Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Ställ din fråga genom att klicka här

Heter det blodssport eller blodsport (om ordet ens finns på svenska)

Stavningen har just ändrats från blodssport till blodsport i ingressen på artikeln Tuppfäktning. Min språkkänsla, som mycket väl kan vara fel, säger mig att det ska vara blodssport, alltså med foge-s. Det heter ju bedömningssport, motionssport, seglingssport och ungdomssport, inte bedömningsport, motionsport, seglingsport och ungdomsport. En hjärtklaff kanske skulle kunna vara en blods-port, men när det som här handlar om blod(s)utgjutelse trodde jag mer på blods-sport.

Kan båda stavningarna vara giltiga och finns det i så fall någon skillnad i betydelsen av ordet stavat på det ena eller andra sättet.

Endast SAOB har med blodutgjutelse, medan SAOL och SO hänvisar till blodsutgjutelse. I SAOL 13 fanns både blodsspillan och blodspillan med som alternativ, men i SAOL 14 endast blodspillan. Så min språkkänsla kanske är omodern.

Tacksam för svar på frågan om ordet finns och hur det i så fall stavas, inte om ordet bör eller inte bör finnas med i någon speciell artikel. --Larske (diskussion) 25 juli 2020 kl. 19.25 (CEST)

Vår artikel om ämnet, Djurhetsning, omdirigeras från just blodsport. En googling verkar att visa en klar övervikt åt "blodsport" på svenska media, även om det är litet svårt att se från mobilen. Som artikeln påpekar, kan det tolkas som en anglicism. / ^Ternarius_Disk 25 juli 2020 kl. 20.20 (CEST)

När man fogar samman två enkla led finns det ingen entydig regel för hur man skall göra. För att ge exempel så heter det även hästsport, bollsport och bilsport. Det är snarare förledet som är styrande (se foge-s), och "blod" verkar inte ha någon helt dominerande variant. Google ger övervikt 102-77 [1][2] för stavningen med ett "s".

andejons (diskussion) 25 juli 2020 kl. 23.14 (CEST)

Eftersom blodsport/blodssport ännu inte är ett etablerat svenskt ord så finns det nog ingen regel att följa, Det heter blodspillan men blodsutgjutelse. Jag hittar inget bestämt system i sammansättningar på blod. Kanske utan s om nästa bokstav är en konsonant? Särskilt om nästa bokstav är ett s? /Ascilto (diskussion) 25 juli 2020 kl. 23.39 (CEST)

Ordet "blod" brukar väl inte sammanfogas med binde-s när ordet det sammanfogas med börjar på s? Jag tänker att det heter blodskam, blodsocker, blodstörtning etc. Däremot om ordet det sammanfogas med börjar på en annan konsonant som blodsbröder, blodshämnd, blodspakt etc. /ℇsquilo 31 juli 2020 kl. 20.39 (CEST)

Ordet blod[s]sport finns inte. Det finns inte i någon av de ordböcker/uppslagsverk jag har tillgång till (de som finns på https://svenska.se och ett par till). Google ger några hundra träffar på svenska om man söker på de exakta stavningarna, där de flesta handlar om dåliga eller automatiska översättningar. (Jag hittade förresten också något blodsport i betydelsen blods-port, i något fantasysammanhang tror jag.) Jag tror inte det finns något svenskt ord som har samma betydelse som det engelska blood sport. /NH 26 juli 2020 kl. 14.34 (CEST)

En mig närstående person, numera avliden, tillhörde den första generationen som skrev läroböcker i svenska och norska för invandrare. Hon rååådgjorde gärna med grammatiskt kunniga språkforskare om frågor som denna om inskotts-s. Konsensus var att det inte finns några regler på norska - och följaktligen heller inte på svenska. Ett svenskt exempel är fotbollsspelare – volleybollspelare. Detta hindrar inte att bägge språken har mönster, som ofta följs vid nya sammansättningar. Ett sådant mönster är at längden på förledet avgör som i vinglas– rödvinsglas. Följer man deta mönster, bör det heta blodsport i analogi med blodprov och blodsocker. Detta stämmer också med ord som bollsport, hoppsort och kampsport.

Svenska och norska språken följer ofta samma mönster för sammansättningar. Ett fann där de skiljer sig är svenska havsörn, norska havørn. Detta bryter mot mönstret ovan på svenska men inte på norska.

Till sist: Man kan inte avgöra från ordböcker om ett sammansatt ord finns eller inte. Svenska språket har en obegränsad förmåga att skapa nya sammansättningar vid behov, och dessa är som oftast omedelbart begripliga. Tidigare i veckan hade jag en ställningsbyggare utanför fönstret på åttonde våningen. Jag tror inte att det var en synvilla, även om ordet inte finns i ordboken jag vanligen använder. Det pågår nämligen ett arbete med att renovera fasaden. Mer om flerstaviga ord finner man i Falstaff, fakirs En hvar sin egen professor, sida 8. Roufu (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 08.33 (CEST)

Lex Pernilla

Vilken lag är det egentligen som har namnet Lex Pernilla? Det vill säga, vilket är det officiella namnet för lagen? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 14.49 (CEST)

Något OT kanske, men jag undrar om inte den lagen upphävdes 2014 och ersattes med något på EU-nivå. - Tournesol (diskussion) 31 juli 2020 kl. 14.53 (CEST)

Ja, OT för den här frågan. (Jag tror dessutom att vi har haft ännu fler lagar däremellan, till exempel livsmedelslagen.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 18.19 (CEST)

Det borde vara 13§ i gamla livsmedelslagen (1971:511), att förpackade livsmedel ska vara tydligt märkta med vissa uppgifter. Den paragrafen ändrades 1992 med anledning av EES-avtalet och lagen upphörde 2006 när nya livsmedelslagen infördes. https://tidningar.kb.se/?q=%22lex%20pernilla%22 Ger några träffar från 1970-talet som skulle vara intressanta att läsa. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 juli 2020 kl. 18.45 (CEST)

Den lagen hittade jag med. Men jag blev tveksam då både Wikipediaartikeln och alla källor jag hittade på nätet pratar om en lag 1970, medan Livsmedelslag (1971:511) trädde i kraft 1 januari 1972. Har de fel på två år allihop? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 20.47 (CEST)

”	Hennes intensiva kamp för bättre datummärkning på känsliga livsmedel har efter sju sorger och åtta bedrövelser också givit resultat i den nya livsmedelslagen. Sedan hon personligen ingripit i handläggningen, på regeringsplanet(!), stadgas det nu att både förpackningsdag och sista förbrukningsdag ska anges för förpackad färdiglagad mat. Lex Pernilla kallas följaktligen den delen av lagen.	„
– Dagens Nyheter 10 november 1974.

Inte omöjligt att en del av källorna på nätet har använt Wikipedia som källa, flera av dem är i alla fall nyare än Wikipediaartiklarna Pernilla Tunberger och Lex Pernilla. 16 och 22 augusti 1970 finns på sidan 2 i Dagens nyheter ett par artiklar om att en "lex Pernilla" behövs. Att ta fram lagar tar tid. Jag antar att den journalistik hon fick stora journalistpriset för 1970 påverkade livsmedelslagen som då höll på att förberedas. Färdigt förslag till lag fanns i Prop. 1971:61 i februari 1971 och lagen började gälla januari 1972. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 juli 2020 kl. 23.32 (CEST)

Det citat antyder att det inte är hela livsmedelslagen som kallas Lex Pernilla utan bara delen om datummärkningen. Är det kanske så att Lex Pernilla inte har något alls att göra med de andra delarna i lagen (ex. personalhygien, livsmedelslokal och tillsyn) utan bara om §13 och delar av §16? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 23.42 (CEST)

Så uppfattar jag det. Samma sak står i dödsrunan i Svenska dagbladet:

”	Hon verkade för bättre datummärkning på känsliga livsmedel och det kom en ny livsmedelslag som bl. a. stadgade att både förpackningsdag och sista förbrukningsdag skulle anges för förpackad färdiglagad mat. "Lex Pernilla" kallas den delen av lagen.	„
– Svenska dagbladet, 11 mars 1986

Så tror jag det är med flera av de lagar som kalls "lex någonting", att de bara avser vissa paragrafer i en lag. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 2 augusti 2020 kl. 12.14 (CEST)

Ja. Man talar om att det behöver lagstiftas om något och då får den lagstiftningen lätt benämningen Lex X, oberoende om det rör sig om en ny lag, en ny paragraf eller ändringar i flera lagar. Ofta behandlas de som ett paket, på liknade sätt som då en ny lag stiftas. I själva verket stiftar man i Finland lagar om att ändra andra lagar, kanske också i Sverige, och då kan man tänka sig att det egentligen är denna lag som är Lex X, också om paragraferna ändrar i en annan lag. --LPfi (diskussion) 2 augusti 2020 kl. 13.52 (CEST)

krung thep

Hej! Thailands huvudstad heter ju Krung Thep. Men varifrån hat ordet Bangkok kommit ifrån och vilka/vem har varit inblandad/e i det. Jag har hört att forskare torskar på att hitta ordet Bangkok och som därför säger: Det är ingen mening att leta efter Bangkok för det finns inte.

Har du redan läst detta? - Tournesol (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 22.10 (CEST)