Väderstads kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Väderstads kyrka
Kyrka
Väderstads kyrka
Väderstads kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Väderstads församling
Koordinater 58°18′47.36″N 14°55′32.51″Ö / 58.3131556°N 14.9256972°Ö / 58.3131556; 14.9256972
Material Natursten
Invigd 1840
Bebyggelse-
registret
21300000004537
Interiör
Interiör
Webbplats: Folkungabygdens pastorat

Väderstads kyrka är en kyrkobyggnad i Väderstad, Väderstads socken och församling i Östergötland. Den ligger 1 ½ mil väster om Mjölby och tillhör Linköpings stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Väderstads kyrka är en stenkyrka i nyklassicistisk stil med stora fönster, kor i söder och torn i norr. I koret hänger en nutida altartavla av konstnären Einar Forseth. Predikstolen är placerad på södra långhusväggen och sakristian är belägen till vänster innanför vapenhuset. På läktaren en piporgel av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Søn, Aabenraa.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Väderstads gamla kyrka byggdes i romansk stil troligen i slutet av 1100-talet. Till en början bestod den av långhus och mindre kor med absid i öster samt ett vapenhus på södra sidan. Fönstren var små och få. På långhusets tak reste sig en takryttare. Nordväst om kyrkan stod en med träspån helt inklädd klockstapel. Vid okänd tidpunkt anslöts ett bastant torn med liten tornglugg och sadeltak till långhusets västra gavel.

Under senare delen av medeltiden tillkom ett altarskåp från 1400-talet. På 1650-talet inköptes en dopfunt för 30 daler. År 1674 anskaffades en ny predikstol, som snidats och målats av mäster Henrik (Heinrich) Werner i Mo för 220 daler kopparmynt (eller 350 riksdaler). Trettio år senare var mäster Johan Graan verksam i kyrkan. Han målade om altartavlan och målade altardisk, läktare, stolar och "gardin" över predikstol och kyrkogångsstol. Under 1700-talet höggs de små medeltida fönstren upp och nya stora tillkom. Kyrkan hade förmodligen haft medeltida kalkmålningar, men år 1724 vitmenades hela interiören. År 1743 gjordes en större reparation och två år därefter revs klockstapeln och ett nytt spetsigt västtorn uppfördes av byggmästare Johan Nymann.

Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet "Kyrkons belägenhet är wäl här på en högd, och kan vara at hon therföre kallas Wäderstad; emedan wäder och wind obehindrad kan ther blåsa å alla sidor: men så är ock mögeligit, at Byn wid Kyrkon fått sitt namn af någon, som hetat Wädur, och Kyrkan uti fordna tider efter Byn hetat Wädurstad. Från henne är til Skeninge wid paß en och 3 ottodedels mil, och står hon på Krono grund. Af huggen Kalksten, med högt Torn och spånad Spets, är hon upmurad til 38 alnors längd, Tornet med inberäknadt, och til 10 alnars bredd. Altartaflan med förgyldta bilder är ifrån Påwetiden. Prädikstolen är köpt år 1675. Uti Tornet hänga Klockorna: och är på then större ingen inscription; men på then mindre

står följande å thes ena sido: Å andra sidon läses:
Kommer hit af Davids hus, Omguten för Wæderstads Kyrkos medel
Låt oß wandra i HErans ljus. uti Pastoris Johan Rydbergs tienstetid år 1749
af Petro Petræo i Örebro.

Af Antiquiteter är här ett Påwiskt Rökelsekar, och på Kyrkogården en Runsten, hwars Runor lyda så:

GUILAR. UK. SUIN. RISDU. STIN. DANSI. IFTI. BRUDA. FADUR. SIN.
Thet är: Gjölar och Swen upreste denne sten efter sin fader Brune.

Under 1760-talet befanns det att kryssvalven var i dåligt skick. Eftersom det fanns pengar i kyrkokassan, 5 872 daler år 1778, ville pastor att man skulle göra en välbehövlig reparation. Även murmästare Peter Östberg, Skänninge, utdömde efter besiktning valven. År 1779 nedtogs de och i stället försågs kyrkans inre med ett platt brädtak, som lades in av länsbyggmästare Johan Olof Beurling, Vadstena. Redan år 1775 hade "käringkuren", troligen en mindre tillbyggnad, försetts med nya stolar.

Det klagades dock alltmer över att kyrkan var för trång. Vid en biskopsvisitation 1784 tog man både i Väderstad och i grannsocknen Harstad upp att deras kyrkor var för små.

Diskussionen om trängseln i kyrkan fortsatte och efter underhandlingar med Harstads socken, beslöt man 1818 att gå tillsammans och bygga en gemensam kyrka. Det pågick en ganska långdragen tvist om var den nya kyrkan skulle byggas, men man enades till sist om, att för rättvisans skull, lägga den mitt emellan de gamla kyrkorna, d.v.s. 3 kilometer ifrån den gamla. Ritningarna upprättades av länsbyggmästare Johan Holmberg. Han hade ritat in predikstolen ovanför altaret men enligt ett senare förslag av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson (1799-1868), Stockholm, placerades denna i stället vid östra långhusväggen. Han föreslog också en annorlunda utformning av tornet.

Mark inköptes och en "kyrkobyggnadsdirektion" tillsattes. Två anbud förelåg 1825, ett på 5 400 riksdaler och ett annat på 4 000 riksdaler. Man valde det lägre anbudet som var inlämnat av byggmästare Thunström. Efter detta beslut avgick kyrkoherde Ohrling som ordförande i byggnadsdirektionen. Den visade sig också att Thunström inte var uppgiften vuxen. Vid en avsyning 1830 hade delar av gipstaket fallit ned. Synenämnden betygade, att entreprenören inte i någon enda punkt fullgjort sin skyldighet. Thunström avpolleterades från arbetet och fick inte ut sitt innestående arvode om 1 000 riksdaler banco. Johan Holmberg, Linköping, som lämnat det högre anbudet, övertalades att ta över. År 1837 blev kyrkan äntligen klar. Församlingen ansökte om att få ge den namnet "Oscar Fredriks kyrka" efter kronprins Oscar, hertig av Östergötland, vilket beviljades i ett kungligt brev 1829. Tre år senare, den 6 september 1840 (Tolfte söndagen efter trefaldighet)förrättades invigningen av biskop Johan Jacob Hedrén.

Av Harstads och Väderstads romanska medeltidskyrkor återstår bara ruiner och ödekyrkogårdar. De flesta gamla inventarierna försåldes som värdelösa, till exempel silverkanna, oblatask, kalk, paten och t.o.m. en brudkrona.

Kyrkan genomgick 1953 en restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. I samband därmed överlämnades en hel del gåvor, såsom ny altartavla, antependium, ljuskrona, mässkrudar, altarbrun, altarkrucifix, dopskål samt bonad och matta vid funten.


Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

På kyrkogården finns äldre gravstenar från de gamla kyrkogårdarna.

Nr Personer Inskrift Övrigt
1 Sharel Person
Ingeborg Andersdotter
HER VI DER HVILAS SAREL PERSON I SORDAL AFSOMNAD DEN 3 AVGVSTI ÅHR 1641 OCH HANS KARE HVSTRV H INGEBOR ANDERD AFSOMNADE DE 26 MARS ÅHR 1635 OCH THERAS BARN 4 SONER P H S AH S I DOTTHER GVDH THERAS SIÄLAR BEVARE.
2 Oluf Hakonsson
Brita Pedersdotter
HÄR VNDER HVILAS SALIGH OLVF HAKONSO I NYBLE GVILKE AFSONADE THE ÅR 16 MEDH SIN KIÄRA HVSTRV H BRITA PEDERSDOTTER AFSONADE THE ÅR 16 GVDH THERAS SIÄLAR BEWARE AMEN.
3 DENNA STEN RUSTHÅLLAREN WÄLBO...
4 O. Svensson RUST HÅLLAREN O. SVENSSON FÖDD 17 Mall:Division 83 DÖD 18 Mall:Division 40 i NYBLE.
5 Gripenköld NÅGR AF HAR LJEU WÄLBORNE GRIJPENSKJÖLD OCH DES LBORNE FRU MA OCH DERAS ANH EGEN BEKOST

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten från 1200-talet

Krucifix[redigera | redigera wikitext]

Dopfuntar[redigera | redigera wikitext]

Predikstol[redigera | redigera wikitext]

Nattvardsservice[redigera | redigera wikitext]

  • Nattvardskalk med sexpassformig fot och ett litet krucifix samt små lejonhuvuden. Den är daterad till 1400-talets senare del, medan cuppan tillkom så sent som 1868 och är gjord av Sam Pettersson, Linköping. Patenen med ingraverat Kristushuvud (Veronikas svetteduk) är samtidig med kalkens fot.
  • Oblatask, åttkantig, med inskrift Pastor Teseus Rydelius A:o 1707 , tillverkad av Nils Nilsson Behm den yngre (1698-1720), Linköping.
  • Vinkanna från 1707 av Nils Nilsson Behm den yngre.

Ljusredskap[redigera | redigera wikitext]

  • En ljuskrona från 1692 tillverkad i mässing. Den har inskriften: GUDI TIL ÄRA HANS H TEMPEL TIL PRYNA ÄHR DENNA CRONA AF KYRCKIOHERDEN HER THESCO RYDHELIO OCH DES K HUSTRU CHRISTINA PALUMBA I TESTAMENTE EFTER SIG OCH DE SINA TIKL KYRCKAN FÖRÄRAT ANNO 1692.
  • En ljuskrona i malm från 1721. Den har plats för 6 stycken ljus. Den har inskriften: DENNA CRONA ÄR I TESTAMENTE EFTER COMMINISTERN SAHL. HERR OLOF TRIWALLIÜS GIFWEN ÅHR 1721.
  • Två nya ljuskronor.
  • En tvåarmad ljusstaket av malm som är skänkt till Harstads kyrka år 1686 av hustru Brita i Bosgård. Står nu på altaret. INSKRIFT: THENNA LIUSESTAKA TIL HARSTA KYRKIA ÄR GIFWEN AF HUSTRU BRITHA I BOOSGÅRD. ANNO 1686.
  • En ljusstaket med fyra armar av mässing i senbarockstil, tillverkad under slutet av 1600-talet.
  • Ljusstake av mässing på dopaltaret

Altartavla[redigera | redigera wikitext]

Altartavla föreställande Jesus inför nutidsmänniskan, målad av konstnären Einar Forseth (1892-1988) och skänkt av Märta Ottosson. På tavlan är en hänvisning till Johannesevangeliet 1:29.

Textilier[redigera | redigera wikitext]

  • Två svarta mässhakar från 1829.
  • En mässhake av vit mönstrat siden från Libraria år 1937. Skänkt av Erik Ehrén och Gunnar Ehrén.
  • En mässhake av violett mönstrat siden från Libraria år 1953. Skänktes av Simon Johansson och Lars Jansson i Skeby.
  • En Mässhake av grönt siden. Skänkt av Kyrkliga syföreningen.
  • En mässhake av rött siden. Skänkt av Gunilla Ektander och Gunnar Ektander i Stora Vahlby.
  • Dopbonad av Agda Österberg år 1969.
  • Dopmatta från Wahlbecks fabriker år 1669.
  • Antependium som är svart med vit brodyr. Har ett Kristus monogram IHS i mitten med kors på sidorna. Tillverkad 1937.
  • Antependium av linne som är röd. Monogrammen är i guld och grått. Har ett Kristus monogram IHS i mitten med kors på sidorna. Tillverkad på 1900-talet.

Epitaier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Orgeln
  • Till den nya kyrkan inköpes ett orgelverk från S:t Pers kyrka, Vadstena för 2000 riksdaler, men när den anlände till Väderstad var verket så skadat att det måste repareras för 1100 riksdaler. Orgeln var byggd 1760 av Jonas Wistenius i Linköping och hade tjugo stämmor.
  • Den danska firman Marcussen & Søn byggde 1863 en mekanisk tvåmanualig orgel med manual I och II på gemensam väderlåda och pedalen på en egen låda. Tonomfånget är på 54/27 och instrumentet har fyra väderlådor och fyra kubbälgar. Vädertrycket är 30 grader. Orgeln invigdes av Gustaf Mankell 1863. Verket genomgicks 1969 och nya ventilfjädrar insattes av Reinhard Kohlus. År 1974 monterades en liten magasinsbälg för fläktdrift.

Disposition[redigera | redigera wikitext]

Manual I C-f³ Manual II C-f³ Pedal C-d¹ Koppel
Bordun 16’ (C-f1 i trä) Gedakt 16’ (C-f1 gemensam med Borduna 16') Subbas 16' (trä) I/P
Principal 8’ Corno di Basetti 8’ (C-f0 gemensam med Principal 8') Principal 8’ (C-B i trä) II/I
Dubbelfløjte 8’ (trä) Rørfløjte 8’ Violoncello 8’ (C-G i trä)
Viola di Gamba 8’ Fugara 8’ (C-B gemensam med Viola di gamba 8') Octav 4’
Octav 4’ Fløjte 4’ Basun 16’
Gemshorn 4’ Fagot 8’
Octav 2’
Cornet III fach, 4’ + 2 2/3’ + 1 3/5’
Trompet 8’

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Elias Brenner: Teckningar av kyrkor i Östergötland (1669-1673), återutgivna av Gunnar Rörby, Skänninge 1982
  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Sveriges bebyggelse – Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del V, sid. 632-634, utgiven 1948
  • Bengt Cnattingius: Väderstads kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningsnämnd, 1989, 11 sid. ill. (2:a.uppl), ISBN 91-7962-016-7
  • Våra kyrkor, Klarkullens förlag, Västervik 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus.
  • Göran Lindahl: Bebyggelsehistorisk tidskrift 1989, nr 17-18 – Norden kring 1800 – Utsikt från Väderstads kyrka (Axel R. Unnerbäck), ISSN 0349-2834
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
  • Paul Peeters (red.): Eine Orgelreise durch Schweden 1999, Merseburger Verlag Berlin GmbH, Kassel, 1999, ISBN 3-87537-284-0