Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.
För redigerares frågor angående basala persondata i artiklar, se Wikipedia:Persondatafrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Brokota klär och grodlår på fredagarna[redigera | redigera wikitext]

I olika källor, tror jag, åtminstone delvis populärkulturella, har jag hört att dalkarlarna under dalaupproret <dalupproret> klagade på:

  1. att det på slottet förekom "mång främmande sätt, med utskurne och brokota klär" (utskurna och brokiga kläder) (citerat ur minnet)
  2. att man hört att man på slottet åt grodlår på fredagar (fastedagen, då man inte åt kött från djur - bäver och gissningsvis även groda kunde åtminstone överklassen äta under förevändning att dessa levde i vatten och alltså var en slags fiskar)

Stämmer detta? Delvis är det lite sådär att man kan undra om det är för bra för att vara sant. För många år sedan letade jag källor, och fann väl någon viss indikation, ett kort omnämnande i någon gammal inscannad bok, på att iaf delen om kläderna var sant. Vore kul med lite mer ljus i frågan, om någon har möjligheten att lysa.. eh.. ge upplysning.

Mvh, flinga 1 november 2017 kl. 15.20 (CET)

Historien om maten verkar falsk. Fastan är en katolsk sedvänja, och på slottet höll man troligen ingen annan kost på fredagar än resten av veckan. Det borde i så fall funnits betydligt fler djur att uppröras över.
andejons (diskussion) 2 november 2017 kl. 08.00 (CET)
Klagandet över de brokota och utskurne kläderna stämmer och finns dokumenterat i dalkarlarnas klagskrift till kungen. Jag upplever dock att det i kungalojal anda delvis valt att feltolkas och gärna så att man ger dalkarnas klagomål något av ett löjets skimmer. Egentligen klagar ju dalkarlarna att de påförts extra skatter med hävnisning till statens dåliga finanser. Deras klagomål handlar ju då om att det skicker dem i ögonen att se fogarna börja gå i kläder med synliga dyrbara brokiga sidentyger samtidigt som de själva påförs högre skatter med hänvisning till rikets dåliga finanser.FBQ (diskussion) 3 november 2017 kl. 19.40 (CET)
(Att länken jag skrev blev röd skvallrar kanske om att det är något här som jag inte har full koll på.. :p)
Då kanske det om brokiga och utskurna kläder, medan det om grodlår bara är fiktivt.
Jag tänkte som så, att detta kunde vara före reformationen eller snart efter. Det är väl möjligt att man fredagsfastade bland vanligt folk några årtionden efter reformationen, ändå? Men man vet kanske att man inte gjorde det på slottet?
FBQ: Förstås, så har det nog använts, ja.. jag vet inte i vilken mån jag har kopplat.. man tänker ju nog i alla fall att temat är slöseri och lyx. Kontexten skattehöjningar tillför helt klart mera klarhet.
andejons och FBQ: tack så långt! flinga 5 november 2017 kl. 18.57 (CET)
Vill minnas att Historieätarna omtalade Bäver som fisk, dvs något som kunde ätas på fastan. -- Innocent bystander (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.10 (CET)
Jag blir inte riktigt klar över frågans tid. Om det är upproret Dalupproren på Gustav Vasas tid, så är fastereglerna säkert aktuella. Åtminstone före Hertig Karls tid var de nog allmänt efterlevda (åtminstone som ideal). Avses istället 1743 års uppror, vilket jag först, antagligen felaktigt, trodde, är de däremot knappast aktuella. Taxelson (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.42 (CET)
Tittade hos Starbäck, där sägs klagomålet över klädedräkten vara en av de punkter dalkarlarna för Gustav Vasa i samband med Daljunkerns uppror. De klagar även över "Lutheriet" i Stockholm men kan inte se något specifikt om konsthållningen vid hovet.FBQ (diskussion) 5 november 2017 kl. 21.22 (CET)
(Krock med FBQ): Taxelson: Dalupproren på.. (Gurra V blir ju tvetydigt, I-Gurra.. nåja..) Gustav Vasas tid gäller båda påståendena, som jag har fattat det. Bra att jag därmed fick tillfälle att klargöra. (Tror ni jag är inne på rätt Viken i länken jag lade till i den artikeln? Rimligen, tänker jag, jag känner inte till något annat Viken som hade passat i sammanhanget, att ge i gåva till Norge.)
FBQ: intressant! Tack! flinga 5 november 2017 kl. 21.27 (CET)

FBQ: om du har Starbäck framme.. finns det där kanske något citat som vi kan infoga i dalupproren? Utsagan verkar ju så att säga lite känd, och då är det ju bra om vi kan upplysa om den/kasta lite ljus på. Likaså verkar det finnas Vasa-POV (att döma av disk-sidan) i den artikeln att markera för/jobba med. flinga 5 november 2017 kl. 22.21 (CET)

Förlåt, har varit lite upptagen. Kan citera Starbäck om någon timme eller så när min son lagt sig. Starbäck har säkert inte den ordagrannaste återgivningen - vet att jag har den även i modernare litteratur men det kommer nog att kräva lite letande för att hitta...FBQ (diskussion) 6 november 2017 kl. 19.06 (CET)
Om upplösningen av dalaupproret skriver Starbäck att dalkarlarna framförde fem villkor till Vasa: "3) att ingen ny tro eller luthersk lära skulle dem påföras; 4) att de många främmande sätt med uthackade och brokiga kläder, som då nyss i konungens hof uppkomne voro, skulle afläggas, och 5) att alla de som åto kött fredagen eller lördagen skulle brännas eller eljest aflifvas.
Af dessa vilkor biföll konungen det första och andra. Hvad beträffade det tredje och femte, bad konungen dalkarlarne icke bekymra sig om lärdomen; konungen skulle väl sörja för dem, efter de deruti icke hade förstånd. Rörande den fjerde punkten åter, svarade konungen, »att han icke ville blifva mästrad af dem, på hvad sätt han klädde sitt hoffolk, sina drabanter och andra. Han måste rätta sig efter andra potentater, kejsare, konungar och furstar, efter som vi svenskar icke vore mer getter eller svin än de.»" Finns på Projekt Runeberg. [1] Jag sökte på "brokota" och "brokiga". /Ascilto (diskussion) 6 november 2017 kl. 19.23 (CET)
Ah, tack Ashilto, du hann före. Sedan omtalas kläderna redan de första tolv punkterna som skickas till kungen öfver att sönderskurna kläder begagnades vid hofvet - de fem punkterna var dalkarlarnas svar på kungens svar.FBQ (diskussion) 6 november 2017 kl. 21.18 (CET)
Sönderskurna kläder: Det upprörande bör alltså ha varit att det var fråga om konfiskerade kyrkliga textilier, såsom mässhakar o.d. som användes på detta profanerade sätt. Taxelson (diskussion) 7 november 2017 kl. 13.47 (CET)
Jisses, hiskeligt! Det var ord och inga visor, om köttätande på fredagarna... så långt alltså vad Vasas krönikörer/historiker hävdar, förmodar jag? Lite är det som att ju mer vi utreder det här, desto fler frågor dyker det upp.
  • Vad av det här tror man vetenskapligt på idag? Eller går det mesta inte att utröna vad som är sant och vad som är falskt? (Vilka är källorna?)
  • Det om kläderna framhålls som förlöjligande.. eller alltså, för att förminska upproret. (Här har nu förts omfattande amatörhistoriskt analyserande med olika parter.) Någon reflekterade att det om köttet kunde ses som ett klagomål på lyx också, men gav sedan mer argument för min idé att det också kan vara för att svartmåla oppositionen, extremistiska antireformanter, som denne någon då formulerade det, både löjliga och blodtörstiga. Tror man på att de verkligen hade det kravet? Låg straffet i paritet med gällande juridiska normer? Var avhållsamhet från kött på fredagar fortfarande norm i Sverige på 1520-talet? Fastade man även lördagar, eller var kom det ifrån?
Taxelson: vet man det? Jag tycker på rak arm att det låter tveksamt. Om man läser Starbäcks sammanfattning av vad som ska ha hänt (välan baserade på kungens källor, återigen, förvisso) så låter det inte som att det har med det att göra. Tidigare i redogörelsen: "Dalkarlarne hade klagat öfver /../ att sönderskurna kläder begagnades vid hofvet /../ bruket med de sönderskurna kläderna beklagade konungen, hade ingen tvungit dertill och den det gjorde, hade sjelf skadan deraf, hvarken konungen eller någon annan herre ville gifva sina svenner mera kläde derför, att de skure sönder dem". Jag associerade till att man kan tänka sig att mer kläde går åt om man ska ha kläder med slitsar, tyget går inte att återanvända, och brokigt dyrt tyg, i sammanhanget höjda skatter. Men återigen, kungens skrivare kanske dribblar bort frågan? Sönderskurna kläden, pratar man egentligen om det så verkar det mer lurt. Samtidigt, återigen kontra: detta var väl före reformationen egentligen satt igång? Hade man börjat konfiskera material från kyrkor redan?
Tack alla! för alla inlägg och forskningen. flinga 7 november 2017 kl. 23.53 (CET)
@Flinga: Vad som var fastepraxis bland dalaallmogen på 1500-talets början vet jag inte om man vet eller kan veta. Fredagar, onsdagar och lördagar har i kristen tradition varit fastedagar i varierande grad - på onsdagen förråddes ju frälsaren, på fredagen korsfästes han och på lördagen låg han död i graven. I en kosthållning som var enahanda och spannmålsbaserad är det inte svårt att tänka att i den mån man hade möjlighet att äta kött så gjorde man det på andra dagar än dessa tre. Ärtor och fläsk och "pannkaka" på torsdag om man hade, t.ex! (standardmatsäck var ännu på 1800-talet i övre dalasocknarna en tjock gröt) Man kan också tänka sig att det fanns andra religiösa reformröreler i svang under den oroliga tiden som strävade efter strängare efterlevnad. Tanken att olyckor är ett straff för att man övergivit Guds väg, och att man måste omvända sig för att stilla Guds vrede, är en mycket stark tankefigur i kristen tradition. En ogudaktig kung är en katastrof, och en kung som inte håller sitt folk i Herrans tukt och förmaning ungefär lika illa. Kungen måste straffa de ogudaktiga, annars drabbas hela folket - en tanke som reformationen ingalunda mildrade, men delvis omtolkade vari ogudaktigheten låg. Jag minns inte när kyrkornas silver och textilier konfiskerades och är därför inte säker på om skrivningen kan syfta på detta. Det kanske skedde senare? Taxelson (diskussion) 8 november 2017 kl. 11.32 (CET)
Jag citerar vad tyska Wikipedia skriver om bävrar som mat "Bäverkött äts stekt och ångat, särskild bäverns svans som tidigare ansågs vara djurets fiskiga del." Där citeras även jesuiten Pierre François Xavier de Charlevoix (text från 1754) "Angående svansen är den (bävern) helt fisk, vad som bekräftades av medicinska fakulteten i Paris och därför fastslog den teologiska fakulteten att svansens kött får ätas under fastan." --Nordelch För Wikipedia - i tiden 12 november 2017 kl. 15.30 (CET)

Tack Taxelson och Nordelch! Jag ska se om jag återkommer med mer i tråden.

Angående tråden om Karl Knutsson så såg jag att jag hade råkat kalla honom Knut i titeln. Det felaktiga Karl Bonde tänkte jag inte kalla honom, och jag kan också utlova att inte blanda in fler av Antikrundans experter i kungalängden. Karl Knutsson är hyfsat kort, men trots allt kanske förtydligandet (Bonde).. det kan vara bra att ha i alla fall inledningsvis, för det känns lite som att man annars tänker "vem?". Hur som.

Jag hade även en följdfråga på det: i vilken utsträckning användes medeltida patronymikon i sin samtid, och/eller från när? Sade man faktiskt Sverker Karlsson om Sverker den yngre, eller är det snarare något historiker lagt till för tydlighets skull? flinga 23 november 2017 kl. 15.14 (CET)

Hitta i Danmark & Norge[redigera | redigera wikitext]

När man googlar på ett personnamn + Oslo så får man förslag på motsvarigheter till hitta.se, dvs gulesider.no, purehelp.no och 1881.no samt dessutom 180.no som dock bara är tillgänglig från Norge. Men om man gör en likadan sökning på personnamn + København får man inte motsvarande förslag. Någon som känner till någon motsvarighet till hitta.se i Danmark? Och finns det någon bättre motsvarighet till hitta.se i Norge än de jag listade ovan? Alltså någon fullständig kart-, adress- och telefonnummertjänst? /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.06 (CET)

krak.dk. /Julle (disk.) 12 november 2017 kl. 15.10 (CET)
Stort tack! Perfekt. /Ascilto (diskussion) 12 november 2017 kl. 15.17 (CET)

Brokig hundfästing[redigera | redigera wikitext]

Brokig hundfästing har synts mycket på nyheterna idag. Jag lade märke till att vi inte hade den artikeln men när jag sökte fann jag Dermacentor marginatus som det stod i faktamallen att den hette brokig hundfästing. Vad jag dock inte lade märke var att det i artikeln i sveriges radio angav ett latinskt namn Dermacentor reticulatus som just nu är en omdirigering till det första latinska namnet. På enwp med flera används dock det andra namnet, och det första namnet verkar bara vara lsjbot som använt. Min fråga är nu, är dessa två namn samma art (och i sådana fall bör wd objekten slås ihop) eller är dessa 2 olika ater och jag uppdaterat fel artikel. Kolurpen (diskussion) 14 november 2017 kl. 18.01 (CET)

I marginatus-artikeln finns reticulatus i synonymlistan i inforutan.
Franskspråkiga Wikipedia har separata artiklar: fr:Dermacentor marginatus, som nämner reticulatus under rubriken Classification, génétique, och fr:Dermacentor reticulatus, som nämner marginatus bland annat under rubriken Risques de confusion och i synonymlistan. --Pipetricker (diskussion) 14 november 2017 kl. 19.31 (CET)