och Emfred)[15]. De båda testpersonerna visade sig bära samma uppsättning mutationer i sitt mtDNA,[16] den del av DNA som enbart ärvs från modern, och tillhöra haplogrupp H11b1[17]. Detta verifierar att de analyserade arvslinjerna stämmer med i skriftliga källor angivna släktlinjer, samtidigt som det fastställer att testpersonernas gemensamma anmoder, Stormor, också bar på samma mtDNA.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Stormor i Dalom uppmärksammades medialt 2013 i och med att en släktträff anordnats i Härnösand för hennes ättlingar.[18][19]

Samtliga hennes ättlingar på kvinnolinjen redovisas i Svenska släktkalendern 2018, s. 287–431.

Barn till Stormor[redigera | redigera wikitext]

Epitafium i Leksands kyrka över Uno Troili Troilius, kyrkoherde i Leksand ca 1618-1664, och hans hustru Margareta Hansdotter Säbroensis, 'Stormor i Dalom', (1594-1657)

Barn i första äktenskapet (med Elof Terserus) enligt Svenska Ättartal 1898/12. Barnen ska inte blandas ihop med barn med snarlika namn i Elofs äktenskap med Anna Danielsdotter Svinhufvud.

  • Johan Elofsson Terserus (1612-1649) professor i Åbo, dog ogift
  • Elof Elofsson Terserus (1614- 1693) handlare i Leksand
  • Jakob Elofsson Terserus (1616-1663) lektor i Västerås och kyrkoherde i Hubbo

Barn i andra äktenskapet (med Uno Troilus)

Ättlingar till Stormor i Dalom[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Västerås stifts herdaminne, Johan Fredrik Muncktell 1843-46
  2. ^ [a b] Svenska släktkalendern: part 3. Dalcassian Publishing Company. 1912-01-01. https://books.google.se/books?id=R8rKDwAAQBAJ&pg=PA854&dq=stormor+i+dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjuk_KB0ZbtAhXisIsKHXuaAEkQ6AEwB3oECAYQAg#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom&f=false. Läst 22 november 2020 
  3. ^ Geijer, Erik Gustaf (1963). Ur Erik Gustaf Geijers liv: skildringar och brev, de flesta opublicerade. Natur och kultur. https://books.google.se/books?id=CdvtAAAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj3g8y6wM7wAhVn-yoKHfa9BMo4ChDoATACegQIARAC. Läst 16 maj 2021 
  4. ^ Geijer, Erik Gustaf (1853). Samlade skrifter. Norstedt. https://books.google.se/books?id=JsMFAAAAQAAJ&pg=PA53&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjw9LS4w87wAhXpsIsKHWHNAxI4HhDoATAHegQIBxAC#v=onepage&q=STORMOR%20I%20Dalom&f=false. Läst 16 maj 2021 
  5. ^ Ehnmark, Elof (1955). Fredrika Bremer. Natur och kultur. https://books.google.se/books?id=LsHtAAAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwis9erCwc7wAhXhAhAIHW8wAiwQ6AEwCHoECAgQAg. Läst 16 maj 2021 
  6. ^ [a b c] Krispinsson, Charlotta (2016-10-07). Historiska porträtt som kunskapskälla: Samlingar, arkiv och konsthistorieskrivning. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-88168-47-4. https://books.google.se/books?id=p7IvDQAAQBAJ&pg=PA163&lpg=PA163&dq=stormor+i+dalom+stockholmsutst%C3%A4llning&source=bl&ots=qpFeVmdAQ8&sig=ACfU3U0t6PhEtR01Ub3MpJskqWHq8KpOJA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwin26-KxM7wAhXQvosKHQ_BDloQ6AEwCHoECAkQAw#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom%20stockholmsutst%C3%A4llning&f=false. Läst 16 maj 2021 
  7. ^ "Kungliga svenska vetenskapsakademins handlingar, för år 1824" sida 477
  8. ^ Bure i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  9. ^ [a b] Afzelius, Arvid August (1865). Wasa-Sagan: till läsning för folket. Norstedt. https://books.google.se/books?id=4YdVAAAAcAAJ&pg=PA80&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjw9LS4w87wAhXpsIsKHWHNAxI4HhDoATABegQIBhAC#v=onepage&q=STORMOR%20I%20Dalom&f=false. Läst 16 maj 2021 
  10. ^ Helsingfors journalen. 1938. https://books.google.se/books?id=_WooAQAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-5pKiv87wAhWMlIsKHYQvAPYQ6AEwCXoECAcQAg. Läst 16 maj 2021 
  11. ^ [a b] Västerås stifts herdaminne, Johan Fredrik Muncktell 1843-46
  12. ^ Svenskt Konversations-Lexicon. Berg. 1847. https://books.google.se/books?id=6rJBAAAAcAAJ&pg=PA588&dq=stormor+i+dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwijjMO40JbtAhUDxosKHQzBA_IQ6AEwAXoECAIQAg#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom&f=false. Läst 22 november 2020 
  13. ^ Roos, Anna Maria (1921). Dalarna. J.A. Lindblad. https://books.google.se/books?id=bQxHAQAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-5pKiv87wAhWMlIsKHYQvAPYQ6AEwAnoECAEQAg. Läst 16 maj 2021 
  14. ^ [a b c d] Maja Hagerman (2015) Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta, Norstedt, ISBN 9789113059471
  15. ^ ”DNA identifierat för Stormor i Dalom”. Släkthistoriskt Forum (Sveriges Släktforskarförbund) (2017:3). 2017. ISSN 0280-3984. 
  16. ^ ”mtDNA-resultat för Sweden DNA Project”. https://www.familytreedna.com/public/Sweden?iframe=mtresults. Läst 27 januari 2018. 
  17. ^ ”PhyloTree, updated comprehensive phylogenetic tree of global human mitochondrial DNA variation, Build 17”. http://www.phylotree.com. Läst 27 januari 2018. 
  18. ^ Radio, Sveriges. ”Är du släkt med Stormor i Dalom? - P4 Västernorrland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/5339215. Läst 22 november 2020. 
  19. ^ a.se (23 oktober 2012). ”Ättlingar i tusental bjuds in till släktträff”. allehanda.se. https://www.allehanda.se/artikel/attlingar-i-tusental-bjuds-in-till-slakttraff. Läst 22 november 2020. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Uppström, Aivva. Stor - Mor i Dalom . En kvinnlig livsbild från sextonhundratalet 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]