VM i snooker 2008

Från Wikipedia
VM i snooker
Turneringsinformation
TypRankingturnering
Tidpunkt19 april–5 maj
ArenaThe Crucible Theatre
PlatsSheffield
LandEngland
Prispengar1 050 000 GBP
Till segraren250 000 GBP
Regerande mästareSkottland John Higgins
Högsta break147 (Ali Carter, Ronnie O'Sullivan)
Vinnare
VinnareEngland Ronnie O'Sullivan
FinalistEngland Ali Carter
Finalresultat18–8
2007
2009

VM i snooker 2008 spelades den 19 april – 5 maj 2008 i Crucible Theatre i Sheffield, England. Turneringen vanns av Ronnie O'Sullivan som slog Ali Carter i finalen med 18–8. O'Sullivan vann därmed sin tredje VM-titel.

Spelformat[redigera | redigera wikitext]

VM spelades som en utslagsturnering med 32 spelare. De 16 högst rankade spelarna var direktkvalificerade och de fick i första omgången möta 16 spelare som fått kvala till turneringen. Första omgången spelades (liksom alla kvalmatcher) i bäst av 19 frames, därefter spelades åttondelsfinaler och kvartsfinaler i bäst av 25 frames. Semifinalerna spelades i bäst av 33 frames och finalen i bäst av 35.

Händelser under turneringen[redigera | redigera wikitext]

  • För första gången i historien gjordes det två maximumbreak under en och samma turnering: Ronnie O'Sullivan gjorde ett i andra omgången mot Mark Williams i matchens sista frame, och Ali Carter upprepade bedriften dagen därpå i nästa omgång mot Peter Ebdon. De fick därmed dela på bonuspriset på 147 000 pund. O'Sullivans maximumbreak var hans nionde i karriären, han gick därmed om Stephen Hendry i den statistiken. Hendry kvitterade dock i 2009 års VM.
  • Stephen Maguire ledde med 8–0 i sina matcher både i första och andra omgången.
  • Stephen Hendry gick till semifinal för tolfte gången, vilket är nytt rekord. Det tidigare rekordet på 11 delade Hendry med Steve Davis.
  • Liang Wenbo blev den förste kines någonsin som nådde kvartsfinal i VM.
  • Fjolårsfinalisten Mark Selby och 2006 års världsmästare Graeme Dott blev utslagna redan i första omgången. Regerande världsmästaren John Higgins, världstrean Shaun Murphy samt Ding Junhui blev utslagna på samma dag i andra omgången.
  • Trion Steve Davis, Mark Williams och Ken Doherty ramlade ur topp-16 på rankingen efter att ha gjort dåligt ifrån sig i VM.
  • Steve Davis blev den förste spelaren över 50 att delta i VM sedan Doug Mountjoy 1993.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Sextondelsfinaler Åttondelsfinaler Kvartsfinaler Semifinaler Final
                                   
               
 Skottland John Higgins  10
 Wales Matthew Stevens  5  
 Skottland John Higgins  9
   Wales Ryan Day  13  
 Irland Michael Judge  6
 Wales Ryan Day  10  
 Wales Ryan Day  7
   Skottland Stephen Hendry  13  
 Kina Ding Junhui  10
 Hongkong Marco Fu   9  
 Kina Ding Junhui  7
   Skottland Stephen Hendry  13  
 Skottland Stephen Hendry  10
 Nordirland Mark Allen  9  
 Skottland Stephen Hendry  6
   England Ronnie O'Sullivan  17  
 England Ronnie O'Sullivan  10
 Kina Liu Chuang  5  
 England Ronnie O'Sullivan  13
   Wales Mark Williams  7  
 Wales Mark Williams  10
 England Mark Davis   3  
 England Ronnie O'Sullivan  13
   Kina Liang Wenbo  7  
 England Stephen Lee  4
 Nordirland Joe Swail  10  
 Nordirland Joe Swail  12
   Kina Liang Wenbo  13  
 Irland Ken Doherty  5
 Kina Liang Wenbo  10  
 England Ronnie O'Sullivan  18
   England Allister Carter  8
 England Shaun Murphy  10
 England Dave Harold  3  
 England Shaun Murphy  4
   England Allister Carter  13  
 England Allister Carter  10
 England Barry Hawkins  9  
 England Allister Carter  13
   England Peter Ebdon  9  
 England Mark Selby  8
 England Mark King  10  
 England Mark King  9
   England Peter Ebdon  13  
 England Peter Ebdon  10
 England Jamie Cope  9  
 England Allister Carter  17
   England Joe Perry  15  
 Australien Neil Robertson  10
 England Nigel Bond  4  
 Australien Neil Robertson  7
   Skottland Stephen Maguire  13  
 Skottland Stephen Maguire  10
 England Anthony Hamilton  3  
 Skottland Stephen Maguire  12
   England Joe Perry  13  
 England Steve Davis  8
 England Stuart Bingham  10  
 England Stuart Bingham  9
   England Joe Perry  13  
 Skottland Graeme Dott  7
 England Joe Perry  10  

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]