Myndigheten för tillgängliga medier
| Myndigheten för tillgängliga medier | |
 | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Kommun | Malmö |
| Län | Skåne |
| Organisationsnr | 202100-3591 |
| Myndighetschef | Åsa Hemingway, generaldirektör |
| Instruktion | SFS 2010:769 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.mtm.se |
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Den sorterar under Kulturdepartementet.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Myndigheten har enligt sin förordning med instruktion till uppgift att arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Myndigheten ska se till att exempelvis personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och synnedsättning får tillgång till litteratur på medier som är anpassade för dem: talböcker, punktskriftsböcker, taktila bilderböcker och e-textböcker. Myndigheten har också i uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier.
Utöver det samarbete som finns med andra bibliotek när det gäller utlåning av tillgängliga medier har myndigheten också egen utlåning av böcker skrivna i punktskrift. Dessutom arbetar man med att utveckla teknik kring medier för personer med läshinder.
Myndigheten ger ut den kostnadsfria tidskriften Vi punktskriftsläsare[1].
Till myndigheten är Punktskriftsnämnden knuten.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ett punktskriftsbibliotek inrättades i Stockholm 1892 av Amy Segerstedt som var föreståndare för Tysta skolan. Det flyttade 1895 till De blindas förening och övertogs 1912 av föreningen.
De Blindas Förening började med talboksutlåning 1955. Biblioteksverksamheten drevs vidare när föreningen bytte namn till Synskadades Riksförbund, 1975.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB blev en myndighet 1980. När myndigheten bildades fördes alla böcker över från Synskadades Riksförbund till myndigheten, som därmed blev lånecentral för talböcker och punktskriftsböcker.
Från och med den 1 augusti 2010 är Taltidningsnämnden en del av myndigheten.
Den 1 januari 2013 bytte Talboks- och punktskriftsbiblioteket namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. En av anledningarna till namnbytet var att uppdraget har breddats från att gälla talböcker och punktskriftsböcker till att även omfatta andra tillgängliga medier.
Sedan 2015 har MTM tagit över statens ansvar för att ge ut och distribuera lättläst litteratur samt tillgängliggöra lättläst nyhetsinformation genom att ge ut den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor.
De tillgängliga böckerna och tidningarna laddas ner från myndighetens digitala bibliotek Legimus. I mars 2016 fanns det över 100 000 talböcker, drygt 18 000 punktskriftstitlar, cirka 3 000 e-textböcker och 150 böcker på teckenspråk.[2]
Myndighetens huvudkontor ligger i Malmö där verksamheten bedrivs sedan 1 januari 2020.[3]
MTM:s priser
[redigera | redigera wikitext]MTM delar årligen ut priset Läsguldet. Syftet är att lyfta fram personer eller organisationer som gjort betydande insatser för att alla ska kunna läsa på sina egna villkor. Tidigare delade myndigheten även ut Amy-priset och pris för bästa lättlästa bibliotek samt priset Årets läsombud.
Läsguldet
[redigera | redigera wikitext]Läsguldet är sedan 2018 MTM:s tillgänglighetspris som delas ut till någon person eller organisation som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. Priset hette tidigare Amy-priset och är uppkallat efter Amy Segerstedt som 1892 grundade Föreningen för blindskrift, en direkt föregångare till myndigheten.[4]
Mottagare
- 2018 – Projektet ”Unga läser för gamla” av Helena Pennlöv Smedberg och Laven Fathi vid Gottsunda bibliotek i Uppsala.
- 2019 – Projektet Sustainable Poetry i Trelleborg, projektledare och initiativtagare Maria Glawe.
- 2020 – Eva Fridh och Martin von Knorring, för deras arbete med att skapa en tillgänglig kokbok för personer med synnedsättning.
- 2021 – Finn Hellman, frilansjournalist, för att med stort engagemang under flera decennier arbetat för att kvaliteten inom tillgänglig läsning ska förbättras.
- 2022 – Lynn Alpberg, bibliotekarie inom Stockholms stadsbibliotek. För sitt inspirerande arbete med att göra biblioteket till en trygg och självklar plats för personer med funktionshinder.
- 2023 – Britt-Inger Rörborn och Kristina Göransson, bibliotekarie på folkbiblioteket i Stenstavik respektive speciallärare i Bergs kommun. För sitt initiativ ”EPA book club” som lockade ungdomar med fordonsintresse att läsa.
- 2024 – Helena Engdahl, barnbibliotekarie och tillgänglighetsansvarig för barn och ungdomar på Falu Stadsbibliotek. För sitt arbete med textlösa böcker och läshundar som har hjälpt många barn, unga och vuxna att öppna dörren till läsandet.
Amy-priset (2010-2017)
[redigera | redigera wikitext]Amy-priset var MTM:s tillgänglighetspris som delades ut till någon person eller organisation som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. 2018 slog man samman Amy-priset och Bästa lättlästa bibliotek till priset Läsguldet.
- Mottagare
- 2010 – Minabibliotek.se, sex bibliotek i Umeå-regionen[5]
- 2011 – Komvux Kärnan i Helsingborg[6]
- 2012 – Heidi Carlsson Asplund, bibliotekarie och projektledare[7]
- 2013 – Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings bibliotek[8]
- 2014 – Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare, Västerås[9]
- 2015 – Jenny Edvardsson, gymnasielärare vid Wendesgymnasiet, Kristianstad[10]
- 2016 – Göteborgs universitetsbiblioteks lässerviceverksamhet[11]
- 2017 – ingen utdelning
Bästa lättlästa bibliotek (2009-2017)
[redigera | redigera wikitext]Priset delas ut till ett bibliotek som bland annat har insett behovet av lättläst hos flera målgrupper och aktivt arbetar med marknadsföring och genomtänkt information kring lättläst. 2018 uppgick priset i Läsguldet.
Mottagare
- 2009 – Norrköpings bibliotek[12]
- 2010 – Bibliotek Sundbyberg[13]
- 2011 – Strängnäs bibliotek[14]
- 2012 – Mjölby bibliotek[15]
- 2013 – Värnamo bibliotek och Gävle bibliotek[16]
- 2014 – Halmstads bibliotek[17]
- 2015 – Linköpings bibliotek[18]
- 2016 – Tumba bibliotek[19]
- 2017 – ingen utdelning
Årets läsombud (2012-2024)
[redigera | redigera wikitext]Priset Årets läsombud delas ut till ett läsombud eller en högläsare för insatser för att främja läsningen inom LSS-omsorgen eller äldreomsorgen. Priset delades ut mellan 2012-2024. År 2025 slogs priset ihop med Läsguldet.
- 2012 – Marie Schelander, Härryda
- 2013 – Barbro Granberg och Helena Oskarsson, Piteå
- 2014 – Ann Erixson, Halmstad
- 2015 – Susanne Sandberg, Skövde[20]
- 2016 – Ingrid Jonsson, Lidköping[21]
- 2017 – Ingeborg Albrecht, Ystad[22]
- 2018 – Bitte Sahlström, Östhammar
- 2019 – Agneta Json Granemalm, Ljungby
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Läsliv och Vi punktskriftsläsare”. www.mtm.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310070648/http://www.mtm.se/om-oss/Publikationer/prenumerera/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Legimus”. www.mtm.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310015803/http://www.mtm.se/tjanster/legimus-se/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”MTM:s webbplats”. https://www.mtm.se/. https://www.mtm.se/. Läst 11 november 2025.
- ^ Amy-priset Arkiverad 16 september 2013 hämtat från the Wayback Machine., MTM:s webbplats, läst 27 september 2013.
- ^ Vi vann Amy-priset 2010! Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., inlägg av prisvinnaren.
- ^ ”Komvux Kärnan prisas”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2011/09/23/komvux-karnan-prisas/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Rätt kvinna på rätt plats”. www.framsidan.net. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310023158/http://www.framsidan.net/2015/12/ratt-kvinna-pa-ratt-plats/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Hon fick årets Amy-priset”. www.corren.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310015958/http://www.corren.se/nyheter/linkoping/hon-fick-arets-amy-priset-6560715.aspx. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Hon brinner för talboken | Lärarnas Nyheter”. www.lararnasnyheter.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310043137/http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/12/14/brinner-talboken. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Pris till inspirerande lärare”. www.framsidan.net. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310022739/http://www.framsidan.net/2015/12/pris-till-inspirerande-larare/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Göteborgs universitetsbibliotek vann Amypriset 2016”. Göteborgs universitet. 22 september 2016. Arkiverad från originalet den 27 september 2016. https://web.archive.org/web/20160927205548/http://www.ub.gu.se/aktuellt/detaljvy.xml?id=2754. Läst 27 september 2016.
- ^ ”"Bästa lättlästa" biblioteket 2009”. www.nt.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313122415/http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/?articleid=5504540. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Lättläst i Sundbyberg | Bokus blogg”. blogg.bokus.com. http://blogg.bokus.com/lattlast-i-sundbyberg/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Strängnäs kommun - Strängnäs bibliotek bäst på lättläst!”. www.strangnas.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310034218/http://www.strangnas.se/sv/Nyheter/2011/September/Strangnas-bibliotek-tog-GULD/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Bästa lättlästa bibliotek 2012”. www.framsidan.net. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310015502/http://www.framsidan.net/2012/09/basta-lattlasta-bibliotek-2012/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Årets bästa lättlästa bibliotek - Svensk biblioteksförening”. www.biblioteksforeningen.org. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310030638/http://www.biblioteksforeningen.org/arets-basta-lattlasta-bibliotek-2013/. Läst 9 mars 2016.
- ^ Eklöf, Erica. ”Stadsbiblioteket i Halmstad- Bästa Lättlästa Bibliotek 2014”. https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/09/09/basta-lattlasta-bibliotek-2014/. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Linköpings stadsbibliotek - årets bästa lättlästa bibliotek! - Länsbiblioteket Östergötland”. www.lansbibliotek.ostsam.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310014123/http://www.lansbibliotek.ostsam.se/?/blogg/linkoepings-stadsbibliotek-arets-baesta-laettlaesta-bibliotek#.VuBw6_nhDIU. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Tumba bibliotek är bäst på lättläst”. www.stockholmdirekt.se. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104003855/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tumba-bibliotek-ar-bast-pa-lattlast/aRKpie!uvsZuVec8FiEZo28cd1RkA/. Läst 31 maj 2018.
- ^ ”Susanne Sandberg blev Årets läsombud 2015 - P4 Skaraborg”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6192562. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Prisat läsombud”. Lidköpings kommun. 23 juni 2016. Arkiverad från originalet den 16 september 2016. https://web.archive.org/web/20160916005026/https://lidkoping.se/2016/06/23/prisat-lasombud/. Läst 27 september 2016.
- ^ ””Det känns som jag har vunnit en Oscar””. http://www.ystadsallehanda.se/ystad/det-kanns-som-om-jag-har-vunnit-en-oscar/. Läst 31 maj 2018.