Uppvidinge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppvidinge kommun
Kommun
Uppvindinge rådhus Åseda.jpg
Uppvidinge rådhus (kommunhus)
SloganI en liten kommun blir människan stor
Kommunens vapen.
Uppvidinge kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
CentralortÅseda
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 226,66 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 171,84 kvadratkilometer[2]
- därav vatten54,82 kvadratkilometer[2]
Folkmängd9 465 ()[3]
Bef.täthet8,08 inv./km² (land)
Läge
Uppvidinge Municipality in Kronoberg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°10′00″N 15°20′00″Ö / 57.166666666667°N 15.333333333333°Ö / 57.166666666667; 15.333333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVäxjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0605[4]
Anställda825 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0760[6]
GeoNames2666201
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Uppvidinge kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Åseda.

Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar. Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas. Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån redan på 1700-talet. I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för åren 1989, 1990 och 1994 samt andra halvan av 2010-talet.[7] Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts genom olika former av blocköverskridande koalitioner och samarbeten.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Herråkra (del av), Lenhovda, Nottebäck, Granhult, Åseda och Älghult. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Åseda municipalsamhälle inrättades i Åseda landskommun 31 augusti 1910 och upplöstes 1943 när Åseda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Hohultslätts municipalsamhälle inrättades 12 juni 1942 och upplöstes vid utgången av 1954. Lenhovda municipalsamhälle inrättades i Lenhovda landskommun 1940 och upplöstes 1957 när Lenhovda köping bildades genom en ombildning av den då från 1952 med Herråkra landskommun (varur delar av då bildade Lessebo köping utbrutits 1939) utökade landskommunen

1916 bildades Nottebäck med Granhults landskommun av Nottebäcks landskommun och Granhults landskommun. Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Lenhovda (av de tidigare kommunerna Herråkra och Lenhovda) medan Nottebäck med Granhults landskommun namnändrades till Nottebäcks landskommun. Åseda köping och Åseda landskommun samt Älghults landskommun förblev oförändrade.

Lenhovda landskommun ombildades 1956 till Lenhovda köping, en av de sista sådana ombildningarna i landet.

1965 införlivades Åseda landskommun i Åseda köping. Uppvidinge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till kommunerna Högsby, Hultsfred, Vetlanda, Växjö, Lessebo och Nybro.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. Granit, porfyr och hälleflinta utgör de huvudsakliga beståndsdelarna i berggrunden. Den dominerande jordarten är morän, vilken oftast är stor- och rikblockig i hälleflintområden så som Storasjöområdet söder om Lenhovda. Där finns även utbredda myrkomplex. Sprickdalen Uvaklöva med branta väggar hittas väster om Alsterfors i Alsteråns dalgång. Det är en rest från inlandsisens avsmältning som ledde till att sprickdalen eroderades fram. Nedströms finns isälvsavlagringar. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar.[7]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 20 naturreservat i Uppvidinge kommun.[10]

Libbhults ängar blev naturreservat 1971 och området utökades 2005. Det har karaktären av slåtteräng, naturbetesmark och odlingslandskap. Ängsmarken sköts genom slåtter, vilket gör att arter som exempelvis granspira trivs. I området hittas även slåttersandbi och slåttergubbemal.[11] Soldatmossens naturreservat bildades 2000 och utgörs av en högmosse och sumpskog. Där hittas arter som mindre hackspett och järpe.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lenhovda-Herråkra församling, Nottebäcks församling, Åseda församling och Älghults församling.

Distrikt (socknar) inom Uppvidinge kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13] Herråkra, Lenhovda, Nottebäck, Åseda och Älghult.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 74,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Uppvidinge kommun:[15]

Tätort Befolkning
Åseda 2 740
Lenhovda 1 769
Norrhult-Klavreström* 1 215
Alstermo 875
Älghult 457

* Avser den del av tätorten som finns inom Uppvidinge kommun

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Miljöpartiet som tillsammans samlade 18 av 35 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 fortsatte Centerpartiet att styra tillsammans med Kristdemokraterna, nu i minoritet. Detta genom ett samarbete med Socialdemokraterna.[16] Mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet genom ett valtekniskt samarbete med Moderaterna. Partierna meddelade att de skulle lägga gemensam budget. De var bland annat överens om att förbättra och påskynda bostadsbyggandet i kommunen.[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022

Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
S Peter Skog Lindman C Ingrid Hugosson SD Kerstin Ljungkvist

Mandatfördelning i Uppvidinge kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703181334
3181334
4189,1
37
19733181334
3181334
4191,4
347
19763171434
3171434
4191,3
36
19793171335
3171335
4190,6
3011
198221812216
2181226
4190,8
347
198521811316
2181136
4188,9
338
1988318111314
3181134
4185,4
347
199121612326
21612326
4184,7
3110
199432010215
3201025
4185,3
3110
199851519236
5159236
4179,43
2912
20024189235
4189235
4177,63
2615
20063151110137
3151037
4177,93
2218
20102121310115
2123105
3579,07
2015
20142111521013
21152103
3580,75
2114
201821272714
2127274
3582,25
2312
20223992426
3992426
3578,72
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022

Ordförande Vice ordförande
S Niklas Jonsson M Anders Käll

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Jan Wernström M Margareta Schlee
Krisledningsnämnden S Niklas Jonsson M Anders Käll
Miljö- och byggnadsnämnden S Marie Hammarström Linnér M Mikael Thelander
Socialnämnden S Lars-Erik Hammarström M Carl Krekola
Valnämnden S Bjarne Svensson M Carl Krekola

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott S Niklas Jonsson M Anders Käll
Kommunstyrelsens personalutskott S Niklas Jonsson
Kultur- och föreningsutskottet M Margareta Schlee
Tekniska utskottet S Peter Danielsson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas.[7] Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån i Alstermo redan på 1700-talet. I närheten tillkom också pappersbruket med tillverkning av unikaboxen. År 1895 grundades Rosdala Glasbruk i Norrhult, det i närheten av Klafreströms bruk som lades ner på 1970-talet.[18]

I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. Kommunen hade många små och medelstora företag. Bland större företagen inom tillverkningsindustrin hittas exempelvis Elitfönster AB och ProfilGruppen AB. Ett annat företag är Rosdala glasbruk.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Norra delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 23, varifrån länsväg 138 avviker i nordöst. I nordöst hittas även länsväg 125. Genom västra delen av kommunen löper riksväg 31 i riktning norr till söder. Den sammanstrålar med riksväg 28 i höjd med Sandsjön.[7]

Den smalspåriga järnvägen mellan Växjö och Västervik lades ner den 19 augusti, 1984 men 122 kilometer av sträckan blev kvar. Enligt uppgifter från 2021 används sträckan Åseda–Hultanäs som museijärnväg med möjlighet att cykla dressin och åka nostalgitåg.[19]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 9 465 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 226:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.


Befolkningsutvecklingen i Uppvidinge kommun 1970–2020[20]
År Folkmängd
1970
  
11 943
1975
  
11 531
1980
  
11 040
1985
  
10 465
1990
  
10 613
1995
  
10 389
2000
  
9 807
2005
  
9 466
2010
  
9 244
2015
  
9 319
2020
  
9 498

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 841, eller 19,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 222 den 31 december 2014). Den 31 december 2021 utgjorde andelen med utländsk bakgrund 27,18 %. [21]

Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 007, eller 10,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 580 den 31 december 2002).[22]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppvidinge kommun 9 222 personer. Av dessa var 1 614 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Det småskaliga jordbruket har präglat kommunens kulturlandskap. Det har medfört odlingsrösen, stenmurar, mangårdsbyggnader och ofta väl bevarade ekonomibyggnader. Området kring Granhults kyrka har anor från 1200-talet och är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Ett annat område med samma klassning är hembygdsgården och odlingslandskapet vid Sävsjö säteri som började brukas vid tiden för Kristi födelse.[24]

I kommunen finns omkring 100 välbevarade loftbodar, de flesta från 1700-talet, som byggdes som förvaringshus för mat och andra förnödenheter. Ett flertal av kulturlandskapet har skyddats genom naturreservat så som Våraskruv och Libbhults ängar.[24]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uppvidinge kommunvapen

Blasonering: I fält av guld inom en röd bård en tvåbladig röd ört med klocklik kalk.

I samband med kommunbildningen beslöt man använda sig såväl häradet Uppvidinges namn som dess symbol, trots att kommunen inte helt överensstämmer med häradet. Örten, som inte är artbestämd, fanns i häradssigillet från 1568. Bården finns med för att särskilja kommunen från häradet. Vapnet registrerades hos PRV 1976.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] ”Uppvidinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppvidinge. Läst 9 oktober 2022. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/sok.html. Läst 17 oktober 2022. 
  11. ^ ”Libbhults ängar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/libbhults-angar.html. Läst 17 oktober 2022. 
  12. ^ ”Soldatmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/soldatmossen.html. Läst 17 oktober 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0760&id2=null. Läst 9 oktober 2022. 
  15. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 8 oktober 2022. 
  16. ^ Kardell, Dick (17 oktober 2014). ”C styr vidare i samråd med S”. Smålandsposten. https://www.smp.se/uppvidinge/c-styr-vidare-i-samrad-med-s/. Läst 9 oktober 2022. 
  17. ^ Kroon, Clary (17 oktober 2018). ”S, V och M samarbetar i Uppvidinge kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/s-v-och-m-samarbetar-i-uppvidinge-kommun. Läst 9 oktober 2022. 
  18. ^ ”Kommunfakta - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html. Läst 9 oktober 2022. 
  19. ^ ”Smalspåret - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/uppleva-och-gora/kultur/smalsparet.html. Läst 9 oktober 2022. 
  20. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  21. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgGrov/. Läst 14 september 2022. 
  22. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  23. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  24. ^ [a b] ”Kulturmiljöer - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturmiljoer.html. Läst 17 oktober 2022. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]