Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor
Kontakta och diskutera Bybrunnen Anmäl ett fel Wikipediafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Hjälp till Veckans tävling Veckans översättning Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar
Skriv artiklar Skriv en ny artikel Redigering Introduktion Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar Månadens nya och utökade artiklar Önskelista
Lägg till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Övrigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer Vanliga frågor

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Ställ din fråga genom att klicka här

§Jatsenjuk II, Napier och kinakål

Hej! Jag har stött på lite underligheter och frågetecken i artiklar på sistone som jag tänkte att vi kanske kan hjälpas åt och reda ut (genom att jag använder den här sidan).

• När jag putsade i regeringen Jatsenjuk II så såg tabellen över regeringssammansättning och partitillhörigheter ut att avvika från hur det redovisas på enwp. Vad den gula beteckningen betyder redovisas inte heller. Vi har också fyra grupper medans enwp kategoriserar på fem, men det kan det också finnas en historisk förklaring t ex i partisplittring eller liknande. Sedan har jag också ett litet frågetecken gällande om vi använder rätt (svensk?) transskription (rätt ord?) av namnen? [nu kontrollerade av Paracel63.]

• Charles James Napier ska ha inträtt som fänrik i armén 1794, alltså vid 12 års ålder. Kunde man det, i den tidens SB (bli fänrik i den åldern)? Jag tror jag hittade adlig börd (farfadern), det är kanske förklaringen? [åtgärdat med källa av Wvs.] Vidare undrar jag om "varmt religiös, hjältemodig, duglig som styresman" kan verifieras som sant av modern historievetenskap? ("Varmt religiös" kan också jämföras med bilden av en hård och ganska brutal härförare som enwp:s text kan ge.)

• Illustrationen på kinakål har ifrågasatts, om det är rätt (under?)art. Åtminstone dawp, dewp och enwp (de jag har kollat) verkar också handla om en annan underart än vår svenska artikel. Är artnamnet rätt? Och om det är det, vart borde artikeln iw-länkas istället?

Sedan hade jag en fråga om 3° i artikeln normaltid, men får väl lita på att korrigeringen stämmer.. :) (står det med i någon källa där ovan? Kan möjligen gå att formulera tydligare?) [detta är undersökt och genomgånget.] flinga 27 januari 2015 kl. 15.46 (CET)

@Flinga: Ang Normaltid. Artikeln om Stockholms gamla observatorium säger att den ligger vid 18° 3’ Ö, dvs avrundat 3° öster om 15°. Dubbelfel ger nog inte rätt här. -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 16.45 (CET)

Det var ingalunda ovanligt i äldre tider att man, särskilt från högreståndsfamiljer, gick in mycket tidigt i det militära. Uppgiften att Napier blev fänrik som 12-åring kommer från den anförda källan Nordisk familjebok och årtalet angives där med ett "redan" framför sig som gör att man nog kan utgå från att det inte är ett tryckfel. /FredrikT (diskussion) 27 januari 2015 kl. 17.24 (CET)

Innocent bystander: Jo, då verkar nog artikeltexten vara rätt (tills nyligen, jag tror inte den senaste ändringen stämmer..?)? Jag vet inte vad du tänker på med dubbelfel? Det blir fel med väst och öst, men jag läste först meningen som att man av misstag råkade hamna 3* väst om observatoriet, och det var därför som man hade en avvikelse på 3* (sedan hade ju 3' västerut väl gett ... 14°X', beroende på hur många minuter (?) det går på en grad ;) och 3° väster hade för den delen gett 12°, om observatoriet hade legat vid 15° som jag nog först tolkade in). I själva verket hade man gjort en "korrigering" från där observatoriet låg (18°3' Ö) som inte gav exakt 15°, om jag fattat det rätt. Jag tolkade att observatoriet låg vid 15° Ö, alternativt 15°3' Ö.

Taxelson: om jag fattat det rätt så låg tidsmeridianen ändå först 15°3' Ö, så i så fall är din ändring delvis fel (om du inte går på källor, för i så fall är det nog du som har rätt ;)). Placeringen av observatoriet låter riktig utifrån hur jag förstår det nu.

Tack FredrikT. Det var just det att inte bara att börja i det militära som 11-12 år gammal utan att också vara officer som fick mig att reagera, men bra med bedömningen (förutom att du faktiskt kontrollerade mot källan :)). flinga 27 januari 2015 kl. 19.50 (CET)

Flinga, tyvärr har jag inte hittat någon källa, men jag förstår inte riktigt din text ovan - någonstans verkar grader och minuter ha blandats ihop. Nåväl, det frågan gäller är alltså om man 1900 flyttade normalmeridianen 3°0' eller 3°3' åt väster, och därmed klocktiden +12 minuter eller +12 minuter och 12 sekunder. Vi behöver alltså en källa för just detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.10 (CET)

Hm, Ugglan hoar: "För Sverige infördes denna reform 1878, då Sveriges borgerliga tid bestämdes till detsamma som medelsoltiden för den meridian, som ligger 12 minuter västligt från Stockholms observatoriums meridian." Det skulle då betyda att tiden faktiskt utgick från 17° 51'E, vilket ger tidsskillnaden 11 minuter och 36 sekunder vid flytt till 15°E.Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.22 (CET)

Jag trodde (i min senare tolkning) att det var som så att man valde en meridian som låg 3° från observatoriet (och att den var 15°3'). Men hmm. För mig komplicerar det ju lite att jag inte kan det här med grader och minuter.. (sedemera 14m12s väst om Stockholms observatorium, enligt NF, vilket inte säger mig så mycket, men vilket alltså ska motsvara 15° Ö). (Tar mig friheten och lyfter ur ditt svar ur det jag skrev, för att få överskådligare diskussion.) flinga 27 januari 2015 kl. 20.31 (CET)

Flinga, ja, det kan vara lite krångligt, särskilt då minuter och sekunder betyder två olika saker. Men så här: Runt hela jorden är det ju 360°=24h (vanligen räknar man 180° åt öster och 180°åt väster). En (geo)minut(') är 1/60 grader(°), och 60 sekunder(") är en minut(') (samma som för tid, alltså). Men det betyder att 15° → 1h, 1° → 1/15/h = 4 min och 1'→=4/60/min=4 sek. Om du nu blev klokare av det...

Sveriges s. k. borgerliga tid är i denna mening universell tid. Densamma antogs enligt i almanackan närmare angifven uppgift genom lag gällande från och med 1900 och beräknas lika med lokaltiden för den meridian, som går en timme östligt om Greenwich eller närmare bestämdt 12m 14s västligt om Stockholms observatorium, mellan städerna Örebro och Askersund. Då kan vi alltså baklänges räkna ut tiden vid Stockholms gamla observatorium, till 1h 12m 14s vilket motsvarar 15+12/4°14/4'=18°3'30"E (vår artikel säger 18°03′17″Ö, så det får väl duga som närmevärde). Men detta säger inte att det faktiskt var därifrån den gamla tiden beräknades. Särskilt som den källa jag angav ger en annan utgångspunkt för denna... Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 21.51 (CET)

Nu tror jag det är löst. När ugglan säger 12 minuter västligt från Sthlm obs, så menas faktiskt didsminuter, d.v.s 3°. Detta framgår av att det senare i texten står: Den nu i Sverige använda medeleuropeiska tiden skiljer sig med blott 14 sekunder från den äldre svenska borgerliga tiden. Det är alltså jag som hade fel. (Förövrigt anser jag att decimalform är en bra uppfinning!) Ska försöka justera enligt detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 22.37 (CET)

(utdrag) @Flinga: Nu har jag tittat över transkriptionerna i artikeln. Vad gäller partifärger har jag just nu ingen åsikt. Men jag har svurit många gånger över våra svårhanterade faktarutor angående partifärger (varje parti måste ha sin egen partifärgsundermall); är det det som spökar också här?--Paracel63 (diskussion) 19 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Toppen! Fint att den biten blev gjord. Med partifärgerna tror jag inte det är problemet (i detta fallet definieras färger som hexadecimala rgb-koder direkt i tabellen), såvitt jag såg senast finns det en diskrepans i antalet partier och vilka partier vissa ledamöter tillhör, mot engelska Wikipedia. Det kan förstås handla om partibyten eller nya partier, men såg lite rörigt ut. flinga 20 februari 2015 kl. 15.00 (CET)

§Estonia

(Tänkte att faktafrågor passade bäst.) Någon med kunskap får gärna kika på redigeringar av 83.209.200.65 som ändrar sifferuppgifter om passagerarlistor i Estonia. Jag vill minnas att vi har haft problem med liknande förut? /Hangsna (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.00 (CET)

dessa diskussioner har pågått i många år. Jag återställde först i de inledande delen till vad som stått där en längre tid men lät avsnittet passagerarlistor svälla ut (orkade inte läsa igenom det). Sedan tog någon tag i det avsnittet och skar bort det mesta, och sedan har det börjat igen med det eviga fnulandet i det avsnittet.Yger (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.12 (CET)

Tillbakarullade. En blogg som källa... Riggwelter (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.14 (CET)

Det behöver nog göras en längre tillbakarullning, med tanke på att den rullningen som gjorde gick till en robotredigering, som det nämnda IP-numret också redigerat innan. Samma sak vid den förra återställningen... /Grillo (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.53 (CET)

§ugriska språket

Hej! Min bror brukar berätta om att för 300år sen tillbaka en rikman tog sin familji,tjänstefolk ca 1000per även boskap och har vandrat från Xinjan Öster om Kina till NordPollen och talade uiguriska en angränsande turkspråk och släkt med tatariskan. och när jag ser programmet eller bara hör om samer då har jag frågan är jag är en av de?? jag är jätte nyfiken. Jag föddes i Kina växte up i Kzakstan ,bodde i Ryssland och nu 15år som jag bor i Sverige.

Mvh irma maxot

När du skriver Nordpolen, menar du då den nordligaste punkten på jorden eller norra Polen?- Tournesol (diskussion) 9 februari 2015 kl. 00.10 (CET)

Det eventuella sambandet mellan turkspråk och finsk-ugriska språk, dit samiskan tillhör, är såvitt jag kan förstå klart ifrågasatt. Finns det något samband ligger det i varje fall inte bara 300 år tillbaka i tiden.--Skogsfrun (diskussion) 9 februari 2015 kl. 07.20 (CET)

Däremot har finsk-ugriska språk talats långt i öster/sydöst till ganska sen tid. Se kamassiska.--Paracel63 (diskussion) 12 februari 2015 kl. 01.11 (CET)

§Shapefiler Norden eller Europa

Är det någon som vet var man kan hitta gratis shape-filer över Europa eller åtminstone Norden?--Skogsfrun (diskussion) 12 februari 2015 kl. 17.51 (CET)

Natural Earth Data har public domain shapefiler för hela världen. Lsj (diskussion) 12 februari 2015 kl. 18.01 (CET)

Tack! Jag borde dock ha specificerat att jag behöver Mercators projektion. Har bara hittat andra varianter där. Kanske har jag inte letat tillräckligt.--Skogsfrun (diskussion) 12 februari 2015 kl. 18.11 (CET)

Här är en lista med fria GIS-sajter. Kanske någon annan som har vad du behöver? Annars går det ju till nöds att transformera mellan projektioner. Lsj (diskussion) 12 februari 2015 kl. 20.18 (CET)

Shape-filer innehåller strängt taget bara listor med koordinater. Du kan projicera om dem till vilken projektion du vill. Rotsee (diskussion) 12 februari 2015 kl. 20.49 (CET)

Tack för era svar! Jag ska se var jag kan få fram. Jag har för mig att jag tidigare har försökt transformera om en världskarta från Natural Earth Data till Mercator men att resultatet inte blev igenkännliga statsgränser. Ska kolla igen!--Skogsfrun (diskussion) 13 februari 2015 kl. 07.04 (CET)

Ha, nu lyckades jag med hjälp av QGIS! Utan era goda råd hade jag nog inte testat igen. Suveränt!--Skogsfrun (diskussion) 15 februari 2015 kl. 15.24 (CET)

§Koldioxid

Varför är koldioxid en farlig/giftig gas att inandas men går helt bra att dricka (kolsyra).

Det beror på hur mycket du andas in. Den lilla mängden som finns i dricka är ofarlig att andas in. Koldioxid är inte speciellt farligt, det krävs ganska mycket innan man får några problem. - Averater (diskussion) 13 februari 2015 kl. 18.43 (CET)

Koldioxid är inte giftig. Det som händer om man andas in koldioxid är att man andas in det i stället för syre och därför kvävs. /ℇsquilo 13 februari 2015 kl. 19.47 (CET)

Där det finns koldioxid finns det, efter vad jag förstått, ibland också samtidigt kolmonoxid, vilket är farligt. -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.53 (CET)

Koldioxid används ibland i fasta brandsläckningssystem. Där trycker koldioxiden undan luften, så att det inte finns syre för elden att utnyttja. Det betyder samtidigt att det inte heller finns syre att andas. Sjö (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.20 (CET)

Nu spekulerar jag lite: enligt 1177 och Internetmedicin finns det en koppling mellan pH och koldioxidhalt i kroppen: högt CO₂ gör vävnaderna sura. Det kan vara det som är den fysiologiska orsaken. Sjö (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.31 (CET)

Koldioxid är värre än att det enbart ersätter syre. Att ta ett andetag utan syre (till exempel ren helium eller kvävgas) är ingen fara alls. Tar man flera andetag på kort tid kan det bli problem. Att ta ett andetag ren koldioxid är däremot mycket obehagligt och ger huvudvärk resten av den dagen (egen erfarenhet, rekomenderas inte). Detta då blodets hemoglobin kan inehålla antingen syre eller koldioxid, men inte kväve eller helium. Därför kvävs man mycket effektivare av koldioxid än av enbart av syrebrist.

Att man använder koldioxid vid släckning är att det förutom att blåsa bort luftens syre blir väldigt kallt när man släpper ut det. Men det var ju inte riktigt vad frågan handlade om.

Kolmonoxid är däremot riktigt farligt då det mycket effektivare än både syre och koldioxid binder till blodets hemoglobin gör att man kvävs med relativt små mängder. Om man har höga halter av koldioxid på grund av en förbränning (grill, öppen spis eller brasa) då finns det också mycket kolmonoxid vilket är farligt. Om koldioxiden däremot kommer från andning eller brandsläckare finns ingen kolmonoxid vilket då är ofarligt (men vid höga halter obehagligt). - Averater (diskussion) 14 februari 2015 kl. 11.00 (CET)

Koldioxid är farligare än helium eller kvävgas eftersom blodet kan ta upp koldioxid. Normalt sett så transporterar ju blodet koldioxid från cellerna till lungorna så att vi kan andas ut det. Om man i stället andas in koldioxid så tas det upp igen och transporteras ut i blodomloppet på nytt. I fasta eldsläckningssysyem tror jag att koldioxid (kolsyra) är rätt ovanligt. Man brukar använda Argonit eller någon annan mix av ädelgas och kvävgas i stället. Det är framför allt i bärbara släckare som kolsyra är vanligt. Ifall det blidas kolmonoxid vid förbränning beror på hur god syretillgången är i själva brandhärden. I en grill eller brasa är den ganska dålig, så där bildas det kolmonoxid. I en ässja eller en modern bilmotor är syretillgången forcerad, så där bildas det väldigt lite kolmonoxid. /ℇsquilo 15 februari 2015 kl. 08.01 (CET)

§Espanjöll

Just hittat: es:Categoría:Asteroides descubiertos desde el Observatorio Astronómico de La Sagra. Min fråga är hur den här kategorin ställer sig emot min ganska nyskapade Kategori:Astronomiska upptäckter av OAM. OAM=Observatorio Astronómico de La Sagra, ingen diskussion om det, men min fråga är om det är samma preposition i dessa två kategorier? Jag har kategoriserat dem som att det är instrumentet OAM som är upptäckare, (det blir ofta så när det är automatiska verktyg som söker av himlen) medan det samtidigt finns möjligheten att spanjorerna har kategoriserat efter var upptäckten gjorts. Men jag är es-0, så jag klarar inte avgöra saken, och det är alltför liten skillnad för att jag ska lita på Google. -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.39 (CET)

Min sambo, som är spansklärare på gymnasienivå, säger att 'desde' i det sammanhanget betyder 'från'.//Hannibal (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.47 (CET)

Hittar du någonstans du kan trycka på "tack" till sambon, så gör det från mig! -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.59 (CET)

Utfört :-) //Hannibal (diskussion) 15 februari 2015 kl. 00.20 (CET)

De fyra teleskopen vid det astronomiska observatoriet i La Sagra kan tydligen både arbeta automatiskt (robot) och fjärrstyras från Mallorca. Arbetar de som robot så får man väl förmoda att avsökningsområde etc bestäms av mänskliga operatörer. Prepositionen "från" fungerar väl bra, vilket som. --Xauxa (diskussion) 21 februari 2015 kl. 20.33 (CET)

Om man letar efter objekt inom solsystemet så är avsökningsområdet nog ganska förutbestämt varje natt för en robot. Man tittar normalt i ett område runt Ekliptikan och man ska hålla sig så långt från månen som möjligt. Dessutom är det lättare om man hittar objekt i opposition, men det varierar beroende på vad man letar efter. De objekt som oftast inte ligger i Ekliptikan, dvs kometer, hittas istället ofta av amatörer.

Jag började skapa dessa kategorier efter upptäckare, för att slippa de långa listorna över upptäckter i biografiartiklarna. Instrumentkategorierna blir ju då lite udda fåglar, men de står ju för lejonparten av alla upptäckter idag. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 08.50 (CET)

§pengar

Hej jag bidrar gärna ekonomiskt.Är lite datorovan o har inte hittat er mail-adress. Vill heller inte använda mina visa som betalning utan betala via faktura . Ursäkta att jag skriver på fel plats.--81.231.96.242 (diskussion) 2015 februari 20 kl. 11.39‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Pingar Jan Ainali eftersom jag själv inte vet vilka doneringsmöjligheter som finns. Nirmos (diskussion) 20 februari 2015 kl. 12.25 (CET)

Det går att donera pengar on-line via Wikimedia Sveriges webbsida (här). Det går också att donera pengar på det gamla vanliga sättet, till Bankgiro 5822-9915. /ℇsquilo 20 februari 2015 kl. 14.29 (CET)

Jag antar att frågeställaren frågar på grund av gåvobannern som väl dykt upp på sistone. Jag vet inte säkert, men tror att den här länken leder till samma insamling (?), och där finns olika betalningsalternativ. Jag vet inte heller om en donation till Wikimedia sverige (länken ovan) går till serverdrift och själva webbsidans omkostnader, om det är just det man kanske vill skänka pengar till? flinga 20 februari 2015 kl. 14.55 (CET)

Donation till Wikimedia Sverige innebär stöd till Wikipedia-relaterade projekt i Sverige. Wikimedia Sverige får annars en del av sina inkomster från de pengar som alla donerar centralt till Wikipedia. Så i någon mån handlar det om samma pengar. Apropå e-postadress, så finns länken "Kontakt" till höger i rutan högst upp på denna sida. Länk: [1]. Men det går lika bra att ställa frågan här. :-)--Paracel63 (diskussion) 21 februari 2015 kl. 00.23 (CET)

§Oförblommerat (språkfråga)

"Vi ber oförblommerat om ursäkt för frågan. Den leder tanken fel och skuldbelägger både individer och en utsatt grupp." Så skriver [2] redaktionen för Studio Ett efter intervjun med Israels ambassadör i Sverige.

För mig känns det som en lite skev användning av ordet: Kan man egentligen själv säga att man oförblommerat ber om ursäkt? (Den rätta användningen vore, tycker jag, när någon annan sade "redaktionen bad oförblommerat om ursäkt").

/NH 22 februari 2015 kl. 16.56 (CET)

Det spelar väl ingen roll vem som ‘utan förskönande omskrivningar’ svarar på frågan? Det kan både du och jag.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.35 (CET)

Visst kan vi det. Men min fråga är om ordet kan användas så. /NH 22 februari 2015 kl. 17.41 (CET)

Jag har dock aldrig hört att det finns någon inskränkning i användandet.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.48 (CET)

Inte det vanligaste sättet att använda ordet, men ändå språkligt korrekt, skulle jag säga. //Vätte (diskussion) 22 februari 2015 kl. 18.10 (CET)

Jag misstänker att de kanske snarare menade "förbehållslöst"? /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.39 (CET)

§Borisovka

Skulle just skriva en artikel om staden Borisovka vid Vorskla i Ryssland, baserat på svensk uppslagsbok, men hittar inget om staden på tyskspråkiga eller engelskspråkiga wikipedia. Staden skall enligt första upplagan ha legat i guvernementet Kursk, andra upplagan skriver bara i trakten av Kursk.

Engelskspråkiga wikipedia listar tre platser i Kursk oblast varav dock ingen har artikel:

• Borisovka, Khomutovsky District, Kursk Oblast, a village in Maleyevsky Selsoviet of Khomutovsky District
• Borisovka, Lgovsky District, Kursk Oblast, a selo in Borisovsky Selsoviet of Lgovsky District
• Borisovka, Shchigrovsky District, Kursk Oblast, a village in Okhochevsky Selsoviet of Shchigrovsky District

Dessa kallas alla "village" men Borisovka skall 1926 ha haft 20.196 innevånare och en omfattande handel och läderindustri. Tyvärr är jag för dålig på ryska för att leta där. En googling ger flera träffar på engelska med bilder och omnämnanden av en ort vid Vorskla med namnet, tyvärr inte särskilt mycket historik över orten. Någon som känner till om den finns under annat namn på någon wikipediaversion? Någon med kunskaper i ryska kanske kan hjälpa till med mer information? Med vänlig hälsning. --FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 15.10 (CET)

Orten har tydligen överförts till Belgorod oblast: de:Borissowka (Belgorod). Av Google Maps att döma finns fortfarande Kominterngatan, Leningatan, Proletärgatan, Kaliningatan, Frunzegatan och Sovjetgatan där./Annika (diskussion) 23 februari 2015 kl. 16.05 (CET)

Tack, det måste vara den. Tyckte först att innevånarantalet såg lågt ut, men 1877 fanns 17.500 innevånare vilket 1926 mycket väl kan ha ökat till 20.000. Nästa siffra med 10.000 innevånare är från 1959, om det är Stalins utresningar eller andra världskriget som minskat innevånarantalet kan jag inte avgöra men det förefaller rimligt.--FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.21 (CET)

§Transkription

Hur skall Dons biflod skrivas på modern svenska? "Khoper" eller "Khopjor"? Båda formerna har länkar till sig. Att formen "Choper" är föråldrad utgår jag ifrån. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.18 (CET)

Floden stavas Хопёр på ryska, vilket borde resultera i stavningen Chopjor på svenska (se Ryska alfabetet), om nu inget annat inarbetat svenskt namn finns.--Pjred (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.31 (CET)

Tack! Jag tvivlar på att den gamla skrivningen kan räknas som inarbetad. Däremot bör det givetvis finnas omdirigeringar från alla varianterna. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.38 (CET)

Ingen av de nämnda transkriberingarna ger träff i ne.se, vilket väl får tolkas som att denna biflod är tämligen litet känd i Sverige och att det nog därför är tveksamt om det finns någon "allmänt etablerad" svensk form. /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.38 (CET)

Stavningar som börjar med Kh är engelska former, och förekommer i nyhetsartiklar översatta från engelska. Det är vanligt att artiklar om utlandet kommer till så, eftersom många fler svenska journalister kan översätta från engelska än från ryska. Men stavningar med kh är egentligen fel på svenska och vittnar om dålig kunskap om landet man skriver om.--BIL (diskussion) 28 februari 2015 kl. 00.31 (CET)

Även norskan har vad jag förstått "Kh", vilket var det som vilseledde mig i detta fall (tillsammans med länkarna). Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.11 (CET)

§Uttryck för neutrumböjda bestämmare till nominalfraser vars substantiv är utrer?

Vad kallas språkliga konstruktioner i stil med "det egentliga Handelsbanken" eller "det gamla Boden" där bestämmarna inte är böjda efter huvudsubstantivets egentliga grammatiskt genus, utan i neutrum då nominalfraserna i de givna konstruktionerna övergått från att vara normala substantiv till att vara begrepp/namn ("Handelsbanken" och "Boden") - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 14.49 (CET)

Ingen aning, men "det egentliga Handelsbanken" klingar illa i mina öron, så jag är inte säker på att ordet förlorat sitt genus.

andejons (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.10 (CET)

Exemplet ett nytt Nya Zeeland är illa valt eftersom land är neutrum. Bättre då med ett nytt Göteborg eftersom borg är utrum. Där tycker jag det låter rätt med ett. Även jag tycker det låter illa med ett nytt Aalborg stadion och hade hellre sagt en ny Aalborg stadion. Jag vet inte hur Göteborg blivit neutrum och varför jag inte tycker Aalborg station är det. Antar att det har med hur länge orden funnits och att jag därför ser Aalborg i Aalborg stadion som ett adjektiv vilket inte påverkar genus medan Göte i Göteborg blivit en del i ett nytt ord med nytt genus. Men det finns nog mycket mer språkbegåvade personer som nog bättre kan redogöra för hur det "ska" vara. --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.49 (CET)

Stadion är väl ändå neutrum? Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.00 (CET)

Dubbelkollade i SAOL nu. De säger ett, även en. Jag tycker ett låter fel... --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.08 (CET)

Jag frågar inte vad ordet stadion har för grammatiskt genus i svenskan. Jag frågar vad den grammatiska konstruktionen kallas. Bilden var rolig, men jag rädd att den förvirrade de läsare som bara skummat min fråga. - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.13 (CET)

Det är nog sant, bild borttagen. /Hangsna (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.19 (CET)

För att återgå till frågan. Min tanke är att det kan vara en satsförkortning och att det som plockats bort är en apposition. I bankexemplet kan man tänka sig en fullständig satsbildning som "det egentliga (begreppet) Handelsbanken". Det är ganska lätt att hitta abstrakta begrepp i svenskan som är just neutrum, så det kan vara en orsak till att sådana här satsförkortningar blivit stelnade fraser. Jag skummade i Svenska skrivregler och Svensk grammatik (på gymnasienivå) men hittade inte något som passade. Kanske finns något här eller här.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 00.38 (CET)

Här hittade jag en ledtråd. Caztorp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 08.47 (CET)

Tack, precis den sortens användande var jag ute efter. Jag hittade några sidor på franska om användande av le + namn + bestämmande i stil med "le Paris de demain" (morgondagens Paris) som då le är bestämd artikel för maskulina substantiv i singular låter lite skumma i fraser som le La Rochelle de nos ancêtres (våra förfäders La Rochelle). @Caesar:, @Sniper Zeta: Har ni några förslag? - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 09.11 (CET)

Mycket intressant. Jag har aldrig hört talas om ett namn på den konstruktionen. Jag gillar Paracel63s analys, som jag misstänker ligger nära svaret. –CÆSAR 27 februari 2015 kl. 13.05 (CET)

Tack för den finländska länken. Att det här är så vanligt i just orts/geografiska namn kan nog spela in. Jämför "Det kalla Norden" (geografiskt namn) med "den kalla nord /…/" (inget namn). Banker är dock inga orter, så det kanske är därför ryggmärgsreflexerna hos vissa av oss reagerar på neutrum-användningen.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

Nå, säg då det gamla SEB som jag tror de flesta skulle säga snarare än den gamla SEB. Jag hade för mig att jag hade hört en term för konstruktionen, där ju något slags stelnat uttryck med ett ursprungligt grammatiskt genus inte längre (eller alltid) hanteras så. - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.44 (CET)

Påminner mig om skillnaden mellan "en öl" (som i "Ge mig en öl, tack") och "ett öl" (som i "Prips blå är ett öl son lanserads 1959"). /ℇsquilo 27 februari 2015 kl. 17.12 (CET)

Kanske samma regel: "Jag vill ha en öl, en sejdel alltså…" mot "Jag vill ett öl, det vill säga ett ölmärke som ska bära mitt namn…"--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.12 (CET)

§Bollebygd: uttal

Hur uttalar man Bollebygd egentligen? /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 15.36 (CET)

Precis som det skrivs, skulle jag (vars morfar var från Bollebygd och som också hade en lumparkompis därifrån) säga, fast det kanske är ett otydligt svar beroende på vilken dialekt e dyl man talar? /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.36 (CET)

Intressant - då har jag uttalat det fel hela tiden. Jag säger Bållebygd. Fast jag är ju norrlänning och med Boll så tänker jag ju på Bollnäs, och det namnet uttalas ju som ett å. /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 18.21 (CET)

Jag och flera jag känner uttalar det också med å. Thoasp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.20 (CET)

Ortnamnet uttalas Bållebygd. Jag har själv besökt orten vid ett flertal tillfällen, då min mor bodde där under en period efter att jag flyttat till Skåne. /Annika (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.34 (CET)

Förtydligande: även jag uttalar det med ett som "å" uttalat "o", men så uttalas ju o i otaliga svenska ord (lov, moln, skrov, korridor, noll etc) så det var inte så jag tolkade den ursprungliga frågan. Jag trodde mer den handlade om betoning o dyl. /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 23.54 (CET)

Svenskan är inget lätt språk, märker jag… :-) Alla förutsätter här att o ska uttalas [u:], men det gäller väldigt sällan före dubbeltecknade konsonanter. Där är väl standarden istället [ɔ]. Angående betoningen tror jag (jag är inte från orten utan uppvuxen flera mil därifrån) att det är betoning på första stavelsen och ingen tydlig sekundärbetoning/grav accent på sista.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.29 (CET)

Någon som har en källa så vi kan stoppa in hur man uttalar det i artikeln Bollebygd? /Portunes (disk) 28 februari 2015 kl. 16.37 (CET)

I Svensk etymologisk ordbok hänvisas till ’båld’ [3] om det kan vara en ledtråd?Wvs (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Bollnäs, Bollebygd, Bollerup... Finns det ö h t något svenskt ortsnamn som börjar med "Boll-" och där o:et inte uttalas som å? /FredrikT (diskussion) 1 mars 2015 kl. 16.35 (CET)

Det finns ortnamn som förvisso inte börjar på "Boll-" men som ändå borde följa samma regler, t. ex. Romme. Tomelilla är jag osäker på. Edaen (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.12 (CET)

Tomelilla uttalas Tomelilla, medan Domme i Fru Alstads socken uttalas Dåmme och Tollarp uttalas ju Tållarp. /Annika (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.24 (CET)

En minoritet av infödingarna i Bollstabruk får ibland o-et att låta som ett misshandlat 'a'. -- Innocent bystander (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.02 (CET)

§Uttal av korta o och å

De flesta korta å uttalas ju som i måste och åtta. Och en del korta o uttalas som i moster och Otto. Men sen finns det en hel del korta o som uttalas som korta å, till exempel i boll, stopp och omkomma. Hur kommer det sig att det blivit sådan diskrepans mellan stavning och uttal i de här fallen? Har orden tidigare uttalats annorlunda? Eller varför har man valt att stava dem med o? Har det att göra med att det svenska språket ligger lite snett jämfört med många andra europeiska språk gällande uttalet av U och O? ⬤Bοⅳⅰе 28 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

En liten genomsökning av dessa uppslag i SAOB tycker jag visar att det också kan bero på släktskap med andra ord, där vokalen kanske uttalas annorlunda, tex "måste" relativt "må". -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 15.59 (CET)

Orden har uttalats annorlunda å är ju egentligen en diftong ao och uttalas ju så i vissa dialekter. Sedan har ju även ord som stavas med o ibland varit diftonger - jag misstänker att det varierar men någon som är bättre på språkhistoria kanke kan ge ett utförligare svar.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.23 (CET)

Å har ju ursprungligen utvecklats ur långt a. Detta stämmer inte i alla fall, eftersom stavningen ändrats. Varför namnet "Otto" uttalas med o-ljud vet jag inte. "Moster" kommer ju av "mors syster". Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.29 (CET)

Namnet Otto är ju inlånat från tyskan uttalas ju där med å - det svenska uttalet har troligen tillkommit på grund av stavningen. Jag undrar om inte uttalet med å i exempelvis måste och boll motsvarar ett fornsvenskt a (boll kommer ju från det fornsvenska balle) som blivit å under påverkan från tyskan. I bland annat dalmål finns ju uttalsvarianter som mast i stället för måste. I stället är det moer och koer som uttalas med diftonger.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.47 (CET)

§vem äger rätten att tillverka en zundapps motor.

Jag vill få kontakt med det företaget som har rätten att tillverka denna unika motor.--79.136.64.93 (diskussion) 2015 mars 4 kl. 05.12‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt den här artikeln verkar kinesiska Xunda Motor Co. i Tianjin ha köpt både tillverkningsmaskiner och namnrättigheter. Mer info. Kanske kan du få hjälp härifrån. Med tanke på att Xunda Motor Co. loggade in där senast 2007 och att www.xyxdmotor.com verkar vara en parkerad sajt idag kanske även Xunda lagt ner?--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.26 (CET)