Titel
- För andra betydelser, se Titel (olika betydelser).
En titel är ett ord som vanligen indikerar en persons yrke, sociala position eller status. De kan användas vid tilltal, men den vanligaste användningen är som en status- eller befattningsmässig beskrivning.
Titlar har använts i de flesta samhällen och kan vara antingen ärvda eller förvärvade. För många titlar har det funnits explicita regler om vem och hur de får användas. Förr var det vanligt att makan till den betitlade maken i sociala sammanhang utrustades med en feminiserad form, exempelvis kunde makan till en konsul kallas konsulinnan. Motsatsen, att maken får en egen form av makans titel, är om inte okänt så åtminstone mycket ovanligt. I de fall en titel är förvärvad hör den ofta ihop med ett yrke, ett uppdrag eller en utbildning.
Användning i Sverige
Titlar och artighetsfraser är något som ändras med tid och mode, och det har i Sverige i olika tider funnits en mängd titlar och fraser.
Äldre tid[1]
Fram till tidigt 1900-tal var titelsystemet i Sverige relativt hirarkiskt och styrt, och indelade i en mängd undergrupper
| Titel | Artighetsfras samt överskrift i brev | Tilltal | Avslutningsfras i brev |
|---|---|---|---|
| Konungen | Stormägtigste, Allernådigste Konung | Eders Kungl. Maj:t | Framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit; Stormägtigste, Allernådigste Konung; Eders Kungl. Maj:ts; Allerunderdånigste och tropligtigste tjänare och undersåte. (Tjänare nyttjas om Kungl. fullmakt innehas, annars endast undersåte.) |
| Drottningen | Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning | Eders Kungl. Maj:t | Framhärdar med all undersåtlig lydnad och trohet; Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning; Eders Kungl. Maj:ts; Allerunderdånigste och tropligtigste tjänare och undersåte. (Tjänare nyttjas om Kungl. fullmakt innehas, annars endast undersåte.) |
| Kronprins eller Kronprinsessa | Högborne Furste, Allernådigste Kronprins (eller Herre) | Eders Kungl. Höghet | Med djupaste vördnad och nit framhärdar; Högborne Furste; Eders Kungl. Höghets; underdånigste tjänare. |
| Prins eller Prinsessa | Högborne Furste, Allernådigste Herre | Eders Kungl. Höghet | Med djupaste vördnad och undergivenhet framhärdar; Högborne Furste; Eders Kungl. Höghets; underdånigste tjänare |
| Ämbetsverk och Domstolar | Till Kungl. Maj:ts och Rikets Svea Hovrätt eller Till Kungl. Maj:ts Befallningshavande i N.N. Län | dag, årtal samt namn | |
| Grevar och Friherrar | Högvälborne | Herr | |
| Adelsmän | Välborne | Herr | |
| Ärkebiskop, Biskop, Överhovpredikant, Pastor primarius | Högvördigste | Herr | |
| Domprost, Teologie doktor, Licentiat | Högvördige och Vittberömde | Herr | |
| Hovpredikant, Pastor, Kyrkoherde i Stockholm, Regementspastor, Lektor eller Rektor (som är präster) | Högärevördige och Höglärde | Herr | |
| Konrektor, Kyrkoherde, Bataljonspredikant, Skvadronspredikant | Välärevördige och Höglärde, (om de inte är Filosofie doktor blir det istället Välärevördige och Högvällärde) | Herr | |
| Komminister, Skolkolleger, Skollärare | Ärevördige och Vällärde, (om de är Filosofie doktor blir det Ärevördige och Höglärde) | Herr | |
| Civila och militära ämbetsmän som innehar Kungl. fullmakt | Högädle | Herr | |
| Civila tjänstemän | Ädle och Högaktade | Herr | |
| Lägre civila tjänstemän | Välaktade | Herr | |
| Jurist | Vittlagfarne och Höglärde | Herr | |
| Medicine doktor | Vitterfarne och Höglärde | Herr | |
| Professor vid Universitet | Vittberömde och Höglärde | Herr | |
| Borgare, Handelsman | Högaktade | Herr | |
| Hantverkare i städer | Äreborne och Konsterfarne | Herr | |
| Nämndeman | Ärlige och Välförståndige | Herr | |
| Bonde | Ärlige och Förståndige | Herr | |
| Dräng, Torpare | Ärlige och Beskedlige | Herr | |
| Soldat | Ärlige och Manhaftige | Herr | |
| Hantverkare på landsbyggden | Ärlige och Konsterfarne | Herr |
Senare tid
En man som inte har någon särskild titel av annat slag tituleras på svenska herr/herrn, en kvinna tituleras fru/frun eller fröken, det senare om man vet eller kan anta att hon är ogift.
Före du-reformen som infördes i Sverige i slutet av 1960-talet och början på 1970-talet var det viktigt hur man titulerade varandra. Numera används sällan titlar vid tilltal utom i mycket officiella sammanhang eller i vissa situationer, till exempel i militära sammanhang.
Före denna reform var det vanligt att männen sinsemellan slopade titlarna genom att bli "du och bror" med varandra för att kunna umgås mer lättsamt. Titelbortläggningen kunde ske med en ceremoni som kallades brorskål eller duskål.