Wikipedia:Faktafrågor

Kontakta Wikipedia
Frågor	Bildfrågor Faktafrågor Fikarummet Persondatafrågor Vanliga frågor Wikidatafrågor Wikipediafrågor Översättningsfrågor
Kontakt	Anmäl ett fel Bybrunnen Faddrar IRC-chatt Kontakt Pressfrågor Wikipedia i media Wikiträffar

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Skriva en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Ställ din fråga genom att klicka här

Émile Zola translated into only ONE language for Sweden, Denmark and Norway?

Good morning dear answerers from the north of Europe. I'm French and I'm reading a biography of Émile Zola in which they say that in 1901 the Swedish editor Karl Bonnier published the novel "Arbete" for THREE countries: Sweden, Norway and Denmark (in Émile Zola it reads : "1901 - Travail - Arbete (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1901)"). Which brings me several questions :
Q1) Was it exactly the same text, the same translation for the 3 countries? or did it have minor modifications? as it can be found nowadays between US English and British English?
Q2) Does it mean that in 1900 these 3 scandinavian countries shared a relatively common WRITTEN language? Danish people told me that now it'is not always easy to speak between Scandinavian people.
Q3) I extend my question to other Scandinavian languages; could the people of Iceland and the Feroe Islands read this "common" translation? I thank you for your patience.--Jojodesbatignoles (diskussion) 16 februari 2020 kl. 12.01 (CET)

@Jojodesbatignoles: I know that in the late 19th and early 20th Century, there were published books and magazines in a mixture of written Danish and Norwegian. I do not know how it looked or what the language was called, but I am aware they existed. Especially written Riksmål and Danish are related, since Norway was administrated in Danish for several centuries.

I have never heard of a mixture of Danish, Norwegian and Swedish. But I can imagine that you can write a text in such a way it can easily be read by all three groups. You have to avoid words that can be misunderstood and prefer words that can be understood by all of us. For example the Swedish word kasse is what I use on a daily basis. But it is alien for Norwegian, and there means something different. When I speak to a Norwegian, I therefor use the word påse instead. It means almost the same and is understood by both of us.

For a Swede it is easier to understand written Danish than spoken Danish. Spoken Norwegian is sometimes easy to understand and sometimes impossible. It depends on where they come from and how much effort they use to be understood by an foreigner. Many Scandinavians are used to speaking with their neighbours. If we put some effort to it, we can normally make ourselves understood. When I speak with Scandinavian foreigners I try to speak slow and not use regional words.

I read a study that claimed that the difference between the Scandinavian languages are bigger than that between Dutch and Afrikaans. But while Dutch and Afrikaans never are exposed to each others language, they never learn to understand each other. On the other hand Scandinavians are exposed to each other, and have therefor learned to understand each other. Swedish speakers in Finland are less exposed to Danish and Norwegian and are more exposed to Finnish, so they struggle more with understanding our western neighbours.

Since both Iceland and the Feroe Islands were heavily exposed to Danish, it is possible they understood it since they in many cases understood Danish. But I strongly doubt they could understand it only based on their knowledge in a West-Scandinavian language. 62 osv (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.35 (CET)

It is almost trivial to make a translation between Norwegian and Swedish and between Norwegian och Danish, somewhat harder between Danish and Swedish. So if Bonnier wanted to publish the novel in all three languages, it would make sense to do it in a coordinated translation effort, it would be less costly than to make three independent translations.Yger (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.46 (CET)

And on your question about if the Scandinavian languages shared a common written language. As I said above, Norwegian and Danish sometimes shared a common written language, but the orthography and vocaulary of Danish and Swedish split apart already in 1526. Then the first printed version of the New Testament in Swedish was published. Since we then recently had been in a war against Denmark (one of many) there were deliberate attempts to replace Danish loanwords with others from Plattdüütsch. Even Æ and Ø were replaced with what later became Ä and Ö. Spellings that looked "Danish" were rejected in favor of other alternatives. Yes, all of this was done on purpose, sometimes only to annoy the Danes! 62 osv (diskussion) 17 februari 2020 kl. 09.49 (CET)

At the time of the mentioned publication, Danish, Norwegian and Swedish were more or less expected to be understood in all three countries. Today, however, I notice that at least young Danes and Swedes have difficulties understanding each other's native tongue and often resort to English. /JohanahoJ (diskussion) 17 februari 2020 kl. 11.07 (CET)

The novel was published in Danish in 1900 by Politikens Trykkeri. (Link to PDF at Royal Danish Library.) -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 13.39 (CET)

PDF-länk enskild sida

Mitt inlägg ovan länkar till sidan 10 i DKB:s pdf-fil; kan man skriva länken så att bara den sidan visas, utan att maskinen fortsätter och läser in resterande 840 sidor? Man kan ju alltid stoppa själv... -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 13.46 (CET)

Kronofjärdingsman

Har någon koll på skillnaden mellan en vanlig och en kronofjärdingsman? Har läst att den senare arbetade under länets kronofogde och inte under socknen/kommunen, men hade de samma arbetsuppgifter? Och samma distrikt? Kunde det finnas både en kronofjärdingsman och en fjärdingsman på samma plats? -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 14.07 (CET)

jag uppfattar inte det är en direkt skillnad. Detsamma gäller länsman/kronolänsman där den senare titeln var den formella. Socknens motsvarighet var sexmanYger (diskussion) 19 februari 2020 kl. 14.36 (CET)

I fråga om fogde men ibland även länsman har det kunnat syfta på andra typer av liknande tjänster, inte nödvändigtvis för kronan/staten utan exempelvis frälseuppsyningsmän. Fjärdingsman har jag dock inte sett förekomma annat än i fråga om kronofjärdingsmän.FBQ (diskussion) 19 februari 2020 kl. 23.58 (CET)

Ugglan uppslgsord 'Kronofjärdingsman' [1] hänvisar vidare till 'Fjärdingsman' [2].-Wvs (diskussion) 20 februari 2020 kl. 10.00 (CET)

Ordvits eller nåt?

Det har startat en ny fransk user group inom Wikimedia. Den är för de som är intresserade av genusfrågor och mångfaldsfrågor inom den franska Wikimediarörelsen. Den skriver sitt namn "Les sans pagEs", med stort E, i näst sista bokstaven. Jag antar att namnet betyder ungefär "de sidlösa" eller "de artikellösa", men vad är poängen med stort E?--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 07.31 (CET)

fr:Projet:Les_sans_pagEs!

Ett rakt svar är att jag vet inte, men en tumregel jag fick lära mig en gång var att om jag är osäker på ett substantivs genus, titta på sista bokstaven. Är det ett e (utan apostrofer), så är ordet sannolikt feminint. 62 osv (diskussion) 21 februari 2020 kl. 07.41 (CET)

Highlightar man bokstaven "E" för att framhäva feminum tänker du?--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.06 (CET)

Jag har aldrig sett någoN göra deT tidigare, men deT är miN tanke. 62 osv (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.12 (CET)

Samma versalisering finns på deltagarsidan fr:Projet:Les_sans_pagEs/ParticipantEs.

--Larske (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.45 (CET)

62 osv: Intressant tanke, tack för input. Jag fick faktiskt svar från user groupen: Talk:Les sans pagEs. Den tanken var inte med där, men den stora bokstaven framhäver annat, och ordvalet har kopplingar till slagord under franska revolutionen som säkert är självklar för varje fransman. Jag antar att stort E i slutet blivit en del i prjketets "grafiska profil" .--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.02 (CET)

Trots att jag under 90- och 00-talen marinerades rätt grundligt i franska hade jag inte en aning om att capital letter at the end of a ward also traditionnally reflects an inversion of hierarchies.

I fallet participantEs är det en en feminin (plural-) form av ett adjektiv (egentligen substantifierat adjektiv) medan den maskulina pluralformen skulle vara participants. Ordet page är däremot grundform av ordet och någon maskulinform "pag" finns inte. - Tournesol (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.14 (CET)

@LittleGun: Fick du veta vilket slagord det rör sig om? /Ascilto (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.25 (CET)

'E' kanske hänsyftar på égalité (jämlikhet) eller equilibre (jämna ut) vilket ju är syftet med projektet.-Wvs (diskussion) 21 februari 2020 kl. 12.53 (CET)

Ascilto: Slagordet var: "'les sans culottes' encouraging empowerment of people lacking power in a particular societal or institutional setting". Länk till hela svaret: Talk:Les sans pagEs

Användningen av stor bokstav i slutet, och omvänd hierarki, hänvisas också till den amerikanska medborgarrättsrörelsen och "MalcolmX". Det menar jag är en missuppfattning. Jag har bara sett det skrivas "Malcolm X", och annars skulle det vara en kamelnotation av en sammandragning av två ord, som LittleGun, eftersom X:et inte är en del av Malcolm. Jag har förstått att X:et är en symbol för det borttagna efternamnet, som ofta en gång var slavägarens namn. Kanske användes det också på det andra sättet i andra sammanhang av medborgarrättsrörelsen. Lite mer killgissning: Slang i Frankike kan vara baklängestal/baklängesläsning; "fuck" blir "kyf", som av en händelse är samma som baklänges ordet för "snuten", (le) flic, som också uttalas "kyf" baklänges. Så det verkar finnas en fäbless för baklängesläsning. Eller så är det 30-talsslang av typen "tira kisen".

Men, för åtminstone användaren "Nattes à chat" verkar det vara självklart med omvänd hierarki. Kul med engagemanget, jag trodde frågan skulle bli okommenterad både här och av gruppen.--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 14.47 (CET)

"Nattes à chat", ungefär kattmatta, förresten. Undrar om det är samma typ av självironi som "den här användaren ägs av en katt".--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 14.51 (CET)

Vi har en artikel om Sans-culottes. /Ascilto (diskussion) 21 februari 2020 kl. 15.04 (CET)

Hur tänker de?

Blev lite knas när jag startade upp datorn idag. Den tog inte emot mitt lösenord och systemet (Windows 10) började fråga efter min mejladress så skulle de släppa in mig i datorn via mejl.

Alltså hur tänker de? Utan datorn kommer jag inte in i mejlen. Och utan mejl skulle jag alltså inte in bli insläppt i min egen dator. På något vis lyckades jag kringgå det hela, men det hela var inte så lite irriterande. Hade jag inte lyckats backa, så hade jag i princip tvingats vänta till tisdag då biblioteket är öppet för att komma in i min egen dator! En dator som står fastmonterat på mitt eget skrivbord i min egen lägenhet. Jag har en nyckel till min säkerhetsklassade ytterdörr som säkrar datorn. Varför behöver det då finnas ett lösenord över huvud taget bara för att starta datorn? 62 osv (diskussion) 22 februari 2020 kl. 10.01 (CET)

Ärftlighet av ögon färg

Det står i er Artikel att Sverige har 0% blå ögda människor men Finland och Estland har 89%

I vilken artikel? Jag tittade i ögonfärg hos människan men hittade inget sådant och heller ingen aktuell återställning i den. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 februari 2020 kl. 22.30 (CET)

89 % för Finland och Estland står i diagrammet under Ögonfärg hos människan#Blå ögon, där Sverige och de andra skandinaviska länderna saknas. Detta bör kommenteras i diagrammet. Roufu (diskussion) 24 februari 2020 kl. 00.00 (CET)

Försörjningsskräddare

Hittat i en husförhörslängd (Hedemora 1862) flera försörjningsskräddare samt dito -snickare och -skomakare. Någon som vet vad detta försörjnings- innebär? KlasHass (diskussion) 26 februari 2020 kl. 21.32 (CET)

Det torde sammanhänga med den rättighet till att bedriva hantverk och att sälja produkter av detta, under särskilda skattevillkor, för egen försörjning som infördes genom 1846 års fabriks- och hantverksförordning./Annika (diskussion) 27 februari 2020 kl. 11.10 (CET)