Tjaktjaure (Arjeplogs socken, Lappland, 737466-154607)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Arjeplogs kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Arjeplogs socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°28′18″N 16°48′47″Ö / 66.47158°N 16.81307°Ö |
SWEREF 99 TM | 7373646, 580757 |
Mått | |
Areal | 3,05 km² [1] |
Höjd | 477 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 10,3 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Skellefteälvens huvudavrinningsområde (20000) |
Utflöde | Grakajåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 737209-154750 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE737466-154607) |
Övrigt | |
SjöID | 737466-154607 |
ID vattenförekomst | SE737466-154607 |
Vattenytans ID (VYID) | 737516-154493 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Hornavan-Sädvajaure fjällurskog (SE0820123)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 737522-154486 |
Namn | Utloppet av Tjaktjaure |
Areal | 11,19 km² |
Vattenytor | 3,06 km² |
Sjöprocent | 27,35 % |
Ackumulerad areal uppströms | 131,39 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Grakajåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 737209-154750 |
Avstånd till havet | 334 km |
Medelhöjd | 517 m ö.h. |
Område nedströms | 737317-154726 |
Källor | [4][5][6] |
Tjaktjaure är en sjö i Arjeplogs kommun i Lappland och ingår i Skellefteälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 3,05 kvadratkilometer och ligger 477 meter över havet. Tjaktjaure ligger i Hornavan-Sädvajaure fjällurskog Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Grakajåkkå.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Tjaktjaure ingår i det delavrinningsområde (737522-154486) som SMHI kallar för Utloppet av Tjaktjaure. Medelhöjden är 517 meter över havet och ytan är 11,19 kvadratkilometer. Räknas de 10 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 131,39 kvadratkilometer. Grakajåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 334 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (68 procent). Avrinningsområdet har 3,06 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 27,3 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Tjaktjaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |