Svärtinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svärtinge
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Norrköpings kommun
Koordinater 58°39′21″N 16°0′58″Ö / 58.65583°N 16.01611°Ö / 58.65583; 16.01611
Area 484 hektar
Folkmängd 3 326 (2015)[1]
Befolkningstäthet 6,87 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 605 60, 605 70, 605 80
Riktnummer 011
Tätortskod T1276
GeoNames 2670278
Svärtinges läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Svärtinges läge i Östergötlands län

Svärtinge är en tätort i Norrköpings kommun, med 2 910 invånare. Samhället ligger 10 km nordväst om Norrköping, längs riksväg 51 mot Finspång på den norra sidan av sjön Glan.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Svärtinge 1950–2015[1][2]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
558
1960
  
768
1965
  
764
1970
  
781
1975
  
815
1980
  
847
1990
  
1 552 344
1995
  
1 936 350
2000
  
2 132 353
2005
  
2 410 373
2010
  
2 963 386
2015
  
3 326 484

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fanns mest sommarstugor och mindre hus byggda på skogstomter i Svärtinge. Nu är permanentbostäder vanliga. Service som finns på orten är bland annat låg- och mellanstadieskola, fritidsgård, förskolor, kyrka, idrottsplats, elljusspår, badplats, butik, café , frisör, restaurang och idrottsförening.

Alldeles norr om Svärtinge finns en mängd mindre skogssjöar, varav vissa lämpar sig för såväl bad som fiske.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.