Jönköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jönköpings kommun
Kommun
Jönköping vapen.svg
Vapensköld för Jönköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Domsaga Jönköpings domsaga
Läge 57°47′0″N 14°12′0″Ö / 57.78333°N 14.20000°Ö / 57.78333; 14.20000
Centralort Jönköping
Areal 1 925,01 km² (2015-01-01)[1]
51:a största (av 290)
 - land 1 480,21 km²
 - vatten 444,8 km²
Folkmängd 135 783 (2017-03-31)[2]
10:e största (av 290)
 - centralort 93 662 (2005) 9:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 91,73 invånare/km²[2][1]
65:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ann-Marie Nilsson (C)
GeoNames 2702977
Kommunkod 0680
Tätortsgrad (%) 89,8 (2010)[3]
Antal anställda 12 575 (2014-11)[4]
Jönköping Municipality in Jönköping County.png
Webbplats: www.jonkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Jönköping som även är länets residensstad.

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Småland vid Vätterns södra ände. Jönköpings kommun gränsar i norr till Mullsjö kommun och i nordöst till Habo kommun, båda i Jönköpings län men tidigare i före detta Skaraborgs län. I nordöst gränsar kommunen till Ödeshögs kommun i Östergötlands län, i öster till Tranås kommun, Aneby kommun och Nässjö kommun, i söder till Vaggeryds kommun och Gislaveds kommun, alla i Jönköpings län. I väster gränsar kommunen till Tranemo kommun och Ulricehamns kommun i före detta Älvsborgs län i Västra Götalands län.

Huvuddelen av kommunen ligger i Tveta och Vista, två av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Angerdshestra, Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hakarp, Järsnäs, Järstorp, Lekeryd, Ljungarum, Mulseryd, Månsarp, Norra Unnaryd, Rogberga, Sandseryd, Skärstad, Svarttorp, Visingsö, Ödestugu, Öggestorp och Ölmstad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Jönköpings stad och Gränna stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades däremot inte.

År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad.

Jönköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Jönköpings stad, Huskvarna stad, Gränna stad och Norrahammars köping samt landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp, Norra Mo, Skärstad, Tenhult och Visingsö samt en del ur Södra Mo landskommun (Norra Unnaryds församling).[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Jönköpings tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.

Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
107 698
1975
  
108 500
1980
  
107 561
1985
  
107 362
1990
  
111 486
1995
  
115 429
2000
  
117 095
2005
  
120 965
2010
  
127 382
2015
  
133 310
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 26 886, eller 20,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 132 140 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 009, eller 14,34 %.[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jönköpings kommun 132 140 personer. Av dessa var 19 836 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Jönköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.

  • Kommundelsråd Bankeryd
  • Kommundelsråd Norra Mo
  • Kommundelsråd Månsarp-Taberg
  • Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
  • Kommundelsråd Tenhult
  • Kommundelsråd Lekeryd
  • Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
  • Kommundelsråd Gränna-Visingsö
  • Kommundelsråd Huskvarna
  • Kommundelsråd Barnarp

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 17 tätorter i Jönköpings kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning Anmärkning
1 Jönköping 93 797 inkluderar Huskvarna, Hovslätt, Lockebo och Norrahammar
2 Bankeryd 8 506 inkluderar Trånghalla
3 Taberg 4 486 inkluderar Månsarp
4 Tenhult 3 112
5 Gränna 2 726
6 Odensjö 2 646 omfattar hela Barnarp
7 Kaxholmen 1 561
8 Lekeryd 788
9 Bottnaryd 717
10 Kortebo 512
11 Skärstad 433
12 Ölmstad 401
13 Örserum 356
14 Tunnerstad 322
15 Öggestorp 238
15 Gissebo 204
15 Ryd 200

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och riksväg 26, i öst-västlig riktning riksväg 40 och från nordväst mot sydost riksväg 47. Från Jönköping utgår riksväg 30 söderut, riksväg 31 åt sydöst och riksväg 50 norrut. Från Huskvarna utgår länsväg 132 åt öster. I kommunens nordvästra del avtar länsväg 185 åt norr från riksväg 40.

Från nordväst mot sydost sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Skövde centralstation och Nässjö med uppehåll i Jönköping och Huskvarna. Sträckan Jönköping-Nässjö trafikeras även av Östgötapendeln. Från Jönköping utgår Vaggerydsbanan mot Vaggeryd där den ansluter till Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö. Banan trafikeras av regiontågen Krösatågen med uppehåll i Jönköping, Rocksjön, Hovslätt och Norrahammar. Banorna trafikeras även av SJ:s fjärrtåg mot Norrköping och Stockholm via Nässjö.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiskt styre[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1995-1998 S C
1999-2002 S C
2003-2006 S C
2007-2010 M KD C FP MP
2011-2014 M KD C FP MP
2015- M KD C L

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
KD
Anders Hulusjö
Förste vice ordförande
M
Johnny Lilja
Andre vice ordförande
S
Lars-Evert Sahlin

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
C
Ann-Marie Nilsson
Förste vice ordförande
PARTILÖS
Carin Berggren
Andre vice ordförande
S
Ilan De Basso

Nämnderna[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
PARTILÖS
AnneMarie Grennhag
KD
Carl Cunningham
S
Anna Carlsson
Krisledningsnämnden
C
Ann-Marie Nilsson
M
Carin Berggren
S
Ilan De Basso
Kultur- och fritidsnämnden
M
Peter Jutterström
KD
Karin Hannus
S
Henrik Andersson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
KD
Susanne Wismén
M
Bert-Åke Näslund
S
Rolf Wennerhag
Socialnämnden
KD
Ola Nilsson
M
Christoffer Gullberg
S
Karin Widerberg
Stadsbyggnadsnämnden
C
Anders Samuelsson
M
Janne Hedell
S
Leif Regnér
Tekniska nämnden
PARTILÖS
Anders Jörgensson
KD
Hanns Boris
S
Elin Rydberg
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
M
Bengt Regné
L
Bertil Rylner
S
Carina Sjögren
Valnämnden
KD
Tommy Bernevång-Forsberg
C
Åke Johansson
S
Mikael Rydberg
Räddningsnämnden
KD
Cecilia Hjort-Attefall
L
Anne-Mari Hedlund
S
Lynn Carlsson
Överförmyndarnämnden
KD
Eva Forsberg
M
Kent Käll
S
Anna Lilja
Revisionen
S
Sven Ebbesson
MP
Roland Björsne
M
Sara Larsson

Mandatfördelning i Jönköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 36 16 15 4 9
36 16 15 4 9
81 90,0
71
1973 1 35 17 9 6 13
35 17 9 6 13
81 92,0
71
1976 37 16 10 5 13
37 16 10 5 13
81 92,0
70 11
1979 2 36 13 10 5 15
36 13 10 5 15
81 90,8
64 17
1982 2 38 9 5 8 19
38 9 5 8 19
81 91,2
60 21
1985 2 37 8 10 8 16
37 8 10 8 16
81 89,7
62 19
1988 2 34 3 8 9 11 14
34 8 9 11 14
81 86,2
56 25
1991 1 31 1 2 8 7 14 17
31 8 7 14 17
81 86,6
59 22
1994 3 36 4 8 6 8 16
36 4 8 6 8 16
81 86,3
48 33
1998 7 30 1 8 2 17 16
7 30 8 17 16
81 81,47
42 39
2002 5 33 8 7 16 12
5 33 8 7 16 12
81 80,74
44 37
2006 3 30 2 7 5 17 17
30 7 5 17 17
81 81,91
49 32
2010 3 27 4 3 5 5 13 21
27 4 5 5 13 21
81 83,20
44 37
2014 4 26 6 8 6 4 10 17
4 26 6 8 6 4 10 17
81 84,42
47 34
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande (från 1994)[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Åke Johansson 1994 2004 Centerpartiet
  Peter Persson 2004 2006 Socialdemokraterna
  Acko Ankarberg Johansson 2006 2010 Kristdemokraterna
  Mats Green 2010 2014 Moderaterna
  Ann-Marie Nilsson 2014- Centerpartiet

Utbildning i Jönköping[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

Utanför Norden:


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]