Krokek
| Krokek | |
| Tätort | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Norrköpings kommun |
| Församling | Kolmårdens församling |
| Koordinater | 58°40′29″N 16°21′51″Ö / 58.67472°N 16.36417°Ö |
| Area | 424,49 hektar |
| Folkmängd | 4 285 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,09 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Kolmården |
| Postnummer | 618 3X |
| Riktnummer | 011 |
| Tätortskod | 1140 |
  Krokeks läge i Östergötlands län
|
|
Krokek är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötlands län och kyrkbyn i Krokeks socken, cirka 8 km från Kolmårdens djurpark och vid norra stranden av Bråviken.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Ortnamnet härrör från den krokväxta ek som förr var gränsmärke mellan Östergötland och Södermanland. Kolmården, platsen där Krokek är rent geografiskt placerat, är ett mycket gammalt namn som omnämns i skrifter från 1000-talet. Kolmården betyder fritt översatt till nutida svenska "Den mörka skogen".
Samhället har en lång historia som går att följa till stenåldern genom det flertal gravhögar finns i området. Även skeppsgravar finns kvar vilket tyder på att välmående vikingabyar fanns i området, ett av de stora slag som finns omnämnda från vikingatiden, Slaget vid Bråvalla skall ha stått utanför Krokek.
Det som dock är bäst dokumenterat och vittnar om samhällets ålder och betydelse är Sveriges konungs kröningståg, mer känt under namnet Eriksgata. Denna gick genom Krokek där östgötarna tog över kungens följe som beskyddare när sörmlänningarna följt honom från Strängnäs. Även Carl von Linné omnämner Kolmården (Krokek)[källa behövs] i sina skildringar av resan genom Sverige när han arbetade med sitt livsverk Systema Naturae. Carl von Linnés nattläger när han var i trakterna finns kvar än i dag ca 1 mil norr om Krokek i Wreta Gestgifveri. Det finns historiska dokument som visar att flera större kloster varit etablerade som viktiga viloplatser för resande, ett av de bäst dokumenterade är Krokeks konvent från 1440.
Järnvägssträckan mellan Nyköping och Norrköping (Nyköpingsbanan) går också igenom Krokek där tågen sedan 2005 återigen stannar och stationen bytt namn till Kolmården. Det var vid denna järnväg som Sveriges genom tiderna största tågolycka inträffade, benämnd som Järnvägsolyckan i Getå.
I sydöstra delen av tätorten vid Bråviken samhället Kolmården. För denna inrättades 14 februari 1936 Kolmårdens municipalsamhälle i Krokeks landskommun. När landskommunen uppgick i Kolmårdens landskommun 1 januari 1952 upplöstes municipalsamhället.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Krokek 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 093 | |||
| 1965 | 1 277 | |||
| 1970 | 1 949 | |||
| 1975 | 2 719 | |||
| 1980 | 3 186 | |||
| 1990 | 4 051 | 422 | ||
| 1995 | 4 110 | 423 | ||
| 2000 | 4 082 | 423 | ||
| 2005 | 4 154 | 423 | ||
| 2010 | 4 285 | 424 | ||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Samhället inrymmer mestadels villor och radhus men även ett antal hyresrätter finns. Till samhället räknas Sandviken, Strömsfors och den vackra sluttningen som löper utmed Bråviken mot Getå med vidsträckt utsikt över vattnet. Det finns i dagsläget sju förskolor i orten. Hösten 2011 invigdes en nybyggd förskola för ca 100 barn.
I Krokek finns det två grundskolor, Råsslaskolan och Uttersbergskolan. På Uttersberg går årskurs 0-3, och på Råssla 4-9. De flesta fortsätter på gymnasieskolor i Norrköping efter grundskolans slut.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Här finns verksamhet inom ungdomsfotboll, ridning, orientering, scouting och sportskytte.
Kända personer från Krokek och med anknytning till orten[redigera | redigera wikitext]
- Bengt Danielsson
- Anna Forsberg
- Jonas Jacobsson
- Ulf Lundkvist
- Ester Ringnér-Lundgren – författare som hade sommarbostad på orten.
- Chris Dangerous – musiker boendes i orten.
- Ebbe Linde 1897-1991 - poet, dramatiker och översättare
- Michael Cross, amerikansk författare boendes i orten
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||||||||
|
|||||||||||
