Måsar och trutar

Måsar och trutar
Havstrut
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning	Lari
Familj	Måsfåglar Laridae
Underfamilj	Måsar och trutar Larinae
Släkten
se text
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Skrattmås.

Måsar och trutar (Larinae) är en underfamilj som tillhör familjen måsfåglar (Laridae) inom ordningen vadarfåglar. Underfamiljen förekommer över hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Bara de tre måsarna tretåig mås, beringmås och tärnmås, och ett antal tärnarter förekommer ute på öppet hav.^{[källa behövs]}

Taxonomi

Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar. Tidigare placerades merparten av trutar och måsar i släktet Larus, men efter genetiska studier som visade att Larus inte var monofyletiskt förs ett antal arter till flera mindre släkten. Till exempel placeras dvärgmås numera i Hydrocoloeus och skrattmås i Chroicocephalus.

Utseende

Arterna inom underfamiljen Larinae har simhudsförsedda fötter och näbbar där övernäbben saknar vaxhud. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Hos absoluta merparten är könen lika. I adult dräkt är de ofta vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga. Stjärten är i regel tvär eller rundad och når inte ut till vingspetsarna.

Att känna igen de vuxna fåglarna är ofta inte så svårt eftersom de har en bestämd kombination av mantelfärg, storlek, näbb- och benfärg etc. Däremot att skilja på de olika gråspräckliga ungfåglarna kräver mycket träning.

Ruggning

Gråtrut i andra årets sommardräkt

Silltrut 1k Ystad 2009.

Måsar och trutar ruggar två gånger om året. En vårruggning där bara huvud- och kroppsfjädrar byts ut och en höstruggning där huvud-, kropps-, stjärt- och vingfjädrar byts. Man brukar dela in måsar i tre kategorier beroende på hur många år det tar för dem att nå adult dräkt.

2 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt ett drygt år sedan de har kläckts, dvs. på deras andra levnadsår. Inom denna kategori finns de flesta mindre måsar som exempelvis skrattmåsen. Detta innebär att man bara kan se två olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de två åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

3 åldersklasser

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt två år sedan de har kläckts, dvs. på deras tredje levnadsår. Inom denna kategori finns de medelstora måsarna och dvärgmåsen. Ett exempel är fiskmåsen. Detta innebär att man kan se tre olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de tre åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

4 åldersklasser

Trutunge

Trutar och måsar är mycket sociala. Gråtrut och Havstrut, unga och gamla individer samlade på "nattkvist" i Ystads småbåtshamn.

En vuxen Dvärgmås i vinterdräkt.

Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt tre år sedan de har kläckts, dvs. på deras fjärde levnadsår. Inom denna kategori finns alla trutarna. Ett exempel är havstruten. Detta innebär att man kan se fyra olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1:a årets fåglar, 2:a årets fåglar, 3:e årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli - augusti då man förutom de fyra åldersklasserna också kan se precis flygga juveniler.)

Ekologi

Häckning

De är i allmänhet sociala och under häcktiden förenar de sig vanligen i stora skaror. De häckar gärna kolonivis och de lägger ett till fyra ägg i ett bo ofta placerat direkt på marken. Båda könen ruvar. Ungarna blir snabbt flygga (flygfärdiga) men de matas länge av sina föräldrar.

Föda

Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismås kan även äta större djurs exkrementer. Måsar och trutar ses ofta på nyplöjda åkrar och betesfält där de främst äter daggmask.

Släkten och arter

Taxonomin enligt Clements et al. 2014, svenska trivialnamn efter Sveriges ornitologiska förening:

• Släkte Creagrus
  • Svalstjärtad mås (Creagrus furcatus)
• Släkte Rissa
  • Tretåig mås (Rissa tridactyla)
  • Beringmås (Rissa brevirostris)
• Släkte Pagophila
  • Ismås (Pagophila eburnea)
• Släkte Xema
  • Tärnmås (Xema sabini)
• Släkte Saundersilarus – tidigare placerad i släktet Larus och ibland i Chroicocephalus
  • Mingmås (Saundersilarus saundersi)
• Släkte Chroicocephalus – tidigare placerade i släktet Larus
  • Långnäbbad mås (Chroicocephalus genei)
  • Trädmås (Chroicocephalus philadelphia)
  • Andinsk mås (Chroicocephalus serranus)
  • Patagonienmås (Chroicocephalus maculipennis)
  • Svartnäbbad mås (Chroicocephalus bulleri)
  • Rödnäbbad mås (Chroicocephalus scopulinus)
  • Silvermås (Chroicocephalus novaehollandiae)
  • Gråhuvad mås (Chroicocephalus cirrocephalus)
  • Kapmås (Chroicocephalus hartlaubii)
  • Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus)
  • Brunhuvad mås (Chroicocephalus brunnicephalus)
• Släkte Hydrocoloeus – tidigare placerad i släktet Larus
  • Dvärgmås (Hydrocoloeus minutus)
• Släkte Rhodostethia – tidigare placerad i släktet Larus
  • Rosenmås (Rhodostethia rosea) – har förslagsvis placerats i släktet Hydrocoloeus
• Släkte Leucophaeus – nearktiskt släkte som i häckningsdräkt har mörk hätta och som tidigare har placerats i släktet Larus
  • Delfinmås (Leucophaeus scoresbii)
  • Ökenmås (Leucophaeus modestus)
  • Sotvingad mås (Leucophaeus atricilla)
  • Präriemås (Leucophaeus pipixcan)
  • Lavatrut (Leucophaeus fuliginosus)
• Släkte Ichthyaetus – arter som i häckningsdräkt är svarthuvade och som förekommer i södra palearktis. Har tidigare förts till släktet Larus.
  • Svarthuvad mås (Ichthyaetus melanocephalus)
  • Reliktmås (Ichthyaetus relictus)
  • Vitögd mås (Ichthyaetus leucophthalmus)
  • Sotmås (Ichthyaetus hemprichii)
  • Svarthuvad trut (Ichthyaetus ichthyaetus)
  • Rödnäbbad trut (Ichthyaetus audouinii)
• Släkte Larus
  • Perutrut (Larus belcheri)
  • Olrogtrut (Larus atlanticus)
  • Svartstjärtad mås (Larus crassirostris)
  • Grovnäbbad trut (Larus pacificus)
  • Vithuvad mås (Larus heermanni)
  • Fiskmås (Larus canus)
  • Ringnäbbad mås (Larus delawarensis)
  • Västtrut (Larus occidentalis)
  • Mexikotrut (Larus livens)
  • Prärietrut (Larus californicus)
  • Gråtrut (Larus argentatus)
    • Larus argentatus smithsonianus – urskiljs ibland som god art: Kanadatrut (Larus smithsonianus)
    • Larus argentatus vegae – urskiljs ibland som god art: Vegatrut (Larus vegae)
  • Medelhavstrut (Larus michahellis)
  • Kaspisk trut (Larus cachinnans)
  • Armenisk trut (Larus armenicus)
  • Thayertrut (Larus thayeri)
  • Vitvingad trut (Larus glaucoides)
  • Silltrut (Larus fuscus)
  • Skiffertrut (Larus schistisagus)
  • Gråvingad trut (Larus glaucescens)
  • Vittrut (Larus hyperboreus)
  • Havstrut (Larus marinus)
  • Kelptrut (Larus dominicanus)

Externa länkar

• Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder

• Wikimedia Commons har media som rör Måsar och trutar.
  Bilder & media