Tjuoutjajaure (Gällivare socken, Lappland)
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Gällivare socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°15′56″N 19°23′45″Ö / 67.26558°N 19.39583°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7467693, 689446 |
  Tjuoutjajaure
| |
| Mått | |
| Areal | 0,731 km² [1] |
| Höjd | 520 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 4,26 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Amasjåkkå |
| VattendragsID (VDRID) | 748312-164770 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE746847-165434) |
| Övrigt | |
| SjöID | 746847-165434 |
| ID vattenförekomst | SE746847-165434 |
| Vattenytans ID (VYID) | 746782-165486 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Sjaunja (SE0820216)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 746799-165498 |
| Namn | Utloppet av Tjuoutjajaure |
| Areal | 4,63 km² |
| Vattenytor | 0,735 km² |
| Sjöprocent | 15,87 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 4,62 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Amasjåkkå |
| VattendragsID (VDRID) | 748312-164770 |
| Avstånd till havet | 374 km |
| Medelhöjd | 552 m ö.h. |
| Område nedströms | 747125-165412 |
| Källor | [4][5][6] |
Tjuoutjajaure är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,731 kvadratkilometer och ligger 520 meter över havet. Tjuoutjajaure ligger i Sjaunja Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Amasjåkkå.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Tjuoutjajaure ingår i det delavrinningsområde (746799-165498) som SMHI kallar för Utloppet av Tjuoutjajaure. Medelhöjden är 552 meter över havet och ytan är 4,63 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Amasjåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 374 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (75 procent). Avrinningsområdet har 0,74 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 15,9 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Tjuoutjajaure på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |