VV Corvi
| VV Corvi | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Korpen |
| Rektascension | 12t 41m 15,9528 s[1] |
| Deklination | -13° 00′ 50,044 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,27[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F5 IV[2] |
| U–B | +0,10[3] |
| B–V | +0,42[3] |
| Variabeltyp | Förmörkelsevariabel[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -19,0[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -117,92[1] mas/år Dek.: +7,86[1] mas/år |
| Parallax () | 11,72 ± 1,90[1] |
| Avstånd | ca 280 lå (ca 90 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,68[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,978 ± 0,010[7] M☉ |
| Radie | 3,375 ± 0,010[7] R☉ |
| Luminositet | 18,253 ± 2,249[7] L☉ |
| Temperatur | 6 590[6] K |
| Metallicitet | +0,16 ± 9,99[6] |
| Ålder | 900 ± 100[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 110317, CCDM J12413-1301B, HR 4821, 2MASS J12411594-1300498, SAO 157447, TYC 5534-1488-1, uvby98 100110317, VV Corvi, WDS J12413-1301B, Gaia DR2 3528976341368900096, Gaia DR3 3528976341368900096[8][2] | |
VV Corvi (HD 110317) är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Korpen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,27[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 280 ljusår (ca 90 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -19 km/s.[5]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan VV Corvi A är en gul till vit stjärna, som är på väg att lämna huvudserien, av spektralklass F5 IV.[2] Den har en massa som är ca 2[7] solmassor, en radie som är ca 3,4[7] solradier och har ca 18 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 600 K.[6]
VV Corviär en snäv spektroskopisk dubbelstjärna och en förmörkelsevariabel,[10] som varierar från skenbar magnitud 5,19 till 5,34 med en period av 3,145 dygn.[4] De två stjärnorna kretsar kring varandra med en omloppsperiod på 1,46 dygn och en excentricitet på 0,088.[11] Massförhållandet mellan de två stjärnorna är 0,775 ± 0,024.[12] Följeslagaren har en massa som är ca 1,5[7] solmassa, en radie som är ca 1,7[7] solradie och har ca 4,7 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär. Båda är gulvita stjärnor i huvudserien av spektralklass F5 V, även om primärstjärnan har börjat expandera och svalna när den närmar sig slutet av sin tid på huvudserien.[7] En andra följeslagare upptäcktes under Two Micron All-Sky Survey.[10] Paret delar en gemensam egenrörelse med HR 4822, som ligger separerad med 5,2 bågsekunder.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, VV Corvi, 7 mars 2022.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Perryman, M. A. C.; et al. (1997). "The Hipparcos Catalogue". Astronomy and Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P.
- ^ [a b c d e] "V* VV Crv -- Spectroscopic binary". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-04-19.
- ^ [a b] Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Lab, 4 (3): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
- ^ [a b] Watson, Christopher (4 January 2010). "VV Corvi". The International Variable Star Index. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 5 juni 2015.
- ^ [a b] Nordström, B.; Andersen, J.; Holmberg, J.; Jørgensen, B. R.; et al. (2004). "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ~14000 F and G dwarfs". Publications of the Astronomical Society of Australia. 21 (2): 129–133. arXiv:0811.3982. Bibcode:2004PASA...21..129N. doi:10.1071/AS04013. S2CID 123457673.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/61910/vvcorvi. Hämtad 2023-02-14.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Fekel, Francis C.; Henry, Gregory W.; Sowell, James R. (2013). "Absolute Properties of the Eclipsing Binary VV Corvi". The Astronomical Journal. 146 (6): 9. Bibcode:2013AJ....146..146F. doi:10.1088/0004-6256/146/6/146. 146.
- ^ VV Crv (unistra.fr). Hämtad 2023-02-14.
- ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
- ^ [a b] Tokovinin, A.; Thomas, S.; Sterzik, M.; Udry, S. (2008). "Tertiary companions to close spectroscopic binaries". Multiple Stars Across the H-R Diagram, ESO Astrophysics Symposia. Berlin Heidelberg. p. 129. arXiv:astro-ph/0601518. Bibcode:2006yCat..34500681T. doi:10.1051/0004-6361:20054427. ISBN 978-3-540-74744-4.
- ^ Batten, A. H. (1967). "Sixth catalogue of the orbital elements of spectroscopic binary systems". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory, Victoria. 13: 119–251. Bibcode:1967PDAO...13..119B.
- ^ Lucy, L. B.; Ricco, E. (March 1979). "The significance of binaries with nearly identical components". Astronomical Journal. 84: 401–412. Bibcode:1979AJ.....84..401L. doi:10.1086/112434.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
