Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar/Arkiv 2007

Källor

På senare tid har många artiklar helt utan källangivelser nominerats. Jag föreslår att alla artiklar som uppenbarligen inte uppnår kraven på en utvald artikel direkt stryks från listan, annars blir det för många okynnesomröstningar att titta igenom. Vi måste som sagt stävja missbruk av den här sidan, det håller återigen på att gå utför. Börja med att se till att artikeln uppfyller kraven på en utvald artikel, nominera inte om den inte gör det. /Grillo 25 januari 2007 kl. 17.28 (CET)

Håller med om den saken. Inte så roligt att kritiskt granska en lång artikel och sedan se att den ändå inte hade några källor. Däremot behövs det kanske någon liknande sida där man kan få en sida granskad i allmänhet, för att veta hur den kan förbättras? Så att folk inte använder den här sidan för det ändamålet. --Ace90 28 januari 2007 kl. 15.41 (CET)

Jag håller också med om att det ibland blir väl tveksamma artiklar som nomineras och har gjort ett förslag två stycken upp på denna sida om att snabba upp borttagningen av dessa artiklar. Jag tror att förslaget blir en tillräckligt direkt strykning, då uppenbart svaga artiklar kan tas bort raskare. Förslagstexten finns här!
/Ronny 28 januari 2007 kl. 23.17 (CET)

Det ovanstående förslaget hjälper inte mot artiklar som uppenbarligen inte uppfyller kraven. T ex Scandinavian Airlines skulle fortfarande vara kvar en vecka innan den stryks. Frågan var om sådana artiklar skulle tas bort direkt istället för efter en vecka. Vints 30 januari 2007 kl. 10.30 (CET)

Ja, jag vet att frågan var om artiklar kan tas bort direkt, men jag uppfattar det som att grundfrågan var att vilja ta bort artiklar snabbare rent generellt och inte bara just artikeln Scandinavian Airlines. Ovanstående förslag är konstruerat för att ta bort felaktigt nominerade artiklar, där få brytt sig om att rösta - snabbare. Det är ju närmare "direkt" än nuvarande riktlinjer medger. Däremot tycker jag inte att någon egenmäktigt ska ta bort artiklar "direkt" utan att ha gjort någon typ av konsensusomröstning. Men det kanske finns flera förslag?
Ronny 30 januari 2007 kl. 19.52 (CET)

Wikipedia:Detaljgranskning är till för att få sidor granskade. Den kanske borde marknadsföras mer? //Essin 30 januari 2007 kl. 20.52 (CET)

---

För att snabbt ta bort en artikel som flera tycker uppenbart inte håller måttet för att bli utvald i sitt nuvarande skick föreslår jag följande ändringar. Det är som Grillo säger ovan bara bortkastad tid att läsa igenom ej nomineringsklara artiklar.
Det viktiga tycker jag är att vi under ordnade former uppnår konsensus vid uppenbart felaktiga nomineringar.
/Ronny 18 februari 2007 kl. 16.07 (CET)

Ändringsförslag nomineringskriterier

• Föreslagen av Ronny 18 februari 2007 kl. 16.07 (CET)
• Motivering: Efter att under en tid tittat på vad som händer på nomineringsidan, anser jag att dessa kriterieändringar skulle hjälpa arbetet med att hålla sidan uppdaterad med relevanta nomineringar och därmed öka den tillgängliga tiden till dem.

Understruket nedan är ändrat eller tillagt från nuvarande riktlinje

• En nominerad artikel stryks från röstlistan om den:
  • Efter minst en månad inte blivit antagen eller:
  • Efter minst två veckor har minst 1/2 stödjer ej-röster eller:
  • Efter minst en vecka har minst 2/3 och minst 5 stödjer ej-röster.
  • Efter minst två dagar har minst 4/5 och minst 5 stödjer ej-röster.

Stödjer för förslag

1. --Brallan 19 februari 2007 kl. 10.52 (CET)

Stödjer ej

Diskussion
Undertecknad tycker att ändringsförslaget i stort sett verkar vettigt, men vi behöver ju inte rösta om allting. Huvudsaken är att felaktiga ärenden snabbt kan tas bort från projektsidan så att wikigemenskapen inte behöver slösa tid och kraft på dessa. Det finns för närvarande ett ärende (Ahmet Zogu), där den nominerande användaren helt missuppfattat nomineringskriterierna. torvindus 18 februari 2007 kl. 22.08 (CET)

Poängen med att vi har en lång nomineringstid är ju att vi ska få bättre granskning, så varför stryka artiklar där ställningen är jämn redan efter två veckor? Den andra ändringen kan väl vara bra men behövs det fler komplicerade regler? Artiklar som tydligt inte uppfyller kraven kan strykas ändå utan att man väntar en vecka. Sen håller jag också med Torvindus om att man inte ska rösta om allting. Vints 19 februari 2007 kl. 07.49 (CET)

Som det går att läsa om vid tidigare inlägg så är problemet just att själva granskningen tar för många mantimmar när all erfarenhet från dessa ärenden säger att de artiklar vi pratar om inte kommer att bli utvalda i sitt nuvarande skick, utan kommer bara att skräpa här och vänta på att någon riktlinje tillåter oss att ta bort dem. Det skulle inte kännas bra om någon självsvådligt skulle ta bort artiklar utan att invänta någon typ av konsensusomröstning och detta förslag är delvis lagt just för det. Jag finner inte att ni som svarat är negativa till förslaget så jag ändrar samt använder den nya riktlinjen.
/Ronny 19 februari 2007 kl. 10.27 (CET)

Nyskrivna artiklar (från Bybrunnen)

Det följande jag kommer att skriva är vad JAG tycker. Jag tycker vi är allt för stränga med vad vi väljer ut för utvalda artiklar. Hur tror ni det känns om man har arbetat med en artikel i en månad för att få den utvald, och sedan blir den inte det bara för att den är nyskriven. Nämner bara NGC 6543 som jag skrev. Så jag skulle vilja ändra denna stränga grad på utvalda artiklar. --Brallan 10 januari 2007 kl. 19.58 (CET)

Tanken med "utvalda artiklar" är nog i första hand att göra det lättade för läsare att hitta ovanligt bra eller läsvärda artiklar, inte att göra författarna glada. - Tournesol 10 januari 2007 kl. 20.28 (CET)

Nej, det är ju sant Turnesol, men någonstans borde bra artikelförfattare få bli "erkända". Man blir motiverad om man skriver en bra artikel som sedan uppskattas. Vore det inte intressant om det fanns en "Veckans Författare"? Där alla andra kan rösta fram någon som bidragit med fler intressanta artiklar(merparten av artiklarna då alltså). Kanske vore för krångligt eftersom ingen skriver hela artiklar, men blir folk erkända blir de nog mer intresserade av att bidra mer också. Wikigron 10 januari 2007 kl. 22.01 (CET)

"Wikipedia är ingen klubb för inbördes beundran"? /Dewil, skeptisk, 10 januari 2007 kl. 22.16 (CET)

Jag skulle nog säga att de egoboostar som man får av att ens texter uppskattas enbart sporrar en att fortsätta i samma stil. Brallan, nebulosaartikeln ser riktigt bra ut, fortsätt på bara, wikipedia blir bara rikare med dina rymdartiklar. ´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 10 januari 2007 kl. 22.23 (CET)

Dewil: Jag säger inte att det bara finns fördelar med det, men jag kan inte komma på speciellt många nackdelar heller. Börjar någon skriva en artikel, även om personen inte är fullt insatt och gör det till viss del för att få "cred", så kan ju andra rätta till senare. Kan själv säga att jag är "stolt" att svenska WP fortfarande kan ligga på niondeplats av alla språk, ser gärna att vi fortsätter vara där så länge som möjligt. Skulle det funka genom att vissa blir uppskattade, så varför inte? Sen kan det som sagt bli svårt att ge folk cred rent praktiskt eftersom alla får förändra varandras verk./Wikigron 10 januari 2007 kl. 22.45 (CET)

Jag tycker att man borde ha bättre motiveringar som handlar om artikeln och inte om personen som skrivit eller nominerat den. Att artikeln är nyskriven är också en dålig motivering. Vints 11 januari 2007 kl. 08.15 (CET)

Att artikeln är nyskriven tycker jag faktiskt är en relevant invändning mot att göra en artikel till utmärkt/läsvärd. Om artikeln har haft sitt nuvarande utseende ett tag är sannolikheten större att även mindre fel har upptäckts och åtgärdats. (Om inga fel har åtgärdats under denna period är naturligtvis sannolikheten mindre att artikeln innehåller många fel.) Jag tycker nog att det kan räknas till vanlig hövlighet att inte nominera artiklar som man själv har skrivit det mesta i till Wikipedia:Artikelnomineringar, enligt samma logik som man inte ska skriva artiklar om sig själv: om artikeln är tillräckligt bra kommer någon annan att nominera den tids nog, och denna person kommer att vara lite mer opartisk vid sin bedömning av om artikeln är färdig för nominering. (Å andra sidan har jag lagt in Charlerois stadsbana på Wikipedia:Detaljgranskning, så jag borde väl inte säga för mycket...) Däremot tycker jag att vi borde uppmuntra varandra mer för goda insatser på Wikipedia, så att vi inte behöver be om uppmuntran. //Essin 11 januari 2007 kl. 19.36 (CET)

Att ge folk beröm är väldigt viktig på Wikipedia måste jag säga, att sporra varandra på olika sätt är nog bästa sättet att få många och bra artiklar skrivna. För nog är det lite tråkigt att skriva nåt man själv tycker är riktigt bra och sen är det ingen som märker det. Sen tycker jag iofs att det ger ganska bra känsla av att se något man skrivit själv ser så bra ut och läses av andra, men att få beröm är grädden på moset. Vi kanske borde starta nåt ställe där folk bara listar de senaste verken de gjort och så får alla säga "va fint!" ;) --Bomkia 12 januari 2007 kl. 08.54 (CET)

Diskutera först på diskussionsida + synpunkter regelverk.

Anser att denna regel ska tas bort. Möter artikeln inte kraven ska den inte rankas som en utmärkt artikel och därför vara möjlig att avnominera på direkten. Förbättras artikeln kan den alltid åternomineras. Vidare så är fallet Diskussion:Dwight D. Eisenhower skamligt. I omröstningen fick "Ta bort" fler röster än "Behåll som utmärkt", men på grund av svWikis ruttna regelverk förblev den märkt som en utmärkt artikel. --Saber 12 mars 2007 kl. 14.59 (CET)

Det är väl bra om man hinner diskutera och åtgärda problem innan avnominering så att man slipper ta upp allas tid för en månads lång omröstning. T ex Eisenhower förbättrades ganska mycket efter avnomineringen (och efter att några röstat på ta bort). Sen så var det troligen några som inte läste den artikeln eftersom de påstod att den saknade kritik. Att det ska krävas mer för avnominering beror på att artikeln tidigare blivit utvald. Jfr proceduren på enwp en:WP:FAR: "Articles are listed as FARCs (=Featured article removal candidates) only after undergoing a review in the Featured article review section." Vints 12 mars 2007 kl. 15.23 (CET)

Men Saber har ändå en poäng. Det finns en massa artiklar som har valts till utmärkta då kraven inte var lika höga som nu. Snart måste vi börja sätta gamla artiklar på huvudsidan igen, då alla redan har varit där en gång. I det skedet borde artiklar som helt klart inte lever upp till kraven vara avnominerade. Men jag tycker nog att det är motiverat att kraven för avnominering är stränga. --Ace90 6 april 2007 kl. 19.51 (CEST)

Framför allt är gränserna för antal uppnådda röster väldigt ologiska. Idag räcker det inte med att 100 % av de röstande är eniga om att en artikel inte längre skall anses som utmärkt. Dessutom måste 2/3 av de röstande vara eniga om vilken status artikeln skall ha i fortsättningen. Om en avnominerad utmärkt artikel exempelvis får 10 röster för ta bort, 10 för läsvärd och 0 röster för behåll som utmärkt, så kommer artikeln behålla sin status som utmärkt. Det hade ju varit mer rimligt om den istället hade blivit läsvärd. För att det skall hända krävs dock att 4 personer taktikröstar och ändrar sina röster från "ta bort" till "läsvärd".

B****n 6 april 2007 kl. 22.34 (CEST)

Det är också vad den bör bli märkt som. Se inte det här som en direkt rösträkning. Man måste väga vad wikipediagemenskapen vill. Får en artikel tio röster för "märk som läsvärd" och tio för "ta bort status", ska den naturligtvis hellre bli läsvärd än vara kvar som utmärkt.

Ytterligare ett problem är folk som blint använder mallen när de avnominerar läsvärda artiklar. När man gör det får man naturligtvis ändra alternativen till "behåll som läsvärd" eller "ta bort läsvärd". /Grillo 7 april 2007 kl. 10.49 (CEST)

Men då måste alltså reglerna ändras. Det är varken formulerade eller tillmäpade på ett sådant sätt. B****n 7 april 2007 kl. 12.02 (CEST)

Om man anser att en Utmärkt artikel ska förlora sin status, varför erbjuder man då andra att rösta på både "Ta bort" och "Markera som läsvärd" (exempel)?. För den som "avnominerar" en artikel måste ju det vara en högriskstrategi. Erbjud istället endast två alternativ, "Behåll som utmärkt" och "Markera som läsvärd". För övrigt är det utmärkt att det krävs 2/3 av rösterna för att en artikel ska förlora sin status. Om det vore lätt att vinna omröstningar skulle samma artiklar dyka upp gång på gång för att bli omprövade. Thuresson 7 april 2007 kl. 12.21 (CEST)

Att man som nominerande har möjligheten att välja antalet alternativ borde framgå av informationen om avnomineringar. Annars tror jag att det många som i likhet med mig tolkar reglerna som att alla alternativ måste vara med vid en omröstning.

Jag har inga invändningar mot kravet på minst 2/3 majoritet för att nedgradera en artikels status, men nog borde man kunna utforma reglerna så att alla alternativ kan tas med utan att man riskerar något av rent omröstningstekniska skäl. Man skulle exempelvis kunna göra så här:

• En avnominerad artikel tappar sin status om den har:
  • Varit avnominerad i minst två veckor och
  • fått minst fem röster på ta bort och
  • dessa ta bort-röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.

• En avnominerad utmärkt artikel markeras som läsvärd om den har:
  • Varit avnominerad i minst två veckor och
  • fått minst fem röster på markera som läsvärd och
  • dessa röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster

• En avnominerad utmärkt artikel kan också markeras som läsvärd om den har:
  • Varit avnominerad i en månad och
  • fått minst fem röster på markera som läsvärd eller ta bort och
  • dessa röster sammantaget utgör minst 2/3 av det totala antalet röster

• En avnominerad artikel stryks från röstlistan och behåller sin status om den:
  • Inte blivit borttagen efter en månad eller
  • efter minst två veckor efter avnomineringen har minst 2/3 och minst 5 röster på behåll som utmärkt

B****n 7 april 2007 kl. 14.21 (CEST)

Ser bra ut tycker jag. Det som är tillagt är alltså hela den tredje satsen; som då kan användas i exemplet som Saber startade diskussionen med. Exemplet känns ju som ett givet läsvärd-fall.
Vi kan ju ge utrymme för andra tankar någon vecka och har det inte dykt upp något bättre tycker jag att vi kör på detta förslag.

Jag tycker också att det är bättre att fintrimma befintliga riktlinjer istället för att börja trixa med antalet alternativ. Då känns det mer som att; man lägger ned lite för mycket arbete på att styra upp andra att tycka som en själv. Meningen med att fråga andra bör ju vara att lyssna, ta intryck och erhålla konsensus - inte att med slipad taktik få andra att tycka som en själv.

När det gäller om att först lufta sin kritik på artikelns diskussionssida, tycker jag nog att det är rimligt. Är det så att någon ska bli degraderad - rycker man väl inte bort stjärnan från axeln utan att ge konstruktiv kritik först och ge denna en chans att bättra sig! Denna kritik bör då "annonseras" här
/Ronny 7 april 2007 kl. 22.14 (CEST)

Med formuleringen "fått minst fem röster på markera som läsvärd eller ta bort och dessa röster sammantaget utgör minst 2/3 av det totala antalet röster" kan artiklar som endast fått "ta bort"-röster markeras som läsvärda. Jag ser ingen anledning att ändra i några omröstningsregler, det ska vara svårt att lyckas avnominera en artikel. Nu är artikeln om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti avnominerad, endast sex månader efter att vi röstade om den. Den sortens beteende får på inget sätt uppmuntras. Thuresson 7 april 2007 kl. 22.31 (CEST)

Det har du rätt i och det kan ju enkelt justeras enligt nedan, för att kunna markera som läsvärd när en majoritet vill det, ihop med de som helt vill ta bort den. Den läsvärda artikeln Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som är avnominerad kommer ju inte att drabbas alls av denna ändring, som är avsedd för att enklare markera som läsvärd och inget annat.
Däremot kan vi likt nomineringsreglerna införa: Behåll nuvarande status om artikeln får 4/5 dels (alt. 3/4) majoritet på behåll efter 2 dagar. Då eliminerar man snabbt och effektivt okynnesdegraderingar. Om samma beteende sedan skulle upprepas på samma artikel är det ju bara att göra som Grillo gjorde nyligen med Albaniens demografi som dök upp igen efter kort tid utan att ha förbättrats: Radera nomineringen omedelbart. och ta en eventuell enkel diskussion

Förslagets ändringar gentemot nuvarande riktlinjer är understrukna.

• En avnominerad utmärkt artikel kan också markeras som läsvärd om den har:
  • Varit avnominerad i en månad och
  • fått övervägande samt minst fem röster på markera som läsvärd och
  • dessa röster ihop med ta bort utgör minst 2/3 av det totala antalet röster

• En avnominerad artikel stryks från röstlistan och behåller sin status om den:
  • Inte blivit borttagen efter en månad eller
  • efter minst två veckor efter avnomineringen har minst 2/3 och minst 5 röster på behåll
  • Efter minst två dagar har minst 4/5 och minst 5 behålla-röster.
    Nu då?/Ronny 7 april 2007 kl. 23.43 (CEST)

Viktigast av allt är egentligen att följa gemenskapens vilja, det är bra mkt viktigare än att ha ett detaljerat regelverk... Undvik "instruction creep". 20 röster mot att ha kvar en artikel som utvald innebär naturligtvis att gemenskapen inte vill ha kvar artikeln som utvald. Det kan vem som helst inse. /Grillo 8 april 2007 kl. 23.09 (CEST)

Helt rätt, detta fallet är solklart och riktlinjerna kommer ju mer till sin rätt, när det inte är lika självklart. Viktigast är ju givetvis att följa gemenskapens vilja och för att göra det kan man ju fråga dem under någorlunda ordnade former. Om det finns en bra bas för konsensusbildning undviker vi alltför mycket subjektiva värderingar baserade på några få användares dagsform. Det borde vem som helst inse!
/Ronny 8 april 2007 kl. 23.53 (CEST)

Absolut. Röstar någon nej med motiveringen "hatar politik" eller liknande ska rösten så klart bortses från. Samtidigt får man väga "markera som läsvärd" mot "ta bort" och göra vad som känns lämpligt. Om lika många röstar på båda alternativen och någon enstaka på "behåll som utmärkt" vore förmodligen det bästa att markera artikeln som läsvärd. De detaljerade regler som specificeras ovan är egentligen ett tydligt exempel på att rösträkning inte alltid är att föredra. Det blir helt enkelt för komplicerat. /Grillo 9 april 2007 kl. 11.12 (CEST)

Ok, jag gör lite nödiga justeringar som bas för en vettigare bedömning. De riktlinjer som finns på pränt kan ses som en bas, som kan användas som ett "carte blanche" även av mindre erfarna användare; för att utföra en vettig bedömning. Denna bas tror jag är bra att ha för att förekomma invändningar och tydliggöra att det inte är någon påstådd standard och inte heller är påkommet på volley.

Då det påpekas att det handlar om riktlinjer och inte regler, kan den som känner att det blir konstigt eller fel göra en annan bedömning, men får då räkna med att kan bli mycket diskussioner och/eller återställning. Riktlinjer tycker jag känns befogat i praktiken så länge som det inte blir stentavlor. Oavsett om skrivna riktlinjer eller upplevd konsensus används som bedömningsgrund; bör det redogöras för på artikelns diskussionssida ihop med inklistrad "konsensusomröstning". Används en skriven riktlinje finns det särskilda mallar som kan kopieras in på diskussionssidan. Komplettera då oavsett tillvägagångssätt med signatur/tidsstämpling , så att det blir spårbart enklare.

Om all bedömning skulle ske utan riktlinjer tror jag att det blir lite som att uppfinna hjulet om och om igen, då nya användare börjar varje diskussion på nytt igen. På diskussionen "stryk "röster" utan motivering" från WP:BB, hittas en ganska fyllig bild över olika tankar runt motiveringar och bedömningar. Att hitta diskussionspartners runt sådant som borde vara viktigt på kort eller lång sikt kan annars vara svårt, samtidigt som diskussioner kan spontanblossa över mindre misstag eller märkliga företeelser.

Bybrunnens diskussion tydliggjorde att det är önskvärt med motiveringar, men inte tvunget. Ingen bör agera åsiktspolis och överdrivet kritiskt värdera andras motiveringar. Jag har sett några exempel när några varit väldigt snabba på att stryka eller förringa andras ställningstagande och sådant hör inte hemma i ett samarbetsprojekt. Alla behöver inte tycka exakt lika. Totalt sett, tycker jag att bedömningarna här är väldigt bra och en anledning är - att vi låter det få ta sin tid när det behövs, och att vi kortar ned tiden när utgången är klockren av olika skäl.
/Ronny 9 april 2007 kl. 12.52 (CEST)

Suck...

Eftersom det tydligen inte går att begripa att man får ändra "behåll som utmärkt" till "behåll som läsvärd" när man avnominerar läsvärda artiklar har jag lagt in en hänvisning i instruktionerna om att göra det... Herregud... /Grillo 14 april 2007 kl. 23.08 (CEST)

---

Enligt reglerna överst på sidan kan man endast nominera 3 artiklar per person men Pralin har gjort ett ryck och nominerar nu 7 artiklar. Jag föreslår att de fyra sista tas bort. Thuresson 14 april 2007 kl. 23.16 (CEST)

Jag föreslår att vi skiter i reglerna och utvärderar de anmälda artiklarna i stället. --Saber 14 april 2007 kl. 23.18 (CEST)

Jag håller med Servant Saber, det är onödigt att stävja sådant som kan göra Wikipedia bättre. Regler finns till för att göra WP bättre, inte sämre. /Grillo 14 april 2007 kl. 23.32 (CEST)

Diskutera artikeln på diskussionssidan?

Servant Saber tog bort riktlinjen "Diskutera artikeln på dess diskussionsida innan du avnominerar artikeln". Jag tycker vi ska ha kvar den eftersom eventuella problem kan åtgärdas innan omröstningen börjar, t ex lägga till källor som nu gjorts i Lettlands historia. Vad tycker andra användare? Vints 15 april 2007 kl. 08.58 (CEST)

Problemet med dina tidigare hänvisningar till en:WP:FARC är att svWiki är så pass mycket mindre att det inte finns något jämförbart system här. Ponera att någon har läst artikeln om Lettlands historia, noterar att det saknas källor och påpekar detta på diskussionssidan. /Hur många/ användare bevakar diskussionssidan i fråga? Har användaren tur får han en reaktion efter ett halvår. --Saber 15 april 2007 kl. 09.08 (CEST)

Det har i alla fall uppmärksammats av flera användare i Nilen och Dagen D. Den som har skrivit artikeln bevakar nog också ofta sin artikel så han ser om någon skriver på diskussionssidan. Om man även listar artikeln i WP:AIVPN så ser fler användare det. Man kan också se i historiken vem som skrivit artikeln och sedan fråga honom. Thuresson hade kunnat lägga till källor i Lettlands historia innan avnomineringen. Vints 15 april 2007 kl. 09.24 (CEST)

Om den enda bristen en artikel har är att skribenterna inte lade till källor när den skrevs så anser jag att de bör få en ärlig chans att åtgärda detta innan artikeln avnomineras, så att vi inte behöver rösta om artiklar som faktiskt uppfyller kraven. Om problemen däremot är mer omfattande så att de inte lär kunna åtgärdas under en eventuell omröstning så ser jag inte varför man skall bry sig upp saken på diskussionssidan. Jag skrev därför en ny, mildare variant av den gamla riktlinjen.

andejons 15 april 2007 kl. 09.57 (CEST)

Har fixat lite i riktlinjerna efter kärnan i denna diskussion. Om det ges kritik en rimlig tid innan, som också annonseras på WP:AIVPN så får författarna får en chans att fixa. Det känns bättre att lägga tiden på det, istället för att öda tid för många och göra om nomineringar flera gånger. Det kanske har varit en del tveksamma utvalda artiklar tidigare med dagens mått mätt, men de kommer snart att bli ovanliga. Undviker också imperativton, då inga riktlinjer är huggna i sten.
/Ronny 15 april 2007 kl. 12.01 (CEST)

Källhänvisningar

Ett av kraven på att en artikel ska bli utmärkt eller läsvärd är att den har källor. Jag undrar hur exakta källorona måste vara. När jag hade nominerat magi i Harry Potter var det flera användare som tyckte att den borde ha mer källor än bara "Harry Potter-böckerna", eftersom det är några tusen sidor man måste läsa för att konrollera att allt som står i artikeln stämmer, vilket jag delvis håller med om. Jag har nu lagt in källor där det står vilka sidor man måste läsa i artikeln Remus Lupin (Remus Lupin skulle ändå inte bli läsvärd för att den absolut inte uppfyller vissa andra kriterier, jag la in källorna främs för att kunna ha ett exempel här). Nu undrar jag om det räcker att hänvisa til sidor, eller om man måste skriva citat ur böckerna för att det ska vara tillräckliga källor. Alltså, uppfyller artikeln Remus Lupin källkriterien; och om inte: varför? Leo^diskussion 15 april 2007 kl. 12.42 (CEST)

Jag tycker det är precis lagom noggranhet om man skall hänvisa till böcker utan index, såvida man inte redovisar en mycket kontroversiell åsikt.

andejons 15 april 2007 kl. 21.10 (CEST)

Jag tycker det där ser föredömligt ut. (Fast för diskussionens skull kan det vara lämpligt att lägga en permanentlänk till den version vi diskuterar: så här.)//Hannibal 15 april 2007 kl. 21.11 (CEST)

Tack, då vet jag det. Jag kopierade själva sättet att referera(alltså: <ref>Författarens efternamn, förnamn(ens) initialer ''Bokens namn'' s. sidan/sidorna källan är på, ISBN ISBN-numret</ref>, dock visste jag om <ref> innan) från en annan artikel som verkade ha bra skrivna källor. Hannibal, jag glömde helt bort att hänvisa till en permanentlänk. Leo^diskussion 15 april 2007 kl. 21.19 (CEST)

Förresten, tack för svaren! Leo^diskussion 15 april 2007 kl. 21.20 (CEST)

Jag instämmer med ovanstående i att referenserna i artikeln om Remus Lupin är fullt tillräckliga. Ännu lite bättre tycker jag dock att de skulle vara med angivande av vilket kapitel källan finns i, så att det kan gå att skumma sig fram till det i en annan utgåva eller översättning av boken. /dcastor 16 april 2007 kl. 11.28 (CEST)

Jag vet inte om det finns på {{bokref}} som jag tänker använda, men om det finns kan jag såklart skriva kapitel också. Leo^diskussion 16 april 2007 kl. 16.00 (CEST)

Jag har lagt till det i mallen nu. /dcastor 16 april 2007 kl. 16.12 (CEST)

Jag ska lägga in det snart. Förresten, tycker ni att det räcker med bara kapitel och ingen sidangivelse? Leo Johannes (diskussion) 16 april 2007 kl. 17.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Helst bör båda framgå, annars är sidangivelse att föredra framför enbart en kapitelhänvisning, vilken inte är lika exakt som en sidhänvisning.--Augustus 16 april 2007 kl. 20.34 (CEST)

Instämmer med Augustus - kapitelangivelsen är ett komplement. /dcastor 16 april 2007 kl. 22.50 (CEST)

Okej! Leo^diskussion 17 april 2007 kl. 14.30 (CEST)

Måste man rösta?

Ronny skrev i diskussionen om Toaletter i Japan "Relevanta artikeldiskussioner här borde leda till eller föregås av – att också lägga sin röst.", men är det verkligen lämpligt? Jag har ifrågasatt flera artiklar här utan att rösta, eftersom jag kanske sett något snabbt som måste uppmärksammas, men inte läst igenom artikeln och därför inte kan göra en helhetsbedömning. Jag ser inget fel i detta, och det finns anledningar till att skriva det här och inte på artikelns diskussionssida, eftersom det kan vara sådant som kan åtgärdas men måste ses av personer som röstar, jag tror inte att alla går och kollar artikelns diskussionssida innan de röstar. Åsikter? /Grillo 6 september 2007 kl. 21.07 (CEST)

Jag tycker att det är lämpligt att de som gör inlägg som bidrager till bedömningen också läser igenom artiklarna och ger sin röst. Det blir annars lätt en naturlig fråga: Men vad tycker du om artikeln då? Det är mao önskvärt med en för bedömningen relevant input. Den som dock inte har läst igenom artikeln och därför inte har en helhetsbild, bör ju ej i vilket fall som helst självklart inte avge sin röst, men bör inte heller glömma att nomineringen och dess diskussion frågar efter just det.
/Ronny 6 september 2007 kl. 21.19 (CEST)

Ibland orkar jag inte igenom hela artikeln, men hittar ändå saker att påpeka som jag tror kan vara av intresse för omröstningen. Då skriver jag naturligtvis det på nomineringsdiskussionen, fast jag inte tänker rösta. /rrohdin 6 september 2007 kl. 22.07 (CEST)

Det viktigaste borde vara att framställa bra artiklar, inte att rösta fram dem till olika utmärkelser. Kan man komma med konstruktiv kritik borde det alltid välkomnas. Jag blir ofta imponerad av de långa konstruktiva diskussionerna på en:Wikipedia:Featured article candidates, där det verkar vara vanligt att kommentera enskildheter i artiklarna utan att man behöver ta ställning till helheten. /Nicke L 7 september 2007 kl. 08.58 (CEST)

Det viktigaste är absolut att framställa bra artiklar och att avgöra vilka artiklar som ska bli utvalda (och därmed föredömen), är ett av sätten att stödja detta arbete. Konstruktiv kritik är alltid välkommen i diskussionerna, så länge som synpunkter på enskilda detaljer, inte framstår som en värdering av artikeln som helhet – om man inte har läst igenom den.

Svepande formuleringar som inte bidrager till att skapa konsensus utan istället riskerar skapa förvirring bör däremot undvikas eller följas upp med en röst som gärna får vara parad med konstruktiv nyanserad kritik. Ett råd skulle kunna vara att göra en snabb bedömning av sin reflektion och tror man att den kan stödja och hjälpa processen framåt så är det helt ok, men är man osäker, för att man inte har tid eller lust att läsa igenom artikeln, finns det inga krav att göra inlägg heller. Kontentan av min åsikt är att det är lämpligt att de som har en helhetsbild också röstar och stödjer en konsensusbildning – men givet inte nödvändigt.
/Ronny 8 september 2007 kl. 17.51 (CEST)

Sanningen är väll den att många röstar efter vad andra redan innan har röstat. tror det är få som läser igenom artiklarna helt först.--Matrix17 28 september 2007 kl. 15.38 (CEST)

Håller med Ronny om konstruktiv kritik om artikelns förbättring och om att kan stödja en konsensusbildning med andras bedömningar efter att ha bedömt artikeln själv och bedömt andras bedömningar. /D.O.G. 28 september 2007 kl. 16.13 (CEST)

I många fall röstar jag först efter att en viss sak reds ut. I sådana fall diskuterar man ju före man röstar. Det är väl inget fel med det. --Ace90 6 oktober 2007 kl. 15.01 (CEST)

Kvalitetssäkring

Jag tycker det börjar bli besvärande över hur mycket man på den här sidan kräver att man följer en rad rätt svårbegripliga byråkratiska regler om man har invändningar mot artiklar. Det är nog problematiskt att vi har ett system där vi i stort utgår från rösträkning när vi avgör artikelkvalitet, men det som verkligen försvårar processen att många användare, inklusive administratörer, aktivt motarbetar diskussion genom att framställa i princip all längre diskussion där parterna inte direkt når konsensus som onödig, tjafsig, distraherande och, förbluffande nog, destruktiv.

Till råga på allt så staplas det ett otal krav på den som röstar mot eller vill avnominera en artikel. Den karantänperiod som man för tillfället kräver av den som tycker att en artikel är av undermålig kvalitet är väldigt konstigt upplagd. Det läggs större fokus på att man ger användare en chans att förbättra "sina" artiklar än att artiklarna faktiskt håller den kvalitet som någon av stjärnorna kräver. Att man skulle använda själva nomineringsperioden, och eventuellt förlänga den, i syfte att förbättra specificerade brister verkar ingen egentligen vilja kännas vid.

Överlag verkar systemet helt och hållet inriktat på att enskilda användare inte ska bli upprörda över att en artikel dom har jobbat med inte blir utvalöd direkt eller att den kanske förlorar en stjärna.

Det skulle vara trevligt om vi skulle försöka börja röra oss mot följande mål:

• Diskussion som berör kvaliteten på artiklar ska befrämjas här när en artikel nomineras, inte fösas iväg genom att man åberopar snåriga och tveksamma karantänregler.
• Nomineringar bör ses som en ofta komplex process som potentiellt ska kunna förbättra en artikel, även om det tar tid, istället för att en grupp röstande får göra tummen upp eller ner utan att ta sig tid att förstå varför.
• Kritik som underbyggs med goda argument, jämförelser och hänvisningar till aktuell forskning och källor bör ha större tyngd än enskilda röster, och i synnerhet dom som är helt eller bristfälligt motiverade.
• Att användare slutar ta kritik mot artiklar personligt och lägger mindre fokus vid att premiera vad man rent subjektivt betraktar som hårt arbete och istället börja beakta lite mer objektiva kriterier, som hur välskriven, omfattande och neutral en artikel är.

Peter ^Isotalo 27 september 2007 kl. 17.09 (CEST)

Jag håller med om målbeskrivningen. Jag uppfattar det som att proceduren på engelska Wikipedia fungerar ganska mycket på det sättet, och det vore trevligt om vi kunde försöka ta efter. Att helt sluta ta kritik mot artiklar personligt är nog svårt, men det är värt att eftersträva. /Nicke L 27 september 2007 kl. 18.18 (CEST)

Håller med. --D.O.G. 27 september 2007 kl. 18.41 (CEST)

Det kanske kan vara bra att införa samma procedur som på engelska Wikipedia (se en:WP:FAC), men samtidigt finns det också en del svårigheter. Hur avgör man t ex tyngden hos olika argument. I enwp har de en featured article director som avgör ifall en artikel ska bli utvald. Även på engelska Wikipedia finns en karantänstid för avnomineringar. Det är rimligt att skribenterna får en chans att åtgärda problem eller svara på kritik innan avnominering genom att man antingen först tar upp kritik på diskussionssidan eller lägger till artikeln i AIVPN. Vints 28 september 2007 kl. 08.33 (CEST)

Man kan ju röra sig mot det gemensamma målet, från olika håll. Det vi har riktat in oss på bygger på att det finns en frivillig "beredning" och att många artiklar snabbt ganska snabbt blir bedömda som utvald i någon form eller ej antagna och tillbaks till arbetskammaren för justering efter denna snabbbedömning.

En konsekvens av det blir en förväntad lägstakvalitet, där artiklar snabbt kan dömas ut och inte ta upp onödig tid i detta forum. Många har tyckt att då det tar tid och kraft att göra bedömningar oavsett hur vi gör att det inte ska okynnesnomineras artiklar varken av eller på. De som har mycket att göra med få tillgängliga mantimmar delar ofta upp detaljer och totalbedömningar i olika forum helt enkelt för att det ska bli mer effektivt. Vi kan i många aspekter inte jämföra oss med EnWi, som har väldigt mycket mer resurser än vad vi har. Visst bör denna process uppmuntra konstruktiva synpunkter och samtidigt kanske vara mer tolerant mot synpunkter som kanske inte är jättebra genomtänkta, för att inte döda någon bra idé. Samtidigt kan vi se att kvalité och mängd på utvalda artiklar har höjts väsentligt det sista året, så vi kanske inte gör så väldigt fel.
/Ronny 28 september 2007 kl. 09.32 (CEST)

Det finns ingen formell karantäntid för avnomineringar på en.wiki annat än att man inte tolererar att man försöker avnominera en artikel för kort inpå en framgångsrik utmärkelse. Skillnaden ligger i att man låter själva avnomineringsprocessen ta den tid det behöver. Om berättigad kritik framförs ger man dom som vill rädda artikeln en chans att svara på kritiken eller åtgärda den. Märker man att bristerna åtgärdas successivt förlängs nomineringstiden. Hur rimliga kritierna är bedöms genom en kombination av prejudikat och att pröva olika argument i diskussion.

En av de större problemen med den nuvarande processen här är så vitt jag har märkt att folk inte tar sig tillräckligt med tid för att bedöma artiklar ur vare sig negativa eller positiva aspekter. Det kanske borde vara lite tydligare att den här sidan inte är till för att alla ska kunna vara med och bestämma i varje beslut, utan för att man ska ge synpunkter där man kan tillföra något mer än bara sin signatur.

Peter ^Isotalo 28 september 2007 kl. 12.38 (CEST)

Det låter som ett bättre system att målet är att artiklarna förbättras, det ger ett incitament till att just förbättra artiklarna istället för att bara avnominera dem.

Det senare kanske kan rådas bot på genom att röstaren ska ge en kort motivation till sitt beslut utifrån övergripande enkla regler. /D.O.G. 28 september 2007 kl. 15.34 (CEST)

Ja, systemet fungerar väl inte så dåligt, men kan väl förbättras på vissa punkter./D.O.G. 28 september 2007 kl. 16.13 (CEST)

Vi har stött och blött alternativa förslag tidigare och jag länkar några av dem. Det förekommer givetvis att det är tveksamma motiveringar men då dessa är trots allt få. Då de flesta ändå verkar läsa och kommer med genomtänkta åsikter, påverkar dessa sällan eller aldrig totalbedömningen av artiklarna. Skulle det trots allt bli fel, så kan ju det göras om. De artiklar som avnomineras är av äldre datum och de av senare snitt är i princip aldrig upp för omprövning, vilket är ett gott betyg. Motiveringar är alltid bra, men vi har haft problem tidigare när användare vill underkänna eller till och med stryka andras motiveringar och då känns hela förfarandet kontraproduktivt. Varför laga det som inte är trasigt? Länk 1: Överstrykning av namn Länk 2: Stryk "röster" utan motivering
/Ronny 28 september 2007 kl. 16.44 (CEST)

Om användare anger motivationer som går att bemöta med argument relevanta för ämnet ska man alltid få göra det. Att egenmäktigt stryka röster har inte ett dugg med saken att göra. Problemet är ju bara att man överhuvudtaget betraktar kvalitetssäkring som något man faktiskt kan, bör och ska bedöma genom rösträkning.

Fast jag förstår fortfarande inte varför man ser det som problematiskt att avnominera en artikel utan att ge en oöndligt lång förberedelsetid först. Nomineringsprocessen i sig är ju just en form av förberedelse. Vi har artikeldiskussioner, vi har en nomineringsprocess. Vad är då poängen med massa karantänsinstanser? Låt nomineringsprocessen ta den tid den behöver istället för att döda diskussionen om den tagit för lång tid. Om det inte går att komma fram till ett vettigt resultat inom den tiden så får man väl ta det säkra för det osäkra och skippa stjärnan. Vill någon ha klapp på axeln för ett hårt jobb kan man ge dom utmärkelser och personlig uppmuntran.

Peter ^Isotalo 3 oktober 2007 kl. 15.41 (CEST)

En annan invåndning mot dagens system är att trots att vi har kvalitetsmärkning i två nivåer (Läsvärd och Utvald) så går det i praktiken inte att nominera en artikel till Läsvärd. Alla artikelnomineringar betraktas som Utvald-nomineringar och sedan används Läsvärd som ett tröstpris till artiklar som inte når upp till nivån Utvald. Det är förmodligen skälet till att vi bara har ungefär lika många Läsvärda artiklar som vi har Utvalda trots att den förra kategorin borde ha många fler, åtminstone dubbelt så många (jfr. en:Wikipedia:Good article statistics). Läsvärd bör i stället vara en egen kvalitetsnivå (likt en-WP:s Good article) för artiklar som uppfyller Wikipedias krav för hur en bra artikel ska vara utformad.

Ytterligare en invändning är det otydliga system som gäller för kvalitetsmärkningsproceduren. Dagens system kräver i praktiken att artikeln först har listats en viss tid i Artiklar i väntan på nominering och av den sidans redaktörer sedan bedömts mogna att genomgå en formell nominering. Jag har inga synpunkter på den proceduren som sådan, bara att det inte framgår i reglerna för artikelnomineringar att artiklar som inte först godkänts på AIVPN inte bör nominerats.

Ja, svenskspråkiga Wikipedia bör införa delar av engelskspråkiga Wikipedias system för hanteringar av Utvalda och Läsvärda artiklar (och Läsvärda bör döpas om till Bra artiklar). /Dewil 28 september 2007 kl. 17.04 (CEST)

Jag ser inte varför skillnaden behöver vara så stor mellan AIVP(A)N och direkt nominering. AIVPN borde troligen göras om så att det alltid finns fokus på ett litet antal artiklar som kan förbättras, och inte en lång lista som kan vara överväldigande. Om det dessutom förekom mer diskussion där så skulle man inte behöva ta det när artikeln nomineras, vilket kan vara en fördel om det faktiskt bara är ett fåtal saker som bör åtgärdas. Det skulle då fungera ungefär som nominering fast utan någon röstning i början (säg en vecka eller så), då man bara kommenterar och ger en chans att åtgärda små brister. Om stora brister framkommer kan man skippa att gå vidare.

andejons 28 september 2007 kl. 17.15 (CEST)

Direkta nomineringar kan man mycket väl göra oftare, precis som innan arbetsrummet "I väntan på nominering" kom till. Anledningen till att det är färre läsvärda artiklar än det borde kunnat vara, är väl helt enkelt för att inte tillräckligt många nomineras. En läsvärd artikel kan mycket väl sega sig upp under lång tid. Förslaget "bra artikel" kan vara ett gott alternativ, då även utmärkta givetvis också är läsvärda.
/Ronny 28 september 2007 kl. 17.30 (CEST)

Benämningen "bra artiklar" används redan för de artiklar som är steget nedanför de läsvärda på skalan kk-stub-ok-bra-läsvärd-utmärkt. Se WP:KGT. / Elinnea 28 september 2007 kl. 17.42 (CEST)

Skälet till att inte tillräckligt många artiklar nomineras till Läsvärd är att det i praktiken inte går att nominera artiklar till Läsvärd. En artikel som nomineras betraktas som nominerad till Utmärkt, bedöms utifrån de kriterierna och kan få utmärkelsen Läsvärd som tröstpris. Nomineringsproceduren måste brytas upp i två separata delar, en för Läsvärd och en för Utmärkt. /Dewil 2 oktober 2007 kl. 21.18 (CEST)

När de läsvärda artiklarna infördes fanns två omröstningssidor. Det var klumpigt och avskräckte folk från att rösta, och jag tycker inte vi ska återgå till ett bevisat dåligt system.

När det gäller WP:AIVPN så står det tydligt uttryckt att artiklar inte behöver genomgå den sidan för att nomineras. AIVPN har dessutom inga "redaktörer" utan är likt resten av Wikipedia öppen för alla att redigera. Jag tycker att AIVPN fungerar bra för att utveckla en ofullständig artikel utan tidsschema, så att själva bedömningen kan ske på WP:AN. En viktig skillnad mellan svenska och engelska Wikipedia är att engelska har enormt många fler användare, och därför går det snabbare att fixa till en artikel med kort varsel. /Yvwv [y'vov] 2 oktober 2007 kl. 23.05 (CEST)

I så fall behövs ett förtydligande av proceduren så att det tydligt framgår att det finns två olika kvalitetsnivåer med olika kvalitetskriterier. En nominering måste göras till en viss kvalitetsnivå och nomineringen ska bedömas utifrån de kriterier som finns för den kvalitetsnivån. Läsvärd måste vara en egen kvalitetsnivå på egna meriter, inte ett tröstpris till Inte Riktigt Utmärkta artiklar. /Dewil 3 oktober 2007 kl. 10.07 (CEST)

En.wiki har inte heller några instanser för kvalitetssäkring som bara vissa får redigera. Det enda undantaget är att Raul, som agerar som en sorts bedömare av konsensus i nomineringar för featured articles, men det är bara för att han faktiskt är bra på att bedöma enskilda arguments relevans, inte för att han själv bestämmer vad som är okej.

Om vi ska pyssla med sifferexcercis och jämföra oss med den engelska kolossen så skulle man ju komma fram till att sv.wiki borde ha något i stil med en hundradel av antalet engelska kvalitetssäkrade artiklar (eller att kvaliten generellt är hundra gånger sämre), vilket blir rätt absurt. Problemet är, som jag tidigare nämnt, att få här verkar vilja ta sig den tid det verkligen behövs för att bedöma artiklar vare sig positivt eller negativt. Jag har märkt att det är många som kräver att allting ska vara färdigförpackad innan man tar ställning, men ofta räcker det med att man underordnar sig vissa rigida regler för att man ska slippa igenom. Problemet med den inställningen är ju att så strikta reglverk oftast inte säkrar något annat än just sig själva. Och, faktiskt, vad skulle vara orimligt med att vi helt enkelt började kräva lite bättre motiveringar än "jag kan inte ämnet, men jag är nog rätt säker på att den är bra" eller "inte det bästa av Wikipedia"?

Peter ^Isotalo 3 oktober 2007 kl. 15.41 (CEST)

Det finns ju givet olika sätt att få fram konsensus på, men jag tycker att vi har ett ganska bra flyt i den nuvarande processen. Bedömningarna anser jag totalt sett blir rättvisande, även om jag också ibland kan se att enstaka motiverade eller omotiverade röster verkar något slentrianmässiga åt ena eller andra hållet. Så länge som dessa röster dock är få: är de dock inget problem och finns inget problem – behövs heller ingen lösning. Även om det ofta är kul med förändring behöver vi inte anstränga oss för att få någon slags liknande processtruktur som engelska Wikipedia.
/Ronny 3 oktober 2007 kl. 21.30 (CEST)

Ja, fast nu får man bestämt intrycket av att "bra flyt" definieras som att det går så snabbt som möjligt och allra helst utan diskussion som skulle innebär mer än att behöva snabbgranska artikeln. Antalet röster med just få, inga eller just slentrianmässiga motiveringar utgör en oerhört stor andel. Vill någon att jag ska göra en snabbstatistik, gärna, men min spontana uppskattning är minst hälften. Nu är jag förvisso skolad i processen som den går till på en.wikis WP:FAC, men att svenska wikipedister skulle vara oförmögna att komma med betydligt mer kommentarer som är genomsnittligt bättre än "(mycket) omfattande", "Finns betydligt mer att tillägga" eller "Antagligen heltäckande" [!] gränsar till det cyniska. Och då har jag inte ens räknat med rena "jag tycker som den och den"-röster, vilket inte är annat än att säga "jag också" istället för att nyansera eller lägga till argument.

Peter ^Isotalo 4 oktober 2007 kl. 17.18 (CEST)

Det jag menar med "bra flyt" är att det hela fungerar bra och att artiklarna åtgärdas ganska genomgående efter de åsikter som framförs. Håller med om att man kan önska sig bättre motiveringar ibland, men efter några nya "stammisar" på sidan tycker jag att ribban ha flyttats uppåt och att normen har flyttats med.
/Ronny 4 oktober 2007 kl. 18.08 (CEST)

Ja, fast sen får vi ju såna här motiveringar emellanåt. Med dagens system skulle ett par såna här röster kunna se till att en artikel fick behålla en oförtjänt utmärkt eller läsvärd status i all evighet.

Peter ^Isotalo 9 oktober 2007 kl. 14.41 (CEST)

Utvalda portaler?

Engelskspråkiga Wikipedia har en sida för utvalda portaler. Är detta något som vi skulle kunna tänka oss att ha även här på svWiki? Skulle detta vara ett sätt att stimulera en högre kvalitet på och ett bättre underhåll av de olika portaler som nu finns? Kanske skulle det öka intresset för fenomenet portaler, som verkar vara något eftersatt här. Valet av portalerna skulle kunna göras på denna sida och underrubriker kan skapas åt dem på sidorna om utmärkta och läsvärda artiklar. -- JIESDEO ^{B D} 3 november 2007 kl. 16.12 (CET)

Javisst, varför inte? Tror också att det skulle kunna vara en lämpligt med en morot (läs: stjärna), för de som annars förbättrar och sammanställer information i det tysta.
/Ronny 3 november 2007 kl. 16.29 (CET)

Jag stöder också tanken. --Ace90 19 november 2007 kl. 19.43 (CET)

Jag med, särskilt för att vissa portaler verkligen är jättebra, medan andra inte är uppdaterade. Leo - fågelskådaren 20 november 2007 kl. 14.52 (CET)

Visst, det skulle nog funka om man verkligen grep tag idet. Jag skulle nog kunna skapa en sandlåda. "...Brallan 25 november 2007 kl. 16.46 (CET) ..."

Regeln om tre nomineringar per person

Jag har svårt att se vad regeln om tre nomineringar per person tjänar för syfte. Om någon missbrukar nomineringssidan, t.ex. genom att nominera artiklar som uppenbart inte uppfyller kriterierna eller nominerar artiklar endast för att de ska få uppmärksamhet, så är ju lösningen att stryka sådana nomineringar. Man vill ju inte ha ens tre sådana nomineringar.

Som det är nu så saktar regeln bara ner nomineringsprocessen, många bra artiklar stannar väldigt länge på AIVPN. Om det finns användare som vill läsa igenom, korrigera och nominera artiklar, varför måste detta begränsas? Vi har ju egentligen väldigt få nomineringar liggande. --Ace90 25 november 2007 kl. 09.52 (CET)

Jag håller med dig. Det verkar inte hända särskilt ofta att folk måste hejda sig pga regeln, och bara det säger ju en hel del. Jaentz 25 november 2007 kl. 11.30 (CET)

Instämmer med ovan. :-) Fenrir 25 november 2007 kl. 13.24 (CET)

Jag har tagit bort "regeln". Okynnesnomineringar à la oj-trevlig-artikel-nominera! kan återställas vid behov, något annat syfte kan det här inte tjäna. --Saber^Excalibur! 25 november 2007 kl. 16.01 (CET)

Om det är för många artiklar uppe är det svårt att hinna granska de som man är intresserad av. Men det går nog bra utan den s.k. regeln också. /rrohdin 25 november 2007 kl. 18.57 (CET)

Exakt när togs regeln bort? Hursomhelst så bryter jag nu mot den, om den ännu finns, eftersom jag har fem nomineringar liggande. --Ace90 26 november 2007 kl. 15.57 (CET)

Håller med rrohdin ovan men med lite vett ska det nog fungera bra utan regeln... /-nothingman- 26 november 2007 kl. 20.07 (CET)

När den regeln lades till låg det drygt trettio artiklar uppe för nominering och det fanns användare som i stort sett lade upp alla sina artiklar här precis efter att de avslutat dem, eller knappt ens det, och för att sidan inte skulle bli ohanterlig eller att den skulle användas till att få andra att kvalitetskontrollera och korrigera ens artiklar så var det tvunget att stävja detta på något sätt. Nu har WP:AIVPN införts, och okynnesnomineringar ska tas bort, så förhoppningsvis finns inte detta problem kvar i lika hög grad, och därmed inte heller behovet av regeln. / Elinnea 27 november 2007 kl. 11.09 (CET)

Några har nämnt att det är svårt att hinna rösta om det finns många artiklar, och det kan stämma, ibland står artiklar och väger efter fyra veckor, men som det är nu så tycks ju AIVPN fyllas med bra artiklar som inte blir nominerade. Jag tycker lösningen är att låta artiklar ligga på nomineringssidan tills det finns ett tydligt konsensus. --Ace90 27 november 2007 kl. 14.50 (CET)

Jag instämmer helt. Tidsramar bör underordnas konsensus och förbättringar, inte tvärtom. Som det är nu så får jag intrycket av att det nästan framstår som något negativt att artiklar förändras under en nominering.

Peter ^Isotalo 30 november 2007 kl. 12.56 (CET)

Bedömningskonsekvens

Eftersom omröstningsreglerna har väldigt många rent siffermässiga parametrar som är avhängiga varandra har jag svårt att exakt bedöma det, men intrycket jag får av formuleringarna är att det verkar vara svårare att få en artikeln som en gång blivit godkänd degraderad än det är att rösta ner en nynominerad artikel. Varför är det överhuvudtaget olika bedömningskriterier för nya och gamla nomineringar? Ska inte alla artiklar bedömas enligt samma kriterier oavsett om dessa har blivit högre sen den senast granskades?

Peter ^Isotalo 26 november 2007 kl. 13.09 (CET)

Ja det är riktigt att kriterierna är så att säga inverterade. Man kan säga att det med nuvarande system, ska vara ungefär lika svårt att "riva" som att "bygga". Den redan utvalda kan sägas ha en liten fördel som kan motiveras med att den gått igenom en tidigare process och blivit aktivt utvald – nu behöver den i så fall: lika aktivt åka ut. Det har även hörts tongångar om att det ska vara lite svårare, som en motvikt gentemot avnomineringar i okynne eller av spontan städiver. Man kan säga att varje förändring av en artikels status kräver antingen en stadig övervikt på kort tid, eller en mindre övervikt på lite längre tid. Den nu aktuella Bruegel-artikeln ser just nu ut att bli läsvärd, då alla tummen ned-röster av olika grad läggs ihop.
/Ronny 26 november 2007 kl. 21.15 (CET)

Det enda det här betyder är att man sätter större vikt vid att en artikel ska få behålla sin stjärna än att den ska leva upp till höjda krav. Det betyder att många äldre lyckade nomineringar med stor lätthet kommer förbli sämre än nyare nomineringar enbart för att dom nominerats tidigare. Det är tröghet och konservering, inte kvalitetssäkring.

Peter ^Isotalo 27 november 2007 kl. 10.46 (CET)

Jag ser en viss poäng med att det ska krävas "konsensus" för att ändra en artikels status, speciellt om artikeln nyligen röstats till utvald ("avnomineringar i okynne" kan jag se som ett litet problem, men vad är det annars för fel med "spontan städiver"?). Om man ser avnomineríngen som en ny bedömning så borde ju dock kriterierna faktiskt vara de samma som vid nominering, och avnomineringar av artiklar som blev valda för två år sedan måste nog ses som nya bedömningar. Nog hade det ju varit rätt så fel om endast 34% hade ansett att Bruegel-artikeln skulle få förbli utmärkt, och de även hade gått så.

Kanske man kunde kompromissa, så att det krävs enkel majoritet (50%) för att ändra en redan utvald artikels status? --Ace90 27 november 2007 kl. 14.45 (CET)

Ska man indirekt ogiltigförklara tidigare granskningsprocesser plus de bidrag från användare som läst och redigerat artiklarna under den utvalda tiden borde man komma med bättre motiveringar än tröghet och konservering. Finns det en övervikt för att ta bort eller degradera så förlorar en artikel sin status och i annat fall blir de för tillfället kvar. Vi kan ju inte börja hatta runt med kriterier, bara för att inte alla tycker likadant om enskilda artiklar.
/Ronny 27 november 2007 kl. 17.27 (CET)

Jag tycker att det finns en klar poäng med att det krävs en tydligt förändrad inställning till en artikel för att dess status ska ändras. När en artikel nomineras första gången är den i princip enbart en bland 262 000 andra (eller i.o.f.s. möjligen en av drygt 200 på AIVPN, där det inte finns några egentliga krav för listning). När den avnomineras är den en av ca 330 läsvärda artiklar. Att behandla en redan utvald artikel som vilken som helst annan innebär att sätta noll värde på den redan genomförda nomineringsprocessen, och därmed allehanda wikipedianers tidigare bedömningar. Jag ser inga tecken på att det idag skulle vara så svårt att avnominera direkt undermåliga artiklar. Tomas e 28 november 2007 kl. 00.04 (CET)

Att betrakta ett beslut på Wikipedia som heligt gagnar bara beslutet i sig, inte artiklarna. Det finns inget som helst skamligt eller dåligt i att vi råkar ha höjt standarden på utmärkta artiklar med åren. Att det skulle vara en nesa att riva upp gamla beslut för att dom inte håller måttet längre är som att säga att en artikel bara kan bli sämre ju fler gånger den redigerats.

Peter ^Isotalo 28 november 2007 kl. 01.12 (CET)

Det finns inga heliga system här, utan bara inarbetade fungerande. Det är heller varken en skam eller nesa att betrakta en konsensus baserad på fleras input som något som katten släpat in, bara för att inte alla gör ordrika utvikningar i onödan. Detta är ett ickeproblem; om en utvald artikel är dålig blir den avnominerad och eventuellt degraderad om det är det den förtjänar. Först kan man dock ha lite tålamod och varsla på dess diskussionssida och låta författarna få en chans att åtgärda och hjälper inte det är det fritt fram att driva en process. Det är ofta kul med förändring men det får inte vara baserat på att uppfylla en spontan godtycklighet.
/Ronny 28 november 2007 kl. 18.37 (CET)

"Ordrika utvikningar i onödan" brukar annars kallas "diskussion" och är det Wikipedias verksamhet baseras på. Det är enda sättet att etablera konsensus. Det du hänvisar till är i stort bara majoritetsomröstningar. Det finns fortfarande inga som helst krav att någon faktiskt ska stå för sina åsikter om en artikel, bara att dom ska lämna sin signatur. Avnomineringen av Pieter Bruegel d.ä. visade tydligt att användare är fullt medvetna om att dom inte ens behöver stå för motiveringar dom har gett. Det är ju ett väldigt bra exempel på just "spontan godtycklighet".

Peter ^Isotalo 30 november 2007 kl. 12.53 (CET)

Konsensus kan nås på olika sätt och det finns inte något sätt att säkra att det alltid blir beslut, som alla tycker är ett förstahandsval. Det blir istället en kompromiss som de flesta kan acceptera och som har ett tillräckligt bra underlag för sitt sammanhang. En del hänvisar till en tidigare åsikt och ångar vidare till nästa uppgift för dagen och en del använder artikeldiskussioner till att diskutera principer på olika sikt. Ibland kan det framkomma tankeväckande embryon och ibland blir det repriser på tidigare åsikter eller principer.

Alla behöver inte tycka att det blir helt korrekt alltid men i det nämnda fallet Pieter Bruegel d.ä. tycker jag att resultatet blev en lämplig degradering till just läsvärd, enligt både diskussion och röstning. Bara för att vi i principdiskussioner förespråkar åsikter före statiskt röstande, utesluter detta inte att använda verktyget omröstningar kombinerat med verktyget diskussion för att vaska fram en rimlig bedömning av något så föränderligt som en artikels status. Se även m: Voting is a tool.
/Ronny 1 december 2007 kl. 14.24 (CET)

Det tycks finnas två åsikter här:

1. De som tycker att det redan uppnådda konsensuset är viktigare
2. De som tycker att ett nytt konsensus alltid är viktigast

Vad gäller nyutnämnda artiklar tycker jag att alternativ 1 fungerar bra, problemet är ju att kriterierna konstant höjs, speciellt på våren 2007 höjdes de markant. För gamla artiklar krävs då alternativ 2. Den aktuella artikeln, Pieter Bruegel d.ä., skulle ju kunnat ha behållit sin status som utmärkt trots att endast 1/3 röstade på det. I detta fall tycker jag nog att den nyare omröstningen borde vara mera värd än den gamla, eftersom den gamla följde helt andra riktlinjer! Att olika artiklar röstas fram med olika riktlinjer är ju naturligtvis dåligt. --Ace90 3 december 2007 kl. 15.10 (CET)

Efter vad jag läser ut: är givet ett nytt konsensus vad som gäller. Det innebär dock inte att tidigare konsensusdiskussioner är helt oviktiga, då de kan innehålla bra tankar och åsikter som fortfarande kan anses giltliga. Det som diskussionen främst handlat om är om det ska bli lättare eller ej att degradera utvalda artiklar och finns det bara relevanta åsikter, som flera håller med om, är det lätt att nå konsensus. Glöm inte att varsla på artiklars diskussionssida först, för att i första hand uppmuntra förbättringar.
/Ronny 9 december 2007 kl. 17.49 (CET)

Gamla konsesusdiskussioner är enligt den definition som ges här oftast inte diskussioner, utan bara omröstningar. I fallet Pieter Bruegel d.ä. så har nomineringen från 2006 synnerligen lågt bevisvärde eftersom diskussionen är i princip obefintlig. Samma sak gäller för diskussionssidan vid den tiden. Det är inte en skräpartikel, men det är väldigt uppenbart av bristen på kommentarer och diskussion att ingen har kunnat utsätta den för någon grundligare översyn. Det lilla som diskuterats är dessutom dominerat av utformning och hur man ska tolka beskrivningen "kort" i wikisammanhang.

Peter ^Isotalo 10 december 2007 kl. 06.22 (CET)

Separata sidor?

Vore det en dum idé att ha separata Wikipediasidor för olika sorters omröstningar? Menar då huvudsakligen nomineringar och avnomineringar. Fast det kanske bara motverkar sitt syfte och blir ännu rörigare, eller vad tycker ni? Vet inte om frågan varit uppe förut. Jaentz 27 november 2007 kl. 21.16 (CET)

Tycker att det funkar bra med att ha alla nomineringar på en och samma sida.
/Ronny 27 november 2007 kl. 21.24 (CET)

Av konservativ princip eller en anledning man kan ta på allvar, höll jag nästan på att skämtsamt skriva när jag insåg att det hade en poäng. Nå? :P Jaentz 27 november 2007 kl. 22.44 (CET)

Nej, ingen princip alls. Bara att jag inte ser ett behov av flera sidor och att det därför bara skulle bli en uppdelad diskussion utan något mervärde. Vi har inte så många avnomineringar i dagsläget och det blir allt färre enligt statistiken.
/Ronny 27 november 2007 kl. 23.19 (CET)

Avnomnineringarna är inte så många att förlänger nomineringssidan särskilt mycket. Jag tycker att det finns en poäng med att uppmuntra samma uppsättning personer att ta del av båda typerna av bedömningar, och det underlättas väl snarast av att båda kategorierna ligger på samma sida. Således tycker jag att dagens ordning fungerar bra. Tomas e 28 november 2007 kl. 00.08 (CET)

Ja, det verkar ju så. Det här var mest en koll om vad folk tyckte om det här, nu när "tre nomineringar per användare"-regeln avskaffats. Jaentz 29 november 2007 kl. 17.14 (CET)

Det går faktiskt att både ha kakan och äta den i det här fallet. Man kan ha separata sidor och ha allting synligt på ett samlat ställe. En.wiki har ett system där man använder mallar som begränsar redigeringar för enskilda nominering till en specifik sida, men alla sidor visas på en:WP:FAC.

Peter ^Isotalo 28 november 2007 kl. 01.15 (CET)

Aha, men då så. :) Då finns det ju en lösning som passar båda åsikterna om problem skulle uppstå. Jaentz 29 november 2007 kl. 17.14 (CET)

Mallar för avslutade omröstningar

Jag har vid ett flertal tillfällen sett att folk röstat i egentligen arkiverade omröstningar på diverse diskussionssidor. Vore det inte idé att införa någon form av system likt det som använts på WP:SFFR för att undvika sådant?

andejons 2 december 2007 kl. 22.04 (CET)

Å andra sidan står det rakt ut att det handlar om en avslutad omröstning/diskussion och att det är meningslöst att lägga till röster... Men jo, varför inte. /Grillo 2 december 2007 kl. 22.08 (CET)

Faktiskt gör det inte det. Se t.ex. Diskussion:Karachi, med den senaste avslutade omröstningen.

andejons 3 december 2007 kl. 09.01 (CET)

Har lagt in en kopierad rad från SFFR, som följer med Mall:Utvaldartikeltext 2. Exemplet Diskussion:Karachi är nu uppdaterad med en sådan. Förtydligade även H2-rubriken med "avslutad". Nu e de tesagt!
/Ronny 3 december 2007 kl. 13.34 (CET)

Jag var inne och petade lite på detta, men jag undrar om det ändå inte vore bäst med en riktig ram likt SFFR-diskussioner?

andejons 3 december 2007 kl. 13.59 (CET)

Jo, det blir nog bättre så här tror jag. Koden till rutan hänger ju med vid markeras kopiering. Det som kan orsaka lite manuellt arbete är om "/div" utelämnas vid diskussionens slut, men den kanske kan åka med parallellt med ---- strecken i diskussionsmallen alternativt kan det kanske funka med en dubblerad avslutning, så kanske alltid någon kommer med. Det är ju iaf mer avgränsat nu och motverkar säkert efterhandsredigering.
/Ronny 3 december 2007 kl. 14.15 (CET)

Ser bra ut. Vet inte om det är bättre att ha bedömningen av diskussionen i eller utanför rutan, men det är ju mest en estetisk och inte praktisk fråga.

andejons 3 december 2007 kl. 14.18 (CET)

Kan det inte vara listigt att lägga den avslutade omröstningen på en undersida till diskussionssidan, och bara ha en länk dit på diskussionssidan? //Knuckles...wha? 3 december 2007 kl. 14.31 (CET)

Nej det tycker jag inte. Att ha all diskussion på en sida är bäst i mitt tycke. Omröstningsdiskussionen innehåller ju ofta mycket allmän diskussion om artikelns brister och möjliga förbättringar, och det är bra om sådant tydligt syns tillsammans med all annan diskussion. Våra diskussionssidor är ju ändå i regel ganska korta. --Ace90 3 december 2007 kl. 15.14 (CET)

Har uppdaterat mallarna igen med att även bedömningen nu kommer inom ramen. Jag kan tänka mig att det kan bli vettigt enligt Knuckles modell att lägga samtliga bedömningar på en undersida utifall de är många och diskussionen behöver struktureras av den anledningen. Som standard håller jag med om att de kan ligga bland övrig diskussion tills vidare.

Då vi ber om att inte redigera, försökte jag ta bort "redigera-skylten" med "noeditsection" men då försvinner samtliga editsectioner. Vet inte om det är möjligt att förbjuda editsection bara i ett avsnitt.
/Ronny 4 december 2007 kl. 12.05 (CET)

Div?

Varför har </div> lagts in i mallen för hur man skapar nya nomineringar? Det går inte att avsluta divvar som inte startas (det finns ingen <div> i mallen). /Grillo 7 december 2007 kl. 20.55 (CET)

Det beror på att <div> nu ingår i försättsmallen enligt den förra diskussionen.
/Ronny 7 december 2007 kl. 22.07 (CET)

Aha, då fattar jag. /Grillo 8 december 2007 kl. 00.17 (CET)

Det här funkar inte

(från Wikipediadiskussion:Nomineringar till läsvärda artiklar av $kolan • talk to me)

Just nu är de utmärkta artiklarna på svenska Wikipedia fler än de läsvärda. På WP:AN tas bra artiklar upp, men ibland kan de artiklar som inte blivit utvalda få ett slags tröstpris, nämligen en status som läsvärd. Eftersom många wikipedianer nominerar artiklar från WP:AIVPN, som i överlag listar stabila, väl källbelagda sådana, blir resultatet att de utvalda dominerar över de läsvärda. Läsvärda artiklar brukar vara välskrivna, bra AIVPN-artiklar vars uppgift för att förbättras och nå upp till utmärkt status. Det kan vara bättre att ha en speciell sida för läsvärd-nomineringar, det uppmuntrar till djärvhet och inte är lika "avskräckande" som de "ouppnåliga" utvalda artiklarna. $kolan • talk to me 30 november 2007 kl. 18.09 (CET)

Jag tycker det här är ett mycket bra intiativ. Det skulle vara mycket bättre om läsvärda artiklar genomgick en egen process och hade kriterier som var separat formulerade.

Peter ^Isotalo 14 december 2007 kl. 16.48 (CET)

Absolut. Läsvärd (som f.ö. är ett mycket dumt namn och borde bytas ut mot Bra eller liknande ) måste vara en egen kvalitetsnivå med egna, tydliga, bedömningskriterier, inte ett tröstpris till Inte Riktigt Utmärkta artiklar. /Dewil 15 december 2007 kl. 13.15 (CET)

Tycker att det funkar bra att bedöma artiklar på en och samma sida utifall de ska få "icke godkänd", "godkänd" eller "väl godkänd". Att en artikel som inte riktigt når upp till utmärkt istället blir läsvärd, är inget fel – utan helt rätt. Då olika ideér tillfälligt vinner mark, vacklar vi mellan om artiklarna ska vara färdiga och bedömas i nomineringskicket eller om de ska förbättras under nomineringens gång. Hade vi varit benhårda med att artiklarna ska vara "färdiga" när de nomineras – hade antalet läsvärda varit många fler. Inriktar vi oss på att förbättra med gemensamma krafter blir ju resultatet istället: att en från början potentiellt läsvärd artikel – raskt vandrar till en utmärkt variant.

Ett sätt att absolut få fler läsvärda artiklar hade varit: att inte aktivt förbättra artiklarna under nomineringens genomläsningar, utan att inrikta sig på att diskutera felen utan att rätta till dem samtidigt. För mig skulle det dock kännas som att fokusera på att dryfta brister, istället för att åtgärda dem samtidigt. Om felen inte är alltför omfattande för att enkelt lösas, blir ju resultatet en utmärkt artikel och om artikeln behöver omarbetas blir den ej antagen eller också just läsvärd. Detta är inte avsett som någon tröst, utan är en specifierad konstruktiv kritik, vilket också gynnar dess utveckling alternativt är en samtidig förklaring till dess status.
/Ronny 15 december 2007 kl. 13.51 (CET)

Håller med Ronny ovan. En anledning till att det finns fler utmärkta än läsvärda artiklar tror jag är att många av artiklarna som nomineras är översatta från en utmärkt artikel på till exempel enwiki. /-nothingman- 15 december 2007 kl. 14.02 (CET)

Jag har absolut inget emot att artiklar förbättras medan de nomineras, trots allt är ju detta (med utvalda artiklar) indirekt ett sätt att få artiklar bättre (fler artiklar blir bra eftersom folk vill att artiklar de skrivit mycket på ska belysas och bli utvalda). Sedan om artiklar helst bör vara helt perfekta när de läggs in här är en annan fråga, som jag inte tar ställning till ännu. Leo - fågelskådaren 15 december 2007 kl. 14.37 (CET)

Detta förfarande leder i praktiken till att det inte går att nominera en artikel till Läsvärd eftersom den kommer att bedömas efter kriterierna för Utmärkt. Läsvärd är alltså inte en självständig kvalitetsnivå utan bara ett tröstpris till Inte Riktigt Utmärkta artiklar, något som borde framgå i reglerna för nomineringsförfarandet. /Dewil 15 december 2007 kl. 14.41 (CET)

Det är riktigt att det inte går att nominera till just "läsvärd". Det går däremot att nominera till "utvald" för att vi där gemensamt ska avgöra vilken status en artikel bör ha. Kriterierna för dessa olika grader finns specade på "Vad är en utvald artikel?" och där framgår det ganska tydligt, vad som kännetecknar t ex. en läsvärd artikel. Vi som deltager i dessa bedömningar får ju, i förekommande fall, hjälpa varandra att förstå denna definition. Sedan är det väl inte så svårt att nominera flera artiklar som sannolikt är bra nog för att bli läsvärda och uppfyller de bara kriterierna, blir de ju också det.
/Ronny 15 december 2007 kl. 17.20 (CET)

Det är väl inget fel med att läsvärd är ett "tröstpris". Om en artikel inte kan samla ett tillräckligt konsensus för utmärkt, men nog för läsvärd, så är det ju bra om den får den statusen istället för att förpassas tillbaka till AIVPN. Att så få artiklar blir läsvärda beror antagligen på att väldigt få ariklar nomineras överhuvudtaget, och att AIVPN är så fullt med utmärkta artiklar att dessa nomineras i första hand. Att skapa en separat nomineringssida skulle bara orsaka problem, då artiklar som nomineras där även skulle kunna bli utmärkta. Då skulle vi kunna belastas med först en omröstning till läsvärd och sedan en till utmärkt (eller tvärtom - att en artikel förkastas som utmärkt och sedan på nytt tas upp till läsvärd). På något sätt tror jag inte att resurserna räcker till två nomineringssidor, då aktiviteten på den befintliga redan är ganska låg. --Ace90 16 december 2007 kl. 10.54 (CET)

En sak som vi iallafall kan börja med är att man nominerar en artikel till antingen läsvärd eller utmärkt och sedan röstar. Nackdelen är dock att man kanske underskattar artikelns kvalitet (föreslår en artikel till utmärkt men den blir bara läsvärd). Sedan tycker jag att kriterierna för läsvärda artiklar borde lyftas fram mer på omröstningssidan. Skolan ^{| talk to me | contribs} 16 december 2007 kl. 11.04 (CET)

Håller med om att det helt klart blir en nackdel om den som nominerar, över- eller underskattar artikelns potential. Det är en av anledningarna att nominera till utvald, då vi istället tillsammans bedömer vilken status artikeln ska få. Angående att lyfta fram kriterier, tycker jag att det är bra att länka till denna sida där alla relevanta funderingar kan få plats, utan att trängas. Det går ju givet att annonsera länken bättre, utifall den löper risk att missas.
/Ronny 16 december 2007 kl. 12.23 (CET)

På AIVPN kan man kanske ha en sektion som listar potentiella läsvärda artiklar i väntan på nominering? Då blir det ungefär som vi gör i nuläget, flyttar runt artiklar till diverse avsnitt på sidan. Skolan ^{| talk to me | contribs} 16 december 2007 kl. 16.09 (CET)

Jag tror inte heller att problemet skulle vara att kriterierna inte lyfts fram. De är ju klart och tydligt listade på nomineringssidan. Problemet är snarare att så pass få artiklar nomineras överhuvudtaget. --Ace90 16 december 2007 kl. 16.13 (CET)

Håller med, finns det någon lösning? Skolan ^{| talk to me | contribs} 16 december 2007 kl. 16.16 (CET)

Gå in på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering och nominera alla artiklar som tycks kunna bli läsvärda. Det nomineras ju så få artiklar att varje man kan göra en insats. --Ace90 17 december 2007 kl. 17.37 (CET)