Vithet (postkolonialism)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Vithet som teoretiskt begrepp är centralt inom disciplinen kritiska vithetsstudier. Begreppet syftar bland annat på vithet som norm och ideologi med utgångspunkt i olika postkoloniala teorier kring rastillhörighet. Uttrycket ”vit” handlar alltså inte endast om en persons hudfärg utan kan förstås, enligt teorin, som en globalt strukturerande norm som innebär att ”vara vit” medför fördelar socialt, ekonomiskt och politiskt. Vithet eller att vara ljushyad blir här enligt teorin en statusmarkör, som relaterar till en normativ position. Enligt postkoloniala teorier om vithet visar denna position hur samhällens rasifieringsprocesser formar olika system för privilegier och överordning. Centralt inom kritiska vithetsstudier är problematisering av hur vithet ofta förstås som ”en osynlig norm”.[1] För feminism och genusvetenskap är vithet som kategori central för att visa hur även dessa områden är starkt påverkade av vithetsnormen. Exempelvis gällande vilka frågor som får rymmas inom feministiska kamper, vilka personer som finner en plats i dessa rörelser och vilka problemformuleringar och begrepp som används.[2]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot teorier baserade på begreppet har framförts från flera håll, juristerna Daniel A. Farber och Suzanna Sherry som bland annat menar att teorin saknar tillförlitliga bevis, att den framhäver anekdoter framför data och förkastar legitimiteten hos rättsväsendet i liberala västerländska demokratier. [3]

Journalisten Barbara Kay beskriver, i National Post, begreppet som ett verktyg för självhat för vita personer.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ahmed, Sara (2011). Vithetens Hegemoni. sid. 125-147 
  2. ^ Karin Hagren Idevall (2015). ”'I ett antirasistiskt rum: en språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feministisk plattform på Instagram'”. Tidskrift för genusvetenskap nr 36 (3): sid. 10-12. 
  3. ^ ”Beyond all reason The radical assault on truth in American law”. https://archive.org/details/beyondallreasonr00farb. Läst 18 oktober 2021. 
  4. ^ ”nationalpost_outline”. web.archive.org. 20 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090520052049/http://www.barbarakay.ca/archive/20060913whitey.html. Läst 22 december 2019. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • 2011 – Ahmed, Sara. Vithetens hegemoni. Översättning: Amelie Björck, Patricia Lorenzoni och Maria Åsard. Hägersten: Tankekraft. Libris 12092443. ISBN 9789186273194