Jönköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jönköpings kommun
Kommun
Rådhuset-Jönköping.JPG
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortJönköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda14 480 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 924,97 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 480,19 kvadratkilometer[3]
- därav vatten444,78 kvadratkilometer[3]
Folkmängd139 735 ()[4]
Bef.täthet94,40 inv./km² (land)
Läge
Jönköping Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°47′00″N 14°12′00″E / 57.783333333333°N 14.2°Ö / 57.783333333333; 14.2
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets
Koder
Kommunkod0680[5]
Org.nummer212000-0530[6]
GeoNames2702977
Redigera Wikidata

Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Jönköping som även är länets residensstad.

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Småland vid Vätterns södra ände. Jönköpings kommun gränsar i nordväst till Mullsjö kommun och Habo kommun, båda i Jönköpings län men tidigare i före detta Skaraborgs län. I nordöst gränsar kommunen till Ödeshögs kommun i Östergötlands län, i öster till Tranås kommun, Aneby kommun och Nässjö kommun, i söder till Vaggeryds kommun och Gislaveds kommun, alla i Jönköpings län. I väster gränsar kommunen till Tranemo kommun och Ulricehamns kommun i före detta Älvsborgs län i Västra Götalands län.

Huvuddelen av kommunen ligger i Tveta och Vista, två av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Angerdshestra, Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hakarp, Järsnäs, Järstorp, Lekeryd, Ljungarum, Mulseryd, Månsarp, Norra Unnaryd, Rogberga, Sandseryd, Skärstad, Svarttorp, Visingsö, Ödestugu, Öggestorp och Ölmstad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Jönköpings stad och Gränna stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades däremot inte.

År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad.

Jönköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Jönköpings stad, Huskvarna stad, Gränna stad och Norrahammars köping samt landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp, Norra Mo, Skärstad, Tenhult och Visingsö samt en del ur Södra Mo landskommun (Norra Unnaryds församling).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Jönköpings tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.

Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
107 698
1975
  
108 500
1980
  
107 561
1985
  
107 362
1990
  
111 486
1995
  
115 429
2000
  
117 095
2005
  
120 965
2010
  
127 382
2015
  
133 310
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 886, eller 20,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 132 140 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 009, eller 14,34 %.[9]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jönköpings kommun 132 140 personer. Av dessa var 19 836 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Jönköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.

  • Kommundelsråd Bankeryd
  • Kommundelsråd Norra Mo
  • Kommundelsråd Månsarp-Taberg
  • Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
  • Kommundelsråd Tenhult
  • Kommundelsråd Lekeryd
  • Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
  • Kommundelsråd Gränna-Visingsö
  • Kommundelsråd Huskvarna
  • Kommundelsråd Barnarp

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 17 tätorter i Jönköpings kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning Anmärkning
1 Jönköping 93 797 inkluderar Huskvarna, Hovslätt, Lockebo och Norrahammar
2 Bankeryd 8 506 inkluderar Trånghalla
3 Taberg 4 486 inkluderar Månsarp
4 Tenhult 3 112
5 Gränna 2 726
6 Odensjö 2 646 omfattar hela Barnarp
7 Kaxholmen 1 561
8 Lekeryd 788
9 Bottnaryd 717
10 Kortebo 512
11 Skärstad 433
12 Ölmstad 401
13 Örserum 356
14 Tunnerstad 322
15 Öggestorp 238
15 Gissebo 204
15 Ryd 200

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och riksväg 26, i öst-västlig riktning riksväg 40 och från nordväst mot sydost riksväg 47. Från Jönköping utgår riksväg 30 söderut, riksväg 31 åt sydöst och riksväg 50 norrut. Från Huskvarna utgår länsväg 132 åt öster. I kommunens nordvästra del avtar länsväg 185 åt norr från riksväg 40.

Från nordväst mot sydost sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Skövde centralstation och Nässjö med uppehåll i Bankeryd, Jönköping, Huskvarna och Tenhult. Sträckan Jönköping-Nässjö trafikeras även av regiontågen Krösatågen. Från Jönköping utgår Vaggerydsbanan mot Vaggeryd där den ansluter till Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö. Banan trafikeras av Krösatågen med uppehåll i Jönköping, Rocksjön, Hovslätt och Norrahammar. En gång dagligen trafikerar också SJ:s fjärrtåg från Jönköping mot Norrköping och Stockholm via Nässjö.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiskt styre[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 S C
1998-2002 S C
2002-2006 S C
2006-2010 M KD C FP MP
2010-2014 M KD C FP MP
2014-2018 M KD C L
2018- S C L MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Tord Sundqvist
Förste vice ordförande C Lena Sumedra
Andre vice ordförande KD Anders Hulusjö

Källa:[12]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Ann-Marie Nilsson
Förste vice ordförande S Ilan De Basso
Andre vice ordförande KD Andreas Sturesson

Källa:[13]

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Kommunalråd
Majoritet S Ilan De Basso
Majoritet S Mona Forsberg
Majoritet C Ann-Marie Nilsson
Opposition KD Andreas Sturesson
Opposition M Peter Jutterström

Nämnderna[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Anna Carlsson L Stig-Arne Tengmer KD Cecilia Hjorth Attefall
Krisledningsnämnden C Ann-Marie Nilsson S Ilan De Basso KD Andreas Sturesson
Kultur- och fritidsnämnden S Henrik Andersson C Carl-Johan Stillström M Hans Hellström
Miljö- och hälsoskyddsnämnden MP Mats Weidman S Rolf Wennerhag M Bert-Åke Näslund
Socialnämnden S Elin Rydberg C Jakob To Baben KD Carl Cunningham
IFO-nämnden S Christer Sjöberg C Arnold Sigonius M Joakim Dahlström
Stadsbyggnadsnämnden C Anders Samuelsson S Niklas Sigvardsson M Bengt Regné
Tekniska nämnden S Lynn Carlsson MP Bob Lind KD Hanns Boris
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden S Carina Sjögren C Göran Bäckstrand M Kamran Sairafi
Valnämnden S Mikael Rydberg C Åke Johansson KD Ewa Nilsson
Äldrenämnden L Ann-Marie Hedlund S Karin Widerberg KD Björn Engvall
Överförmyndarnämnden S Nicholas Hillergård C Inger Ekengard M Thomas Nordqvist
Revisionen KD Kjell Dahlström M Sara Larsson S Thomas Sjöberg

Mandatfördelning i Jönköpings kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970136161549
36161549
8190,0
71
1973135179613
35179613
8192,0
71
1976371610513
371610513
8192,0
7011
19792361310515
361310515
8190,8
6417
198223895819
3895819
8191,2
6021
1985237810816
37810816
8189,7
6219
19882343891114
34891114
8186,2
5625
199113112871417
31871417
8186,6
5922
1994336486816
36486816
8186,3
4833
19987301821716
73081716
8181,47
4239
2002533871612
533871612
8180,74
4437
20063302751717
30751717
8181,91
4932
201032743551321
274551321
8183,20
4437
201442668641017
42668641017
8184,42
4734
2018523410741414
523410741414
8185,17
4734
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande (från 1978)[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Åke Johansson 1978 1991 Centerpartiet
  Lennart Nilforsen 1991 1994 Moderaterna
  Åke Johansson 1994 2004 Centerpartiet
  Peter Persson 2004 2006 Socialdemokraterna
  Acko Ankarberg Johansson 2006 2010 Kristdemokraterna
  Mats Green 2010 2014 Moderaterna
  Ann-Marie Nilsson 2014- Centerpartiet

Utbildning i Jönköping[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Jönköping utsågs av Sveriges televisions sportredaktion till Sveriges bästa idrottsstad 2017.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

Utanför Norden:

Kända personer med anknytning till Jönköpings kommun[redigera | redigera wikitext]

Erik Dahlbergh
Amy Diamond uppträder på Götaplatsen i Göteborg
se även Personer från Jönköping

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Jönköpings kommun. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.74fef9ab15548f0b800144c.html. Läst 2 februari 2018. 
  13. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Jönköpings kommun. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/kommunstyrelsensledamoter.4.74fef9ab15548f0b8001001.html. Läst 2 februari 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]