Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar. Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas. Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån redan på 1700-talet. I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för åren 1989, 1990 och 1994 samt andra halvan av 2010-talet.[7] Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts genom olika former av blocköverskridande koalitioner och samarbeten.
Lenhovda landskommun ombildades 1956 till Lenhovda köping, en av de sista sådana ombildningarna i landet.
1965 införlivades Åseda landskommun i Åseda köping. Uppvidinge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner.[8]
Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. Granit, porfyr och hälleflinta utgör de huvudsakliga beståndsdelarna i berggrunden. Den dominerande jordarten är morän, vilken oftast är stor- och rikblockig i hälleflintområden så som Storasjöområdet söder om Lenhovda. Där finns även utbredda myrkomplex. Sprickdalen Uvaklöva med branta väggar hittas väster om Alsterfors i Alsteråns dalgång. Det är en rest från inlandsisens avsmältning som ledde till att sprickdalen eroderades fram. Nedströms finns isälvsavlagringar. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar.[7]
År 2020 bodde 74,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Uppvidinge kommun:[15]
Efter valet 2014 fortsatte Centerpartiet att styra tillsammans med Kristdemokraterna, nu i minoritet. Detta genom ett samarbete med Socialdemokraterna.[16] Mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet genom ett valtekniskt samarbete med Moderaterna. Partierna meddelade att de skulle lägga gemensam budget. De var bland annat överens om att förbättra och påskynda bostadsbyggandet i kommunen.[17]
Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas.[7] Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån i Alstermo redan på 1700-talet. I närheten tillkom också pappersbruket med tillverkning av unikaboxen. År 1895 grundades Rosdala Glasbruk i Norrhult, det i närheten av Klafreströms bruk som lades ner på 1970-talet.[18]
I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. Kommunen hade många små och medelstora företag. Bland större företagen inom tillverkningsindustrin hittas exempelvis Elitfönster AB och ProfilGruppen AB. Ett annat företag är Rosdala glasbruk.[7]
Norra delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 23, varifrån länsväg 138 avviker i nordöst. I nordöst hittas även länsväg 125. Genom västra delen av kommunen löper riksväg 31 i riktning norr till söder. Den sammanstrålar med riksväg 28 i höjd med Sandsjön.[7]
Den smalspåriga järnvägen mellan Växjö och Västervik lades ner den 19 augusti, 1984 men 122 kilometer av sträckan blev kvar. Enligt uppgifter från 2021 används sträckan Åseda–Hultanäs som museijärnväg med möjlighet att cykla dressin och åka nostalgitåg.[19]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 841, eller 19,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 222 den 31 december 2014). Den 31 december 2021 utgjorde andelen med utländsk bakgrund 27,18 %. [21]
Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 007, eller 10,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 580 den 31 december 2002).[22]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppvidinge kommun 9 222 personer. Av dessa var 1 614 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
Det småskaliga jordbruket har präglat kommunens kulturlandskap. Det har medfört odlingsrösen, stenmurar, mangårdsbyggnader och ofta väl bevarade ekonomibyggnader. Området kring Granhults kyrka har anor från 1200-talet och är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Ett annat område med samma klassning är hembygdsgården och odlingslandskapet vid Sävsjö säteri som började brukas vid tiden för Kristi födelse.[24]
I kommunen finns omkring 100 välbevarade loftbodar, de flesta från 1700-talet, som byggdes som förvaringshus för mat och andra förnödenheter. Ett flertal av kulturlandskapet har skyddats genom naturreservat så som Våraskruv och Libbhults ängar.[24]
Blasonering: I fält av guld inom en röd bård en tvåbladig röd ört med klocklik kalk.
I samband med kommunbildningen beslöt man använda sig såväl häradet Uppvidinges namn som dess symbol, trots att kommunen inte helt överensstämmer med häradet. Örten, som inte är artbestämd, fanns i häradssigillet från 1568. Bården finns med för att särskilja kommunen från häradet. Vapnet registrerades hos PRV1976.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Tyskland
Syrien
Polen
Somalia
Danmark
Finland
/
Afghanistan
Bosnien och Hercegovina
Irak
Thailand
Norge
Turkiet
Iran
Island
Sovjetunionen
Kina
Wikimedia Commons har media som rör Uppvidinge kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 