Viby kyrka, Östergötland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Viby kyrka
Kyrka
Viby kyrka
Viby kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Vifolka församling
Koordinater 58°22′6″N 15°18′41″Ö / 58.36833°N 15.31139°Ö / 58.36833; 15.31139
Invigd omkring 1200
Webbplats: Folkungabygdens pastorat

Viby kyrka är en kyrkobyggnad i Viby i Linköpings stift. Den är församlingskyrka i Vifolka församling. Det medeltida tornet ses från E4 strax öster om Mantorp. Kyrkan nås från den gamla riksvägen mellan Mantorp och Linköping.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Vid undersökningar 1934 och 1962 framkom under golvet grundmurna till den äldsta stenkyrkan, som bestod av långhus, något smalare kor samt grund och bred absid, tillsammans 14,5 meter lång och 6,3 meter bred (inom murarna). Kyrkobyggnaden anses ha stått klar senast omkring 1200. Den försågs med valv under medeltidens senare del. I samband med renoveringarna påträffades ett fragment till en runristad gravkista från missionstiden. Detta torde innebära att där funnits en begravningsplats med en stavkyrka redan på 1000-talet. Kvar av stenkyrkan är endast det nuvarande tornet. Denna lilla medeltidskyrkan blev föremål för flera förändringar. I slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet revs koret och ersattes med ett större. Vid den äldsta kyrkans absidmur uppfördes en ny triumfbåge, och öster om denna förlängdes kyrkan med cirka 6 meter. Vid 1934 års undersökningar hittades grunden till två tillbyggnader i norr och söder. Kyrkan skall enligt uppgifter i "Linköpings stifts Prästekrönika" ha bränts av danskarna 1566 men blivit reparerad ett par år efteråt. Klockstapeln byggdes 1567. I söder uppfördes ett vapenhus av sten och invid detta ett gravkor åt kommendören Johan Alexander Götherhielm (1688-1764). 1776 ombyggdes kyrkan. Större delen, utom tornet och västra delen av norra muren, revs därvid. Resultatet blev att kyrkan, som stod klar samma år, fick de dimensioner den nu har. Restaureringarna år 1934 och 1962 har återställt den gustavianska interiören, vilken domineras av Pehr Hörbergs altartavla, målad 1796.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

  • 1782 byggde Lars Strömblad, Ödeshög en orgel med sjutton stämmor på en manual och pedal. År 1836 reparerades orgeln av Anders Jonsson och Svümenberg i Linköping utförde dekorationer och målningar. Orgeln byggdes om under 1800-talet.
Manual I Manual II Pedal Koppel
Principal 8’ Principal 8’ Subbas 16’
Äolin 8’ Gamba 8’ Principal 8'
Gedackt 8 Flöjt 4’ Gedakt 8’
Oktava 4’ Qvinta 2 23' Qvinta 5 13
Flöjt 4' Oktava 4'
Oktava 2’ Scharf 3 chor
Trumpet 8' Basun 16'
Trumpet 8'
  • Den nuvarande orgeln är tillverkad av Nils Hammarberg 1950 och har nitton stämmor. Orgeln är pneumatisk och fasaden är från 1782 års orgel.
Huvudverk I C-g3 Svällverk II C-g3 Pedal C-f1 Koppel
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ I/P
Gedackt 8’ Salicional 8’ Oktava 8’ II/P
Oktava 4’ Gemshorn 4’ Flöjt 4' II/I
Hålflöjt 4’ Kvintadena 4’ I 4'/I
Kvinta 2 23' Nasard 2 23' II 16'/I
Oktava 2’ Principal 2' Registersvällare
Mixtur 3 ch Ters 1 35' 1 fri kombination
Trumpet 8' Oktava 1' Tutti
Crescendosvällare
Tremulant

Kororglar[redigera | redigera wikitext]

Manual Pedal Koppel
Gedackt 8’ Sordun 16’ Man/Ped
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Oktava 1’
  • En ny kororgel tillverkades 1996 av Johannes Menzel Orgelbyggeri, Härnösand. Orgeln är byggd i massiv furu och ek, mässing och läder. Den är målad med oljefärg och förgylld med bladguld.
Huvudverk I C-g3 Svällverk II C-g3 Pedal C-f0 Koppel
Principal 8’ (fasad) Gedackt 8’ (trä) Subbas 16’ I/P
Fl. d'amour 8’ (trä) Rörflöjt 4’ Borduna 8’ II/P
Oktava 4’ Flöjt 2’ II/I
Flöjt 4’ (trä) Regal 8’
Quinta 2 23' Tremulant
Oktava 2’ Crescendosvällare
Mixtur II ch
Tremulant

Runstenar[redigera | redigera wikitext]

På kyrkogården står tre runstenar, varav den ena påträffades vid restaureringen 1962. Den är daterad till 900-talets slut och har följande inskription: "Hök reste denna sten efter den duktige unge mannen och gjorde detta kummel efter sin son, den allgode drängen. Han hette Gemar". De övriga två stenarna har fragmentariska inskriptioner.

Följande är runstenarna på Viby kyrkogård:

På kyrkogården står även Östergötlands runinskrifter 244, en ornamentalt ristad sten som saknar runor.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Linköpings stifts kyrkor, korta vägledningar utgivna av Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté.
  • Östergötlands runinskrifter av Erik Brate. 1911.
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]