Glasögonsångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glasögonsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sylvia conspicillata Gran Canaria.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteSylvia
ArtGlasögonsångare
S. conspicillata
Vetenskapligt namn
§ Sylvia conspicillata
AuktorTemminck, 1820
Synonymer
Curruca conspicillata[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Glasögonsångare[3] (Sylvia conspicillata) är en tätting i familjen sylvior som förekommer huvudsakligen i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.[4]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Glasögonsångaren påminner om törnsångaren (Sylvia communis) med rostfärgade vingar och hos hanen grått huvud, men är tydligt mindre (12–13 centimeter ämfört med 13–15 centimeter) och slankare. Den har också proportionellt större huvud, kortare handpenneprojektion, smalare näbb och är mer nervös i rörelserna.

Hanen har tydligt gråsvart tygel och främre delen av kinden och bröstet är mörkare brunskärt. Honan är även den lik törnsångare, men har bredare rostbrunt på vingen. Från hona rödstrupig sångare skiljer den sig utöver detta genom kortare vinge och ljusare gulskära ben.[5]

Lock- och oroslätet är ett ljust och torrt, drr som gärna förlängs i serier. Sången är även den ljus, snabb och kvittrande med inledande visseltoner.[5]

Hona glasögonsångare med mat i näbben.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Glasögonsångare delas in i två underarter med följande utbredning:[4][1]

De flesta fåglar i Sydvästeuropa är flyttfåglar, medan på Malta, södra Sicilien, Cypern, i delar av Levanten och sydöstra Spanien flyttar endast en del av populationen. Även i Nordafrika är arten endast delvis flyttfågel eller gör höjdledsflyttningar.[1]

Fågeln är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde med knappt tio fynd i Storbritannien och inga i de nordiska länderna.[6] Sommaren 2017 häckade överraskande nog ett par glasögonsångare framgångsrikt i Tyskland, i nationalparken Eifel, Nordrhein-Westfalen.[6][7]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.[8] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs glasögonsångaren med släktingar till ett annat släkte, Curruca.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten återfinns oftast i mycket lågväxt buskmark i torra och varma medelhavsmiljöer, i garrigue, på saltslätter och i halvöken. Den atlantiska underarten orbitalis förekommer dock även i jordbruksområden.[1]

Den häckar från februari till juni i större delen av utbredningsområdet, orbitalis större delen av året utom juni-juli. Båda könen hjälps åt vid bobygget, även om hanen också bygger skrytbon som sedan inte används. Det riktiga boet placeras lågt i en buske upp till 60 centimeter ovanför marken och där lägger honan tre till fem ägg.[1]

Glasögonsångarens ägg

Glasögonsångare lever huvudsakligen av små spindlar, insektslarver och insektsägg men intar också nektar och bär, framför allt utanför häckningssäsongen.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och den tros inte minska kraftigt.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 166.000 och 450.000 par.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Birdlife International 2012 Sylvia conspicillata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 310. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av glasögonsångare i Västpalearktis
  7. ^ First German breeding record of Spectacled Warbler! Film med glasögonsångarparet som häckade i Tyskland 2017
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]