USA:s demografi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
USA:s befolkningstäthet – ju mörkare desto högre befolkningstäthet.
2014 demografi[förtydliga].

USA:s demografi består av en majoritet av de 300 miljoner invånarna som är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, Storbritannien, Skottland, Irland och Italien.[förvirrande] Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika.

Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12 % av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen utgör under 1 % av befolkningen.

USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52 %, katoliker 24,5 %, obundna 13,2 %, judar 1,3 % och övriga 0,5-0,3 % (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer).[uppdatering behövs] Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2 % 1990 till 76,5 % 2001. Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).

Landet präglas av etnisk och kulturell mångfald. En stor del av landets tillgångar kontrolleras av en liten del av befolkningen men sedan 1993 har dock inkomstskillnaderna minskat något; andelen fattiga minskade från 15 % år 1993 till 12,3 % år 2006 och i absoluta tal minskade antalet fattiga från 39 miljoner 1993 till 36,5 miljoner år 2006[1] samtidigt som USA:s befolkning ökade kraftigt. I relation till andra länder ligger den generella levnadsstandarden långt över världssnittet: Internationella valutafonden listade år 2005 USA på fjärde plats i BNP (PPP) per capita, efter Luxemburg, Irland och Norge. Sverige kom på fjortonde plats i samma lista. 51 % av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41 % hade tillgång till internet. Vidare ägde år 2002 67,9 % av befolkningen den egna bostaden.

USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande[2], varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk[3]. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att tala engelska, har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.census.gov/prod/2007pubs/p60-233.pdf
  2. ^ ”UNdata | record view | Population by language, sex and urban/rural residence”. data.un.org. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode:27;countryCode:840&c=2,3,6,8,10,12,14,15,16&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 31 januari 2018. 
  3. ^ ”Constitutional Topic: Official Language - The U.S. Constitution Online - USConstitution.net” (på engelska). https://www.usconstitution.net/consttop_lang.html. Läst 31 januari 2018.