Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.
För redigerares frågor angående basala persondata i artiklar, se Wikipedia:Persondatafrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Uppdatering av Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Hur ofta uppdateras Wikipedia 213.112.45.163 (diskussion) (Signatur tillagd i efterhand.)

Lite olika på olika delar. Tittar du på sidan med senaste ändringar kan du se att det ibland görs flera uppdateringar i minuten. Tittar du i stället på en enskild sidas historik, som till exempel den här sidan kan det gå dagar mellan uppdateringarna. Eftersom alla som redigerar här gör det som hobby och redigerar det som de är intresserade av händer det ibland att artiklar inte uppdateras på lång tid. Därför kan artiklar innehålla uppgifter som är föråldrade. Sjö (diskussion) 12 februari 2019 kl. 17.59 (CET)
@213.112.45.163: Du kan alltid klicka på fliken "Visa historik" på en sida för att se senaste ändring eller tidigare ändringar på just den sidan. Observera att även väldigt små redigeringar redovisas där. Som Sjö nämnt finns det ingen garanti för att faktaartiklarna innehåller uppdaterad information. Om du har tänkt att använda uppgifter från faktaartiklar i något sammanhang bör du läsa igenom Wikipedia:Wikipedia som källa först. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 februari 2019 kl. 15.29 (CET)

Adelsbarn i militären (ca 1791)[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om det var vanligt att adeln skrev in sina spädbarn i försvarsmakten. Ture Gustaf von Essen från Västergötland skrevs in 1791 som kornett vid Jämtlands hästjägarkår knappt sju månader gammal (källa (Tab 7)). KlasHass (diskussion) 12 februari 2019 kl. 19.36 (CET)

Ja, det var ett sätt att få tillgodoräkna sig tjänstgöringsår vid befordran. Vanligen anställdes någon annan att upprätthålla tjänsten. (sitter lite illa till så jag kan inte leta fram bra litteratur i ämnet just nu). Jag länkar till artikeln om Lars Anders Chierlin som delvis belyser ämnet. Vad jag vet är det under frihetstiden som systemet infördes. Jag tror det blev kvar till statsvälvningen 1809, men någon med källor kanske kan rätta mig om jag har fel. FBQ (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.11 (CET)
Stort tack för artikeln Lars Anders Chierlin. Kanske finns förhållandet på andra sidor... KlasHass (diskussion) 12 februari 2019 kl. 21.36 (CET)
Jag vet att jag skrivit massor med biografier över personer som blivit soldater redan i koltåldern. Under tre år gamla är inte ovanligt, under ett år är inte så många men jag vet att jag skrivit åtminstone någon sådan biografi. Jag vet inte Det har även en gång varit uppe på anmäl ett fel då någon tyckte att det såg underligt ut. Ämnet borde ju kunna förtjäna en artikel, men jag tror inte jag kommer att få tid att skriva någon den närmaste tiden.FBQ (diskussion) 12 februari 2019 kl. 21.57 (CET)

Great American Interchange[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om det finns en svensk fackterm för Great American Interchange? Borde vara något i slag med det stora amerikanska utbytet eller amerikanska djurutbytet, men jag hittar inget med Google. Ska inte förväxlas med Columbianska utbytet som orsakades av europeiska invandrare. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 14 februari 2019 kl. 20.43 (CET)

På engelska används ofta det mer specifika "Great American Biotic Interchange". Nederländska wp använder tydligen det som artikelnamn. "Faunautbyte" är ett använt ord i sammanhanget, så "Det stora amerikanska faunautbytet" borde fungera, om nu inte någon känner till ett mer etablerat svenskt namn. (Dewp har motsvarigheten "Großer Amerikanischer Faunenaustausch") JohanahoJ (diskussion) 15 februari 2019 kl. 11.23 (CET)
Tack @JohanahoJ:, ska se om jag får tid för en svensk artikel. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 16 februari 2019 kl. 18.09 (CET)

Varför är det olika många "s" i fission och fusion i många, men inte alla, språk[redigera | redigera wikitext]

Jag snubblade över ett stavfel i ett systerprojekt. Det fick mig att fundera på varför fission stavas med två s medan fusion stavas med ett s. Det verkar vara samma på de flesta språk (som inte blandar in "z" eller helt andra bokstäver) utom på norska, spanska och baskiska där det stavas fisjon och fusjon, fisión och fusión respektive fisioa och fusioa. Någon språkkunnig som kan berätta vad detta beror på? Det verkar inte ha med att "i" och "u" är olika sorts vokaler, vi har ju "division" och "diskussion".
Orden fission och fusion kommer väl från latin, men norskan, spanskan och baskiskan känner sig tydligen mindre bundna av fissio än andra språk gör. @Roufu, Jan Arvid Götesson:? --Larske (diskussion) 15 februari 2019 kl. 20.11 (CET)

Jag har inte svaret, men det ligger i att vi har fått orden sådana här ord från latin via engelska och/eller franska. Dubbelskrivning markerar kort vokal, och på engelska är det kort vokal framför ssi i discussion och fission men lång vokal framför si i fusion. Jag kan tänka mig att det är på samma sätt på latin, men har inga källor.
Norska språket "rättstavar" lånord på ett helt annat sätt än svenskan. Sjiraff och sjokolade är två exempel. Ingen hjälp att hämta där. Roufu (diskussion) 15 februari 2019 kl. 20.57 (CET)
Jag har inte haft tid att skriva de senaste dagarna. Senare i dag svarar jag om Larskes fråga. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 februari 2019 kl. 10.26 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Larskes fråga är två frågor: Varför stavas det olika i olika standardspråk? Varför finns finna en stavningsskillnad i det ursprungliga latinet?

I Europa har under de senaste 500 åren normerade standardspråk skapats. Ofta har enskilda personer och små grupper haft ett avgörande inflytande. Deras makt över stavningen kan ha varit officiell eller inofficiell. Varför skriver vi en sann berättelse men tappar bort ett n i ett sant ord? För att Carl Gustaf af Leopold i Svenska Akademien valde den stavningsregeln.

Spanska är intressantast här, eftersom standardspanska skriver fisión och fusión med ett s. Spanska har fått latinska ord på två sätt. Dels genom att vanligt folk fortsatt att använda latinska ord hela tiden, sedan spanska språkliga varieteter utvecklades ur vulgärlatinet. De orden kan ändras hur mycket som helst. Latinets filius (son) utvecklades till spanska hijo. Dels har lärda personer tagit upp latinska ord som inte överlevt i vardagsspråket. Fisión och fusión tillhör väl de senare.

När Europeiska standardspråk tog upp lärda latinska ord hade de stor respekt för den latinska stavningen. Standardsvenska har olika många m i acklamation och inflammation bara för att latin har det. Spanska lärda personer tog också hänsyn till latinet, men i fallet med s och ss i ord som fusion och fission struntade de i det. För att kunna svara på varför måste man vara expert på standardspanska stavningens historia. Det är jag inte. Man kan säga att en delförklaring är att standardspanska inte har korta och långa vokaler och konsonanter, så de behöver inte dubbla ss av praktiska skäl. Men det förklarar inte varför de valde att strunta i latinets dubbla ss, när européer i allmänhet har velat anpassa sig till latinet. Svaret kan bara sökas i källor som jag inte läst.

Den andra frågan är varför det var fissio‑ och fusio‑ i latin. Det fanns två stammar: fid- med kort i, och fud- med långt u. Båda utökades med ‑tio‑. Fid‑tio‑ och fud‑tio‑ blev fissio‑ och fusio‑ enligt en regel att dt blir s i dylika fall. Men varför s blev långt (dubbeltecknat) i fissio vet jag inte. Kanske för att vokalen i fid- var kort. Men en kunnig person måste svara på det; jag har bara läst grundkurs i latin. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 februari 2019 kl. 21.17 (CET)

Det kanske beror på stavningen, men mitt uttal av fusion har inte särskilt utpräglad kort vokal, snarare dragning åt lång. Däremot har mitt uttal av fission det.--LittleGun (diskussion) 16 februari 2019 kl. 21.43 (CET)
Skillnader i principer för inlåning kan bero på att en viss inflytelserik person gjort det, till exempel en journalist, och andra följt efter. Variationer kan bero på dennes kunskaper i språken eller dennes egna principer för hur man lånar.--BIL (diskussion) 17 februari 2019 kl. 08.19 (CET)

Hallsbergsvägen i Örebro?[redigera | redigera wikitext]

Jag har en fråga gällande en väg som tidigare benämnts som Hallsbergsvägen i Örebro. Är det samma väg idag benämns som Gustavsviksvägen? Eller är det Mosåsvägen som tidigare benämnts som Hallsbergsvägen? //Joshua (diskussion) 16 februari 2019 kl. 13.05 (CET)

Mosåsvägen är helt ny. Gustavviksvägen är däremot delvis gammal, mestadels följde den i stället sträckningen som heter Gamla vägen, mellan dessa båda vägar.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 16.47 (CET)
På en karta över centrala Örebro från 1966 är nuvarande Gustavsviksvägens norra del markerad som E3, E18 och Riksväg 50./Annika (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.22 (CET)
Nu vet jag ju inte vilken tid som avses, vid googling hittade jag några källor som talar om Hallsbergsvägen i Örebro, de var från 1838-1942. Då var Gamla vägen Örebros södra utfart. De södra infarterna till Örebro byggdes om från 1965 (1967 när boken jag kollade trycktes var vägen ännu inte helt klar). Mosåsvägen följer längre söderut delvis gamla vägsträckningen.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.27 (CET)
På en karta från 1969 är det ombyggt och Gustavsviksvägens norra del enbart lokalgata./Annika (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.41 (CET)
Nu tittade jag på ekonomiska kartan 1955 bättre, där följer utfarten först Gustavsviksvägen, för att sedan gå utefter Brunnsvägen fram till där den nu möter Mosåsvägen i rondellen, där går den ungefär där Mosåsvägen nu går.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 18.39 (CET)
Ja, den följer Mosåsvägen ganska precis från rondellen ända ner till Långmossevägen varefter den följer Johansdalsvägen ner till trafikplats Marieberg, se den här bilden där jag har lagt en halvgenomskinlig modern karta från hitta.seden ekonomiska kartan från 1955 och använt järnvägen och ett antal bestående gatukorsningar för inpassningen. --Larske (diskussion) 16 februari 2019 kl. 20.37 (CET)
Tack för alla svar och kommentarer i frågan. Uppskattats =) Bakgrunden till min fråga är att Hallsbergsvägen dök upp i en regeringsproposition från 1942. Där Örebro stad erbjöd staten mark mellan Svartån och Hallsbergsvägen, som förläggning ett Närkes artilleriregemente. //Joshua (diskussion) 17 februari 2019 kl. 11.20 (CET)

Är den svenska delen av skäret Märket demilitariserad?[redigera | redigera wikitext]

Frågan hitkopierad från diskussion:Märket.--LittleGun (diskussion) 18 februari 2019 kl. 04.50 (CET)

Är svenska sidan demilitariserad? 88.112.34.187 18 februari 2019 kl. 04.33 (CET)

Svar har givits på Diskussion:Märket#Demilitarisering, så eventuella ytterligare kommentarer görs lämpligen där. --Pipetricker (diskussion) 18 februari 2019 kl. 10.34 (CET)