Syr-Darja

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Syr-Darja
Flod
Bro över Syr-Darja i Chudzjand, Tadzjikistan.
Bro över Syr-Darja i Chudzjand, Tadzjikistan.
Länder Kazakstan, Tadzjikistan, Uzbekistan
Världsdel Asien
Källa Naryn, Kara-Darja
(Tianshanmassivet)
 - höjdläge 476 m ö.h.
Mynning Aralsjön
Längd 2 212 km
Flodbäcken 219 000 km² (800 000 km²)
Vattenföring
 - medel 703 /s
Geonames 1518649
Syr-Darja i provinsen Qyzylorda i Kazakstan.

Syr-Darja (antikens Jaxartes (på grekiska ὁ Ιαξάρτης); på uzbekiska Sirdaryo; på tadzjikiska Сирдарьёи (Sirdarjoi); på kazakiska Сырдария (Syrdarija) eller Sırdarïya; på persiska سیردریا (darja är det persiska ordet för flod)) är en 2 212 kilometer lång flod i Centralasien. Den börjar i staden Namangan i Ferganadalen i Uzbekistan där de två floderna Naryn och Kara-Darja flyter samman och löper därifrån först in i Tadzjikistan och sedan in i Uzbekistan igen innan den gör en vid båge på Turanlåglandet mot nordost genom Kazakstan där den så småningom rinner ut i Aralsjön. Området mellan Syr-Darja och den parallella floden Amu-Darja i söder kallas Transoxanien.

Floden (under namnet Jaxartes) utgjorde Alexander den stores rikes nordöstra gräns. Alexander den store grundade år 329 f. Kr. staden Alexandria Eschate (dagens Chudzjand) som en garnison vid floden. Då man som del i Sovjetunionen började odla bomull i området användes floden för omfattande konstbevattning. Nu bevattnar floden gigantiska odlingar av bland annat bomull och ris, något som har minskat dess vattenflöde kraftigt och även lett till att Aralsjöns yta minskat dramatiskt. Tillrinningsområdet är över 800 000 kvadratkilometer, men endast lite över 200 000 av dessa bidrar med vatten till floden.

Avrinningsområden för floderna Amu-Darja och Syr-Darja.

Ekologisk skada[redigera | redigera wikitext]

En massiv utbyggnad av bevattningskanaler i Mellersta och Nedre Syr Darya under sovjetperioden för att vattna bomulls- och risfält orsakade ekologiska skador på området. Mängden vatten som togs från floden var sådan att under vissa perioder av året nådde inget vatten alls Aralsjön. Amu-Darja i Uzbekistan och Turkmenistan stod inför en liknande situation.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Den andra delen av namnet, (persiska daryaدریا), betyder "sjö" eller "hav" på persiska och "flod" på centralasiatisk persiska. Namnet är från 1700-talet.

Det tidigast dokumenterade namnet är Jaxartes eller Iaxartes (Ἰαξάρτης) på klassisk grekiska och består av de två morfemen Iaxa och artes och finns med flera källangivelser, bland annat med koppling till Alexander den store. Det grekiska namnet går tillbaka på det fornpersiska namnet Yakhsha Arta (ungefär "Sann pärla"), kanske med anspelning på vattnet färg som påverkas av glaciärvatten[1] Stöd för det fornpersiska ursprunget för detta namn återfinns också i den turkiska namngivningen, som den såg ut fram till tiden för den arabiska erövringen av området, då floden hette Yinçü, eller "Pärlfloden"[2][3].

Under Tangdynastin hade floden namnet Yaoshafloden 藥殺水 (MK: *jɨɐk-ʃˠɛt) och senare kom den att kallas Yefloden 葉河 (MK: *jiɛp).

Sedan araberna erövrat området benämndes floden Seyhun (سيحون), som en av de fyra floderna som flöt fram från paradiset, (Jannah, جَنّةarabiska).[4]

Det nuvarande namnet, Syr (Sïr), börjar användas först på 1500-talet. På 1600-talet kallar det turkiske historieskrivaren Abu al-Ghazi Bahadur Aralsjön för "Sïr-havet," eller Sïr Tengizi.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ P. Bearman, Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs (red.) (2014). ”Sïr Daryā”. Encyclopaedia of Islam, 2:a upplagan 
  2. ^ В. В. Бартольд (2002). ”К истории орошения Туркестана (Om hidtoriken för konstbevattningen i Turkestan” (på ryska). Работы по исторической географии. Moskva: Vostochnaia Literatura. sid. 210-231 
  3. ^ Tekin, Talat (1997). ”Notes on Some Chinese Loanwords in Old Turkic” (på engelska). Türk Dilleri Araştırmaları (7): sid. 165–173. 
  4. ^ Yāqūt ibn ʿAbd Allāh al-Ḥamawī (på engelska). The introductory chapters of Yāqūt's Muʿjam al-buldān. sid. 30 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]