Vaira Vīķe-Freiberga
| Vaira Vike-Freiberga | |
 | |
| Tid i befattningen 8 juli 1999–8 juli 2007 | |
| Premiärminister | Vilis Krištopans Andris Šķēle Andris Bērziņš Einars Repše Indulis Emsis Aigars Kalvītis |
|---|---|
| Företrädare | Guntis Ulmanis |
| Efterträdare | Valdis Zatlers |
| Född | Vaira Vike-Freiberga 1 december 1937  Riga, Lettland
|
| Politiskt parti | Partilös |
| Alma mater | University of Toronto McGill University |
| Yrke | Politiker, psykolog, universitetslärare |
| Make | Imants Freibergs |
| Barn | 3 |
| Namnteckning | 
|
Vaira Vīķe-Freiberga, född 1 december 1937 i Riga, är en lettisk politiker som var landets president 1999-2007. Hon valdes av parlamentet Saeima som landets sjätte, och första kvinnliga, president år 1999 och återvaldes år 2003.
Lettland upptogs i EU och blev medlem av Nato under hennes presidenttid och efter sin pensionering deltog hon i grundandet av Club de Madrid, en förening med ett nittiotal tidigare statsledare som medlemmar.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vaira Vīķe föddes i Riga i Lettland, men redan i slutet av andra världskriget flydde familjen till Tyskland. De internerades i ett flyktingläger i Lübeck där hon gick i skola. År 1949 flyttade familjen till franska Marocko där Vaira Vīķe fortsatte sin utbildning och lärde sig franska. Fem år senare flyttade familjen till Toronto i Kanada, där hon tog examen från high school.[1]
Vaira Vīķe läste psykologi på Victoria College vid University of Toronto där hon tog en Bachelor of Arts år 1958 og en Master of Arts två år senare. Hon fortsatte utbildningen på McGill University i Montreal samtidigt som hon undervisade vid Concordia University och doktorerade i experimentell psykologi år 1965.
År 1960 gifte Vaira Vīķe-Freiberga sig med lettiska Imants Freibergs, senare professor i datavetenskap vid Québec University i Montreal.
I samband med sin pensionering från Université de Montréal år 1998 återvände Vaira Vīķe-Freiberg till Lettland där hon valdes till president året efter.[1]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Acfas Marcel-Vincent-priset, 1992[2]
- Lettlands vetenskapsakademis stora medalj, 1997
Tre Stjärnors orden, första klass, 1999
Storkors av Sankt Olavs orden, 2000
Storkors av Vytautasorden, 2001
Storkors av Hederslegionen, 2001
Storkors med kedja av Ungerska förtjänstorden, 2001
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, 3 maj 2001[3]
Sloveniens frihetsorden, 2002
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 2003[4]
Vita örnens orden, 2003
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 april 2004[5]
Kedja av Isabella den katolskas orden, 15 oktober 2004[6]
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden, 2005
Kungliga Serafimerorden, 2005
Vita stjärnans orden, kedjegrad, 2005- Hannah Arendt-priset, 2005[7]
Officer av Quebecs nationalorden, 2005[8]
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 4 juli 2005[9]- Walter-Hallstein-Preis, 2006
- Hedersdoktor vid Universitetet i Liège, 2006[10]
Storkors av Leopoldorden, 2007
Viestursorden, 2007- Hayek-Medaille, 2009[11]
- Konrad Adenauer-priset, 2010[12]
- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet, 2013[13]
Rumäniens nationella förtjänstorden
Storkorset av Nederländska Lejonorden- Golden Plate Award
Terra Mariana-korsets orden- Apostlalika furstinnan Olgas orden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen- Pierre Chauveau-medaljen
Makarios III-orden
Frälsarens orden
Bathorden- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
- Hedersdoktor vid Vytauto Didžiojo Universitetas
- Hedersdoktor vid Tbilisis universitet
- Hedersdoktor vid Universitetet i Ottawa
Stora ordensbandet av Krysantemumorden
Första klass av Jaroslav den vises orden- Fellow of the Royal Society of Canada
- Azerbajdzjans presidents hedersdiplom
- Hedersdoktor vid McGill University
Stara Planina-orden
Maltas nationalförtjänstorden- Nizami Ganjavi-guldmedaljen
Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden
Erkänslans kors
Xirka Ġieħ ir-Repubblika
Dostluqorden
_1class_Collar_BAR.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”From child refugee to president: Latvia's Vaira Vike-Freiberga” (på engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-49119077. Läst 10 maj 2021.
- ^ läs online, www.acfas.ca .[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 499, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ Vike-Freiberga Sig.ra Vaira Decorato di Gran Cordone (på italienska), quirinale.it, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2004-17853.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boell.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordre-national.gouv.qc.ca .[källa från Wikidata]
- ^ Postanowienie Prezydenta Rzeczypospolitej Polskiej z dnia 4 lipca 2005 r. o nadaniu orderów (på polska), 73, Monitor Polski, 4 juli 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uliege.be .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hayek.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-koeln.de , läst: 9 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unistra.fr .[källa från Wikidata]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lista över Lettlands presidenter
Wikimedia Commons har media som rör Vaira Vīķe-Freiberga.
| |||||||
- Lettlands presidenter
- Födda 1937
- Kvinnor
- Politiker från Riga
- Levande personer
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Storkorset av Republiken Polens förtjänstorden
- Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Storkorset av Hederslegionen
- Alumner från McGill University
- Alumner från University of Toronto
- Mottagare av Isabella den katolskas orden
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Storkorset av Tre Stjärnors orden
- Mottagare av Italienska republikens förtjänstorden
- Mottagare av Rumänska Stjärnans orden
- Mottagare av Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden
- Mottagare av Frälsarens orden
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden
- Mottagare av Nederländska Lejonorden
- Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden