Vaira Vīķe-Freiberga
| Vaira Vīķe-Freiberga | |
 Vaira Vīķe-Freiberga 2007. | |
| Född | 1 december 1937[1][2] (84 år) Riga |
|---|---|
| Medborgarskap | Lettland |
| Utbildad vid | Victoria University McGill University University of Toronto  |
| Sysselsättning | Politiker, psykolog, universitetslärare |
| Befattning | |
| Lettlands president (1999–2007) | |
| Arbetsgivare | Université de Montréal (1965–1998) |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Make | Imants Freibergs (g. 1960–) |
| Barn | 2 |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Webbplats | vvf.lv |
| Redigera Wikidata | |
Vaira Vīķe-Freiberga, född 1 december 1937 i Riga, är en lettisk politiker som var landets president 1999-2007. Hon valdes av parlamentet Saeima som landets sjätte, och första kvinnliga, president år 1999 och återvaldes år 2003.
Lettland upptogs i EU och blev medlem av Nato under hennes presidenttid och efter sin pensionering deltog hon i grundandet av Club de Madrid, en förening med ett nittiotal tidigare statsledare som medlemmar.[3]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Vaira Vīķe föddes i Riga i Lettland, men redan i slutet av andra världskriget flydde familjen till Tyskland. De internerades i ett flyktingläger i Lübeck där hon gick i skola. År 1949 flyttade familjen till franska Marocko där Vaira Vīķe fortsatte sin utbildning och lärde sig franska. Fem år senare flyttade familjen till Toronto i Kanada, där hon tog examen från high school.[3]
Vaira Vīķe läste psykologi på Victoria College vid University of Toronto där hon tog en Bachelor of Arts år 1958 og en Master of Arts två år senare. Hon fortsatte utbildningen på McGill University i Montreal samtidigt som hon undervisade vid Concordia University och doktorerade i experimentell psykologi år 1965.
År 1960 gifte Vaira Vīķe-Freiberga sig med lettiska Imants Freibergs, senare professor i datavetenskap vid Québec University i Montreal.
I samband med sin pensionering från Université de Montréal år 1988 återvände Vaira Vīķe-Freiberg till Lettland där hon valdes till president året efter.[3]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Acfas Marcel-Vincent-priset, 1992[4]
- Lettlands vetenskapsakademis stora medalj, 1997
Tre Stjärnors orden, första klass, 1999
Storkors av Sankt Olavs orden, 2000
Storkors av Hederslegionen, 2001[5]
Storkors av Vytautasorden, 2001
Storkors med kedja av Ungerska förtjänstorden, 2001
Sloveniens frihetsorden, 2002
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 2003[6]
Vita örnens orden, 2003- Dam med storkors av Italienska republikens förtjänstorden, 8 april 2004[7]
Kedja av Isabella den katolskas orden, 15 oktober 2004[8]
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden, 2005
Officer av Quebecs nationalorden, 2005[9]
Vita stjärnans orden, kedjegrad, 2005
Kungliga Serafimerorden, 2005
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 4 juli 2005[10]- Walter-Hallstein-Preis, 2006
Viestursorden, 2007- Konrad Adenauer-priset, 2010[11]
- Nizami Ganjavi-guldmedaljen[12]
Frälsarens orden[13]- Hedersdoktor vid University of Ottawa
- Hedersdoktor vid McGill University
- Hedersdoktor vid Tbilisis universitet[14]
Finlands Vita Ros’ orden[15]
Terra Mariana-korsets orden[15]
Apostlalika furstinnan Olgas orden[15]
Leopoldorden[15]
Rumäniens nationella förtjänstorden[15]
Dostluqorden[12]
Nederländska Lejonorden[15]
Xirka Ġieħ ir-Repubblika[12]- Fellow of the Royal Society of Canada
Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden[12]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen[16]- Golden Plate Award
- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
Lettiska förtjänstkorset
Maltas nationalförtjänstorden[12]- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet[5]
- Hannah Arendt-priset
Stara Planina-orden[12]- Hedersdoktor vid Vytauto Didžiojo Universitetas
Första klass av Jaroslav den vises orden[12]
Stora ordensbandet av Krysantemumorden[14]- Pierre Chauveau-medaljen
_1class_Collar_BAR.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vike-freiberga-vaira, omnämnd som: Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000022993, omnämnd som: Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”From child refugee to president: Latvia's Vaira Vike-Freiberga” (på engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-49119077. Läst 10 maj 2021.
- ^ läs online, www.acfas.ca.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt.[källa från Wikidata]
- ^ Vike-Freiberga Sig.ra Vaira Decorato di Gran Cordone (på italienska), quirinale.it, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2004-17853.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordre-national.gouv.qc.ca.[källa från Wikidata]
- ^ Postanowienie Prezydenta Rzeczypospolitej Polskiej z dnia 4 lipca 2005 r. o nadaniu orderów (på polska), 73, Monitor Polski, 4 juli 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-koeln.de, läst: 9 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: polskspråkiga Wikipedia, läst: 25 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över Lettlands presidenter
Wikimedia Commons har media som rör Vaira Vīķe-Freiberga.
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||
- Lettlands presidenter
- Födda 1937
- Kvinnor
- Politiker från Riga
- Levande personer
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Storkorset av Republiken Polens förtjänstorden
- Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Alumner från McGill University
- Alumner från University of Toronto