Wikipedia:Faktafrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Brudslöjan[redigera | redigera wikitext]

Råkade idag på artikeln Brudslöjan, Jämtland, som enligt Svensk uppslagsbok ligger i Norge. Den var tidigare kb-märkt kring det faktum att den låg på gränsen, tyvärr hade den som lagt in mallen inte förklarat om det var det personen anade. Koordinaterna som anges ligger faktiskt i Norge. Googlingsresultat säger att vattenfallet ligger precis vid gränsen, och att det nås via vägar från svenska sidan, men att det lättast nås via vägar från svenska sidan behöver ju inte betyda att det ligger i Sverige. Här det någon som vet i vilket land vattenfallet ligger eller om det verkligen har delar på båda sidor gränsen?FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.06 (CEST)

Försökte titta på ekonomiska kartan, det är inte helt tydligt, men det ser verkligen ut som vattenfallet möjligen börjar i Sverige.FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.10 (CEST)
Konsulterar man norgeskart finner man Brudesløret på norska sidan.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 09.41 (CEST)
Alla kartor jag kollat på säger ganska tydligt att själva fallet ligger ca 40 meter nordväst om gränsen. Har kollat google (sattelit och karta), eniro (flyg och karta), openstreetmap och bebyggelseregistret. De är relativt samstämmiga allihop. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 10.39 (CEST)
Frågan är hur utsträckt det är, huvuddelen verkar definitivt ligga i det stora landet i väster. Väldigt få vattenfall är punktformiga. -- Innocent bystander (diskussion) 19 april 2015 kl. 13.48 (CEST)
Jag har inte varit där men tyckte på kartorna se att det var ett ställe där det var klart brantare än resten vilket låg i Norge. Delar av forsen ovan fallet verkar dock även ligga i Sverige. Särskilt på den norska kartan där det finns gott om höjdkurvor synns ett klart brantare parti än restrerande. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.21 (CEST)
Vattenfall är väl i och för sig hyfsat punktformiga, även om inte forsar är det. Det krävs ju något slags stup för att det ska bli ett fall.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.28 (CEST)
Västanåfallet har jag besökt, och det är inte särskilt långt från där jag bor. Det är väldigt långt ifrån punktformigt. Just nu kommer jag inte in på länsstyrelsens hemsida, men minns jag rätt så är de 9 hektar som naturreservatet omfattar bara fallet, och stränderna runt det. -- Innocent bystander (diskussion) 20 april 2015 kl. 09.09 (CEST)
Av bilden i artikeln att döma så är Västanåfallet snarare en fors än ett vattenfall. Definitionen av vattenfall är ju att vattnet kan falla rakt ner. /ℇsquilo 20 april 2015 kl. 15.49 (CEST)
Borde artikeln flyttas till "Brudslöjan, Nordtrøndelag"? Jörgen B (diskussion) 22 april 2015 kl. 21.48 (CEST)
Med tanke på att den andra artikeln inte är skriven än, så kanske det räcker med att bara ta bort särskiljningen? -- Innocent bystander (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.21 (CEST)
Jag invänder mot definitionen av vattenfall, och likaså gör artikeln vattenfall (se "typer", i alla fall om det där med "egen nedfallsdam" inte är ett jättestrikt krav/om Västanåfallet har nedfallsdammar). Det är väl en fråga om idiolekt, men Västanåfallet har jag inga problem med att kalla (ett långt) vattenfall. En fors tänker jag mig något betydligt flackare (och kanske inte ens att vattnet måste forsa över stenar i en lutande eller svagt lutande stenar i hela vattendragets riktning för att jag ska kalla det vattendraget en fors). flinga 25 april 2015 kl. 17.22 (CEST)
Jag förmodar att esquilos protest handlar om huruvida vattnet "faller fritt" åtminstone en liten sträcka, eller det i stället hela vägen "rinner" på ett underlag. Jörgen B (diskussion) 29 april 2015 kl. 23.35 (CEST)

Vad är en nedfallsdamm?[redigera | redigera wikitext]

Jag tolkade inte ordet "nedfallsdamm" i artikeln vattenfall som att det skulle syfta på den sträcka där vattnet faller fritt, utan snarare på den "relativa platån" efteråt. Jag bestämde mig dock för att kontrollera saken. Då visade det sig att nedfallsdamm saknas både i SAOB och i SAOL. När jag googlade, fick jag totalt sex träffar, varan fem var vår artikel Vattenfall och dess kloner, och den sjätte handlade om "rengöring från radioaktivt nedfallsdamm". Det vore därför bra om någon kunde klargöra detta ords ursprung och betydelse. Jörgen B (diskussion) 29 april 2015 kl. 23.35 (CEST)

Troligen en hemsnickrad översättning av engelskans "plunge pool", se den engelska wp-artikeln waterfall (typ-listan).--Skogsfrun (diskussion) 30 april 2015 kl. 07.14 (CEST)
Har personligen enbart sett ordet nedfallsdamm i sammanhang där det handlat om radioaktivt stoff. (Kanske oftare som: Radioaktivt damm (från nedfall). Eller: Radioaktivt nedfall [...] det radioaktiva dammet [...].) //Vätte (diskussion) 30 april 2015 kl. 14.32 (CEST)
Jo, bara för att förtydliga, jag tänkte också att det syftade på den "relativa platån". Nedfallsdam kan mycket väl vara ett hemmasnickrat påhitt av någon. Jag uppfattade Esquilos invändning ungefär likadant, tror jag, men tyckte definitionskravet var lite strikt.. jag tror inte att det stämmer med min uppfattning om begreppet (beroende på hur strikt man tolkar "falla fritt"), men det kan förstås mycket väl också vara just jag som har en avvikande uppfattning. flinga 30 april 2015 kl. 20.58 (CEST)

Ftp format[redigera | redigera wikitext]

Jag använde Wordpad som dokument till startsidan till greekertok.se, men likväl blir resultatet kasst. Vad beror det på? Vilket program ska man använda till sin hemsida med ftp? Jag använder ftp classic. Obelix (diskussion) 9 maj 2015 kl. 13.31 (CEST)

Filen borde överföras oförändrad med ftp, så att du använder det protokollet för överföringen borde inte spela någon roll. Att du använder Wordpad som textredigerare borde inte heller spela någon roll (en del enkla textredigerare har problem med radbrytningskonventioner etc., men sådant verkar inte spela in här).
Ditt problem kanske är att sidan tolkas som HTML trots att den skrivits som ren text. I HTML tolkas all "whitespace" (mellanslag, radbyten etc.) som ett enda mellanslag, medan en vanlig konvention i textfiler är att stycken skiljs åt med dubbla radbyten.
Jag antar att du antingen måste skriva filen som HTML (några taggar räcker) eller få webbservern att berätta att filen är text/plain. Jag vet inte vad du kallar filen. Om en fils namn slutar på .txt så brukar den tolkas som en textfil, men beroende på webbserverns inställningar kanske en sådan fil inte kan nås med bara (http://)greekertok.se som adress. Med t.ex. Apache kan man vanligen ändra detta själv.
--LPfi (diskussion) 9 maj 2015 kl. 15.07 (CEST)

orts namns betydelse[redigera | redigera wikitext]

Hej. Är det nån som kan beskriva ordet ROP betydelse när det gäller ortsnamn i västernorrland har två ex som är ropnäs tjärn samt ropängen. Kan det betyda nybruten skogsmark? ropängen ligger också vid vatten kan det ha ett samband med vatten? tacksam för svar mvh Magnus

Hittar ingen källa, men noterar att namn på rop finns dels i ett bälte över mellansverige från Uppland till Bohuslän och söderut efter ostkusten samt några relativt koncentrerade områden i främst Jönköpings län, och dels ett område från främst Västernorrlands län och norrut.Fel, de finns någorlunda jämt fördelade från Småland till Norrbotten. Tittade bara på första sidan av 2 (3). Det är 208 förekomster av rop-, en max 100 i taget kan visas Allt enligt sökning på Lantmäteriets kartsök och ortnamn. Kan det inte ha med verbet ropa att göra? Ritz dialketlexikon ger kanppast något annat i detta sammanhang användbart. i SAOB hittar jag möjligen en specialbetydelse, som möjligen skulle kunna återfinnas i något våtmarksnamn, nämligen avseende "groddjurs kväkande" - men om det är så vet jag förstås inte. Jag gissar att det vanligaste är att platsen associeras med någon form av (kommunikativt) ropande. Kanske i samband med exempelvis vallgång? Eller att ett särskilt eko, kanske uppfattats vara utmärkande för platsen? Men jag bara spekulerar. Kanske Stiwed har möjlighet att ge ett med välunderbyggt svar? Taxelson (diskussion) 10 maj 2015 kl. 23.18 (CEST)
Ett exempel som kanske kan vara något liknande är Ropstensvägen i Sigtuna. Den går ned till vattnet, och där fanns för länge sedan en plats (sten) där man ställde sig och ropade efter en båt som kunde föra en över vattnet. Om detta gäller för Ropsten (gränsen mellan Stockholm och Lidingö) i Stockholm, och även för liknande "rop"-orter i Västernorrland, vet jag inte. Men Taxelsson nämner även han en koppling till vatten, dvs kan ha varit någon form av enklare "färjeförbindelse" med eka, eller liknande. --Xauxa (diskussion) 11 maj 2015 kl. 00.11 (CEST)
Jag tittade igenom ett större antal på kartan, och en överväldigande andel ligger vid vatten, och vanligen vid sådana där man bör ha kunnat ropa till någon på andra sidan att hämta med båt. I det samiska området verkar dock finnas några rop- som inte ligger så till, och antagligen är förvanskningar av samiska namn/ord med någon annan betydelse.Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 08.23 (CEST)

Hej väldigt tacksam för fina o engagerade svar. Och när jag drar mig till minnes så hade jag hört om ropsten vid Stockholm vill minnas att själva stället heter ropudden el nåt liknande. Finns just vid rop ängen i gamla avstyckningar på lantmäteriet, där det benämns rap ängen, men det kan nog vara en liten förvrängning av ordet. Jag va inne lite på nån form av bebyggelse el nybruten mark alt vall fäbod som jag nämnde tidigare. Va inne lite på förkortningen av torp som benämns ibland orp och om det kan ha kastas om. Men det verkar inte så. Dom ställen som jag nämner i västernorrland där ligger det på båda ställen fäbodar med lite uppbryten mark. Men det behöver ju inte ha nån betydelse för ordet. På bägge ställena kan man faktiskt ha ropat över till andra sidan, tjärnen ex är inte större än så. Iallafall så tackar jag o bugar för era svar. Mvh Magnus

Hej kollade på sida CEST bifogade!! där ser jag nåt besynnerligt där finns ordet rap hus, rap skjul. Betyder förvaring? på nämnda rap-änget så är det flera uppstyckade skiften och på varje skifte står en lada ca-6-8st kanske fler.Kan dessa benämnas som förvaring? Och som jag trott att rop och rap bara var en formuleringsmiss, men isåfall betyder det då att rop betyder det som ni gett ex på. Och vi har nu "kanske" helt plötsligt 2 betydelser. Vem vet? intressant är det iallafall tycker jag, tack mvh Magnus

Ja, rap- är säkerligen ett annat förled än rop-, eller kanske flera. Verkar finnas en del samiska ock kanske också finska namn, vars innebörd jag inte kan svara på. Angående Rappestad i Östergötland finns en härledning till fornsvenska rapa i betydelsen falla, rasa (kanske om jordslänt e.d). Se referens i länkad artikel. Kanske denna betydelse kan vara relevant på andra håll också. Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 19.29 (CEST)
Angående ladorna. Jag tror inte att dessa har givit namn åt änget. Lador har säkert funnits på varje någorlunda värdefull täckt, och alltså inget som fungerar som kännemärke och namnet är gissningsvis betydligt äldre än ladorna, vilka gissningsvis kommit dit i samband med senaste skiftesreform (fast kan ha haft föregångare, förstås) Om det sedan är änget eller något berg, sjö, bäck e.d som först kallats rap- i området är inte alltid så lätt att avgöra. Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 19.39 (CEST)
Här [1] finns en möjlig lösning. Rape- kan vara ett lån från finskans rapa- som syftar på kärr eller dyig kärrmark och främst syftar på mossar. Om det skulle kunna vara ursprunget här vet jag inte.FBQ (diskussion) 12 maj 2015 kl. 08.20 (CEST)

Otroligt vilka seriösa svar ja nog är det som du skriver, denna plats vi nämner har jag "fysikt" kollat på, och ladorna ligger i foten på ett berg med typ sand mjäle som rasat till synes ganska ofta också. Och platsen är kraftigt dikad dvs förr va det nog väldigt blött, sumpigt Tack än en gång mvh Magnus

Språkhistorisk fråga om valör och skällsord[redigera | redigera wikitext]

Jag läser om fotbollsspelaren Henrik Larsson att han som barn fick höra ordet "neger" och lärde sig att det var ett skällsord. Av hans födelseår att döma borde incidenten han återger i artikeln jag läser ha inträffat under andra halvan av 1970-talet.

Jag minns inte personligen att jag som vit fick veta att mörka personer uppfattade ordet som ett förklenande skällsord förrän under... mycket sent 1980-tal, men jag tror faktiskt under tidigt 1990-tal, det är svårt att minnas exakt. Däremot minns jag att jag trodde att det var ett värdeneutralt ord och helt enkelt en beskrivning under den period som Henrik Larsson talar om.

Jag är inte personligen bekant med honom, men kan i och för sig mycket väl ha använt ordet "neger" inför svarta under den period som talas om. Detta utan någon nedlåtenhet.

Ni andra som minns denna tid, hur minns ni det? Klementin (diskussion) 13 maj 2015 kl. 19.00 (CEST)

Min uppväxt influerad i detta av min far som hade täta kontakter med USA från tidigt 1950-tal och vi följde nogsamt samma termer och värderingar som i USA. Och neger uppfattades i min familj som ett skällsord redan från 1950-talet, jag har för mig ordet då var "svarta". "afroamerikaner" kom senare. Yger (diskussion) 13 maj 2015 kl. 19.14 (CEST)
Men Myrdals bok om "negerproblemet" utkom bara något år innan 1950-talet... Jag ifrågasätter inte ditt inlägg, men se An American Dilemma. Klementin (diskussion) 13 maj 2015 kl. 20.09 (CEST)
Jag minns inte att det då (slutet 70-talet) fanns några problem med att säga "negerboll" i alla fall. Sedan fanns det inte så många mörkhyade i de mörka delarna av Småland, så det fanns inga att tilltala. De som fanns var adopterade, och de betraktades inte av oss som främmande på något sätt. Vi hade en adopterad i min klass, och det vi uppfattade som avvikande, var att han bröt på en störig Stockholms-dialekt. -- Innocent bystander (diskussion) 13 maj 2015 kl. 20.45 (CEST)
Att döma av sökfunktionen http://tidningar.kb.se/ nådde det aktuella ordets frekvens en höjdpunkt i svenska tidningar 1968 (Martin Luther King, John Carlos och Svarta pantrarna) för att därefter sjunka kraftigt. År 1968 användes ordet för övrigt flera gånger i Maria Gripes barnbok Nattpappan. /Annika (diskussion) 13 maj 2015 kl. 21.02 (CEST)
Min far besökte USA på en längre studieresa 1953 och var mycket influerad av Myrdals bok (och upprörd över hur afroamerikanerna behandlades i Södern). För oss barn på 1950-talet var neger lilla svarta Sambo, och pipps pappa, båda lite smålöjliga figurer med bastkjol, inga riktiga personer även om vi i skolan fick lära oss att i Afrika bodde det negrer. Frågan är om tidningarna 1967 inte skrev om Negerfrågan, dvs om de verkligen benämnde individer som negrerYger (diskussion) 13 maj 2015 kl. 21.17 (CEST)
Jag är ju ung i sammanhanget, men jag tror nog att det varierade mycket med miljö och medvetenhet. Jag upplever att de flesta yngre på 1980-talet var väl medvetna om att det var ett inte var ett helt passande ord. Å andra om man sällan eller aldrig träffade några "negrer" behövde man ju inte heller problematisera användingen. Jag dock väl hur jag skämdes i slutet av 1990-talet när min farmor kallade ett barn litet barn "ett litet niggerbarn, en liten svarting" - utan att mena något nedsättande. Hon var född 1916 och jag tror nog att ganska många i hennes ålder då ännu var helt omedvetna om att det skulle ligga något nedsättande i ordet. På googlebooks hittar jag första belägget på neger som nedsättande från 1968. Det verkar dock finnas gott om böcker som använder det under hela 1970- och 1980-talet, även väl etablerade författare, det verkar vara under andra häften av 1980-talet som det blir vanligare med "neger" i citat av andra eller av andras åsikter eller tydligt återgivande av rasistiska citat. Fataburen 1992 som handlar om invandring är kännetecknande för ordets ställning då: Bland de många skiftande upplevelserna av utlänningar finns det något där det formligen bubblar av återhållen berättarglädje: "Min första riktiga neger". Många anser ordet neger är stötande i dag och ber om ursäkt för språkbruket., så det är nog först på slutet av 1980- och 1990-talet som föreställningen om neger som en mindre lämpligt begrepp blir mer etablerad.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 00.31 (CEST)
En debatt i en skånetidning 1991 verkar vara första belägget jag hittar på att negerbollar skulle ha ansetts olämpligt.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 00.36 (CEST)
Jag gick i högstadiet 1981-84. I den historiebok vi hade då (tryckt 1981) används ordet "neger" konsekvent om svarta, t ex när man skriver om "negerledaren" Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen. I motsvarande bok på gymnasiet (tryckt 1985) används däremot ordet "svarta". Det avspeglar nog en dåtida glidning i språket, men jag kan inte minnas att någon under min skoltid skulle ha bedömt ordet "neger" i sig som nedsättande. /FredrikT (diskussion) 14 maj 2015 kl. 01.23 (CEST)
Utan att ha ordentligt på fötterna om exakt tidsrymd vill jag inflika att eftersläpningen mellan att ord i tämligen stor utsträckning används nedlåtande mot minoritetsgrupper och att majoritetsbefolkningen kommer fram till att de kanske bör betraktas som pejorativa begrepp de bör behandla med försiktighet eller helst sluta använda förmodligen handlar om ett gäng år, särskilt i en tid före internet och när det handlar om grupper många mer sällan stötte på. /Julle (diskussion) 14 maj 2015 kl. 03.30 (CEST)
jag kom på fler exempel som går att tidsbestämma. Josefine Baker kallades negress, men i grunden är det 1930-talet uppemot 1960. Duke Ellington när han spelade med Alice Babs 1963 kallades aldrig neger i media. Floyd Patterson benämndes runt 1959 som neger men inte vid returmatchen något år senare. Eartha Kitt som var stor i svensk Tv omkring 1960 benämndes mulatt som ansågs "finare" benämning än neger.Yger (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.34 (CEST)
När jag gräver ännu längre bak i minnet så tror jag det var Louis Armstrong och jazz som var mitt i brytningen. Jazz kallades negativt "negerdans" tidigt 1950-tal av vissa medan tidens intellektuella tyckte jazz var toppen och de som kallade det negerdans var primitiva vildar. Tiden stora Louis benämndes i början av 1950-talet neger men det epitetet för honom blev mycket kontroversiellt i USA (och av de i Sverige som följde USA) runt 1956-1957. Att Floyd kallades n~boxare till 1960, var nog bara att sportjournalisterna låg lite efter i "korrekt" språkbruk.Yger (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.09 (CEST)
I Duke Ellingtons biografi från 1978 av sonen Mercer Ellington står, s. 9: it was only "written in the book" that blacks were free then. At that time, too, they were "colored". It would have been an insult to use the term "black", as is common today. Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.40 (CEST)
Så vitt jag förstår, bör jag väl skriva, handlar detta om år 1919.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.44 (CEST)
Samma period skriver Louis Armstrong om i sin Satchmo, s. 10, där ordet färgad är det diskriminerande. Där berättas om skyltar i spårvagnen i New Orleans som förevisar platser "för färgade". Jag ser inte när jag skummar i böckerna att de använder ordet neger.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.52 (CEST)
När blev "negress" pejorativt? Det jag minns från 70-80-talen är att det oftast användes för att beskriva en skönhet. Idag hör jag det aldrig användas? -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.47 (CEST)
Med hjälp av ovannämnd sökfunktion för svenska tidningar har jag kommit fram till att de allra flesta träffarna på orden "neger" och "negress" under 1970-talet avser aftontabloidernas porrfilmsannonser. /Annika (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.57 (CEST)
(ler) Jag tror inte jag tillhörde målgruppen på den tiden! -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.02 (CEST)

Jag minns en historia jag hörde i min ungdom. Jag kan inte tidfästa den exakt men andra hälften av 1980-talet är mest troligt. På en skola i Småland lärde personalen ut att man inte fick beställa en viss godsak under det vedertagna namnet, utan skulle säga exampelvis "chokladboll". Så kom skolans enda svarta elev dit vid ett tillfälle och beställde - en negerboll. Personen ifråga var tydligen helt omedveten om att ordet skulle vara opassande på grund av sina konnotationer. Under min uppväxt fick jag lära mig att "nigger" var nedsättande, men att "neger" helt enkelt betydde "svart". Antalet mörkhyade var dock tämligen begränsat i min närhet. De få som fanns var exotiska inslag i gatubilden. Jag umgicks mest i kretsar där "politisk korrekthet" var ett skällsord, i den mån begreppet förekom - jag kan inte erinra mig att det användes, men företeelsen sågs med oblida ögon och närmast förakt. Någon rasism i betydelsen "den vita rasens överlägsenhet" minns jag dock inte att jag stötte på mer än i litteraturen. Ingen skall alltså förledas att tro att miljön var främlingsfientlig eller högerextrem. Många vägrade att anpassa sitt språkbruk efter tidens trender, men alla som frimodigt sade "lappar" eller "zigenare" styrdes inte av förutfattade meningar i umgänget med enskilda personer. Jag har dock lärt mig att vi faktiskt har behov av "fördomar". Vi kan inte möta allt i livet som om vi vore spädbarn, nyss komna till världen. Vi måste dra nytta av våra erfarenheter när vi bedömer okända företeelser. Rädsla för det främmande (på grekiska "xenofobi") är delvis en överlevnadsinstinkt. Det är också intressant att iaktta samhällsdebatten, där det ofta talas om hur farligt det är dela upp människor i "vi" och "de". Jag instämmer i riskerna med detta, men är det inte just det talet om oss 87 % som inte röstade på sverigedemokraterna medför? Tostarpadius (diskussion) 14 maj 2015 kl. 13.15 (CEST)

Några alternativ till "zigernare" annat än (det inte mycket bättre) "tattare" kände vi inte till. Ett sätt att dölja varifrån de mörka dragen kom, var i min släkt, att säga att vi hade "valloner" i släkten. Jag tror det till och med fanns de i släkten som själva gick på det, och vilka fortfarande tror det. Säger man en sak tillräckligt ofta, så blir det sannt till slut. -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 15.32 (CEST)
Det där med "valloner" har använts även i andra fall. En bror till min mormor sade om sin farmors far att han var "tvättäkta vallon". Vad jag vet var han dock bördig från Tyskland, utan känd anknytning till nuvarande Belgien. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 17.50 (CEST)

Nu säger en vänsterorienterad äldre herre till mig, att det var Göran Palm som i En orättvis betraktelse som väckte debatten om n-ordet i Sverige. Men hans egen tidsangivelse stämmer med Ygers, inte med min.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 13.56 (CEST)

Jag undrar om det stämmer. Jag hittar flera i googlebooks belägg på att han själv använder ordet "neger" under 1970-talet, även om det verkar som han 1970 kommenterat att ordet inte accepteras av afroamerikaner. Möjligen tänker han då på i USA eftersom han ändå själv verkar använda det. Jag tycker annars att bilden går väl ihop, det har funnits en kritik mot ordet neger i svenskan åtminstone sedan slutet av 1960-talet, men den har haft en ganska begränsat genomslag. I början av 1980-talet får det så pass genomslag att man anser att ordet bör uteslutas ur skolböcker och andra ord väljas i stället. Det är dock i sluter av 1980- och början av1990-talet som det får genomslag hos gemene man och att användandet av ordet neger i tal börjat uppfattas som olämpligt, och då har det funnits grupper som av ett eller annat skäl inte varit delaktiga i omsvängningen. Jag hade en ungefär jämnårig svart skolelev i slutet av 1980-talet gick under ett öknamn i vilket "neger" ingick. Jag upplevde nog att de flesta då var medvetna om att det inte var helt neutralt. Det uppfattades nog ändå inte då som rasistisk. Jag upplevde nog inte heller att man reagerade på att möta det i tal eller skrift och att "negerboll" skulle vara kränkande tror jag inte att någon uppfattade. FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 14.40 (CEST)
Här är en artikel om en svensk kursbok i litteraturvetenskap, lanserad 1990 och använd i otaliga nyutgåvor under mer än två decennier, där ordet "neger" konsekvent används som ett neutralt ord, och som alltså först i fjol väckte någon offentlig debatt. /FredrikT (diskussion) 14 maj 2015 kl. 14.47 (CEST)
I en lärobok i historia för gymnasieskolan utgiven av Natur & Kultur 1978 skrev de i varje fall konsekvent svart, inte "neger". Jag har också ett minne från 1976/77 om att "neger" ansågs vara ett olämpligt ordval, även om detta var den bland skolelever mest utbredda benämningen på personer av afrikanskt ursprung. /Annika (diskussion) 14 maj 2015 kl. 16.02 (CEST)
Jag tror att det var Vietnamdesertörer på 60-talet som inte kunde skilja neger från nigger och inte begrep att "samma" ord inte behöver betyda samma sak i olika språk.
Men i Sverige har ordet svart aldrig varit neutralt (utom möjligen för de allra yngsta generationerna svenskar). Vi har associationer som svart(-konst, -jobb, -bygge, -sjuka), svarta affärer (pengar etc.). Det svarta har i religion och mytologi förknippats med omoral och ondska, för Jesper Svedberg var Djävulen den svarte mannen, osv. och jag tycker själv att det känns kränkande och nedvärderande att använda s-ordet om någon människa. Därför undrar jag hur n-ordet kom in i svenska språket? Har det från början varit en förmildrande omskrivning för att undvika ordet svart?? (Ungefär som när det hemska och ödesmättade ordet kräfta byttes ut mot cancer - som i dag kanske låter värre än kräfta.) /Dagsuddare (diskussion) 14 maj 2015 kl. 21.42 (CEST)
Jag tror att Annika kan ha rätt i att ordet börjat bli olämpligt i offentliga sammanhang redan innan tidigt 1980-tal. Själv kan jag nog inte svara, jag var för liten. Att jag kan minnas någon tidpunkt då jag först fick lära mig att det ansågs som ett mindre lämpligt ord till att det verkligen började ses som rasistiskt och direkt olämpligt i slutet av 1990-talet kan bero på att det var tidigt, men jag är född 1972 så jag kan inte svara inte minnas hur situationen såg ut 1976/1977.
Jag tror inte att det initialt var en förskönande omskrivning - äldsta belägg på neger är från 1680 - utan troligen ett försök att skilja på etniciteten och färgen - en orsak till att det blir svårt att via googlebooks hitta när ordet introduceras, och framgår det inte av sammanhanget kan det vara svårt att veta vad som menas med att någon är svart. SAOB visar dock att det använts vid sidan av neger länge - belägett I stället för det twungna transporterandet af Swarta till Antillerna, skulle man så ställa till att inga andra dit öfwerfördes än friwilligt antagna är från 1815 men ett belägg finns annars redan från 1776. Där finns åtminstone ett belägg från När var hur 1969 där man talar just om negerrörelsen, så åtminstone då ansågs det ju fullt acceptabelt även i ett uppslagsverk, någon som har motsvarande verk från 1970-talet kanske kan se hur man valt att göra där, jag har nog tyvärr inte så värst mycket och har jag något har det nog hamnat på vinden. Jag kommer ju annars att tänka på Hootenanny singers "En festlig dag" [2] - EP- skivan ligger här hemma någonstans - nu konstaterade jag att den är inspelad redan 1965 så det kanske inte är helt konstigt att de sjunger "negerbarn stacks ned med kniv", men man kunde ju annars tänka sig att de utan att på något sätt tillhöra någon radikalare gruppering ändå skulle kunna innefattas bland band med en vänsterprofil.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 23.01 (CEST)
Du har rätt i att ordet neger är gammalt. Jag tror ändå att det i egenskap av inlånat ord har varit mer civiliserat, och att det därför kan ha blivit vanligare efter det att slavhandeln upphört då människor insett det moraliskt förkastliga med denna handel. Men det är bara en gissning från min sida.
Vad jag däremot vet är att ordet neger på 1950- och 60-talen var en helt neutral term. Att tala om svarta människor kunde däremot ge samma associationer som svart arbetskraft och liknande. Det gällde alltså att få folk att sluta upp med att använda en "rasistisk" term (som de själva uppfattade som neutral) för att i stället använda en "neutral" terminologi (som de själva uppfattade som möjligt nedsättande). Det gick - men det tog några decennier. /Dagsuddare (diskussion) 15 maj 2015 kl. 01.14 (CEST)
Neger kan kanske ha uppfattats som mer vetenskapligt, precis som cancer nog uppfattades som en vetenskaplig och precis term i jämförelse med kräfta. Annars tror jag snarare att neger fick sitt genomslag för att den term som var vanligast under 1600- och 1700-talet, "morian", också kunde syfta på och ofta användes om arabiska nordafrikaner och därför inte var särskilt tydlig. "Svarta" verkar ha varit ganska ovanlig term längre tillbaka, under 1800-talet verkar den vara en ganska vanlig term vid sidan om neger när man vill vara lite mer oprecis och poetisk, "de svartes världsdel", snarare en "rasmässigt" exakt.FBQ (diskussion) 15 maj 2015 kl. 12.09 (CEST)
Lina Sandell sjöng om Svarta Sara och från min barndom minns jag Evert Taubes rader: "Hellre snälla, svarta barn än vita i Sing Sing". Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 17.58 (CEST)

Här skriver Bo Bergman: "Redan på 1960-talet klagades det på det aningslösa svenska bruket av neger". År 1971 gav förlaget Prisma ut boken Världens folk: en modern översikt som innehåller kapitlet "Negrerna i Amerika" och jag minns att ordet vid denna tidpunkt även användes av min dåvarande skolfröken, som dock var noga med att understryka att alla var lika mycket värda oavsett hudfärg. Jag tror bestämt att ordet därefter kom att användas allt mindre i seriösa sammanhang även om det förblev vanligt i dagligt tal under ett antal år. När moderatledaren Ulf Adelsohn 1985 gjorde sitt beryktade uttalande om "de stackars negrerna i Afrika" hade dock även allmänhetens språkbruk förändrats och detta ordval kom att uppfattas som rasistiskt. /Annika (diskussion) 15 maj 2015 kl. 20.23 (CEST)

Jag tror också att det är som du skriver. Jag minns, som jag nämnde tidigare, att ordet blev ifrågasatt i samband med att Vietnamdesertörer kom till Sverige (många av dem var svarta) och klagade på att neger lät som nigger. Men de flesta svenskar uppfattade ordet som fullständigt neutralt, i varje fall under hela 60-talet. Sveriges Radios korrespondent Arne Thorén sa ofta neger i radio utan att någon reagerade. (T.o.m. ordet nigger förekommer i en Kalle Anka-tidning från 50-talet som jag har kvar. Oktober 1950: Kalle hittar en bok och säger: "Jag vill bli en nigger, om det inte är en kokbok!" Och i Oktober 1951 förekommer "en stor ask negerkyssar". /Dagsuddare (diskussion) 15 maj 2015 kl. 22.11 (CEST)
Jag tvivlar på att "allmänhetens språkbruk" hade förändrats 1985. Men journalisternas språkbruk på Sveriges radio och teve hade förändrats. Vill minnas hur de förtvivlat försökte få Adelsohn att "erkänna" att det var fel att säga så, vilket han inte ville gå med på. Jag tror att Adelsohn här var i gott sällskap med "allmänheten". Vill minnas att Bo Bergman också tog upp detta i en språkspalt, där han försvarade Adelsohns språkbruk och menade att för många (de flesta?) var ordet helt neutralt. Vet inte om det går att få fatt i så gamla tidningsartiklar. Skulle vara intressant att se exakt hur han skrev. /Dagsuddare (diskussion) 16 maj 2015 kl. 07.31 (CEST)
Det var säkert många som använde ordet även 1985, i synnerhet vad gäller äldre åldersgrupper, men insikten i att detta kan uppfattas som rasistiskt och därför bör undvikas hade nog fått betydligt större spridning då jämfört med hur det var 10-15 år tidigare. /Annika (diskussion) 16 maj 2015 kl. 10.31 (CEST)
Jag och mina klasskompisar (födda 1963, södra Göteborgsområdet) var nog för unga för att få en vana att prata om "negrer". Däremot vande vi oss vid att göra negerbollar. Tanken att namnet på bakverket skulle vara olämpligt slog mig aldrig, eftersom vi aldrig använde n-ordet som sådant.--Paracel63 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 13.57 (CEST)
Då är jag avsevärt mycket yngre än dig. Folk runt omkring mig (klasskompisar etc) kommer jag ihåg att de använde ordet, långt senare än. Jag uppfattade inte det som rasistiskt, men det kanske det var..?Klementin (diskussion) 16 maj 2015 kl. 16.27 (CEST)
I Lindome på 1970-talet fanns det å andra sidan knappt några invandrare med avvikande hudfärg. Så vi fick sällan testa N-ordet (eller någon ersättning).--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2015 kl. 00.56 (CEST)
Var finns källor på att Adelsohn beskylldes för rasism? Det har jag inget som helst minne av, trots att jag noga följde valrörelsen det året (jag lyssnade bland annat på ett tal av Olof Palme, givetvis utan att ana att det var sista chansen att se honom i min hemstad). Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 18.01 (CEST)
Här [3] kommenterar han det själv. Här [4] kommenterar han att till de som anklagade honom hörde Bengt Westerberg. Jag minns det bara ganska vagt och hade för mig att kritiken snarare gällde att hans uttalande kunde tolkas som kritik av Sveriges bojkott mot Sydafrika, men så var det länge sedan och jag följde inte politiken särskilt väl på den tiden.FBQ (diskussion) 19 maj 2015 kl. 01.15 (CEST)

Telefonnummer?[redigera | redigera wikitext]

Vad är telefonnumret till ¨företaget be2 s. a.r.1 organisationsnummer B123206 --85.11.21.230 (diskussion) 15 maj 2015 kl. 16.03‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Fråga 118 118. --Larske (diskussion) 15 maj 2015 kl. 16.14 (CEST)
Testa 118 119 i stället då de tydligen håller till i Luxemburg. /Annika (diskussion) 15 maj 2015 kl. 17.25 (CEST)
"Det går inte heller att kontakta företaget annat än via brev till Luxemburg, trots att de marknadsför sig i Sverige". --Larske (diskussion) 15 maj 2015 kl. 18.40 (CEST)

Plikter och skyldigheter vid yttre angrepp[redigera | redigera wikitext]

Nu har jag hamnat i en diskussion om vilka skyldigheter och plikter man har om staten/samhället blir attackerat och man hamnar i väpnad konflikt. Visst var det så att i Om kriget kommer fastslås att man har sådana skyldigheter oavsett om man är soldat eller inte? Och vad säger folkrätten - är det en obligatio erga omnes att försvara varandra under sådana omständigheter? Eller är det bara en personlig moralfråga, är obligatio erga omnes bara på statsnivå, är det upp till var och en och frivilligt så länge som man inte är direkt inkallad?Klementin (diskussion) 17 maj 2015 kl. 14.08 (CEST)

Totalförsvarsplikten gäller alla medborgare. Eller har jag missuppfattat din fråga? /ℇsquilo 17 maj 2015 kl. 18.14 (CEST)
Har alla länder dylik plikt?Klementin (diskussion) 17 maj 2015 kl. 19.01 (CEST)
Nej, inte ens alla länder som tillämpar värnplikt har totalförsvarsplikt. Det är en fråga som regleras genom nationell lagstiftning, men folkrättsligt finns det inga hinder för att ålägga alla medborgare dylika plikter. /ℇsquilo 18 maj 2015 kl. 10.51 (CEST)
En riktigt svår fråga för den enskilde blir om ens land blir ockuperat. Har man då värnplikt till förmån för det man upplever som sitt land, trots att ockupationsmatken anser att området tillhör dem och att sådant vore landsförräderi (att frivilligt kriga mot sitt land) och har infört lagar som säger så.--BIL (diskussion) 19 maj 2015 kl. 16.30 (CEST)
Men strida får man väl inte om man inte är soldat? Se illegal kombattant.--Skogsfrun (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.08 (CEST)
Jo det heter tydligen levée en masse.Klementin (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.40 (CEST)
Vill minnas att de arabiska medborgarna i Israel inte har riktigt samma skyldigheter när det kommer till att tjänstgöra i det militära. -- Innocent bystander (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.48 (CEST)
Fast Levée en masse har som jag förstår av engelskspråkiga artikeln aldrig använts i modern krigföring. Man ger exempel från revolutionskrigen, men då fanns ju inte genevekonventionen. Tydligen har åtalade illegala kombatanter i Bosnien åberopat principen.
Den ställer till det en hel del och det finns skäl att den inte använts - låt säga att en stad förklaras Levée en masse. Det skulle betyda att alla i staden räknas som soldater och giltiga militära mål: barn, handikappade osv. En anfallare skulle likaväl kunna använda principen för att slippa respektera folkrätten. Av samma skäl vore det svårt att tänka sig någon "försvarplikt" reglerad genom internationell rätt. Om en soldat ger upp och ger sig fången, då vore det ju kunna tolkas som medverkan till krigsbrott att låta fienden ge upp, vilket skulle strida mot en försvarsplikt. Det vore ju också meningslöst att skilja på civila och militärer eftersom alla skulle kunna räknas som stridande. Det finns ingen internationell rätt att åtala desertörer, det är upp till varje enskilt land och eventuella internationella avtal. Jag tycker nog att det är tämligen rimligt. --FBQ (diskussion) 19 maj 2015 kl. 23.20 (CEST)
Jo men på engelska wp står ju att det bl.a. hävdades i Bosnien, och att det är orsaken till folkkrigen under 1900-talet. Min tanke just nu är att levée en masse är den internationella termen för totalförsvarsplikt som f.ö. har en mycket underlig iw till military service.Klementin (diskussion) 20 maj 2015 kl. 03.25 (CEST)
Nja, så tolkar jag det inte. Istället verkar det av de texter som beskriver det som ett ganska speciellt undantag i Tredje genevekonventionen 1929. Normalt är ju i de flesta länder att personer inkallade i armén genom försvarsplikt bär uniformer, vare sig de inkallats som soldater eller i andra funktioner.
Efter att ha läst lite här [5] är tydligt att också att levée en masse syftar på mycket specifika situationer: Normalt skall "folkstorm" eller liknande i brist på uniformer eller motsvarande bära speciella kännetecken, en armbindel räcker ju normalt, och det borde ju i de flesta fall inte vara svårt att ordna så det är nog inte det regelverket är tänkt att utgöra ett undantag ifrån, i stället handlar det om att det skall finnas en tydlig befälsordning, och ansvariga ledare för stridande förband för att de skall räknas som "legala kombattanter". Det är alltså tydligt att det endast handlar om områden som ännu inte ockuperats av fienden, men där befolkningen inte hunnit inkallas. Om det finns en organisation motsvarande svenskt hemvärn, landsstorm och civilförsvar eller liknande finns ju redan en fast organisation i fredstid, och hemvärnsmän har sina uniformer i hemmet och det finns inget skäl att behöva gå i strid ouniformerad. --FBQ (diskussion) 20 maj 2015 kl. 14.17 (CEST)
Man behöver inte vara soldat för att vara kombattant. Även motståndsmän räknas som kombattanter om de uppfyller Haagkonventionens krav (enhetligt igenkänningstecken, bär vapnen öppet, följer folkrätten etc.) /ℇsquilo 20 maj 2015 kl. 17.34 (CEST)

Identifying a choir[redigera | redigera wikitext]

Moved from Wikipediadiskussion:Ambassaden

The building worker choir from Stockholm, 1964

During the 5th World Assembly of Choirs, that took place in Tel Aviv in July 1964, a choir appeared from Stockholm: "The Building Workers Choir". I could not find any information on this choir in English, but it may be of some significance in the Swedish music culture of the 60's? [...] Oyoyoy (diskussion) 22 maj 2015 kl. 18.00 (CEST)

End of moved text

When googling the Swedish translation of the name, "Byggnadsarbetarkören", I found issue 4/2013 of "Samklang", where the 80-year jubilee of the choir is described on page 6--7. "Samklang" is a periodical issued by Svenska Arbetarsångarförbundet (translated roughly as "the Swedish Worker-Singer Association"). From the article, the 60's don't seem to be especially significant for the choir, but it is mentioned that in 1975, they became the first choir to sing in the UN building in New York. They are described as the only building workers choir in Sweden, possibly in the world. I can't find anything else of substance about the choir on the web, but it is not unlikely that printed sources exist. //Essin (diskussion) 22 maj 2015 kl. 19.09 (CEST)
Thank you for your enlightening answer. Oyoyoy (diskussion) 24 maj 2015 kl. 07.04 (CEST)

Föreståndare för Askersunds flickskola[redigera | redigera wikitext]

Känner någon till någon av föreståndarna för Askersunds flickskola? Skolan låg i en liten ort, men var en av de fem första riktiga skolorna för kvinnor i Sverige, och den andra i ordningen, så den är ganska viktig, även om informationen om den tycks vara mer obskyr än för de andra fyra ur den gruppen. Om alla bidrar med någon, kanske man kan pussla ihop en lista. Känner någon till någon av dem? Mvh--Aciram (diskussion) 22 maj 2015 kl. 19.35 (CEST)

Svenska wikipedias första artikel.[redigera | redigera wikitext]

Vilken artikel var den första i svenska wikipedia?

Se Svenskspråkiga Wikipedia#Starten 2001. /Annika (diskussion) 24 maj 2015 kl. 00.53 (CEST)

Åtalsanmälan[redigera | redigera wikitext]

Vad är definitione för åtalsanmälan? Är det en myndighet som går till åklagare och ber den åtala? Det vill säga vad polisen gör efter att jag polisanmält men andra myndigheter gör direkt, till exempel IVO och arbetsmiljöverket? Gäller det alla myndigheter? Jag hittar ingen källbelagd definition så har någon en sån vore det toppen så att artikeln åtal han uppdateras.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 11.44 (CEST)

@LittleGun:Vänder man sig till Statens ansvarsnämnd med åtalsanmälan?[6] Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 12.54 (CEST)
Nej, enligt texten på din länk är Statens ansvarsnämnd en som kan pröva en åtalsanmälan, bland annat, och då mot personer med högre befattningar inom myndigheter. Åtalsanmälan verkar göras av myndigheter som upptäcker något brottsligt generellt. Verkar vanligast för miljö och arbetsmiljöbrott, och ibland verkar polisanmälan göras (också eller om det är samma sak):[7], [8], [9].--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 13.23 (CEST)
I sammanhanget här verkar det gälla vid alla offentliga anställningar. /Hangsna (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.02 (CEST)
Det gäller även miljöbrott där länsstyrelser som upptäcker misstänkta brott av enskilda är skyldiga att göra anmälan till åtal.[10] Edaen (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.08 (CEST)
En myndighetschef som jag känner säger att det är det man (åklagaren) lämnar in när man väcker åtal.Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.13 (CEST)

Språkfråga om normen[redigera | redigera wikitext]

Finns det något ord för när det finns ett ord för företeelser som avviker från normen, och ordet för normen saknas eller är samma som det övergripande begreppet? Jag tänker på sådana ord som fotboll kontra damfotboll (förr), TV kontra färg-TV, senare tv kontra platt-tv och ännu senare tv och tjock-tv. Visst, man kan säga platt-tv idag, eller svart-vit tv, men använder man det ordet utan bestämning förutsätts det oftast en "vanlig" tv. Ett annat exempel att det finns ord för många funktionsnedsättningar men inte något ord för den som inte har funktionsnedsättningen utom "icke-X". Jag hoppas jag har förklarat vad jag är ute efter. Sjö (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.06 (CEST)

Menar du vad den grammatiska termen för ord som cis-person är eller för ord som transsexuell?Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.20 (CEST)
Kan det vara retronym?//Hannibal (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.22 (CEST)
Facebook like thumb.pngGillar. Kul att det finns ord för allt och att det finns folk som vet vad de betyder!--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.45 (CEST)
Det finns ord för åtminstone en avsaknad av funktionsnedsättning: Neurotypisk! -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.47 (CEST)
(redigeringskonflikt) Eller vet vad man ska söka på när man egentligen är för trött för att tänka :-) Själv sökte jag på otecknad som jag hade för mig hade den rätta termen i sig. Mycket riktigt låg den i kategorin:Retronymer. Och visst är det coolt att det finns så många termer.//Hannibal (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.50 (CEST)
Jag menar mera om det finns ett namn på företeelsen att det finns ett ord för den ena halvan av ett begreppspar men att det särskilda ordet för den andra halvan saknas eller är ovanligt. Det är någon form av obalans, och jag tänkte att det kunde finnas någon som myntat ett ord i någon diskussion om normkritik. Sjö (diskussion) 25 maj 2015 kl. 06.25 (CEST)