Sven O. Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sven O. Andersson
Född25 oktober 1923
Maria Magdalena församling, Stockholm, Sverige
Död18 september 1988 (64 år)
Stockholm, Sverige
YrkeJournalist, författare, chefredaktör
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska, Engelska
Make/makaAlice Åkerblom (1947–1963)
Lena Södergren (1963–1986)
BarnGunnar Andersson
Hans Andersson
Johan Andersson
Namnteckning
Sven-o-andersson-underskrift-svg.svg

Sven O. Andersson, Sven Olof Andersson, ursprungligen Persson[1], född 25 oktober 1923 i Stockholm[1], död 18 september 1988 i Stockholm[2], var en socialdemokratisk publicist och författare.

Han var verksam bland annat som chefredaktör för den återuppståndna Stockholms Tidningen fram till dess konkurs 1984. Han tilldelades den kungliga medaljen Illis quorum av 8:e graden, för "förtjänstfulla insatser på skilda områden inom svenskt samhällsliv"[3], detta två dagar före sin död[4].

Boken Journalisten Sven O Andersson, i urval av Gunilla Stahre Andersson (sonen Gunnars framlidna hustru), utkom i samband med hans bortgång.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fadern Mauritz Andersson var gift sedan tidigare, men levde sedermera tillsammans med Anderssons mor, stenografen Edith Persson (1900–1984)[2]. De ingick äktenskap 1951, då hustrun gått bort.[2] Fadern avled 1952[2]. Båda föräldrarna var aktiva socialdemokrater[5], och fadern var kassör i ABF[5]. 1923 flyttade familjen till Jultomtestigen 8, Västberga gård, Stockholm[6]. Där föddes hans bror Åke 1925[6].

1930 började Sven O. Andersson på Sofia folkskola och gick ut 1937[5]. Samma år fick han sitt första arbete, som springpojke på Fritzes bokhandel[5]. 1944 gick han ut från en tvåårig utbildning på Brunnsviks folkhögskola[7], där han gick[5] med sin blivande första hustru. De gifte sig 1947.

I anslutning med utbildningens slut gjorde han militärtjänst våren 1944–1945 på Svea livgarde, tillsammans med Sten Andersson.[8]

1947–1963 var Sven O. Andersson gift med Alice Sjöberg (f. 1923 - numera Åkerblom), som arbetade som layouttecknerska på Se; de fick tillsammans sönerna Gunnar (född 1948) och Hans (född 1950).[7] 1963–1986 var han gift med Lena Södergren, sekreterare till Victor VindeStockholms Tidningen[5] där han också arbetade;[2][9] de fick tillsammans sonen Johan (född 1965[10]). 1965 flyttade paret till skånegård i Hököpinge"[11] i samband med hans nya tjänst på Arbetet i Malmö.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Sven O. Andersson var reporter på SSU-tidningen Frihet 1945–1949. Hans första arbete inom dagspressen var på Ny Tid 1949–1955 (tillsammans med Lars Krantz[12]) .

Han arbetade på Aftontidningen 1955–1956, Stockholms Tidningen 1956–1964 och Arbetet 1965–1969.

Han var reklammakare åt bland annat Socialdemokraterna, i deras valkampanjer, på ARE-bolagen (egentligen ARE-film) 1969–1974[5]. Därefter var han chefredaktör för Örebro-Kuriren 1974–1981 och för återgrundade Stockholms Tidningen 1981 (tillsammans med Rolf Alsing[13] och Lars Krantz[12]) fram till dess konkurs 1984. Han var informationschef på KF från 1984.

Han var, förutom sina ordinarie åtaganden, ledamot i Pressens Opinionsnämnd (PON) 1980–1985 (och suppleant från 1977–1980)[14], ordförande i Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1983–1988 (1985 omorganiserad till Styrelsen för psykologiskt försvar),[15] ordförande i Socialdemokratiska pressföreningen 1985–1988[16] och styrelseordförande i Svenska Institutet (innan det blev en myndighet) 1987–1988[17]. Han var även sommarvärd på P1 vid ett tillfälle 1979.[18] 1985 delade han ut Litteraturfrämjandets stora romanpris till Jan Myrdal.[19]

Sven O. Andersson invaldes 1984 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[20]

Arbete[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Sven O. Andersson skrev manus för en rad reportage och filmer, förutom kortfilmerna "Hon hette Majken"[5], "Den stora matchen"[5], "Så många kamrater"[21][5]:

Valmaterial[redigera | redigera wikitext]

Under Sven O. Anderssons tid på ARE-film utformade han, tillsammans med Paul Söderström, Britta Holmberg och Tor Lindmark, mycket av Socialdemokraternas affischer och valannonser, till exempel handbok inför valet 1968 (omskriven och kritiserad i Aftonbladet 10 augusti, Kvällsposten 29 oktober 1969), LO:s röda bok 1973 (deras "lilla röda"), samt affischerna med Anna Lindh 1985.[5]

Reportage och intervjuer[redigera | redigera wikitext]

Sven O. Andersson har inrikes gjort reportage genom att bland annat gå Vasaloppet[25], cyklat Sverigeloppet[26], och jobbat inom ett antal olika yrken (en veckas tid vardera) i reportagesyfte; bland annat som dräng[27] och som djurskötare på Skansen[28].

Värnamo-Ystad (ST:s utsände) Vad begär ni egentligen? Att jag ska landskapsskildra de etthundraåttio kilometer jag trampar i hällande regn till Hälsingborg? Eller de tretton medvindsmilen i svängen runt Malmö och Trelleborg? När det enda riktigt viktiga är den underbara gula skylt där det i svarta bokstäver står det vackra lilla ordet "Ystad", 188 cykelmil och 16 dagar från en vintrig start i Haparanda.
Stockholms Tidningen, 1959-05-14

En del av hans reportage gjordes vid resa utomlands, bland annat i Etiopien 1961[29], Kongo-Léopoldville (senare Zaire) 1962[30] och 1963[31], Cypern 1964[32][33], Kina 1966[34], Tjeckoslovakien (tillsammans med Björn Larsson) 1968[35], Algeriet (tillsammans med bl.a. Olof Palme, där de träffade Boumedienne och Yasser Arafat) 1974[36], Rumänien[5] Indien 1962[5][37] och Spanien 1963[38].

Han intervjuade en rad människor, däribland Tage Erlander 1946[39] och 1968[40], Vilhelm Moberg 1954[41], Anders de Wahl 1985[42], Göran Assar Oredsson 1960[43], Alfonso och Eva Sastre 1963[44], samt Olof Johansson 1985[45].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Antologier och verk där ansenlig textmängd publicerats[redigera | redigera wikitext]

  • Ubåtarna - och ett försvar i balans, publicerad i Med alla till buds stående medel. 1987. Libris länk  (sida 75-82)
  • Den rastlöse reformisten: en uppsats om Olof Palme och världen, publicerad i Socialdemokratin och svensk utrikespolitik. 1990. Libris länk  (sida 91-120)

Mindre skrifter, informationsblad och broschyrer[redigera | redigera wikitext]

  • Hur ska vi ha’t. Ekonomisk Information. 1956. Libris länk 
  • Liv eller död. Svenska röda korset. 1963. Libris länk 
  • Bland nya kamrater. LO. 1965. Libris länk , och 1967[46]
  • Du i trafiken. Statens högertrafikkommission. 1967. Libris länk 
  • I högertrafik. Statens högertrafikkommission. 1967. Libris länk 
  • Att informera. Socialdemokraterna. 1971. Libris länk 
  • Löntagarnas val. Socialdemokraterna. 1973. Libris länk 

Medverkande i framställande av manuskript[redigera | redigera wikitext]

  • Tillsammans kan vi göra ett bra land bättre. Socialdemokraterna. 1976. Libris länk 
  • Partiskolan. Socialdemokraterna. 1977. Libris länk 
  • Jämställdhet mellan kvinnor och män. 1980. Libris länk 

Stiftelser och fonder[redigera | redigera wikitext]

  • Sven O Anderssons minnesfond, för studier företrädesvis av utrikes- och säkerhetspolitik[47] (Org. nr. 802411-6942)
  • Stiftelsen Sven O. Andersson och Berndt Ahlqvists minne[48]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sven O Andersson (Persson) i Rotemansarkivet
  2. ^ [a b c d e] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ Regeringskansliets lista över mottagare av Illis Quorum, sid 37 Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Sven O.; Stahre Anderson Gunilla (1989). ”Prolog”. Journalisten Sven O Andersson. Vattholma: Väduren. sid. 18. Libris länk. ISBN 91-87892-06-5 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Journalisten Sven O Andersson, Prolog sid 9-18.
  6. ^ [a b] Mauritz Andreas Andersson i Rotemansarkivet
  7. ^ [a b] Sven O. Andersson i Vem är vem? Stor-Stockholm (1962) 2
  8. ^ Sven O. Andersson (16 oktober 1985). ”Utrikesministern, min vän och lumparkompis”. Göteborgs-Tidningen. 
  9. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  10. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  11. ^ Andersson, Sven O.; Stahre Anderson Gunilla (1989). ”Prolog”. Journalisten Sven O Andersson. Vattholma: Väduren. sid. 16. Libris länk. ISBN 91-87892-06-5 
  12. ^ [a b] Artikel av Lars Krantz om Sven O Andersson Arkiverad 5 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Artikel av Rolf Alsing om bland annat Sven O. Andersson
  14. ^ Dokumentet "PRESIDIUM OCH LEDAMÖTER I PON" som finns hos PON och går att få ut på begäran. Digital publicering ska enligt uppgift ske någon gång efter sommaren.
  15. ^ Förfäras ej. 50 år med det psykologiska försvaret: en biografi om en svensk myndighet Arkiverad 17 november 2017 hämtat från the Wayback Machine., sid 21
  16. ^ ”Socialdemokratiska Pressföreningens historia”. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203034338/http://www.s-pressforeningen.se/?page_id=14. Läst 11 februari 2013. 
  17. ^ Upplysningsvis, Svenska institutet 1945–1995, sid 79
  18. ^ Sommarvärdar genom tiderna 1959 - 2005 (pdf)
  19. ^ Sven O. Andersson (29 mars 1985). ”Varsågod, Jan, sa jag, och gav honom 25.000 kronor ...”. Örebrokuriren. 
  20. ^ Rune Kjellander: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 193.
  21. ^ "Så många kamrater" på Svensk Filmdatabas och Svensk Mediedatabas
  22. ^ ”KFs filmarkiv”. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825062335/http://www.mersmak.kf.se/upload/KFbibl/KF-Filmarkiv.pdf. Läst 13 juli 2012. 
  23. ^ Svensk Filmdatabas post för "Pengar som vatten"
  24. ^ Svensk Filmdatabas post för "En vacker dag - en smäll"
  25. ^ Sven O. Andersson (27 februari 1958). Stockholms-Tidningen. 
  26. ^ Sven O. Andersson (14 maj 1959). Stockholms-Tidningen. 
  27. ^ Sven O. Andersson (23 september 1958). Stockholms-Tidningen. 
  28. ^ Sven O. Andersson (24 juni 1963). Stockholms-Tidningen. 
  29. ^ Sven O. Andersson (22 januari 1961). Stockholms-Tidningen. 
  30. ^ ÖK, 1986-02-14
  31. ^ Sven O. Andersson (3 januari 1963). Stockholms-Tidningen. 
  32. ^ Sven O. Andersson (16 augusti 1964). Stockholms-Tidningen. 
  33. ^ Sven O. Andersson (27 augusti 1974). Stockholms-Tidningen. 
  34. ^ Arbetet, 1966-05-24, 1966-07-20, Sven O. Andersson (1 juni 1966). Stockholms-Tidningen. , Örebrokuriren, 1979-03-23, 1979-03-07, 1979-03-23, 1979-03-31
  35. ^ Örebrokuriren, 1978-08-19, 1987-03-27
  36. ^ Arbetet, 1974-11-14, Örebrokuriren, 1974-11-18
  37. ^ "Vår indiska by", 1962
  38. ^ "Spanien väntar", 1963
  39. ^ Frihet, 1946-08-30
  40. ^ Arbetet, 1968-09-22
  41. ^ Ny Tid 1954-08-08
  42. ^ Örebro-kuriren, 1985-11-22
  43. ^ Stockholms Tidningen, särtryck 1960 om Nazism, Antisemitism, Rashat
  44. ^ Spanien väntar, sid 79 och 92
  45. ^ GT, 1985-12-14
  46. ^ Bland nya kamrater. LO. 1967. Libris länk 
  47. ^ Lista över stipendier Publicistklubben.
  48. ^ Stiftelsen Sven O. Andersson och Berndt Ahlqvists minne

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Sven O.; Stahre Anderson Gunilla (1989). Journalisten Sven O Andersson. [Jeans-serien]. Vattholma: Väduren. Libris länk. ISBN 91-87892-06-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]