Svarthuvad sparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svarthuvad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
28-090504-black-headed-bunting-at-first-layby.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtSvarthuvad sparv
E. melanocephala
Vetenskapligt namn
§ Emberiza melanocephala
AuktorScopoli, 1769
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthuvad sparv[3] (Emberiza melanocephala) är en fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar som förekommer i östra Medelhavsområdet och västra Asien.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kombinerad utbredningskarta för svarthuvad sparv (vänster) och stäppsparv (höger)

Svarthuvad sparv är en flyttfågel som häckar från sydöstra Europa, i Grekland, östra Italien, Turkiet och österut till Iran. Den övervintrar främst på indiska subkontinenten. Den observeras sällsynt men regelbundet i Västeuropa. I Sverige har den setts 40 gånger, första gången 1952 i Ottenby, Öland och senast vid Kullen i Skåne i juni 2013.[5]

Släktskap och släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad sparv och stäppsparv är mycket nära släkt med varandra. DNA-studier visar att tillsammans med tofssparv (traditionellt i det egna släktet Melophus) utgör de en egen klad, relativt avlägset släkt övriga i släktet Emberiza.[6] Olika taxonomiska auktoriteter har behandlat dessa resultat på två olika sätt. Oftast inkluderas tofssparven i Emberiza,[4][7] medan andra urskiljer svarthuvad sparv och stäppsparv i ett eget släkte, Granativora.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Den svarthuvade sparven är långstjärtad och mäter cirka 17 centimeter. Näbben är konisk och ljugrå. Den adulta hanen har kraftigt gulfärgad undersida och svart hjässa. Dess rygg och övergump är ostreckad och rödbrun. Honans fjäderdräkt är en urtvättad variant av hanen, med ljusare undersida, gråbrun rygg och gråaktigt huvud. Juvenilen är lik honan och båda kan vara svåra att särskilja ifrån den närbesläktade stäppsparv i samma fjäderdräkter. Lokalt hybridiserar de båda arterna.

Dess lockläte är ett mjukt zrit, och sången ett hoppigt zrit..zrit…zrit…srut..srut…srut.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad sparv häckar i öppna buskbiotoper och jordbruksbygd. Den lägger i genomsnitt fyra till sex ägg i ett bo placerat i ett träd eller i en buske. Under perioden då den matar sina ungar lever den främst av insekter och övrig tid på frön.

Ägg från svarthuvad sparv.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka från knappt 2,5 miljoner till drygt åtta miljoner par.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Emberiza melanocephala Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ Svarthuvad sparv, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150.
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]