V452 Vulpeculae

Från Wikipedia
V452 Vulpeculae A
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildRäven
Rektascension20t 00m 43,71294s[1]
Deklination+22° 42′ 39,0732″[1]
Skenbar magnitud ()7,676[2]
Stjärntyp
SpektraltypK1.5 V[3]
VariabeltypBY Draconis-variabel[2][4]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,53 ± 0,12[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -3,208[1] mas/år
Dek.: -250,323[1] mas/år
Parallax ()50,5668 ± 0,0162[1]
Avstånd64,50 ± 0,02  (19,776 ± 0,006 pc)
Absolut magnitud ()+6,2[5]
Detaljer
Massa0,846 +0,068−0,049<[6] M
Radie0,805 ± 0,016[7] R
Luminositet0,328 ± 0,011[7] L
Temperatur4 875 ± 43[6] K
Metallicitet-0,03 ± 0,08[8]
Ålder4,3 ± 2,8[7] miljarder år
Andra beteckningar
HD 189733, AG+22 2072, BD+22 3887, 2E 4311, GJ 4130, GSC 02141-00972, HD 189733A, HIC 98505, HIP 98505, LSPM J2000+2242, 2MASS J20004370+2242391, NLTT 48568, PPM 110211, 1RXS J200043.3+224240, SAO 88060, TYC 2141-972-1, USNO-B1.0 1127-00538857, uvby98 100189733, V452 Vulpculae, WDS J20007+2243A, WISEA J200043.63+224236.1, Gaia DR3 1827242816201846144, Gaia DR2 1827242816201846144, Gaia DR1 1827242811876888960[9][2]
V452 Vulpeculae B
Observationsdata
Rektascension20t 00m 42,97791s[3]
Deklination+22° 42′ 34,1785″[3]
Skenbar magnitud ()ca 10
Stjärntyp
SpektraltypM[10]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,46 ± 1,21[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -12,194[3] mas/år
Dek.: -253,993[3] mas/år
Parallax ()50,6291 ± 0,0136[3]
Avstånd64,42 ± 0,02  (19,751 ± 0,005 pc)
Andra beteckningar
UCAC3 226-217434, HD 189733B, 2MASS J20004297+2242342, UCAC4 564-097827, WDS J20007+2243B, Gaia DR3 1827242816176111360, Gaia DR2 1827242816176111360[11]

V452 Vulpeculae eller HD 189733, är en stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Räven. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 7,67[2] och kräver en kraftig handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 50,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 64,5 ljusår (19,8 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –2,5 km/s.[1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan V452 Vulpeculae A är en orange till gul stjärna i huvudserien av spektralklass K1.5 V.[2] Den har en massa som är ca 0,85[6] solmassa, en radie på ca 0,81[7] solradie och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande 0,33[7] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 900 K.[7]

Följeslagaren V452 Vulpeculae B är en röd dvärgstjärna[12] av spektraltyp M,[10] som ligger separerad med 216 AE från primärstjärnan. Omloppstiden i en omloppsbana medurs (som är nästan vinkelrät mot omloppsplanet för den transiterande planeten HD 189733 b), beräknas vara cirka 3 200 år.[10]

Ljuskurva i visuella bandet för V452 Vulpeculae, anpassad från TESS-data.[8] Både den långsamma variationen av stjärnans ljusstyrka och de abrupta sänkningarna som orsakas av planetpassager (som inträffar var 2,219:e dygn) är visas.

Stjärnan har stjärnfläckar som påverkar dess ljusstyrka med 1,5 procent i synligt ljus.[13] Som ett resultat är den listad i General Catalogue of Variable Stars som en BY Draconis-variabel med den variabla stjärnbeteckningen V452 Vulpeculae.[4]

Planetsystem[redigera | redigera wikitext]

HD 189733 A har en känd exoplanet, betecknad HD 189733 b, en gasjätte med en massa som är 13 procent större än Jupiters med en omloppsperiod av ca 2,219 dygn. Genom spektrometri fann man 2007 att planeten innehåller betydande mängder vattenånga. Den är den andra exoplaneten där definitiva bevis för vatten har hittats.[14]

Den kemiska signaturen av vattenånga upptäcktes i atmosfären på planeten. Även om HD 189733b med atmosfärtemperatur som stiger över 1 000 °C är långt ifrån beboelig, ökar detta fynd sannolikheten för att vatten, en väsentlig komponent i livet, skulle kunna upptäckas på en mer jordliknande planet i framtiden.[15]

HD 189733 solsystem[16]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
1,123 ± 0,045 MJ
0,03100 ± 0,0006
2,2185752 ± 0,0004
<0,0039
85,58 ± 0,06°
1,138 ± 0,027 RJ

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 189733, 28 november 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] "HD 189733". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-07-11.
  3. ^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  4. ^ [a b] "GCVS query result: V452 Vul". General Catalog of Variable Stars. Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Hämtad 2009-05-22.
  5. ^ "HD 189733 b". www.exoplanetkyoto.org. Hämtad 2021-11-25.
  6. ^ [a b c] de Kok, R. J.; et al. (2013). "Detection of carbon monoxide in the high-resolution day-side spectrum of the exoplanet HD 189733b". Astronomy and Astrophysics. 554: A82. arXiv:1304.4014. Bibcode:2013A&A...554A..82D. doi:10.1051/0004-6361/201321381.
  7. ^ [a b c d e f] Boyajian, T.; et al. (2015). "Stellar diameters and temperatures - VI. High angular resolution measurements of the transiting exoplanet host stars HD 189733 and HD 209458 and implications for models of cool dwarfs". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 447 (1): 846–857. arXiv:1411.5638. Bibcode:2015MNRAS.447..846B. doi:10.1093/mnras/stu2502.
  8. ^ [a b] Torres, Guilermo; et al. (2008). "Improved Parameters for Extrasolar Transiting Planets". Astrophysical Journal. 677 (2): 1324–1342. arXiv:0801.1841. Bibcode:2008ApJ...677.1324T. doi:10.1086/529429.
  9. ^ HD 192685 (unistra.fr). Hämtad 2024-02-17.
  10. ^ [a b c] Bakos, Gáspár Á.; et al. (2006). "A Stellar Companion in the HD 189733 System with a Known Transiting Extrasolar Planet". The Astrophysical Journal Letters. 641 (1): L57–L60. arXiv:astro-ph/0602136. Bibcode:2006ApJ...641L..57B. doi:10.1086/503671.
  11. ^ HD 189733B (unistra.fr). Hämtad 2024-02-17.
  12. ^ "HD 189733B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-07-11.
  13. ^ Winn, J. N.; et al. (2007). "The Transit Light Curve Project. V. System parameters and stellar rotation period of HD 189733". The Astronomical Journal. 133 (4): 1828–1835. arXiv:astro-ph/0612224. Bibcode:2007AJ....133.1828W. doi:10.1086/512159. S2CID 11265250.
  14. ^ "Water vapour found on exoplanet". BBC News. 2007-07-11. Hämtad 2007-07-12.
  15. ^ "'Clear Signs of Water' on Distant Planet". Space.com. 2007-07-11. Retrieved 2008-02-02.
  16. ^ Bonomo, A. S.; Desidera, S.; et al. (June 2017). "The GAPS Programme with HARPS-N at TNG. XIV. Investigating giant planet migration history via improved eccentricity and mass determination for 231 transiting planets". Astronomy & Astrophysics. 602: A107. arXiv:1704.00373. Bibcode:2017A&A...602A.107B. doi:10.1051/0004-6361/201629882. S2CID 118923163.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]