Tetra Pak

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tetrapak)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tetra Pak International S.A.
TetraPak-Logo EN.svg
Org.nr556050-0398[1]
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSchweiz Pully, Schweiz
NyckelpersonerDennis Jönsson
Styrelseordförande
Adolfo Orive
VD
BranschFörpackningsindustri
Antal anställda25 555 – 2019
Historia
Grundat1951 (1943)
GrundareRuben Rausing
Holger Crafoord
Avknoppat frånÅkerlund & Rausing
Ekonomi
Omsättning 11,5 miljarder
(Nettoomsättning)
Struktur
ModerbolagTetra Laval
Övrigt
SloganProtects what's good.
Webbplatswww.tetrapak.com
FotnoterStatistik från 2019 års bokslut.[2]

Tetra Pak International S.A. är ett, ursprungligen svenskt, multinationellt förpackningsindustribolag, grundat 1951, som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ruben Rausing med Tetra Pak-förpackningar 1965.

Företaget grundades 1951 av Ruben Rausing och Holger Crafoord som ett dotterbolag till förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing.[3]

Utvecklingsarbetet med tetraförpackningen inleddes 1944 efter att laboratoriebiträdet Erik Wallenberg lanserade idén om en förpackning i form av en tetraeder. I november 1952 släpptes den första tetran på marknaden, en 1 dl-förpackning för grädde.[4] En prototypmaskin hade då levererats med häst och vagn till dåvarande Lundaortens mejeriförening. Året därpå 1953 installerades de första serietillverkade maskinerna hos Mjölkcentralen i Stockholm och Eskilstuna.

Hösten 1956 flyttade TetraPak in i en ny egen fabrik vid Råbyholm i Lund. 1963 lanserades den tegelstensformiga stapelbara förpackningen, döpt till Tetra Brik.[5]

Huvudkontoret kom att ligga kvar i Lund fram till i mitten på 90-talet. Den ursprungliga tetraederformade förpackningen, numera känd vid namnet Tetra Classic, togs fram av laboratorieassistenten Erik Wallenberg.[6] Det är en plastbelagd kartongförpackning lämplig för vätskor, till exempel mjölk.

Tetra Brik, Tetra Prisma, Tetra Gemina, Tetra Top och Tetra Evero Aseptic är exempel på andra förpackningar som tillverkas av företaget och är även varumärken som ägs av Tetra Pak. Företaget har även tillverkat förpackningar som inte längre är i produktion så som Rigello för kolsyrade produkter och Tetra Cup i poröst material med viss isolerande effekt. Udda specialtillämpningar finns även för durraöl (Sorghum beer) där Tetra Rex har perforerats för att kolsyran skall sippra ut utan att spränga förpackningen. Forskning inom Tetra Pak har även gett spinn off till företag så som Ecolean med nya material och förpackningssystem för uppstartsmarknader.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Tetra Classic – historiska bilder
Tetra Classic-förpackningar

Tetra Pak idag[redigera | redigera wikitext]

Tetra Pak-skylt i Lund.

Företaget har idag sitt huvudkontor i Pully, Schweiz av skattemässiga skäl, med några funktioner utlokaliserade till bland annat Lund, Modena, Taiwan och Singapore. I Lund finns bland annat slutsammansättning av olika fyllmaskiner och utvecklingen av Tetra Top med flera förpackningssystem.

Förpackningsfabriker finns på fem kontinenter. De större fabrikerna ligger i Arganda del Rey i Spanien, Limburg i Tyskland, Querétaro i Mexiko, Monte Mor i Brasilien, Kobe i Japan och Denton i USA. Tillverkningen av förpackningar har upphört i Lund.

Takåsförpackningen, även kallad Tetra Rex,[7] produceras i Sunne i Sverige.

I Fjällbacka har Tetra Pak en fabrik som tillverkar den plastremsa, som används som mellanlägg när papperskanterna svetsas samman.

Ordförande för Tetra Pak Group var 1993–2002 Göran Grosskopf.

Ordet tetra för mjölkförpackning[redigera | redigera wikitext]

Tetraederformade mjölkförpackningar blev kallade tetra (tetror). Även engångsemballage för mjölk etc i annat format (endast kaffemjölk saluförs numera fortfarande i tetraederförpackning) kallas från och till för tetra[8].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Tetra Pak in figures”. TetraPak.com. https://www.tetrapak.com/about/facts-figures. 
  3. ^ Andersson, Peter; Larsson Tommy (2012). Tetra: historien om dynastin Rausing ([Ny utg.]). Stockholm: Norstedt. Libris 13743604. ISBN 9789172976436 
  4. ^ ”Tetra Pak history” (på engelska). tetrapak.com. https://www.tetrapak.com/about/history. Läst 18 augusti 2018. 
  5. ^ Våra världsomfamnande förpackningsindustrier, Eric Rasmusson. s105-110, Artikel i Kulturens årsskrift 1987
  6. ^ ”Tetra Pak”. www.tekniskamuseet.se. Arkiverad från originalet den 26 september 2013. https://web.archive.org/web/20130926034133/http://www.tekniskamuseet.se/1/1781.html. Läst 14 mars 2012. 
  7. ^ ”Tetra Rex gable top carton packages for chilled products” (på engelska). https://www.tetrapak.com/packaging/tetra-rex. Läst 18 augusti 2018. 
  8. ^ google.com - q=mjölktetra

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Peter; Larsson Tommy (2012). Tetra: historien om dynastin Rausing ([Ny utg.]). Stockholm: Norstedt. Libris 13743604. ISBN 9789172976436 
  • Hägg, Göran (2014). Svenska förmögenheter: [gamla klipp och nya pengar : människorna, intrigerna, sveken] ([Ny utg.]). Stockholm: Lind & Co. sid. 212-217, 284-290, 332-335. Libris 16265602. ISBN 9789174613001 
  • Leander, Lars; Adolvsson Anders, Manhart Tilde (1995). Tetra pak: visionen som blev verklighet : en annorlunda företagshistoria. Lund: Tetra Pak International. Libris 7451075. ISBN 91-630-4065-4 (inb.) 
  • Rausing Hans, Ahrland Karin, red (1996). En kreatörs tankevärld: en vänbok till Hans Rausing. Stockholm: Ekerlid. Libris 7773396. ISBN 9188594688 
  • Rausing, Ruben (1980). ”Hur Tetra Pak kom till”. Från idé till produkt. [D. 1] (1980): sid. 51-55 : ill..  Libris 10123763
  • Rydenfelt, Sven (1995). Sagan om Tetra pak: till hundraårsminnet av Ruben Rausings födelse 1895. Stockholm: Fischer. Libris 7596508. ISBN 91-7054-759-9 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]