Hoppa till innehållet

Vialgökbi

Från Wikipedia
Vialgökbi
Status i världen: Nära hotad[1]
Status i Sverige: Livskraftig[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteGökbin
Nomada
ArtVialgökbi
Nomada villosa
Vetenskapligt namn
§ Nomada villosa
AuktorThomson, 1870
Synonymer
Hårgökbi[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Vialgökbi (Nomada villosa) är en biart som beskrevs av Thomson 1870.[4][3] Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[4][3] Inga underarter finns listade.[5]

Vialgökbiet har en avlång kropp där huvud och mellankropp har svart grundfärg och röda teckningar. Antenner och ben är röda, de senare med svarta fält på de fyra bakre låren. Bakkroppen är rödbrun med stora runda, gula fläckar på sidorna av tergit[a] 2, mindre sådana fläckar på tergiterna 3 och 4 samt gula tvärband på tergit 5 och 6. Honan har dessutom en vit hårfläck på varje sida av mellankroppens bakre ände.[2] I övrigt är bakkroppen helt hårlös.[6] Kroppslängden är 10 till 12 mm. En förväxlingsart är strimgökbi, som skiljs åt genom att den senare har något annorlunda utseende på den bakre mellankroppen.[2]

Vialgökbiet bygger inga egna bon, utan honan är boparasit hos vialsandbiet (Andrena lathyri).[2] Hon lägger ägg i vialsandbiets bo, ett ägg per larvcell som fyllts med näring. Hennes larv dödar värdägget eller -larven, och lever på den insamlade födan.[6]

Arten uppträder i liknande habitat som värdarten: Skogsbryn och -gläntor, lundar, hyggen, vägrenar, ängar och betesmarker[2], men även sand- och grustäkter samt ruderatmark[1].

Den flyger i maj till juni[2], tidigare på kontinenten (från mitten av april till hela maj)[1]. Arten är i huvudsak oligolektisk, den flyger företrädesvis till blommande växter från en enda familj, i detta fall ärtväxter som vialer (gökärt och vårärt)[2] samt vickrar[7]. Arten kan emellertid även besöka andra blommor, som maskrosor[2].

Arten förekommer i stora delar av den europeiska kontinenten från södra Iberiska halvön i sydväst, Grekland i sydöst, södra Nederländerna i nordväst, Slovakien och Ungern i öst, samt till Skandinavien i norr. Den förekommer även i Turkiet.[1]

I Sverige finns arten i Götaland exklusive Gotland, Öland (där den senast sågs 1987), Skåne (där den betraktas som lokalt utdöd sedan 1943), Blekinge (där den aldrig funnits) och Bohuslän (där den är lokalt utdöd sedan 1800-talet). Dessutom finns den i Svealand upp till Gästrikland och Värmland.[8]

I Finland saknas arten helt.[9]

Arten är ovanlig i större delen av sitt utbredningsområde, och är globalt rödlistad som nära hotad ("NT") av IUCN.[1] Artdatabanken bedömer den dock som livskraftig ("LC") i Sverige, och populationen är stabil. Tidigare (2000 till 2010) var den emellertid rödlistad som nära hotad ("NT").[8]

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  1. ^ [a b c d e] Smit, J. 2014 Nomada villosa . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 4 maj 2023.
  2. ^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Vialgökbi Nomada villosa. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/nomada-villosa-102699. Läst 4 maj 2023. 
  3. ^ [a b c] Cederberg, Björn (2008). ”Nomada villosa Thomson, 1870 | vialgökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/102699/details?lang=sv. Läst 4 maj 2023. 
  4. ^ [a b] Nomada villosa Thomson, 1870” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767574#null. Läst 4 maj 2023. 
  5. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+villosa/match/1. Läst 27 februari 2017. 
  6. ^ [a b] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Gökbin Nomada. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/nomada-1005541. Läst 22 april 2023. 
  7. ^ Nomada villosa Vialgökbi” (PDF, 4,84 MB). Länsstyrelsen i Östergötland. 2008. sid. 8. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310070813/http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/publicerade-publikationer/2008/Bilaga3_artfaktablad4160.pdf. Läst 27 februari 2017. 
  8. ^ [a b] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Vialgökbi Nomada villosa. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/nomada-villosa-102699. Läst 4 maj 2023. 
  9. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Gökbin – Nomada. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204673. Läst 4 maj 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]