Wikipedia:Översättningsfrågor/Arkiv 2016

Engelska

Christmas and holiday season/Christmastide

Sammanhang: Artiklarna en:Christmas and holiday season och en:Christmastide. J 1982 (diskussion) 27 november 2015 kl. 14.33 (CET)

Diskussion:

"Jul- och helgperioden" eller "jul- och helgdagarna", och "jultid" eller "juletid". Är det titlar för motsvarande svenska artiklar du är ute efter? --Pipetricker (diskussion) 6 december 2015 kl. 12.44 (CET)

Ja. Den ena verkar handla om perioden allmänt från advent/Thanksgiving till trettonhelgen, den andra är en del av kyrkoåret. J 1982 (diskussion) 17 december 2015 kl. 19.54 (CET)

@J 1982: Vad avser kyrkoåret, Christmastide, även Twelvetide, kallas denna på kyrkosvenska för "Jultolften" och omfattar 25/12-5/1. Julafton tillhör det som kallas för "Julkretsen" eller advent, som ju börjar med första advent. Christmas and holiday season översätts närmast med "jultid" eller "juletid" som redan påpekats. Jultolften följs från och med Trettondedag jul (epifania) av trettondedagstiden, som på engelska kallas "epiphany season". Riggwelter (diskussion) 2 januari 2016 kl. 17.05 (CET)

Hittar inget på Svenska kyrkans webbplats, bara den här https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656987 men det kanske ser olika ut i olika samfund (eftersom Svenska kyrkan har Julkretsen som börjar med advent). J 1982 (diskussion) 2 januari 2016 kl. 19.02 (CET)

Julkretsen börjar med advent i snart sagt alla relevanta samfund. Alla benämningar används dock inte lika flitigt och Svenska kyrkans webbplats skall nog ses som en grundläggande introduktion i detta fall. Låt oss konsultera @Tostarpadius: och @Taxelson:. Riggwelter (diskussion) 2 januari 2016 kl. 19.29 (CET)

Ja, detta är knepigt. "Jultolften" är ett mycket sällan använt begrepp, men det är mycket riktigt den exakta motsvarigheten till Christmas tide. Vad gäller säsongen är det uttrycket oprecist i sig och jag kommer inte på någon naturlig svensk motsvarighet. "Advents- och jultiden" kan möjligen fungera i brist på bättre. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2016 kl. 19.57 (CET)

(Redigeringskonflikt)Fattar jag rätt åsyftar Christmastide Jul och trettondagstiden medan Christmas and holiday season inkluderar både adventstiden och trettondagstiden, så ja "Julkretsen" kan kanske fungera för det senare, men nog bara i ett strikt liturgiskt sammanhang (styr den liturgiska musiken i åtminstone svK, men jag vet inte hur allmänt detta är. Advent är fastetid, och det är inte helt logiskt med gemensam musik för både advent och jul-tretton) - används begreppet verkligen mer generellt? Det behövs nog källa på det isf. "Advents- och jultiden" är därför kanske bättre? Ett problem är att vi i sverige räknar julen till slutet av trettondagens oktav, alltså till 20:dag jul (13 januari), vilket inte allmänt verkar vara fallet enl enwp, så man får nog förklara om man skriver artikeln. Taxelson (diskussion) 2 januari 2016 kl. 20.01 (CET)

Ja, det som är den exakta motsvarigheten till "jultolften" är ju "Twelve tide". Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2016 kl. 20.18 (CET)

Så här förstår jag det, om man bortser från liturgin: Att amerikanerna säger "Christmas and holiday-season" är för att inkludera icke-kristna högtider som Chanukka, Thanksgiving, nyår, trettondagen (eller snarare ortodox jul har jag fått lära mig i år) också. Vi brukar säga jul-och-nyårshelgerna eller jul och nyårsledigheten och då innefatta trettondagen, helgen före jul och klämdagar etc. Så en rak översättning finns inte, men det kan enkelt problematiseras. Annars säger vi ju "i juletid" vardagligt/sekulärt på svenska, som betyder ungefär från julskyltning till julafton, möjligen till tjugondagknut.--LittleGun (diskussion) 2 januari 2016 kl. 23.44 (CET)

Ja, inte minst Chanukka är viktig i sammanhang. Det finns en bok av en judisk professor som heter: "Don't wish me a Merry Christmas". Det är intressant läsning, even if you disagree. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2016 kl. 05.00 (CET)

Nu finns det en stub om jultolften. Riggwelter (diskussion) 5 januari 2016 kl. 18.18 (CET)

Tack för en intressant och lärorik diskussion! OT: Som musiker har jag alltid fascinerats av den saliga(!) blandning av musik från Första advent till Trettondedag som mixas ihop till en gröt, blandas med lite Lucia, jullekar och amerikansk tv-musik, och kluttas ut lite här och där under hela perioden. ;-) Rex Sueciæ (disk) 5 januari 2016 kl. 22.39 (CET) 

---

Anglicismen "sexpekad", och star garnet

Diskussion hitflyttad från WP:Faktafrågor#Stjärna (symbol). --Pipetricker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 12.08 (CET)

Star of Idaho.

Sammanhang: Är översättningen "sexpekade" i artikeln Idaho rätt för formen som syns i bilden? Artikeln Stjärna (symbol) talar om femuddig eller åttauddig när det gäller andra stjärnformer. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 februari 2016 kl. 14.05 (CET)

Diskussion:

Nej. Det är en uppenbar anglicism från engelska ordet six-pointed. "Sexpekad" är inte svenska, det heter sexuddig (eller sexuddad) om stjärnformer som exempelvis Davidsstjärnan. I bildbeskrivningen används benämningen "six ray star" om stjärnan (se en:Asterism (gemology)) på granaten, som ju har "strålar" snarare än "uddar". Det kan man översätta till sexstrålad stjärna om man vill vara poetisk, eller kanske bättre till sexstrålig stjärna, vilket är ett vanligare uttryck som används om stjärnor på ädelstenar här, av August Strindberg här, samt om ett ordenstecken i vår artikel Rosenorden (med källan Nordisk familjebok). --Pipetricker (diskussion) 4 februari 2016 kl. 19.59 (CET)

Ja, det är skillnad på "stjärnor" med bara ett streck och med en udd. Om det är som davidsstjärnan så är det en sexuddig men i detta fallet är det ju ingen udd alls, bara streck. Jag skulle nog gå mer mot "sexstrålig" då men det är nog för att jag är intresserad av fotografering och man där kan få effekter som jag skulle kalla "starburst" där man med en liten bländare kan få ljus att stråla ut i streck från sitt centrum. Jag hittar inte varken "starburst" eller "six-pointed" översatt till svenska på någon plats jag skulle vilja använda som källa. /Hangsna (diskussion) 4 februari 2016 kl. 20.53 (CET)

Ugglan säger ”sex radiära strålar”. Wvs (diskussion) 4 februari 2016 kl. 21.30 (CET)

Tack alla, anglicismen är nu i alla fall borttagen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 februari 2016 kl. 21.57 (CET)

Här är ett förslag till ändring: "Idaho är dessutom en av endast två platser i världen där granater som uppvisar asterism (stjärneffekt) finns … den enda plats där granater som har stjärnor med sex radiära strålar har hittats. Wvs (diskussion) 4 februari 2016 kl. 22.03 (CET)

Jag har ändrat i texten samt förklarat ljusfenomenet här: Asterism (kristaller). Wvs (diskussion) 5 februari 2016 kl. 11.53 (CET)

Beträffande engelska ordet ”pointed” finner man i en svensk-engelsk ordbok att det betyder ”uddig”. Wvs (diskussion) 5 februari 2016 kl. 12.56 (CET)

Termerna stjärnsafir och stjärnrubin (exempel) är etablerade, och man bör kunna generalisera den terminologin även till stjärngranat, vilket jag hittar exempel på här, här och här, och som ju är en rak översättning av star garnet. (Det finns även svenska efternamnet Stjärngranat och adelsätten Stierngranat som ger de flesta Googleträffarna.) Så stenarna skulle kunna omnämnas som "stjärngranat (granat med asterism)" och "stjärngranat med sexstrålig asterism" alternativt "sexstrålig stjärngranat". --Pipetricker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 15.52 (CET)

Jag ser att ordet stjärngranat funnits i Idaho-artikeln sedan 2010. Jag återgår till det ordet, men med en förklaring enligt ovanstående. Något om asterism borde även läggas till artikeln Granater. --Pipetricker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 17.10 (CET)

Det slog mig att "med sex strålar" nog i många fall är det enklaste och bästa sättet att uttrycka stråligheten: "Stjärna med sex strålar", "asterism med sex strålar", "stjärngranat med sex strålar". --Pipetricker (diskussion) 5 februari 2016 kl. 19.10 (CET)

---

Center for Jewish-Christian Understanding and Cooperation

engelska: Center for Jewish-Christian Understanding and Cooperation, franska: Centre pour l'entendement et la coopération judéo-chrétienne, spanska: Centro para el Entendimiento y la Cooperación Judeo-Cristiana, italienska: Centro per la cooperazione e l'intesa ebraico-cristiana, portugisiska: Centro de entendimento e cooperação judaico-cristã, d:Q17269143, översättning på svenska begärde. Tack. --Omert33 (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 08.48 (CEST)

@Omert33: Det engelska namnet verkar vara deras officiella. Google hittar ingen översättning till svenska åt mig, och den nämns med originalnamnet här (http://signum.se/ortodoxa-rabbiner-i-banbrytande-uttalande-om-kristendomen/). Så den svenska artikeln bör nog ligga under originalnamnet. Men inom parentes kan namnet uttydas som ('Centret för judisk-kristen förståelse och samarbete'). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 16.20 (CEST)

Möjligen kan du hitta något matnyttigt i det här dokumentet (pdf-fil med Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 79 (2003) "Svenska kyrkan om judisk-kristna relationer").--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 16.22 (CEST)

Se vidare: Diskussion:Center for Jewish-Christian Understanding and Cooperation. Rex Sueciæ (disk) 28 augusti 2016 kl. 16.33 (CEST)

Det finns väl ingen anledning att vi ska använda det engelska namnet? Centret heter väl någonting på hebreiska i original? Marfuas (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 20.15 (CEST)

Det är inte säkert att det hebreiska namnet är mer officiellt än det engelska. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 12.50 (CEST)

Franska

licence ouverte

Den som klarar översätta "licence ouverte" får gärna skriva in en översättning på svenska i d:Q3238028! -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 12.07 (CEST)

Begreppet är ju förklarat här, men nån översättning kan jag inte bjuda på. ;) Rex Sueciæ (disk) 4 april 2016 kl. 12.47 (CEST)

Ja, absolut, jag vet vad det betyder, men jag har ingen tanke om hur det ska skrivas i den svenska labeln. Den här texten påverkar ganska många av våra sidor, det hamnar tex i not 1 här. -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 16.21 (CEST)

Angivit "licence ouverte" i den svenska labeln så länge. -- Innocent bystander 7 april 2016 kl. 09.25 (CEST)

Vad är problemet med direktöversättningen "öppen licens", eventuellt med något tiĺlägg att det är ett franskt begrepp? Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 12.47 (CEST)

Det att "öppen licens" i svenskan kan stå för ett annat begrepp. Också om den inte gör det är den svenska översättningen inte ett egennamn och kopplingen till den faktiska licensen därmed oklar. Jfr en översättning av beteckningen GNU GPL. --LPfi (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 20.27 (CEST)

Ryska

Vad betyder Ехай (Jechaj)? Det är namnet på en pjäs av Nina Sadur från 1984. /Ascilto (diskussion) 1 november 2016 kl. 17.58 (CET)

@Ascilto: Med lite hjälp av ett ryskaforum listade jag ut att det är ett vardagligt synonym till verbet "ехать" som betyder "kör" eller "gå". Ii-v (diskussion) 7 november 2016 kl. 18.33 (CET)

Norska

Svenska namn på norska berg

Borde man använda försvenskade namn av norska namn på berg i Antarktis som ligger i Norges anspråksområde, hellre än att använda engelska namn? Ett exempel för diskussion kan vara Balchen Mountain, som på norska heter Balchenfjella. Borde det kallas Balchenfjället på svenska? Dammråtta (diskussion) 1 januari 2016 kl. 11.25 (CET)

Det kanske är ännu bättre att använda de norska namnen, som för de flesta i Kategori:Berg i Norge. /JohanahoJ (diskussion) 1 januari 2016 kl. 12.08 (CET)

Vi skall aldrig göra hemmasnickrade översättningar utan källa av namn och begrepp (det kan finnas enstaka undantag av nöden då man isåfall noggrant skall klargöra att det inte finns någon officiell översättning). Eftersom det bara rör sig om norskt anspråk bör det vara egalt att använda det norska eller engelska namnet, bara det är konsekvent. /Ascilto (diskussion) 1 januari 2016 kl. 12.55 (CET)

Libers stora världsatlas har norska namn på bergen, det borde vi nog också ha. Vad finns det för skäl att använda de engelska namnen? Marfuas (diskussion) 1 januari 2016 kl. 22.11 (CET)

Då finns det en svensk källa att använda de norska namnen, det visste jag inte när jag skrev inlägget ovan. /Ascilto (diskussion) 1 januari 2016 kl. 22.45 (CET)