Måsar och trutar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Trutar)
Hoppa till: navigering, sök
Måsar och trutar
Havstrut aka Larus marinus aka Great black-backed gull.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Lari
Familj Måsfåglar
Laridae
Underfamilj Måsar och trutar
Larinae
Släkten
se text
Hitta fler artiklar om fåglar med
Skrattmås.

Måsar och trutar (Larinae) är en underfamilj som tillhör familjen måsfåglar (Laridae) inom ordningen vadarfåglar. Underfamiljen förekommer över hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Bara de tre måsarna tretåig mås, beringmås och tärnmås, och ett antal tärnarter förekommer ute på öppet hav.[källa behövs]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar. Tidigare placerades merparten av trutar och måsar i släktet Larus, men efter genetiska studier[1][2] som visade att Larus inte var monofyletiskt förs ett antal arter till flera mindre släkten[3]. Till exempel placeras dvärgmås numera i Hydrocoloeus och skrattmås i Chroicocephalus.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom underfamiljen Larinae har simhudsförsedda fötter och näbbar där övernäbben saknar vaxhud. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Hos absoluta merparten är könen lika. I adult dräkt är de ofta vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga. Stjärten är i regel tvär eller rundad och når inte ut till vingspetsarna.

Att känna igen de vuxna fåglarna är ofta inte så svårt eftersom de har en bestämd kombination av mantelfärg, storlek, näbb- och benfärg etc. Däremot att skilja på de olika gråspräckliga ungfåglarna kräver mycket träning.

Ruggning[redigera | redigera wikitext]

Gråtrut i andra årets sommardräkt
Silltrut 1k Ystad 2009.

Måsar och trutar ruggar två gånger om året. En vårruggning där bara huvud- och kroppsfjädrar byts ut och en höstruggning där huvud-, kropps-, stjärt- och vingfjädrar byts. Man brukar dela in måsar i tre kategorier beroende på hur många år det tar för dem att nå adult dräkt.

2 åldersklasser[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt ett drygt år sedan de har kläckts, dvs. på deras andra levnadsår. Inom denna kategori finns de flesta mindre måsar som exempelvis skrattmåsen. Detta innebär att man bara kan se två olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de två åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

3 åldersklasser[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt två år sedan de har kläckts, dvs. på deras tredje levnadsår. Inom denna kategori finns de medelstora måsarna och dvärgmåsen. Ett exempel är fiskmåsen. Detta innebär att man kan se tre olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de tre åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

4 åldersklasser[redigera | redigera wikitext]

Trutunge
Trutar och måsar är mycket sociala. Gråtrut och Havstrut, unga och gamla individer samlade på "nattkvist" i Ystads småbåtshamn.
En vuxen Dvärgmås i vinterdräkt.

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt tre år sedan de har kläckts, dvs. på deras fjärde levnadsår. Inom denna kategori finns alla trutarna. Ett exempel är havstruten. Detta innebär att man kan se fyra olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1:a årets fåglar, 2:a årets fåglar, 3:e årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de fyra åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

De är i allmänhet sociala och under häcktiden förenar de sig vanligen i stora skaror. De häckar gärna kolonivis och de lägger ett till fyra ägg i ett bo ofta placerat direkt på marken. Båda könen ruvar. Ungarna blir snabbt flygga men de matas länge av sina föräldrar.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismås kan även äta större djurs exkrementer. Måsar och trutar ses ofta på nyplöjda åkrar och betesfält där de främst äter daggmask.

Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]

Taxonomin enligt Clements et al. 2014[3], svenska trivialnamn efter Sveriges ornitologiska förening[4]:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  2. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2015-01-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]