Törnsångare

Från Wikipedia
Törnsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Finland: Nära hotad[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteSylvia
ArtTörnsångare
C. communis
Vetenskapligt namn
§ Curruca communis
AuktorLatham, 1787
Utbredning
Utbredningsområde     Häckningsområde      Förekomst under flyttningen      Vinterkvarter
Synonymer
  • Motacilla sylvia Linné
  • Sylvia cinerea Nilsson 1824
  • Silvia Linnéi Malm, 1877
  • Sylvia communis

Törnsångare (Curruca communis) är en fågel som tillhör familjen sylvior.[3][4] Den häckar allmänt i öppna landskap med buskar och snår, i stora delar av Europa, österut otill bergstrakter i Centralasien samt i Marocko och Algeriet i nordvästra Afrika. Vintertid flyttar den till tropiska Afrika. Törnsångaren ökar i antal och beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger tolv till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa.

Hane fotograferad i franska Seine-et-Marne.
Hona fotograferad i Aston Upthorpe, Oxfordshire, England.

Lätet låter som "fed fed" eller "void void". Sången är karaktäristisk, en kort rask strof med rivig, sträv och grov röst, framförd med en ivrig och knackig rytm, som kan liknas vid Tycker du det, tycker du? I sångflykt hörs en liknande strof, men längre och mer pladdrig än rytmisk.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren är en flyttfågel som häckar allmänt i nästan hela Europa, förutom i Alperna, Pyrenéerna, södra Portugals och Spaniens inland och i norra Skandinavien. Den häckar även i allra nordligaste Afrika i Algeriet och Marocko samt västra Asien, och den övervintrar i tropiska Afrika.

Törnsångarens inre systematik är omstridd. Internationella auktoriteterna International Ornithological Congress (IOC) och Clements m.fl. delar in den i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Curruca communis communis – nominatformen förekommer i Europa österut till norra Turkiet samt i Nordafrika
  • Curruca communis volgensis – förekommer i sydöstra europeiska Ryssland, västra Sibirien och norra Kazakstan
  • Curruca communis icterops – förekommer från centrala Turkiet österut till Turkmenistan och Iran
  • Curruca communis rubicola – förekommer i bergstrakter i Centralasien

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) inkluderas istället volgensis i nominatformen.[5] Även svenska BirdLife Sverige följer denna indelning.[6]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Törnsångaren anländer till Sverige i mitten av maj.

Släktskap och släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid törnsångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[4] Den är närmast släkt med glasögonsångaren (C. conspicillata) och dessa två bildar en grupp tillsammans med provencesångare (C. undata), sardinsk sångare (C. sarda) och balearisk sångare (C. balearica).

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren förekommer i öppna landskap med törniga buskar och snår, och är mycket trogna sin hemort. Den huvudsakliga häckningstiden infaller i maj-juli. Hanarna anländer först till häckningsområdena och börjar att etablera revir. Han börjar sedan att bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseende skiljer den sig från trädgårdssångaren (Sylvia borin) som bygger ytterst slarviga lekbon. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet.

Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger fyra till sex ägg vilka ruvas omväxlande av båda föräldrarna i elva till 13 dagar. Ungarna stannar i boet i tio till tolv dagar. Arten utsätts ganska ofta för häckningsparasitism av gök som lägger sitt ägg i törnsångarens bo. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal.

Hona med ungar.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren lever av insekter och deras larver, spindlar och bär.

Törnsångaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren har ett mycket stort utbredningsområde, den globala populationen är stor och utvecklingstrenden bedöms som något ökande.[1] Utifrån dessa kriterier bedöms inte arten vara hotad och IUCN kategoriserar därför törnsångaren som livskraftig (LC).[1]

En grov uppskattning av populationsstorleken utgår ifrån den europeiska populationen av törnsångare som utgör cirka 6 5% av den totala populationen.[1] Uppskattningsvis häckade det år 2015 17 300 000–27 800 000 par i Europa[9] vilket ger 34 600 000–55 600 000 adulta individer, vilket i sin tur ger en global population på 53 200 000–85 500 000 adulta individer.[1]

I Sverige har arten ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Artens bestånd i Sverige listas därför som livskraftigt av Artdatabanken.[10] 2018 uppskattades det svenska beståndet till 248 000 par.[11]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren har förr även kallats "törnsmyg".[12] Det vetenskapliga artnamnet communis betyder "allmän".[13]

Törnsångare ur Nederlandsche Vogelen, vol. 2, från 1789.
Cuculus canorus canorus + Sylvia communis

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar bygger på en översättning av tyskspråkiga wikipedias artikel Dorngrasmücke läst 17 augusti 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2016 Curruca communis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av törnsångare – Sylvia communis” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.33936. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575 
  6. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  9. ^ BirdLife International. 2001. Threatened birds of Asia: the BirdLife International Red Data Book. BirdLife International, Cambridge, U.K.
  10. ^ Artfakta om törnsångare, ArtDatabanken.
  11. ^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
  12. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:172
  13. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 304-305. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata
​​​​​​ • GBIF: 10507373​​​​​ • IUCN: 22716910​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Törnsångare&oldid=54249815”