Norrköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrköpings kommun
Kommun
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Norrköping vapen.svg
Fri vapensköld för Norrköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland, Södermanland
Domsaga Norrköpings domsaga
Läge 58°35′31″N 16°11′8″Ö / 58.59194°N 16.18556°Ö / 58.59194; 16.18556
Centralort Norrköping
Areal 1 604,51 km² (2015-01-01)[1]
65:e största (av 290)
 - land 1 495,52 km²
 - vatten 108,99 km²
Folkmängd 137 326 (2016-03-31)[2]
9:e största (av 290)
 - centralort 83 561 (2005)10:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 91,82 invånare/km²[2][1]
61:a högsta (av 290)
GeoNames 2688367
Kommunkod 0581
Tätortsgrad (%) 90,1 (2010)[3]
Organisationsnummer 212000-0456
Antal anställda 9 225 (2014-11)[4]
Norrköping Municipality in Östergötland County.png
Webbplats: www.norrkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Kommunen, som med sina drygt 1 600 kvadratkilometer är länets största ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del med en mindre del i Södermanland och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.

1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.

Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]

Skogsbygden[redigera | redigera wikitext]

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hultsbruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek och Kolmården.

Slättbygden[redigera | redigera wikitext]

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

Mellanbygden[redigera | redigera wikitext]

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.

Skärgården[redigera | redigera wikitext]

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

Forntiden[redigera | redigera wikitext]

Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens PappersbrukMalmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
120 959
1975
  
119 169
1980
  
119 238
1985
  
118 567
1990
  
120 522
1995
  
123 795
2000
  
122 199
2005
  
124 642
2010
  
130 050
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Norrköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter i Norrköpings kommun 2010. För orter som tillkommit som ny tätort 2010 har det angetts inom parentes. De fem största tätorterna i kommunen är Norrköping, Åby, Lindö, Krokek och Skärblacka.[10]

Nr Tätort Befolkning
1 Norrköping &&&&&&&&&&087247.&&&&&087 247
2 Åby &&&&&&&&&&&04980.&&&&&04 980
3 Lindö &&&&&&&&&&&04915.&&&&&04 915
4 Krokek &&&&&&&&&&&04285.&&&&&04 285
5 Skärblacka &&&&&&&&&&&04059.&&&&&04 059
6 Svärtinge &&&&&&&&&&&02963.&&&&&02 963
7 Jursla &&&&&&&&&&&01692.&&&&&01 692
8 Kimstad &&&&&&&&&&&01510.&&&&&01 510
9 Östra Husby &&&&&&&&&&&&0792.&&&&&0792
10 Ljunga &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688
11 Norsholm &&&&&&&&&&&&0615.&&&&&0615
12 Strömsfors &&&&&&&&&&&&0528.&&&&&0528
13 Åselstad &&&&&&&&&&&&0475.&&&&&0475
14 Öbonäs &&&&&&&&&&&&0457.&&&&&0457
15 Ensjön &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333
16 Strandhugget &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
17 Simonstorp &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
18 Graversfors &&&&&&&&&&&&0246.&&&&&0246
19 Skriketorp &&&&&&&&&&&&0246.&&&&&0246
20 Herstadberg &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
21 Vånga &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220
22 Eksund &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.

Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Uppsala via anslutningen Järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning. Från sjön Roxen i sydväst rinner ån Motala ström mot Norrköping där den har sitt utlopp.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.

Under mandatperioden 2014-2018 styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[11]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Kaj Krantz (S) 1 januari 1989 31 oktober 1991
  Stefan Hagfeldt (M) 1 november 1991 31 oktober 1994
  Kjell Norberg (S) 1 november 1994 25 februari 2000
  Gunnel Gennebäck (S) 27 april 2000 26 april 2001
  Mattias Ottosson (S) 15 juni 2001 31 oktober 2010
  Lars Stjernkvist (S) 1 november 2010-

Politiska majoriteter i Norrköpings kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
2010–2014[12] S MP V
2014–[11] S FP C KD

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Lars Stjernkvist
Förste vice ordförande
S
Kikki Liljeblad
Andre vice ordförande
M
Sophia Jarl

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna medan liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[13]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Louise Malmström
Förste vice ordförande
S
Göran Färm
Andre vice ordförande
M
Jirina Klevstigh
Ordförande Nämnd Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S
Matilda Johansson Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnden
C
Lars-Olof Johansson
M
Tommy Svensson
L
Reidar Svedahl Byggnads- och
miljöskyddsnämnden
S
Lars Karlsson
M
Christer Frey
S
Olle Vikmång Kultur- och
fritidsnämnden
L
Alexander Nejdemo
M
Sylvia Nilsson
S
Roger Källs Socialnämnden
KD
Elvira Wibeck
M
Jirina Klevstigh
S
Kikki Liljeblad Stadsplaneringsnämnden
C
Christian Widlund
M
Päivi Johansson
C
Karin Jonsson Tekniska nämnden Vakant
M
Gunnar Bredin
S
Olle Johansson Utbildningsnämnden
L
Fredrik Franzén
M
Maria Vargö Svensson
S
Inger Petersson Valnämnden
S
Jerry Wiklund
M
Christina Brusén
KD
Eva-Britt Sjöberg Vård- och
omsorgsnämnden
S
Irma Görtz
M
Anna Sotkasiira Wik
S
Lena Wass Överförmyndarnämnden
M
Eva Hermansson

Gruppledare[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Norrköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP FI SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 43 11 11 11
43 11 11 11
79 87,3
64 15
1973 3 43 19 6 14
43 19 6 14
85 89,5
65 20
1976 3 42 17 8 15
42 17 8 15
85 89,4
63 22
1979 5 42 11 8 19
5 42 11 8 19
85 87,8
59 26
1982 5 45 9 4 22
5 45 9 4 22
85 88,9
55 30
1985 4 43 6 10 22
4 43 6 10 22
85 87,2
56 29
1988 4 39 5 8 9 1 19
4 39 5 8 9 19
85 82,5
47 38
1991 4 34 1 4 5 8 7 22
4 34 4 5 8 7 22
85 83,4
54 31
1994 4 42 4 5 4 2 24
4 42 4 5 4 24
85 83,7
48 37
1998 9 34 4 2 2 3 8 23
9 34 4 8 23
85 76,74
50 35
2002 7 35 4 2 4 8 7 18
7 35 4 4 8 7 18
85 76,41
49 36
2006 5 32 5 2 2 5 5 6 23
5 32 5 5 5 6 23
85 78,96
52 33
2010 5 31 7 4 4 6 4 24
5 31 7 4 4 6 4 24
85 81,22
48 37
2014 5 29 5 1 10 4 6 4 21
5 29 5 10 4 6 4 21
85 82,97
50 35
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Förutom kommunen och landstinget i Östergötland finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:


Utanför Norden:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Tätorter 2010” (PDF). http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/publikationer/fokus-statistik/FS_120216_Tatorter-2010-(daterad-2012-02-20).pdf. Läst 10 oktober 2013. 
  11. ^ [a b] Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
  12. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 17 januari 2016
  13. ^ Norrkoping.se: Kommunstyrelsen Läst 17 januari 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]