Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2021

Militärer

Flyttad från WP:SFFR avseende Ture Gustaf von Essen

Lite vid sidan om ämnet, jag hade efter att ha funderat lite sista tiden tänkt att relevanskriterierna för militärer borde formuleras om. För att titta på nuvarande kriterier: En militärperson är relevant för en egen artikel genom att uppfylla något av följande: * Högste befälhavare för ett lands väpnade styrkor, försvarsminister/krigsminister, försvarschef eller generalissimus.

Känns självklart och ingenting att vidare tala om.

* Chefen eller annan hög befattning inom en försvarsgren, till exempel: armé, flotta, flygvapen, marininfanteri, kustbevakning, gendarmeri eller motsvarande inom ett lands väpnade styrkor.

Här är problemet att det beror ganska mycket på vad som här menas med en försvarsgren. Normalt ses i Sverige endast marinen, armén och flygvapnet som självständiga försvarsgrenar. Marininfanteri har aldrig utgjort några självständiga trupper. Jag menar nog att chefer över andra grenar inom försvaret kan ses som relevanta - ingenjörstrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, hemvärnet med mera. Sedan kommer vi ju förr eller senare till snäva truppslag som ballongtrupperna som varit tämligen små enheter. När de haft betydelse för försvarsutvecklingen kan ju fortfarande dess chefer ses som relevanta. Men då menar jag att även regementschefer bör ses som relevanta. De flesta regementen har en ganska omfattande litteratur som beskriver dess historia och vanligen också omfattande biografier över dess chefer. Jag menar att de är tillräckligt uppmärksammade för sina insatser.

* Innehaft generalspersons eller flaggmans grad: eller var chef för en (för sin samtid) större militär enhet.

Har väl inga synpunkter här. En generalperson eller flaggman har i allmänhet uppnått en sådan uppmärksamhet att de kan ses som relevanta. Möjligen kunde man ju påpeka att det är uppmärksamheten snarare än graden som är avgörande, men om man nu vill ha fixa kriterier känns det här acceptabelt. Sedan är det möjligen olyckligt att generalsperson länkar till brigadgeneral - visserligen den idag lägsta generalpersonsgraden men en ganska modern rang som inte förklarar hur generalperson definieras.

* Befälhavare för deltagande förband i ett historiskt viktigt slag eller större militär insatts, till exempel som armékårschef eller sjöstyrkechef, eller i äldre tid kommenderat arméfördelningar, eller själva fört befälet under slaget. Det är inte en graden utan befattningen som är avgörande.

Här tycker jag väl att det kunde formuleras om - det är inte befattningen utan uppmärksamheten som bör vara avgörande. Jag tycker för övrigt att vi kunde skippa kravet med fört befäl eller kommenderat arméfördelningar. Jag ser det inte som relevant - att insatserna under kriget eller slaget uppmärksammats i militärhistorisk litteratur bör vara avgörande. Att personen fört befäl och då främst över större enheter ökar givetvis chanserna att insatserna uppmärksammats, men det bör vara där fokus ligger. På det viset kunde ju punkten sammanställas med de nedanstående:

* Officer, underofficer, soldat, sjöman eller civilanställd som har tilldelats ett lands högsta militära utmärkelse för tapperhet i strid, till exempel Medal of Honor i USA & Victoriakorset i Storbritannien, eller någon annan mycket exklusiv utmärkelse. * Officer, underofficer, soldat, sjöman eller civilanställd, vars gärning eller insats har fått stor uppmärksamhet i massmedia eller utgiven litteratur, för extraordinära insatser, men som inte erhållit utmärkelse enligt ovan.

Genom att sammanställa båda punkterna slipper man fundera över vilka militära utmärkelser som kan ses som tillräckligt betydelsefulla, och vilka insatser som är tillräckligt betydelsefulla utan att ha renderat utmärkelse. Det är uppmärksamheten för insatserna som bör vara avgörande.

• Aktiv deltagare i ett lands försvarsdebatt som i kraft därav fått mycket uppmärksamhet i massmedia.

Lite luddig punkt, men den är ett exempel på sådant som skulle kunna ha renderat uppmärksamhet men som inte passar under ovanstående punkter. Men då känner jag att det egentligen finns många fler, och skulle vilja se dem där i stället:

• Dagbokförfattare, vars skildringar av kriget och slag är viktiga för slaget. Även andra utgivna litterära skildringar av personliga erfarenheter från krig som uppmärksammats. Nu kan ju de här ses som snarare relevanta i egenskap av författare. Även författare av militärtaktiska arbeten som fått uppmärksamhet bör ses som relevanta.
• Personer som varit aktiva som militärpolitiskt sakkunniga och genom sina insatser påverkat utformningen av landets försvarspolitik eller försvarsorganisation
• Personer som genom insatser åstadkommit förändringar, vare sig det är taktiska, organisatoriska eller utrustningsmässiga inom försvaret. Givetvis krävs källor på att insatserna uppmärksammats och erkänts. I en del fall kanske personerna snarare bör ses som relevanta som uppfinnare än som militärer, men det finns ju gränsfall.
• Personer som genom att vara lärare vid militärhögskolor fått betydelse för undervisningen vid dessa skolor.FBQ (diskussion) 2 januari 2021 kl. 14.22 (CET)

Jag har också funderat i samma ämne. Vår praxis är att anse att en som varit operativ regentschef (=överste) är relevant, medan vi är skeptiska till lägre grader, och även som i detta fall en person som avgått, som var vanligt, med överstelöjtnant grad (=ger bättre pension) men inte verkat som regemantschef. Men sedan har jag tänkt med på major. Rent militärhierakiskt är han en mellanchef mellan de mer operativa kompaniofficerarna och översten, som bestämmer. Men de är en skilland på en major i en stad som bygger på rekryterade ssoldater och på landsbygden där soldaterna var indelta. Min bild är att för de indelta var det ofta tjafs mellan bönderna och miltären, om bönderna gjorde tillräkigt för de indelta soldaterna, och at det tjafsen foick majorne (och kaptenerna) ta hand om, dva jag kan inte påmina mig läst de eskarat till översten. Majoren upplever jag också som i dett fall, med majorsboställe hade en bättre förankring i trakten, oh sett från bönderna var mer synlig potentat än översten. Yger (diskussion) 2 januari 2021 kl. 14.44 (CET)

Jag är tämligen ointresserad av dessa abstrakta kriterier, men jag anser bestämt att vi måste utsträcka relevansen till en betydligt större krets än den som hittills gällt för automatisk inkludering. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2021 kl. 16.02 (CET)

Jag skulle vilja sänka relevanskravet från "generalspersons eller flaggmans grad" till "överste eller kommendörs grad och chef för regemente eller motsvarande". Regemente har länge varit den minsta operativt självständiga enheten och är de enheter som (med befälhavare) anges som deltagare i fältslag. En regementschef har i princip samma nivå inom militären som en landshövding häradshövding har inom civil förvaltning. /ℇsquilo 3 januari 2021 kl. 19.08 (CET)

Det är ett minimikrav att vi gör denna förändring, som sedan länge är genomförd i praxis. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 08.32 (CET)

Jag tycker inte man behöver ändra, det finns överstar som inte varit regementschefer, och regementschefer som haft överstelöjtnants grad. Sedan har vanligen överstar som inte varit regementschefer ofta haft höga poster inom generalstaben eller liknande och är nog ofta relevanta men det kan man ta från fall till fall.FBQ (diskussion) 4 januari 2021 kl. 10.41 (CET)

Att alla överstar måste anses relevanta ser jag som en självklarhet. Det är redan praxis sedan länge. Enligt min mening bör gränsen gå vid överstelöjtnant sedan reformen på 1970-talet och på kapten/ryttmästare dessförinnan (och i senare fallet om graden erhållits under aktiv tjänst och inte i samband med avskedet). Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 11.50 (CET)

Enligt praxis är alla överstar relevanta oavsett de varit förbandschefer eller ej. Lägre officerare kan vara relevanta om de har andra meriter eller av någon anledning är särskilt uppmärksammade. Jag ser inte något behov av förändring. /Annika (diskussion) 4 januari 2021 kl. 12.46 (CET)

Förbandschefer är å andra sidan enligt nuvarande praxis relevanta oavsett om de varit överstar eller ej. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 15.49 (CET)

Jag har inga allvarliga invändningar mot att även överstar skrivs in i relevanskriterierna. Jag är väl bara lite orolig att väl mycket fokus kommer att läggas på vilken grad en militär uppnått. Sedan är ju relevanskriterierna till för att visa vilka artiklar som otvetydigt alltid är relevanta. Även sådana som egentligen inte uppnår relevanskriterierna kan ju av olika skäl anses relevanta.FBQ (diskussion) 4 januari 2021 kl. 20.49 (CET)

Vi borde börja med att kodifiera gällande praxis innan vi går vidare med förändringar. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 22.57 (CET)

För mig är det en principiell ståndpunkt att kriterierna bör spegla praxis. Ändringar här bör föregås av beslut på SFFR i samma riktning. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2021 kl. 06.39 (CET)

Jag tycker inte att förslagen ovan till ändringar huvudsakligen inte tillför något substantiellt som inte redan täcks upp utanför underrubriken för militärer.

* Dagbokförfattare, vars skildringar av kriget och slag är viktiga för slaget. Även andra utgivna litterära skildringar av personliga erfarenheter från krig som uppmärksammats.

Täcks redan av Wikipedia:Relevanskriterier#Författare_och_översättare.

* Personer som varit aktiva som militärpolitiskt sakkunniga och genom sina insatser påverkat utformningen av landets försvarspolitik eller försvarsorganisation

Under Wikipedia:Relevanskriterier#Politiker_och_ämbetsmän finns det på slutet en tämligen töjbar passus som torde täcka det som efterfrågas även för allehanda offentliganställda "Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fått omfattande nationell medial uppmärksamhet av sin samtid (alternativt vida omskriven långt senare av historiker) även utan något innehav av formella befattningar enligt ovan".

* Personer som genom insatser åstadkommit förändringar, vare sig det är taktiska, organisatoriska eller utrustningsmässiga inom försvaret. Givetvis krävs källor på att insatserna uppmärksammats och erkänts. I en del fall kanske personerna snarare bör ses som relevanta som uppfinnare än som militärer, men det finns ju gränsfall.

I fallet med militärer och civilanställda torde de täckas av citat i föregående punkt. Här är FBQ något viktigt på spåret. I fallet med ingenjörer och uppfinnare i privat sektor så finns det ingen tydlig vägledning annat än med forskare eller författare. Man kanske skulle tolka dessa analogt med vad som föreskrivs för arkitekter och konstnärer för vidare vägledning. En person som Clarence Johnson täcks förvisso av att han ingick i Lockheeds bolagsstyrelse. John Boyd täcks väl in i "Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fått omfattande nationell medial uppmärksamhet av sin samtid (alternativt vida omskriven långt senare av historiker) även utan något innehav av formella befattningar enligt ovan". Frågan är i så fall vilka personer som avses och hur de ska defineras?

* Personer som genom att vara lärare vid militärhögskolor fått betydelse för undervisningen vid dessa skolor.

Jag ser inte att den punkten tillför något som inte redan täcks ovan eller i Wikipedia:Relevanskriterier#Akademiker_och_forskare. Det finns inget självändamål att få relevanskriterierna så omfattande och nischade så möjligt, det viktiga bör vara att uttrycka koncisa principer som håller för prövning i allehanda situationer. Ricjac 10 februari 2021 kl. 20.16 (CET)

Relevanskrterier för indiemusiker

Hej!

Min plan är att skapa en serie artiklar om Anna Charlotta Gunnarsons olika verk. Just nu håller jag på med en artikel om ett indiepop-band hon och ex Pusjkins gitarrist Christel Valsinger är verksamma i – 500 mil. Jag har läst sektionen "att skriva om musik", gått noggrant igenom relevanskriterierna och vill gärna duskutera med er hur relevant bandet är enligt riktlinjerna för egen artikel. 500 mil har inte gett ut något album på ett etablerat skivbolag utan släpper egetproducerat digitalt. Jag vill framhäva att bandet är, i ljuset av nedan samlade argument, etablerat nog i indie musikvärlden trots avsaknad av skivkontrakt. Att tillhöra ett etablerat skivbolag är ett tungt krav för indieband överhuvudtaget. Dessutom, så väljer många indieband att ta avstånd från diverse skivbolag just för att förbli independent. Följande fakta talar till bandets fördel:

• Bandet har varit aktivt sedan 2014 (demos) och producerande sedan 2016 (Två EP och en fullängdare på de populära streamningstjänsterna Itunes, Spotify, m.m.)

• Bandet framträdde på kända festivaler (Storsjöyran, Kulturkalas och Pop up) och Manifestgalan, och två gånger som förband till Docenterna
• Bandet recenserades och intervjuades i pressen förutom fanzines och musikbloggar. (Artiklar i GP, Musikindustrin, Borås Tidning, Corren, Norrköpings Nöjestidning, QX)
• Bandmedlemmarna är musikjournalister med tidigare erfarenhet inom musikbranschen
• Jag har samlat drygt 30 källartiklar jag vill bygga artikeln kring – detta är étt bevis på att bandet har livit omskrivet i pressen.

Hur artikeln kan gynna Wikipedia och andra självutgivna band:

• Artikeln kan bli ett trevligt startskott för en ny trend i Wikipedias musikskrivande och en dörröppnare för en del andra band som också är etablerade men inte kan markera sin närvaro i uppslagsverket då de, av olika anledningar, inte är kontrakterade.
• Musikindustrin är en sådan dynamisk värld där mycket av det som gällde igår har föråldrats idag. Borde inte vi på Wikipedia också följa med tidsandan, och tänja lite på skivkontraktregeln som kan uppfattas som stel? Låt oss sakta men säkert uppmärksamma artister som i enlighet med samma tidsanda är djärva nog att ge ut sina verk själva och få publicitet.

Varför jag vill undvika att utöka Anna Charlotta Gunnarsons egen artikel och skriva om bandet där:

• Att klämma in bandet i Anna Charlottas artikel för med sig risken att överskugga hennes andra yrkesroller. Man tänker knappast på Anna Charlotta som först och främst eller endast musiker utan snarare ser journalisten, författaren, feministen, hon från På spåret etc. Så fort jag skriver mer i fliken band/musik rubbar jag den välbalanserade bilden av en mångsysslare och risken blir att Anna Charlotta Gunnarsons artikel förvandlas ändå till slut till en 500 mil artikel, vilket inte känns så lyckat.
• Varför i så fall behöva begränsa mig om 500 mil har potential att kunna blomma ut på egen hand och bli en hel källbelagd artikel med bara musiken i fokus? Jag vill gärna ge artikeln de proportioner som den behöver. (Artikeln ska jag naturligtvis länka till i Anna Charlotta Gunnarsons sida).

Vad tycker ni? Hur ska jag göra för att ge bandet dess plats i uppslagsverket, med tanke på hur etablerade artisterna är även om de har valt att inte släppa sitt material via ett oberoende skivbolag.--Gyllene Tjej (diskussion) 14 mars 2021 kl. 22.39 (CET)

Generellt gillar jag 500 mil och skulle gärna se att de får en artikel. Dina många artiklar i olika medier tyder också på att de skulle vara relevanta enligt min mening. En fråga som skulle kunna dyka upp är om källorna verkligen handlar om bandet och dess musik, eller om de snarare behandlar Anna-Charlotta Gunnarsson och Christel Valsinger var för sig, så att säga. Belteshassar (diskussion) 14 mars 2021 kl. 23.02 (CET)

För det första: alla relevanskriterier är ungefärliga. Det är inte ett krav att uppfylla alla, och någon sällsynt gång händer det även att artiklar som inte uppfyller något av dem behålls. Om en artikel tydligt visar på att minst ett av dem är uppfyllt och i övrigt är välskriven, så brukar det dock vara nog för att den skall få vara ifred. Alla kriterier är inte, och kan inte vara, tillämpliga för alla artiklar. I det här fallet låter det spontant som "Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media" skulle vara uppfyllt.

andejons (diskussion) 15 mars 2021 kl. 07.28 (CET)

Tack för era kommentarer! Jag förstår att kriterierna är mer tänkta som riktlinjer än krav. Inte desto mindre ville jag först bolla artikelidén med andra skribenter än mig själv. :) Absolut, Wikipedia värdesätter ju trovärdighet och jag tänker följa den banan genom att hänvisa till sådana källor som ställer bandet och dess karriär i fokus och refererar till tjejerna som först och främst musiker snarare än Anna Charlotta och Christel var för sig. Jag tycker att det blir en intressant artikel överlag då bandets arbetssätt är lite speciellt – med tanke på att så mycket av produktionen sker på distans. Jag skriver förstås artikeln efter min bästa förmåga och flaggar här när jag har lagt upp den så att de som vill ska kunna läsa och diskutera vidare med mig vid behov.--Gyllene Tjej (diskussion) 17 mars 2021 kl. 23.37 (CET)

Relevanskriterier generellt för musiker

Jag tycker att diskussionen i föregående ämne generellt sett är så viktig att vi bör ha en separat diskussion om vilka relevanskriterier vi bör ha för musiker. Det hittillsvarande kravet på två fullängdsskivor på ett etablerat skivbolag börjar bli rejält daterat nu. Många artister ger inte ens ut skivor i traditionell mening. Stigfinnare (diskussion) 15 mars 2021 kl. 13.13 (CET)

Uppmärksamhet och kvalificerad bedömning att musikern är värd att uppmärksamma ser jag som det centrala. Men musiker fått ofta in Pr-artiklar (och /eller rena omnämnanden) i media och det måste utgår som stöd för relevans. Styrkan med skivbolag är att någon oberoende bedömt det är värt satsa pengar på artisten.Yger (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.02 (CET)

Bra att detta tas upp. Vi måste se hur musiklandskapet ser ut idag i praktiken. Exempelvis så ger många samtida (svenska) rappare ut musik på eget bolag och det är mer regel än undantag idag. Detta har lett till att flera av Sveriges största samtida hiphopmusiker har märkts för relevanskontroll på Wikipedia, med hänvisning till att våra riktlinjer inte tar upp egenutgiven musik. /Ariam (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.22 (CET)

Jag tycker att det alltid är värt att ha med sig att det heter relevanskriterium, inte relevanskrav. Det är inte nödvändigt att ges ut på skivbolag för att bli relevant. Om skivvärlden ändras, så innebär det bara att just det kravet minskar i relativ frekvens i hur ofta det blir avgörande, men det innebär inte att det måste bort helt (om inte annat så kommer det fortsatt vara användbart för äldre musik). Det Aciram tar upp är inte egentligen ett problem hos kriterierna, som har flera andra alternativ för musiker som inte ligger på stora skivbolag, utan hur de använts.

Det jag upplever som det stora problemet är snarare att flera av kriterierna är så vaga att de blir totalt oanvändbara: "Har spelats flitigt på en nationell radiokanal." Vem avgör vad som är "flitigt"? Hur skall man kontrollera det? Är det för övrigt rimligt att likställa en radiokanal i Tuvalu med en i Kina, eller ens Sverige?

andejons (diskussion) 15 mars 2021 kl. 15.58 (CET)

Musikbranschen har förändrats flera gånger, så det går inte att tillämpa samma relevanskriterier för alla tidsperioder. Exempelvis var det under 1960-talet relativt ovanligt med utgivning av LP-skivor; ett populärt svenskt popband under denna tidsperiod har inte sällan en samlad utgivning som uteslutande består av en bunt singelskivor. Det går således inte kräva att denna typ av musikgrupper skall ha gett ut fullängdsalbum för att anses relevanta. /Annika (diskussion) 15 mars 2021 kl. 21.42 (CET)

Jag tycker att vi även bör överväga att lägga till streamingtjänsterna som till exempel Spotify for artists bland relevanskriterierna. Detta gäller förstås för dessa musiker som väljer att endast ge ut sig själva digitalt.

Det som också bör uppmärksammas är att det inte bara är musikskapande och musiksläpp som förändras utan även musikjournalistik. Många frilansskribenter satsar på att skriva för bloggar och webb-baserade musiksidor förutom vanliga tidningar. Därför skulle jag även inkludera dessa i den här punkten: ” Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media (till exempel dagstidningar, statliga/kommersiella radiokanaler, men inte privata bloggar, skoltidningar, fanzines etc)” Observera att oberoende bloggar, fanzines och dylikt ofta har bättre koll på indieartister än till exempel rikstidningar (som för det mesta väljer att endast skriva om mainstream musiker) och med detta i åtanke bör deras informativa roll inte negligeras.

Allmänt känns det att påståendena i relevanskriterierna bör skrivas om eftersom de är, precis som ni säger, för vaga, men ibland även för definitiva. Till exempel denna: ”En musikgrupp som bara är utgiven på ett bolag som drivs av gruppens egna medlemmar eller liknande, är i allmänhet inte relevant.” Vem skivbolaget ägs av bör inte vara avgörande som ett relevanskriterium överhuvudtaget så länge artisten är etablerad, omskriven och kan styrkas med källor i sin artikel, tycker jag. --Gyllene Tjej (diskussion) 17 mars 2021 kl. 23.50 (CET)

En kommentar till det tredje stycket är att den nuvarande skrivningen motsvarar det som gäller för författare, att utgivning på eget förlag (vilket med teknikens avancemang är enklare numer) inte anses relevant eftersom en utgivning av en annan part (externt förlag) tyder på en beredvillighet att ta en kommersiell risk eller antagande att författaren har en sådan namnkännedom som mitigerar eller uppväger det föregående. Egen utgivning kan även vara tecken på hobbyverksamhet eller ett rent "vanity project". Ricjac 18 mars 2021 kl. 22.49 (CET)

På 1970-talet fanns det svenska musiker och grupper som gav ut skivor i liten upplaga i egen regi eftersom vare sig kommersiella eller progressiva skivbolag var intresserade av ge ut dem. Numera anses däremot deras alster vara av rockhistoriskt intresse och säljs till höga priser när de dyker upp på begagnatmarknaden. Är denna kategori av musiker/musikgrupper irrelevanta? /Annika (diskussion) 19 mars 2021 kl. 05.44 (CET)

De täcks inte av nuvarande kriterier. Det behöver möjligen ses över. Överlag finns inte mycket stöd för att kunna skriva om band som främst i efterhand blivit uppmärksammade.

andejons (diskussion) 19 mars 2021 kl. 07.55 (CET)

Som Ricjac anser jag att en relevant artikel måste kunna peka på oberoende och betydande uppmärksamhet. Om utgivningskriteriet tas bort/försvagas, måste nog utmärkelser, kommersiella framgångar eller annan uppmärksamhet vara än tydligare markerade i en ny artikel. Jag har de senaste åren bl.a. skrivit om en hel del katalanska artister och grupper som börjat sina karriärer hos ett etablerat bolag och senare övergått till att ge ut i egen regi (eftersom de haft resurserna själva). Förr i tiden var det ofta den omvända formeln. Men som redan nämnts i tråden sysslar "skivbolag" idag ofta mer med management än ren utgivning (i Sverige liksom i Katalonien/Spanien). Vi har numera 1 fullängdsalbum på riktigt bolag som kriterium, medan exempelvis cavp fortfarande har det äldre kravet på 2 album. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 20 mars 2021 kl. 01.56 (CET)

Det är alltid svårt att hitta fungerande kriterier. Jag anser att vi kan vara betydligt generösare mot dessa band som var verksamma för ett halvsekel sedan än mot dem som spelar idag, där artiklar här kan fungera som marknadsföring och där vårt agerande åtminstone delvis kan avgöra om de går till historien eller ej. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.16 (CET)

Jag delar Tostapadius bedöming att kriterierna (oavsett vilken måttstock som gäller) bör tillämpas mer givmilt, men inte helt lössläppt, på band som inte längre är verksamma och där merparten av medlemmarna är avlidna, just för att undvika marknadsföringsaspekten. Ricjac 27 mars 2021 kl. 15.01 (CET)

Akademiker: exklusivt akademiskt samfund

Hur exklusivt är ett exklusivt akademiskt samfund? Är det ex. alla under sidan Akademier och lärda samfund i Sverige, eller endast vissa av dem - och var går i så fall gränsen? Jonar242 (diskussion) 16 mars 2021 kl. 17.37 (CET)

Jag tolkar det som att de sammanslutningar av lärda samfund som avses är sådana där inval sker likt i ordenssällskap, dvs inte något som där vem som helst eller enbart studerande/studenter/doktorander kan bli medlemmar och inte heller fackföreningar för universitetslärare eller personer med viss examina. Ricjac 18 mars 2021 kl. 09.57 (CET)

Ett utslag på SFFR nyligen talar för att sällskapet också bör ha en viss beständighet. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.17 (CET)

I Sverige är det medlemskap i de rikstäckande akademierna som är speciellt presigefullt, och där det funnits en vilja bland Wikipediaskribenter att vara heltäckande. Det är för medlemmar i de konstnärliga, inte rent vetenskapliga akademierna som relevanskriteriet spelar någon roll. Jag räknar med att medlemmarna i de vetenskapliga akademierna är relevanta för Wikipedia också av andra orsaker.

Av privata akademier i Sverige kommer jag på Samfundet De Nio, Smålands akademi och Strömstad Akademi. Av dessa uppfyller inte Strömstad Akademi kravet på exklusivitet. Det gör heller inte den välkända New York Academy of Sciences med 20000 medlemmar. Smålands akademi med 18 medlemmar har några rödlänkade och äve ett olänkat namn, rn prtdon i kulturförmedlings- och turistnäringen. Tydligen har akademin inte räknats med bland dem vars medelemmar har automatisk relevans. Roufu (diskussion) 27 mars 2021 kl. 16.46 (CET)

Exemplet Sidor_föreslagna för radering/Societas Ad Sciendum, som jag antar Tostarpadius refererade till. Plumbum208 (diskussion) 27 mars 2021 kl. 17.40 (CET)

Ledamotskap i Smålands akademi räknar jag definitivt som relevansgrundande. Att ett namn är olänkat talar inte emot den saken. En annan sak är att de flesta som tillhör sällskap av detta slag platsar för övrigt redan på andra meriter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2021 kl. 16.50 (CEST)

Ledarskribenter mm i dagens nya medielandskap

Nuvarande relevanskriterier för gruppen journalister m fl formuleras så här: "Chefredaktör, fast kolumnist, fast krönikör eller liknande i särskilt relevant tidning (riktlinje: upplaga på minst 100 000)". Jag anser att denna formulering har en hel del brister. Nutidens medievärld skiljer sig helt från den som vi levde med för bara några år sedan. Mycket av nyhetsförmedling och samhällsdebatt sker genom andra medier än de traditionella. Vissa medier definierar sig som mediehus som publicerar sig i en mängd olika kanaler. En hel del tongivande (ofta nyetablerade) medier finns inte ens i tryckt form, men definierar sig ändå som "tidningar". Nya medieformer växer fram i gränslandet mellan nyhetsförmedling och opinionsjournalistik. Skribenter alternerar mellan medier, sitter i paneler, gör bloggar, publicerar poddar, har Youtube-kanaler och publicerar sig med stöd sin egen auktoritet, inte nödvändigtvis mediets. Vilken relevans finns det t ex då för 100 000-gränsen i upplaga? Den är sedan länge överspelad pga att mediespridningen har fått helt nya former. Dessutom: Vad gör (generellt) en kolumnist mer relevant är t ex en ledarskribent? Vad betyder "och liknande"? Och är det (den tryckta?) upplagan som gör en tidning "särskilt relevant"? Nej, det finns nog skäl att se över hela detta komplex med nya ögon, som värderar påverkan, spridning, förankring i samhällsdebatten tyngre än titlar och upplagor. Vad säger ni? Janders (diskussion) 18 mars 2021 kl. 16.47 (CET)

Jag är inte mycket för att diskutera kriterierna utan föredrar att samtala om konkreta fall på SFFR. Tyvärr blev beslutet om Max Sjöberg där olyckligt, men jag tror inte det är läge att riva upp det nu genom en mer principiell debatt här. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.20 (CET)

Kriterierna bör vara högt ställda för levande personer. Sen kan det alltid diskuteras hur det ska formuleras för att vara ändamålsenligt. Ricjac 27 mars 2021 kl. 15.05 (CET)

Jag instämmer i att de bör vara högt ställda. Youtubare och bloggare bör inte under några som helst omständigheter platsa enbart på dylika meriter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2021 kl. 16.52 (CEST)

Jag tycker att det går att se riktlinjen som riktgivande med nuvarande formulering. Jag vet inte varför ledarskribenter inte nämns, men nog bör de väl minst jämställas med fasta kolumnister. Fenomenet med inköpta ledare har jag inte lagt märke till, men jag antar att någon vars ledare regelbundet dyker upp på ledarplats i DN är självklart relevant oberoende av huruvida personen hör till ledarredaktionen. "Påverkan, spridning och förankring i samhällsdebatten" hos dem som verkar utanför gammelmedia kan sedan jämföras med etablerade ledarskribenter eller fasta kolumnister på DN och Hufvudstadsbladet. Från finlandssvensk horisont är förstår upplagan på 100,000 vansinnigt hög, medan många blaskor i större länder kan tänkas nå den nivån, och det är inte läsarantalet utan samhällspåverkan som borde räknas. Bo Stenström eller Torbjörn Kevin på ÅU med en upplaga (då) på drygt 8,000 var viktiga röster. –LPfi (diskussion) 29 mars 2021 kl. 10.40 (CEST)

Det uppenbart när diskussionerna på den här sidan läses att det hos många finns ett ensidigt och enkom fördummande Sverige-fokus som är blint för både Finland och WP:GLOBAL. Ricjac 29 mars 2021 kl. 13.07 (CEST)

Ricjac, du får gärna utveckla vad du menar. Janders (diskussion) 29 mars 2021 kl. 15.08 (CEST)

Att när relevanskriterier diskuteras så utgår många från ett ensidigt och recentistiskt Sverige-perspektiv och försöker inte ens anstränga sig genom att höja sig från det. Ricjac 29 mars 2021 kl. 15.27 (CEST)

hjälp oss då gärna, genom att skriver mer utförligt och ge exempel. Vi är öppna för att förstå bättre och justera skrivningar.Yger (diskussion) 29 mars 2021 kl. 15.33 (CEST)

Ett konkret exempel som citeras i trådstarten är just "Chefredaktör, fast kolumnist, fast krönikör eller liknande i särskilt relevant tidning (riktlinje: upplaga på minst 100 000)", det är uppenbart att den siffran i riktlinjen är utformad som godtyckligt Sverige-centriskt och inte WP:GLOBAL. Bättre vore att bedöma tidningens beständighet, spridning och relevans i förhållande till andra tidningar på samma marknad. Möjligen skulle det tilläggas att "100 000" är avsett som ett exempel för Sverige, men om det ska överföras til andra länder så utgår den premissen från att det antingen finns ett entydigt majoritets- eller elitspråk. Ricjac 29 mars 2021 kl. 22.56 (CEST)

Ja, 100 000 är en egendomlig siffra, speciellt eftersom den refererar till att tidningen bör uppfattas som "särskilt relevant". Medierna ser inte ut så. I Sverige klarar en handfull storstadsstidningar denna gräns, medan "stora" region- och lokaltidningar som UNT, NWT, JP, EK, BT, NSD, ÖP, DD m fl inte är i närheten, trots att det egentligen är de som (sammantaget) på många sätt är de verkliga motorerna i allmänhetens mediekonsumtion. I Finland är det väl bara HS som i så fall skulle räknas in i gruppen. HBL – den dominerande svenspråkiga tidningen och ett typexempel på det som borde uppfattas som en "särskild relevant" tidning i sitt sammanhang – har enligt vad jag kan se en upplaga på under 30 000. Nej, i mina ögon borde "särskilt relevanta tidningar" vara de som fungerar som intressanta och tongivande röster i mediefloran, antingen som nyhetsförmedlare eller i den politiska debatten. Då borde även deras framträdande röster bedömas som "automatiskt" relevanta. Och som sagt – jag ser ingen anledning att skilja på krönikörer som skriver om allmänna ämnen och ledarskribenter som skriver om politik. Janders (diskussion) 30 mars 2021 kl. 08.52 (CEST)

Som vanligt bör man hålla i minnet att alla tidningar inte skall täckas av alla kriterier. Men det är också så att nästan inget kriterie som baseras på en ren siffergräns i praktiken kommer fungera speciellt bra.

Sedan tycker jag vi skall vara restriktiva med att anta att vissa positioner skall medföra relevans. Någon som har haft tillfällig anställning men blivit väldigt uppmärksammad kan vara mer relevant än någon som varit fast anställd men som fått avsluta den efter kort tid (på grund av sjukdom, ekonomi, eller annat). Automatisk blir relevansen möjligen först när det är en ännu mer kvalificerad post, som (politisk) chefredaktör.

andejons (diskussion) 30 mars 2021 kl. 11.03 (CEST)

Jag delar andejons åsikt att svwp bör vara restriktivt med vilka inom media, i synnerhet levande personer, som kvalificerar sig för egna personartiklar. Ribban för artiklar om publikationer och tidningar måste rimligen vara lägre, men bedömningen av relevans bör ske på grund av dess beständighet, spridning och relevans i förhållande till andra tidningar på samma marknad. En mindre lokaltidning med 100-årig kontinuerlig utgivning har betydligt större encyklopedisk relevans än ett högprofilerat medieprojekt i samtiden. Ricjac 30 mars 2021 kl. 12.59 (CEST)

Relevanskriterier för företag del 2

Ett företag eller ett bolag är relevant eller har encyklopediskt värde om det uppfyller ett av följande kriterier:

• Företaget har emitterat värdepapper som noterats på etablerad värdepappersbörs
• Företaget eller bolaget förekommer i listor över viktiga företag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer, till exempel stjärnmärkta restauranger i Michelinguiden.
• Företaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig är av encyklopediskt intresse
• Företaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse för många
• Företaget äger ett relevant varumärke

Ett företags storlek kan även det vara en indikation på relevans. Ett företag som uppfyller två av följande kriterier för minst två år i följd är oftast encyklopediskt relevant:

• Företaget har eller har haft minst 500 helårsanställda
• Företaget har tillgångar värda motsvarande minst 250 miljoner SEK
• Företaget har en omsättning på motsvarande minst 500 miljoner SEK

Även ett företags ålder bör tas med i bedömningen. Ett företag som bedrivit verksamhet under lång tid (historiskt eller i nutid) kan antas ha blivit mer uppmärksammat än ett som är nystartat eller bara existerat en kort tidsperiod.

Även ett företags grundare bör tas med i bedömningen. Ett företag som grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel) kan i vissa fall vara relevant tack vare att dessa personer grundat företaget.

Mitt inlägg: Jag undrar om "Företaget har emitterat värdepapper som noterats på etablerad värdepappersbörs" måste förändras från en relevanskriterie till en relevansbedömning likt vad vi gjorde med grundare av företag i ett annat avsnitt på denna diskussionssida eftersom det kan ju resultera i att allt för små företag hamnar på Wikipedia. Varför jag tar upp detta, var för att jag kom in på en av Bobergers arbetsbänkar för nån vecka sen och har kollat in lite då och då på vad användaren har skapat. Jag fick se att användaren har skapat en del företag, som jag anser, är på tok för små och ingen påvisad uppmärksamhet men jag antar att röda tråden är just "noterats på etablerad värdepappersbörs"? Några av de jag reagerade på Medfield Diagnostics AB, Ferroamp Elektronik, BioArctic, Mentice, Calliditas Therapeutics, Polymer Factory Sweden, Bonesupport Holding, Camurus, Cantargia AB, Oncopeptides och Xspray Pharma. Ja, det finns redan företag såsom Allabolag.se och Ratsit på Wikipedia som kan bedömas att de är för små men dessa har ju bland annat fått väldigt mycket uppmärksamhet så de är ju OK att ha. DIEXEL (diskussion) 28 april 2021 kl. 13.40 (CEST)

Pingar några Yger, Kitayama, Riggwelter, Tournesol, andejons, Annika, Stigfinnare, Historiker m.fl. DIEXEL (diskussion) 28 april 2021 kl. 13.45 (CEST)

Instämmer helt. De små företagen är ofta mycket obeständiga, och nästan än mer om de är noterade (som ju ofta görs för att bli uppköpta). Jag tycker vi kan stryka den passusen helt.Yger (diskussion) 28 april 2021 kl. 13.49 (CEST)

Instämmer även jag. - Tournesol (diskussion) 28 april 2021 kl. 13.50 (CEST)

Det finns flera sätt att finansiera ett företag. Det kan till exempel vara eget kapital, investerare (riskkapitalbolag och dylikt) eller på den öppna marknaden (börsnotering). Jag ser ingen anledning till att vi ska låta en av många finansieringsformer ligga till grund för ett företags relevans. --北山 Kitayama (diskussion) 28 april 2021 kl. 15.08 (CEST)

Jag måste säga att jag häpnar över att så små företag, som de som exemplifieras ovan, är börsnoterade. Det gör att jag också ställer mig tveksam till det ifrågasatta relevanskriteriet. Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 15.13 (CEST)

Jag hade inte kollat upp företagen närmare än vad det som stod i artiklarna när jag skapade avsnittet. Jag själv tycker att svenska företag är "ekonomisk relevanta" om de har nått minst en miljard SEK i omsättning och/eller i totala tillgångar, företag som är investment/venturekapital/riskkapitalbolag ska ha uppnått minst en miljard kr i "förvaltat kapital". När det gäller utländska företag såsom amerikanska, som jag oftast skriver om, så är det snarare att de ska helst ha uppnått minst en miljard dollar i nån av de tre. När man har kollar upp de nämnda företagen närmare så har just Bioarctic och Mentice totala tillgångar i miljardklassen, dock står det inte utskrivet i artiklarna. Hade det stått det så hade jag förmodligen inte nämnt de två i mitt första inlägg.

Ja, man skulle kanske ta bort det helt precis som Yger skriver i sitt inlägg. Det skulle dock vara bra om fler uttalar sig i frågan även Boberger. DIEXEL (diskussion) 28 april 2021 kl. 16.29 (CEST)

Frågan är om det inte borde läggas till att företaget ska ha varit noterat på en "etablerad värdepappersbörs" under ett visst antal redovisningsår? Jag anser att finansieringsformen ändå är relevant i sammanhanget då en börsnotering ger större insyn för utomstående än motsvarande för icke-noterade privatägda företag, detta oavsett i vilken jurisdiktion företaget har sitt säte för att anknyta till WP:GLOBAL.

Se kanske definitionen av "etablerad värdepappersbörs" bör förtydligas så att det inte omfattar alltför små handelsplattformar. Ricjac 28 april 2021 kl. 19.09 (CEST)

Jag anser att vi på Wikipedia är alltför njugga i inställningen till företag, och tycker att Boberger gör en bra insats i skrivandet av artiklar om företag listade på svenska börsen. Är de listade på Stockholmsbörsens huvudlista (large cap, mid cap och small cap) bör de ha artiklar på Wikipedia.--Historiker (diskussion) 28 april 2021 kl. 21.29 (CEST)

Jag tycker inte att någons insats är dålig, däremot är det som Yger och Tournesol påpekar längre upp i tråden problematiskt med mindre företag som saknar beständighet. Den "njugga inställningen till företag" ser jag som ett resultat av en källkritisk hållning. Alla de listade företagen finns inte med på Stockholmsbörsen utan flera återfinns på den alternativa börsen, Spotlight Stock Market. Ricjac 28 april 2021 kl. 22.23 (CEST)

Vartenda börsnoterat företag är nog inte relevant för Wikipedia. Däremot tycker jag att företag som ingår i aktieindex kan vara det. Dels för att aktieindex ofta får mer uppmärksamhet än själva börsen, dels för att ingående företag har valts ut av någon anledning (ofta på grund av värde eller omsättning inom en viss bransch eller ett visst område). Möjligtvis skulle vi kunna ta med även företag som varit börsnoterat i minst 10 år utan avbrott. Dessa företag skulle kunna anses ha uppnått ett slags beständighet. Jag ser godtycklig tillämpning av miljardgränsen (eller valfri annan siffra) som problematiskt. Med hänsyn till marknadsstorleken på hemmaplan blir det lättare för ett franskt, spanskt eller tyskt företag att uppnå en omsättning på (exempelvis) en miljard euro än vad det blir för ett estländskt eller lettländskt företag. Dieselmotorvagnar (till stationen) 29 april 2021 kl. 03.03 (CEST)

Jag tycker att det uttrycks en alltför negativ grundinställning till näringslivsrelaterade artiklar, som möjligen kan hänga samman med rädslan att hantera reklamartad text från företagen själv. Det är möjligt att det är mer arbetsamt att motarbeta sådan text, än det är med självreklam från alla privatpersoner och kommuner (med fans) som vill förbättra sina varumärken i Wikipediaartiklar, men i sak är det inte någon skillnad. Det är svårt att förstå balansen mellan Diexels extremt höga ribbor och svenska Wikipedias tolerans när det gäller diverse rymdgrus [inget om om rymdgrus; jag har själv skrivit artikel 36614 Saltis, små tjärnar i skogen (inget om om tjärnar; jag har själv skrivit Hyttjärnen (Karbennings socken, Västmanland), bakgator i Paris (inget ont om bakgator i Paris; jag ser fram emot en artikel om Rue de la Bûcherie) och kortfristigt lysande stjärnor i sport- och underhållsbranscherna (inget ont om sådana; jag har själv skrivit Master KG.

Enligt min uppfattning är problemet, om det nu är ett problem, att det för litet näringslivsmaterial i svenskspråkiga Wikipedia, både när det gäller den ekonomiskhistoriska sidan och den dagsaktuella, och inte är att det kommit in för många artiklar om företag, som eventuellt inte blir 100 år gamla.

Förslag att ta bort eller väsentligt kvalificera "börs-kriteriet" har sina egna "ideologiska" problem. Börsföretag är ju sådana företag som lyder under börsregler för att företaget aktivt ska delge omvärlden omfattande och lika information. Börser är ju idag (oftast) företag, men börsreglerna har ursprungligen formulerats av breda sammanslutningar av affärsmän och systemet kan anses spegla ett samhällsintresse av öppen och tillgänglig information (för att få ett i sig samhällskritiskt finansieringssystem att fungera). Det blir egendomligt, om en rörelse som Wikimedia skulle hämma en öppen spridning av samhällsviktig information genom att försvåra publicera information om ett stort antal börsnoterade företag i företagsartiklar.

Kitiyamas undran varför en finansieringsform ska gynnas vad gäller bedömning av publiceringsrelevans. Resonemanget ovan om samhällsviktig information pekar på ett argument, men jag har stor förståelse för hans invändning. Till exempel så åker företag numera fram och tillbaka inne och ute un generellt för företag och tänka på att även medelstora och små företag har informtionsintresse för stora grupper av intressenter i form av kunder, leverantörer, anställda och folk som bor i samma ort, särkilt i små orter.Boberger (diskussion) 29 april 2021 kl. 19.28 (CEST)

Jag tycker det finns alla skäl till att vara restriktiv med just företagsartiklar. Wikipedia är inte ett företagsregister och enligt min uppfattning dyker det alldeles för ofta upp artiklar som antingen skrivits eller putsats av företaget själva och argumenten är alltid desamma, till exempel det är bara relevant fakta och källor finns eller varför får artikeln om företaget X finnas men inte min arbetsgivare, etc. Jag kan inte påminna mig ett enda tillfälle då det inte uppstått mer eller mindre flagrant intressekonflikt, och med Wikipedias genomslagskraft är det självklart att man vill stå med. Ingen skall inbilla sig att de skriver här enbart av god vilja och informationslust, utan det handlar alltid om marknadsföring. Att börsnoteras är ett naturligt steg för ett företag som växer och vill ta en ny inriktning och därför behöver finansiell förstärkning, men det behöver inte betyda att de blir bestående. Med andra ord: kriteriet bör strykas, och vi bör tillämpa WP:INTE betydligt oftare. Riggwelter (diskussion) 30 april 2021 kl. 18.17 (CEST)

Det är riktigt att vi inte skall lista alla företag på Wikipedia, och vi skall agera kraftfullt mot reklamfluff och försök till marknadsföring. Däremot tycker jag att Boberger argumenterar väl och jag håller med om att det är ett problem att vi har för lite näringslivsmaterial på svenskspråkiga Wikipedia. Det argumenteras ovan att företagen inte är beständiga, men nog är det så att företagen är relativt beständiga, om de listats på Stockholmsbörsens huvudlistor. Visserligen kan de försvinna från listan genom att bli uppköpta, men då har de ändå en historia, som kan vara intressant att följa. Att skapa artiklar med grundläggande information om börsens företag ser jag som väsentligt. Det brukar talas om att Wikipedia har brister i att inte tillräckligt många perspektiv täcks in och att det saknas artiklar inom olika ämnen. Näringslivshistoria och företag är ett sådant område. Låt oss åtgärda det.--Historiker (diskussion) 30 april 2021 kl. 21.23 (CEST)

Jag har respekt för Bobergers och Historikers inställning till saken och tycker onekligen att det finns något i det de säger. Jag vill dock ta fram ett par exempel på börsnoterade företag som jag inte tycker ska vara med (med förbehåll för att det kan finnas relevansgivande förhållanden som inte framgår av informationen på börsens webbplats).

• AX8 börsnoterat 4 februari 2018. Sedan dess har aktiepriset aldrig överstigit 0,14 AUD, ungefär 1 SEK. Av allt att döma har företaget gått med förlust de senaste åren (och då tämligen måttlig, som mest 1,71 miljoner AUD, ungefär 11,2 miljoner SEK).
• AS1 börsnoterat 21 februari 2018. Sedan dess har aktiepriset aldrig överstigit 0,28 AUD, ungefär 2 SEK. Företaget har haft intäkter på som mest 5 miljoner AUD (ungefär 35 miljoner SEK), med vinster på ungefär 0,72 miljoner AUD (ungefär 5 miljoner SEK).

Kan något annat än att de är börsnoterade anföras för att påstå att dessa företag är relevanta? Visst hat folk blivit svinrika av att handla frimärksaktier och stundom har sådana företag gjort något som onekligen är relevansgivande. När sådana skäl föreligger kan företagen blir relevanta för Wikipedia. Om det kommer en bok eller film om Linda Aktiesdotter som blev rik genom att köpa aktier i Frimärksbolag AB och sedan räddade världen, visst, skriv en artikel om Frimärksbolag AB. Om en organisations beslut att upprätta och lyda lagkrävda stadgar samt delge omvärlden information på ett bestämt vis blir relevansgivande ska då alla ideella föreningar som anmält sig hos exempelvis Australian Charities and Not-for-profits Commission och därmed är förpliktigade att delge ACNC information per automatik bli relevanta? En ideell förening har kanske inte lika omfattande ekonomisk verksamhet som ett börsnoterat företag men kan ändå vara lika relevant, till och med mer relevant, för samhället. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 maj 2021 kl. 04.19 (CEST)

Relevanskriterier för YouTube-kanaler

En relevansdiskussion om en YouTube-kanal har uppkommit i Diskussion:Steve Shives. Jag kan inte hitta några relevanskriterier för YouTube-kanaler, men jag känner att vi behöver fastställa sådana. I länkad diskussion finns ett förslag. Vad tycker ni om det? Jag känner att dessa (förslag till) relevanskriterier är väl generösa. Det blir många kanaler som blir relevanta i så fall. Finns det andra kriterier än rena volymuppgifter (antal prenumeranter och visningar) som relevanskriterierna bör kompletteras med? Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 15.07 (CEST) Språklig korrigering. Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 15.15 (CEST)

Jag har själv inget speciellt att komplettera med. Jag tycker själv att det behövs ungefär 100-150 tusen prenumeranter för relevans, och jag har sett flera erfarna användare som har samma uppfattning. Men har någon något att komplettera med, absolut. EPIC (diskussion) 28 april 2021 kl. 15.12 (CEST)

Vi har diskuterat detta flera gånger. Och flera är emot att kvantifiera, Men när vi har diskuterat siffror är det antalet prenumeranter vi nämnt. I början nämnde vi 100-150 k, men på slutet ar kravet ökat till 150-200k.Yger (diskussion) 28 april 2021 kl. 16.04 (CEST)

Jag anser att 250 000 prenumeranter är minimum för år 2021 men den måste dock höjas med åren som går eftersom befolkningen av svensktalande lär väl fortsätta att öka i framtiden och de nya generationerna använder tjänsten allt mer. På Youtube så är antalet prenumeranter och antalet visningar A och O, det finns inget annat som man kan mäta en kanal rent statistiskt. Det är ju bara titta på hur många rubriker det blev när T-Series utmanade Pewdiepie om att vara den mest prenumererade kanalen på plattformen för drygt två år sen. DIEXEL (diskussion) 28 april 2021 kl. 16.44 (CEST)

Vad har antalet svensktalande med relevanskriteriet för antalet prenumeranter att göra? Det går för övrigt inte att se hur stor andel av en kanals prenumeranter som är svenskar eller svensktalande. I exemplet Steve Shives ovan, är andelen svensktalande av de sammanlagt 110 000 prenumeranterna troligen förhållandevis blygsam. Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 16.57 (CEST) Inlägget korrigerat. Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 16.58 (CEST)

Det är möjligt att jag tänker fel vad gäller vilka kriterier som bör gälla mer i detalj. Det jag har velat undvika är att Wikipedia blir ett rent kändisgalleri med ensidig ämnesrepresentation i kategorin youtubare, när det inte är så i andra kategorier. Det viktigaste betydenhetskriteriet tycker jag bör vara den verifierbara uppgiften om att personen nått ut till många miljontals människor, och detta när man enbart räknar en av vederbörandes egna kanaler.

Jag har utgått från att det ackumulerade antalet tittare är bättre än antalet prenumeranter, eftersom antalet prenumeranter ofta bara är en del av youtubarnas publik, ibland en ganska liten del. Det finns t.ex. kanaler som har någon miljon prenumeranter men över en halv miljard videovisningar. Samtidigt behövs någon form av nedre prenumerantgräns, varför jag provisoriskt har satt den vid hundra tusen – vilket alltså förutsätter att tittarantalet är i storleksordningen tiotals miljoner, minst. Utöver detta borde kanalen ha varit kontinuerligt aktiv i minst ett år.

Jag skulle även vilja föreslå någon form av övergripande formulering om att kriterierna sammantaget bara ska omfatta etablerade yrkesyoutubare, men inte t.ex. kanaler som i första hand är knutna till helt andra medier och verksamheter (t.ex. kanaler tillhörande artister, tv-program, tv-kanaler, filmbolag, skivbolag m.m.) och inte heller spekulativa skräppostkanaler m.m. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2021 kl. 17.06 (CEST)

Stigfinnare: Man måste väl utgå från vårt perspektiv som är svensktalande när det gäller svenska Wikipedia? Vi kan ju inte ha samma relevanskriterie rörande antalet prenumeranter som engelska Wikipedia, som har betydligt fler som kan det engelska språket. Jag erkänner dock att "befolkning" var en felskrivning av mig, jag borde ha valt ett annat ord. 110 000 för Shives är ju helt klart för få enligt mig. DIEXEL (diskussion) 28 april 2021 kl. 17.12 (CEST)

@DIEXEL: Men vi har ju det globala perspektivet att ta hänsyn till. Vi kan ju inte ha olika relevanskriterier för "Flitiga Lisa i Strömsund" och "Shotgun Bobby i Lonelytown, Montana", även om den sistnämnde säkerligen har en större chans att skaffa många prenumeranter. (Exemplen är påhittade.) Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 17.22 (CEST)

För språkrelaterade ting kan vi inte ha samma kvantitativa krav. Då skulle ingen bok eller musik från Färöarna platsa. För sportpersoner nämner vi ofta "spelar i landets högsta eller nästhögsta division", det behövs något liknande för språksaker, som bloggar och youtube.Yger (diskussion) 28 april 2021 kl. 17.29 (CEST)

OK, jag förstår resonemanget, men då måste vi dokumentera relevanskriterier för YouTube-kanaler, för jag vet inte idag hur jag ska bedöma en svensk, engelsk, tysk eller färöisk youtubekanals relevans! Stigfinnare (diskussion) 28 april 2021 kl. 17.32 (CEST)

Varför väger antalet prenumeranter så tungt? Det anger antalet registrerade följare vid en given tidpunkt, medan antalet visningar säger något om den faktiska spridningen. Statistiken bör åtminstone sammanvägas. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2021 kl. 18.01 (CEST)

I tidigare diskussioner har vi underkänt antal visningar som kriterium, då de är lätt "fuska" upp.Yger (diskussion) 28 april 2021 kl. 18.05 (CEST)

Går det inte att luta sig mot hur mycket som finns publicerat kring YouTube-kanalen i fråga? Borde inte en relevant YouTube-kanal vara omskriven, recenserad eller debatterad i media i någon rimlig omfattning? Mvh --Bairuilong (diskussion) 28 april 2021 kl. 18.16 (CEST)

All statistik går att köpa. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2021 kl. 18.20 (CEST)

Det som Bairuilong nämner är i princip det som gäller för alla andra konstnärliga verk, huruvida verket omnämns i oberoende, trovärdiga och verifierbara källor. Det går givetvis att trixa med youtubes statistik (som inte är en helt oberoende källa), men det är svårt och bör vara detsamma att trixa sig till en källkritisk bedömning av "rena youtube-kanaler" som ger utslaget behåll på SFRR. Ricjac 28 april 2021 kl. 18.58 (CEST)

Jag menar menar att 100 k prenumeranter i mitt tycke låter väldigt lågt. De flesta mer kända kanaler jag tittar på har över miljonen. De flesta runt 100-200 k är hobby- eller deltidsyoutubare. Jag menar nog att det krävs att man kan visa relevans på något annat sätt om man har så få följare. Nu tittar jag väl mest (enbart) på engelskspråkiga kanaler men vi har ju inte olika relevanskriterier baserat på språk i andra sammanhang. Jag menar nog att man bör visa någon annan form av uppmärksamhet behövs. För övrigt, angående premenuranter finns det en kanal som gjort en del ganska roliga videos, bland annat om hur man exploaterar youtubes algoritmer [1] FBQ (diskussion) 28 april 2021 kl. 19.07 (CEST)

Tror dom har fixat den där just vid det här laget, alla började utnyttja den, men bland annat den här [2] är vad jag vet ännu inte fixad.FBQ (diskussion) 28 april 2021 kl. 19.27 (CEST)

Antingen anses Youtubestatistiken manipulerbar och opålitlig, eller så gör den det inte. Innebär inte antalet visningar relevans så kan inte antalet prenumeranter heller göra det. I annat fall måste ni motivera varför risken för fusk har betydelse för den ena siffran men inte för den andra. Det enklaste verkar vara att relevansen istället motiveras helt baserat på andrahandskällor. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2021 kl. 19.35 (CEST)

Tidigare diskussioner har sett stor skillnad på dessa två siffror och lätthet fuska. Så jag köper inte ditt resonemang att både eller ingen kan accepteras.Yger (diskussion) 28 april 2021 kl. 19.55 (CEST)

Ja, visningssiffrorna kan exempelvis sticka iväg ordentligt i samband med att videor blir virala, men det går naturligtvis också att köpa sig visningar – på exakt samma sätt som det går att köpa sig prenumeranter. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2021 kl. 20.07 (CEST)

Ja, att det går att fuska med youtubesiffror betyder givetvis inte att de är helt värdelösa. Det går inte att bygga miljardsiffror på att ingen tittar. Hade någon lyckats hade det ju kunnat vara relevant i just av det skälet och säkerligen uppmärksammats. Som mycket annat går det dock att manipulera och jag tycker det är bra att krävs mycket höga siffror - och helst även - om det inte skall vara ett krav även annan form av uppmärksamhet.FBQ (diskussion) 28 april 2021 kl. 20.08 (CEST)

Men det är väl därför som andrahandskällor bör vara ett krav, för att säkerställa relevans och notabilitet. Ricjac 28 april 2021 kl. 22.27 (CEST)

För min del så låter det som det enda rimliga? Är de verkligen relevanta bara för att de har en massa prenumeranter om det inte finns några hänvisningar eller källor på uppgifterna? Ghostrider 28 april 2021 kl. 22.31 (CEST)

Förslag

I ovanstående utläser jag att Youtubekanalen eller youtubaren bör ha förekommit i trovärdiga, verifierbara och av både artikelsubjektet och Youtube oberoende källor och ha minst 250 000 prenumeranter, men att det även bör göras individuella bedömningar utifrån andrahandskällornas vikt. På så vis blir inte t.ex. kanaler på mindre språk per automatik irrelevanta. Förbätterlig (diskussion) 30 april 2021 kl. 15.08 (CEST)

OK för migYger (diskussion) 30 april 2021 kl. 15.20 (CEST)

Jag förstår inte varför vi skall ha ett sifferkrav överhuvudtaget. Om nu en kanal blir ordentligt uppmärksammad av trovärdiga källor (säg: artikel i kvällspressen, om just den kanalen och inget annat), vilken skillnad gör det om den har 249999 prenumeranter eller 250000?

(Och 250000 talare är fortfarande ganska mycket. Skall vi inte t.ex. kunna ha artiklar om isländska kanaler?).

andejons (diskussion) 30 april 2021 kl. 16.57 (CEST)

Jag skrev ju inte heller att det skulle vara ett absolut krav, av just den anledningen. Men för min del räcker det definitivt med enbart ett krav på tyngre andrahandskällor. Förbätterlig (diskussion) 30 april 2021 kl. 17.43 (CEST)

Ja, tunga andrahandskällor är det vi bör gå på. Siffrorna i relation till målgruppens uppskattade storlek kan ge en vägledning (men endast en vägledning) huruvida det är sannolikt att hitta sådana. (Ex. en kanal på isländska med 200 000 prenumeranter är förmodligen omskriven i isländsk dagspress.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 april 2021 kl. 18.21 (CEST)

Sifferkrav blir snett även ur den synvinkeln att det är lätt att trycka på prenumerationsknappen och över tid kan även "Flitiga Lisa i Strömsund" och "Shotgun Bobby i Lonelytown, Montana" teoretiskt sett få massor med prenumeranter. YouTube är hett nu, det kan vara dött imorgon, och om vi vill uppfattas som ett seriöst och bestående uppslagsverk kan vi inte ha en artikel om snart sagt varje person som omskrivs som "internetfenomen" i internetbranschmagasin, om grabben som spelar ett just nu superhett dataspel i direktsändning eller tjejen som skapar ännu en kanal som handlar om "mitt liv, skönhet, mental hälsa och mode". Låt oss jämföra med NE. Om en artikel om en youtubepersonlighet platsar i NE gör den det även här, annars inte. Alla vill ha sina femton minuter i rampljuset, men Wikipedia ska inte hjälpa till med det. Riggwelter (diskussion) 30 april 2021 kl. 18.30 (CEST)

Nja, det tycker jag nog är att ta i. Vi har betydligt generösare relevanskav än NE i fråga om en massa andra ämnen - varför skulle det inte gälla även youtubepersonligheter?FBQ (diskussion) 30 april 2021 kl. 19.27 (CEST)

Det är väl irrelevant om Youtube är dött imorgon? Det har varit den mest använda videoströmningstjänsten i världen i över tio år nu, med två miljarder användare, en miljard sedda videoklipp om dagen, över fyra miljarder videor, och den andra mest besökta webbplatsen i världen. Har någon haft en betydande kanal och ett betydande följe på den sidan någon gång så borde de vara relevanta. -- [ jiˈesˌdeːo ] 30 april 2021 kl. 20.24 (CEST)

Ja verkligen. Om relevanskriterienivån för en akademiker är docent så går verkligen inte liknelsen med NE att göras. Låt oss sluta låtsas att vi är något vi inte är ibland och glömma bort det andra gånger och istället hitta en likartad nivå över alla ämnen. Fast även om en svensk youtuber med 100 000 prenumeranter och ett omnämnande i lokaltidning nog är mer relevant för många människor än de flesta docenter tycker jag att vi ska vara noga med att källorna är lite tyngre och bestående, det hänger ju också ihop med verifierbarheten. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 april 2021 kl. 20.33 (CEST)

Ja, statistiken är flyktig på flera sätt. På engelska Wikipedia påstår de sig vara restriktiva med youtubare och skriver om Youtubestatistiken:

The subscriber count on the subject's YouTube channel is considered a primary source and is also subject to change (there's nothing to guarantee that the x million subscribers might all suddenly unsubscribe, even though that may seem far-fetched). So editors like to see the subscriber count mentioned by a secondary source, which comes with the advantage of being a point-in-time record of that count. (en:Wikipedia:WikiProject_YouTube/Notability)

Samma problem gäller visningar: om videor tas bort minskar det totala antalet visningar i den löpande statistiken. Archive.org kan dock vara till hjälp.

Det som möjligen bekymrar mig lite med sekundärkällkravet är att det ska mycket till för att youtubare ska få ordentligt med uppmärksamhet utanför bubblan, om de någonsin får det, samtidigt som de inom ekosystemet Youtube kan ha en jättepublik. Youtube är inte bara till för influerare och makeupartister, utan är även det enda eller huvudsakliga mediet för många essäister, kritiker, folkbildare, debattörer, dokumentärmakare m.fl. Dessa saknar i regel dokusåpaskandaler eller virala videor som kan snappas upp av kvällspressen, men har en publik som i flera fall blir för stor för att det ska gå att bortse från den. De större av dessa kanaler får därför artiklar på engelska Wikipedia till slut och då är de restriktiva riktlinjerna tydligen inte så viktiga längre. Det som verkar ha betydelse är då inte huruvida det finns ingående omnämnanden i tunga källor utan snarare antalet omnämnanden nästan oavsett källa. Förbätterlig (diskussion) 1 maj 2021 kl. 02.03 (CEST)

Ja, jag tycker att det är viktigt att poängtera att youtubekanaler rymmer såväl ren underhållning som en mängd faktakanaler. Exempel på en av de större är en:Forgotten Weapons, som förvisso även är en hemsida och började som sådan men den har ju också artikel på engelskspråkiga wikipedia. Även en:Dream (YouTuber) som exempel på en ren underhållningskanal, som omtalas i videon jag länkade ovan har artikel och jag menar nog att han är tillräckligt känd och kontroverserna kring hans "fuskande" uppmärksammats tillräckligt för att han skall ses som relevant. Sedan är ju helt klart ett problem att hitta oberoende källor. Jag har inte koll på ämnet tillräckligt väl för att veta var man hittar sådana och hur man skall värdera dem. FBQ (diskussion) 1 maj 2021 kl. 09.45 (CEST)

Men det kan ju vara intressant med fler konkretiseringar - The Spiffing brit - som vars videor jag länkade ovan har 2,2 miljoner prenumeranter. Populäraste videon har 5,9 miljoner visningar och några andra över 3 miljoner. Det är ju om vi jämför med de största inte en jättestor kanal. Han startade 2016 så den har inte heller varit igång jättelänge. Han saknar artikel på engelskspråkiga wikipedia även om hans kanal omtalas i några artiklar där. När jag googlar ser jag att han förekommer i ett antal nätspelsreportage, men jag har inga aning om vilka spelsiter eller tidningar som kan ses som auktoritativa. de:Der Standard hade en artikel 2019 där han var huvudfokus - det menar jag skulle kunna ses som ganska tungt - å andra sidan är det ju ett enstaka omnämnande som blir svårt att sätta i relation till annat - sådant kan bli ganska slumpmässigt. Jag vet egentligen inte hur man på ett bra sätt fångar upp uppmärksamhet. Omnämnande i bloggar eller på nätforum kan ju knappast i sig ses som relevansgrundande och jag vet inte om sådant kan kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Olika utmärkelser brukar ju ofta framföras som viktig, och sådana kan ju vara en poäng. I Sverige har vi ju Guldtuben - den har ju dock inte delats ut sedan 2018. Det krävs ju också att vi då någonstans diskuterar vilka priser som kan ses som relevansgrundande och vilka som inte är det.FBQ (diskussion) 1 maj 2021 kl. 11.02 (CEST)

Jag blir ju lite nyfiken på att dra in fler exempel, så jag funderade lite kring vilka historiefokuserade kanaler som finns på youtube, har ju en del favoriter men en del är ganska små. Andra är lite större och jag hittade ju den här [3] artikeln som ju nämner några. Där finns finns The History Guy med 950.000 premenuranter, The Armchair Historian med 1,16 miljoner, military history visualized med 620k (även not visualized med 120k) och den ganska lilla Brandon F, (då finns det ju andra som Drachinifel, The Chieftains hatch, C & S Arsenal, Military Aviation history m. fl. som är större). De nämner ju där några av Brandon F:s inspirationskanaler som är några i gränslandet med både fiktion och mer faktafokuserat innehåll varav Lindybeige och scholagladiatoria är några med över miljonen prenumeranter. Nu kan man ju fokusera mindre på prenumeranter och mer på omnämnanden men återigen är frågan om vilken typ av omnämnanden som i så fall skall ses som relevansgrundande?FBQ (diskussion) 1 maj 2021 kl. 11.21 (CEST)

Jag anser generellt att internetfenomen är irrelevanta, men finns det gott om utomstående trovärdiga källor (kvällstidningar räcker inte enligt min mening) då kan de tänkas platsa. Men det bör nog avgöras på SFFR i varje enskilt fall. Vid minsta tveksamhet är det bara att snabbradera. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2021 kl. 11.26 (CEST)

Och jag menar att det inte är ett hållbart resonemang. Idag är allt mer av film, litteratur och musik "internetfenomen" och om vi inte fångar upp det är vi snart passé.FBQ (diskussion) 1 maj 2021 kl. 11.44 (CEST)

Vi blir aldrig passé. Vår uppgift är inte att dokumentera dagsländor utan att skriva om det som har ett beständigt intresse. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.32 (CEST)

? Det finns ju inget stöd bland användarna för att internetfenomen skulle anses irrelevanta som utgångspunkt. Förbätterlig (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.34 (CEST)

Jag tycker vi inte ska vara rädda för att riskera att uppfattas som passé, för det kommer vi inte att göra. Däremot riskerar vi kanske att uppfattas som oseriösa eller enbart inriktade på högstadieungdomar. Ovan framhålls att Youtube varit "den mest använda videoströmningstjänsten i världen i över tio år" respektive att vi ska "sluta låtsas att vi är något vi inte är". Gott så. Youtube är (för närvarande) världens andra mest besökta webbplats och Wikipedia ligger på plats 13. 500-i-topptatistiken ser ut så här. Wikipedia är en mycket stor webbplats, kraven på oss blir högre och högre ju längre vi finns, och det medför att vårt ansvar blir större. Att då ta med en youtubare grundat på antal prenumeranter eller visningar över tid blir missvisande. Det måste helt enkelt finnas fler kvalitetskriterier att ta hänsyn till, inte enbart att någon finns på en plattform, alldeles oavsett dess storlek. Alla internetfenomen är inte relevanta, eftersom allt går att sälja med mördande reklam. Riggwelter (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.35 (CEST)

Ingen är av uppfattningen att relevansen bara ska utgå från siffror. Däremot har vi diskuterat möjligheten att införa en nedre gräns som tumregel. Förbätterlig (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.43 (CEST)

Det är inte riktigt det jag ser av diskussionen ovan. I våra relevanskriterier letar vi ständigt efter praxis och enkla måttstockar för att göra relevansbedömningen enkel och snabb. I praktiken är jag rädd för att en nedre gräns snabbt skulle komma att bli en gyllene regel snarare än tumregel, för så har det varit ända sedan vi tog fram de första relevanskriterierna. Riggwelter (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.48 (CEST)

Det där verkar som en halmdocka. Det råder konsensus i tråden ovan att antalet prenumeranter eller visningar inte är relevansgrundande. Siffrorna kan däremot användas som en vägledning om det ens är värt att leta efter relevansgrundande källor någon annanstans. Din sista mening verkar dock som en argumentation mot dig själv då Varumärken och produkter som är allmänt kända är relevanta, det vill säga att om man plöjer ner tillräckligt med pengar i reklam så blir något relevant och på samma sätt borde internetfenomen som är allmänt kända vara relevanta trots att de "bara är internetfenomen". ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 maj 2021 kl. 12.48 (CEST)

När jag talar om "internetfenomen" syftar jag inte på allt som enbart finns på nätet. Självklart är Wikipedia värt en egen artikel och det gäller även webbplatser som Facebook och Youtube. Den externa uppmärksamhet jag efterfrågar kan mycket väl finnas just på webben, men inte endast i den egna gemenskapen där. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2021 kl. 12.58 (CEST)

Ingen har påstått att du med "internetfenomen" menar allt som finns på nätet. Extern uppmärksamhet är vi eniga om, men vi måste också få diskutera komplikationerna. Förbätterlig (diskussion) 1 maj 2021 kl. 13.12 (CEST)

Jag vill inte hindra någon från att uttala sig, men jag menar med bestämdhet att det inte räcker med aldrig så många följare om det inte finns källor utanför sammanhanget någon är verksam i. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2021 kl. 15.46 (CEST)

Tostarpadius: Din uppfattning är noterad.

Riggwelter: Jag skrev att vi har diskuterat en nedre gräns, inte att den därför måste införas.

Förbätterlig (diskussion) 1 maj 2021 kl. 16.51 (CEST)

Om man nu bara skulle gå efter att titta på antalet prenumeranter, är det då inte originalforskning?Ghostrider 9 maj 2021 kl. 18.33 (CEST)

Jag skulle tro att förslaget om ett prenumerantkriterium kan betraktas som nedröstat. Förbätterlig (diskussion) 9 maj 2021 kl. 20.06 (CEST)

Det är inte så enkelt heller. Jag tror detta är 3e eller 4e gånge detta disksuterats med samma slutsats - vi bör utgå från klassiska kriterier och inte sifferkriterier. men för oss som patrullerar och har att bedöma radera/flytta/malla eller se den som ok, kvarstår ett mycket handfast problem. Hur skall vi kunna bedöma dessa artiklar? Och i paraktien har, åtminstone jag, hela tiden använt antal prenuemranter som en enkel första bedömningsgrund, väl medvetande att detta inte rikigt acceptaras.Yger (diskussion) 9 maj 2021 kl. 20.16 (CEST)

Det borde gå att se sifferkriterierna (som en första bedömningsgrund) i relation till språkområdet eller motsvarande. 10 % av talarna är ganska massivt, vilket betyder 30,000 islänningar eller finlandssvenskar, men kring 30 miljoner för engelsktalande (vilket kan vara att ta i, diversiteten torde tillta med antalet talare).

Vi har problem med finlandssvenskar och kineser: hur vet vi att en svenskspråkig kanal har i första hand finlandssvenska prenumeranter, eller att en kinesiskspråkig har obetydligt prenumerantantal i Kina och därför måste vara betydande utanför landet. Hur gör vi med en kanal som är massiv bland ungdomar i Frankrike med rötter i Nordafrika? Jag antar att vi i hög grad är beroende av att artikelförfattaren påvisar något som kan tyda på relevans, och ett sätt är då att sätta prenumerantsiffrorna (som jag antar att i allmänhet bör redovisas) i relation till en viss målgrupp, t.ex. genom att nämna att kanalen är viktig inom den gruppen. Källa för det bör då förstås hittas någonstans, var?

–LPfi (diskussion) 10 maj 2021 kl. 08.59 (CEST)

Det kan finnas en poäng att ta med divesitet - men det måste ju finnas gränser - en kanal på ett språk med 200 talare kan knappast vara relevant även om den har 2000 visningar per program och 500 premenuranter - det visar ju dessutom då att de flesta alla fall att språket inte förstås. Sedan blir det ju också konstigt om en svensk youtuber har 100.000 följare och sänder på svenska och är relevant, medan en annan har 5 miljoner följare men är inte relevant för han sänder på engelska. En isländsk youtuber kommer ju att uppmärksammas på Island oavsett om personen sänder på isländska eller engelska. Många spel- och musikkanaler är för övrigt inte språkspecifika, många följer japanska eller koreanska kanaler utan att alls förstå språken. FBQ (diskussion) 10 maj 2021 kl. 13.24 (CEST)

Som komplement till övriga relevanskriterier kan man även ta hänsyn till om youtubaren bedömts vara relevant på andra Wikipedior, t.ex. de mindre språkens. Förbätterlig (diskussion) 10 maj 2021 kl. 16.35 (CEST)

Jag tycker att en youtubekanal på ett språk med 200 talare är mer eller mindre per definition relevant, om den har innehåll och aktiva följare. För den svenska och engelska så vet jag inte hur du räknade: 5 M/300 M = 1/60, 100k/10 M = 1/100, så med ren proportionalitet skulle den svenska inte vara mer relevant – däremot kan man förstås tänka sig att ha lägre ribba för svenskspråkiga fenomen. Språket är en proxy för målgruppen, men jag skulle säga att en svensk som sänder på engelska måste attrahera en betydligt större publik för att vara relevant än en som sänder på svenska, åtminstone om man inte kan påvisa att följarna utanför det svenska språkområdet är få. –LPfi (diskussion) 10 maj 2021 kl. 18.33 (CEST)

Här har vi uppenbart olika åsikter. Med den hänvisningen kunde man hävda att kanaler som vänder sig till raggare, överviktiga, garpåsbor eller tolvtåiga borde ha samma samma specialfiler som särskilda språk. Språk och språk förresten, dialekter borde också kunna ha samma gräddfil. Angående engelskan menar jag väl att det är lågt räknat som antal talare eftersom fungerar som lingua franca bland annat i Indien, men det kan väl vara detsamma. Jag kan inte se att den svenskspråkig kanal som sänder på engelska skulle vara mindre relevant, så vida det inte framgår att det lett till mindre uppmärksamhet i Sverige än vad det annars skulle ha gjort.FBQ (diskussion) 10 maj 2021 kl. 19.00 (CEST)

Språk och språk. Jag tänkte närmast på sådant som skoltsamiska eller nanai. I de fallen vore en youtubekanal med några hundra följare en kultursatsning värd uppmärksamhet. Vad gäller svenska engelskspråkiga kanaler eller svensk- versus engelskspråkiga har jag inte bildat mig någon bestämd åsikt. –LPfi (diskussion) 10 maj 2021 kl. 21.28 (CEST)

Förslag 2

Kan man tänka sig generella gallringsriktlinjer av typen:
I artiklar om youtubare, Youtubekanaler eller -serier bör något av följande beläggas:

• omnämnanden i betydande andrahandskällor
• höga tittarsiffror i förhållande till språk- och ämnesområdet
• representation på andra språkversioner (om tillämpligt).

Vi kommer aldrig fram till något som alla går med på, men ur konsensussynpunkt är det ju bättre med något som flera går med på och som är i linje med andra kritiker, än en situation som ingen går med på. Förbätterlig (diskussion) 28 maj 2021 kl. 11.44 (CEST)

Jag tycker att vi kan klistra in detta i relevanskriterierna ifall ingen har något bättre att komma med. Vi har en hel del artiklar om både youtubare och Youtube-kanaler, och det är emm enligt de kriterier som Förbätterlig nämnde som vi har dömt efter, mer eller mindre. Några siffror verkar vi aldrig komma överens om. Detta är inte luddigare än t.ex. "Har haft betydande tittarsiffror" som är ett av kriterierna för tv-serier. – Maol ^D_B 2 juni 2021 kl. 19.19 (CEST)

Jag har nu fört in dessa kriterier som Förbätterlig föreslog i artikeln – ändra det gärna ifall jag tolkat det hela felaktigt. Personligen skulle jag gärna se ett tillägg likt kriteriet vi har gällande filmer:

• Har belönats med någon etablerad utmärkelse, inom exempelvis Guldtuben eller Heyou.

Det finns mig veterligen bara dessa två ovan nämnda som arrangerar galor för Youtube i Sverige, och jag anser att en sådan utmärkelse bör väga ganska tungt. Hur ser Ni på detta? – Maol ^D_B 9 juni 2021 kl. 22.33 (CEST)

Youtube-serier

Jag ser att det står i kriterierna att för tv-serier så kan de bedömas vara relevanta om de har betydande tittarsiffror, men det finns ingen definition på vad som är betydande. Jag skulle vilja kolla hur vi ser på serier som publiceras på Youtube. Jag vet att i den svenska Youtube-gemenskapen så är åtminstone Jocke & Jonna verksamma med koncept som liknar vissa tv-format - som produceras av riktiga produktionsbolag (i deras fall Active Productions som även producerar åt Discovery) - men publiceras på Youtube istället för att säljas till tv-kanaler. Just de har bland annat Spökjakt (12 avsnitt med totalt 28 miljoner visningar), Splash (7 avsnitt med totalt 5 miljoner visningar) och Sveriges största kurragömma (7 avsnitt med totalt 8 miljoner visningar). Det finns säkerligen internationella motsvarigheter till detta men de har jag sämre koll på.

Med tanke på hur svårt det är att komma överens om en nivå för youtubare så förväntar jag mig inte att vi kommer göra det här heller, åtminstone inte i närtid. Men vi kanske kan diskutera det i alla fall. Jag förstår att tittarsiffror från Youtube väger mindre än från tv-kanalerna eftersom det går att se klippet i efterhand på Youtube, men miljonsiffror per avsnitt - över 40 miljoner visningar på 26 avsnitt - är enligt mig inte obetydande siffror när det gäller svenskspråkiga serier. Då finns ett klart allmänintresse.

Jag skulle gärna skapa en kategori för Youtube-serier och samla de mest relevanta serierna, men jag vill inte att relevansen ifrågasätts så därför tar jag upp det här innan.

– Maol ^D_B 25 maj 2021 kl. 03.58 (CEST)

Några rimliga utgångspunkter verkar vara, enligt den här och andra diskussioner:

• omnämnanden i betydande andrahandskällor
• höga tittarsiffror i förhållande till språk- och ämnesområdet
• representation på andra språkversioner (om tillämpligt).

Förbätterlig (diskussion) 25 maj 2021 kl. 09.32 (CEST)

Det där med "representation på andra språkversioner (om tillämpligt)" känns lite luddigt. Vadå "om tillämpligt"? Att något har en artikel i andra språkversioner av Wikipedia bör inte i sig vara relevansgrundande, men det kan vara en bra signal att det kan finnas något annat som är relevansgrundande och som gör att det går att motivera en artikel i svwp. Men detta något annat behöver specificeras, annars är det risk för ett "cirkelbevis" för relevansen.

-- Larske (diskussion) 28 maj 2021 kl. 11.56 (CEST)

Om tillämpligt: det är en möjlig indikation på relevans om kanalen är på ett världsspråk, men det är inte tillämpligt för t.ex. svenskspråkiga kanaler. Jag menade inte heller att det i sig skulle vara relevansgrundande, bara att det skulle kunna vara ett av flera riktmärken för skribenter. Jag vet att det är luddigt, men jag försöker åtminstone. Förbätterlig (diskussion) 28 maj 2021 kl. 12.31 (CEST)

OK, bra. Då¨är vi överens om att representationen på andra språkversioner är, eller kan vara, en indikation på relevans, men att det inte räcker för att konstatera relevans. Men det blir lite konstigt om vi blandar "skarpa" relevanskriterier, som omnämnanden och tittarsiffror, med "indikatorer" på relevans i en och samma punktlista. Det där med "representation på andra språkversioner" är en generell "indikator" som inte bara gäller för Youtube-serier och som det därför borde räcka att nämna en gång på relevanskriteriesidan och inte för alla olika typer av objekt.

När det gäller "om tillämpligt" förstår jag inte hur du menar: Är det inte en starkare indikation på relevans för svwp att en svenskspråkig kanal har en artikel på andra språkversioner än att en "random engelskspråkig kanal" har en artikel i enwp? Du verkar mena det motsatta, men jag kanske missförstod dig.

-- Larske (diskussion) 28 maj 2021 kl. 13.11 (CEST)

Jo, det är klart att det är en tydligare indikation, men jag utgick från att det knappast förekommer att kanaler på relativt små språk finns representerade någon annanstans innan de omskrivits på sitt eget språk. Jag menar alltså bara att kanaler som finns på andra språkversioner säkert kan vara relevanta, men att den indikationen blir mindre relevant ju mindre språket är. Sak samma, det var bara något som någon annan hade efterfrågat i en annan diskussion och därför trodde jag att det hade betydelse. Förbätterlig (diskussion) 28 maj 2021 kl. 13.25 (CEST)

Borde man inte också kunna ha någon form av kriterium som att dom omnämnts i media? Sabelöga (diskussion) 2 juni 2021 kl. 18.56 (CEST)

Det är väl exakt vad "omnämnanden i betydande andrahandskällor" betyder? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 juni 2021 kl. 19.36 (CEST)

Aha, jamen dåså. Sabelöga (diskussion) 2 juni 2021 kl. 20.04 (CEST)

Jag vet inte om det blev några fler klarheter, men generellt sett menar jag att youtubers är mer relevanta än kanaler. De han ju ha drivit flera kanaler och engagerat sig även på annat sätt som bidragit till relevans. Sedan ju undantag med kanaler där flera personer varit inblandade. Men det är ju intressant att jämföra med TV-serier eller TV-program där jag menar att vi har väldigt generösa kriterier. Nu menar jag visserligen att antalet visningar och antalet tittare på ett TV-program inte går att översätta rakt av, men det betyder ju inte att man bör helt bortse den nuvarande stora skillnaden.FBQ (diskussion) 2 juni 2021 kl. 22.52 (CEST)

Youtubers är klart mer relevanta än kanaler, och framför allt mer relevanta än de olika "serier" de publicerar, vilket i sammanhanget mer framstår som kategoriseringar av vad de laddar upp. Artikeln Jocke & Jonna räcker gott till att omnämnda de olika "serier" de publicerar. -Blåmes ^[d] 2 juni 2021 kl. 23.15 (CEST)

Samtidigt är de omnämnda serierna rimligtvis relevanta för egna artiklar givet det genomslag de har haft jämfört med vad vi kräver av ungefär alla andra publiklationsformer, vilket ger möjlighet till större fokus på dem än om man försöker trycka in dem i en och samma artikel. /Julle (disk.) 3 juni 2021 kl. 02.00 (CEST)

Omsättning

Under "Företag" står följande "Företaget har en omsättning på motsvarande minst 500 miljoner SEK". Borde inte omsättningen räknas i SEK per tidsenhet? T.ex. 500 miljoner SEK per år, eller per kvartal eller liknande. Jag misstänker att det är tänkt att vara per år, men det är inget jag vet med säkerhet. FreeToDisagree (diskussion) 28 maj 2021 kl. 02.07 (CEST)

Jag tror det är underförstått "per år", samtidigt är jag rörande enig om att det är ett dimensionsfel som bör rättas till. Jag korrigerar. / Anhn (diskussion) 28 maj 2021 kl. 04.50 (CEST)

Om en ens ett specifikt tal ska stå med så borde framgå att det avser gällande års priser. Ricjac 28 maj 2021 kl. 09.16 (CEST)

Det måste vara ju underförstått att det är idag och inte för t.ex. 522 år sedan. Om vi anser att vi behöver ändra nivån framöver uppdaterar vi det. Och för historiska siffror får vi såklart räkna om det (t.ex. om vi ska bedöma relevansen på ett företag där vi bara har omsättningen från 1950). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 maj 2021 kl. 09.22 (CEST)

Problemet var sorten. Som ingenjör ser jag rött när någon säger att bilen går i 120 kilometer och drar 0.8 liter, villan förbrukar 15000 kW om året o.s.v. Ändringar i väljarsympatier måste anges om de är procentenheter eller om det faktiskt är procent, och en kvartalsrapport från Riksbanken anger i allmänhet inflationen på årsbasis, alltså "procent/år". Sen om uppgifter behöver index-korrigeras - det sker redan vid behov, se t.ex. Florence Nightingale, John D. Rockefeller, Warren Buffet, Star Wars, Eiffeltornet och många, många andra sidor. / Anhn (diskussion) 28 maj 2021 kl. 12.43 (CEST)

Jag tror inte det är jättemeningsfullt med för mycket energi lagt på indexkorrigeringar längre tillbaks i tiden. På 1700-talet är den ekonomiska marknaden så liten att även med indexkorrigeringar blir det svårt att nå upp i volymer som årsomsättning på 500 Msek. Men visst kan man göra det vid behov även om jämförelserna kommer att halta. Jag menar nog att det vanligen är bättre att titta på andra saker för att motivera relevansen. FBQ (diskussion) 28 maj 2021 kl. 12.56 (CEST)

Datorspel

I Diskussion:Short Order / Eggsplode! har jag deltagit i en diskussion som berör relevanskriterier för datorspel. Som ett relevanskriterium under punkt 4.9.1 nämns "Spelet har getts ut kommersiellt som ROM-modul". Det tycker jag är ett mycket generöst relevanskriterium med tanke på mängden spel som har getts ut. Vad var bakgrunden till detta relevanskriterium? Är det rimligt att vi har kvar detta kriterium idag? Stigfinnare (diskussion) 4 juli 2021 kl. 23.28 (CEST)

Jag tror det krävs en del grävjobb i historiken för att få fram argument(en) för detta kriterium. Men min gissning är att man/vi gjorde detta för att slippa alla möjliga artiklar om små spel som aldrig någonsin ens sålts. Kriteriet skulle jag säga ungefär som att säga att en bok är utgiven på ett förlag (inte ett eget dock). Det kanske är ett för lågt satt kriterium. Men jag har inte något bättre förslag just nu. Har du? Eller någon annan? Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 4 juli 2021 kl. 23.53 (CEST)

Jag ser det ju som särskilt problematiskt som det visserligen blir generöst vad gäller äldre spel, men samtidigt inte alls fångar upp modernare spel som i allmänhet bara släpps nedladdningsbara. Men jag har inga förslag på att förbättra det. Jag har ju noterat att bland våra spelartiklar finns en väldig slagsida gentemot konsolspel.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 12.32 (CEST)

Tack för att ni tar er tid att diskutera/besvara denna frågan.

Det är ju tydligare på konsolsidan vilka spel som är utgivna för konsolen då det kräves godkännande från tillverkaren av spelkonsolen. Däremot på datorspel och mobil där vem som helst skapa spel. Vilket gör det svårare bedöma det är mera grattis marknadsföring spel här Wikipedia eller värde för Wikipedia användare.

Min personliga åsikt är samtliga officiell spel som släppts till konsoler förtjänar egen artikel. Samt håller med om datorspel och mobilspel betydligt svårare avgöra vilka som är intressanta.

För mig är det viktigt att få svar på denna frågan så jag vet om ska lägga mera tid på att skriver och förbättra artiklar om klassiska konsolspel.--GummibåtMedMotor (diskussion) 5 juli 2021 kl. 14.00 (CEST)

Befintliga kan fortfarande utgöra en grund och sedan behöver man bara justera punkterna. Många vet nog inte ens vad ROM-modul är, och det är inte sökbart på Wikipedia. Om det ska vara kvar kan man höja kraven genom övergå till att minst två kriterier ska vara uppfyllda. Man skulle även kunna stryka det första och hålla fast vid att det räcker med ett. Sedan tycker jag att formuleringar bör putsas så att språket är mer lättbegripligt och att otekniska användare kan förstå eller ta reda på vad som menas. Formuleringen "Spelet har utgjort ett av de viktigaste programmen för en icke-marginell spelkonsol" är luddig. Ett spel som är ett program? Vad är icke-marginell spelkonsol? Det blir svårt även för en tekniskt insatt att tolka och göra en bedömning. Jag skulle vilja ersätta det med att det ska vara uppmärksammat minst på nationell nivå, exempelvis prisat. Sista punkten är bra. Historiskt värde, att det exempelvis legat till grund för fiktiva verk. /Kyllo|kontakt| 24 juli 2021 kl. 21.24 (CEST)

Jag tycker att, i likhet med andra kulturprodukter, så borde det mest användbara kriteriet vara recension i seriöst sammanhang, som gör det möjligt att skriva om spelet på ett sätt som inte bara blir beroende av tillverkarens säljtexter. För äldre spel kan även historiska översiktsverk och liknande visa på relevans.

andejons (diskussion) 24 juli 2021 kl. 21.35 (CEST)

Källor är förstås alltid viktiga, men det är inte unikt för spel och behöver inte vara recensioner. /Kyllo|kontakt| 24 juli 2021 kl. 21.47 (CEST)

Kanske skulle vi behöva förbättra ett antal artiklar om spelpriser? Jag vet inte alls hur mycket böcker det finns som beskriver spelhistorien. Det finns ju en del material exempelvis på youtube som den här [4] - men hur avgör man om en sådan skall anses tillförlitlig?FBQ (diskussion) 25 juli 2021 kl. 08.00 (CEST)

Även om det i sig kanske inte hjälper kriterierna, så kunde det ju vara till hjälp för bedömning av relevansen om artiklar som en:List of Game of the Year awards översattes. Därifrån går det ju att hitta många relevanta spel som saknar artiklar. FBQ (diskussion) 26 juli 2021 kl. 10.52 (CEST)

Jag tycker att ett av problemen är att vi har så olika kriterier för olika typer av verk, så varför inte lägga upp det mer som för musikalbum? Det skulle då kunna bli två kriterier i stil med 1. "Om det är utgivet av en internationell eller större nationell distributör" och 2. "Om det är utgivet på ett independentbolag eller annat lokalt bolag och fått ett pris". (Eventuellt skulle även punkten "Spelet har historisk betydelse, till exempel som förebild för en spelgenre" kunna tillfogas, men då tycker jag även att en liknande punkt skulle kunna infogas för musikalbum med.) //Vätte (diskussion) 26 juli 2021 kl. 14.40 (CEST)

I grunden handlar det om att begränsa artiklarna till ett rimligt antal. Datorspel och tv-spel har helt andra förutsättningar till källor och att uppfylla kriterier och därför behövs det en separat bedömningsgrund som är anpassad just för spel och inte andra ämnen. I grunden tycker jag att Vättes förslag är bra. Alltså att man inte komplicerar det mer än nödvändigt, utan utgår från befintliga kriterier och hur de kan förbättras än att skapa fler och helt nya. När det handlar om detaljer som formulering är jag öppen. Det ska ju även beläggas och vara möjligt att belägga, men jag är inte insatt i källtillgång i ämnet. /Kyllo|kontakt| 26 juli 2021 kl. 16.07 (CEST)

Har ni kommit fram till något beslut ännu om vilka spel artiklar hör hemma på Wikipedia? GummibåtMedMotor (diskussion) 10 september 2021 kl. 11.49 (CEST)

Det står ju ovan av Vätte tex.Yger (diskussion) 10 september 2021 kl. 11.53 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Kriterierna ska alltså kunna användas och kontrolleras för alla spel, oavsett om spelet är ett av de första eller ett av de senaste etc. Är prisade datorspel lika vanligt som prisad musik, och historiskt också? Det räcker alltså inte med en god tanke, utan det måste fungera i praktiken också. Kyllo (diskussion) 12 september 2021 kl. 10.58 (CEST)

Fartyg

Med tanke på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/M/S Stora Karlsö så kanske vi borde formulera några lämpliga relevanskriterier för fartyg. Spontant tänker jag fartyg med IMO-nummer eller K-märkning, men det kanske är för snävt? /ℇsquilo 22 november 2021 kl. 16.19 (CET)

Vad krävs för IMO-nummer? Funderar också kring hur vi ska tänka när det gäller farkoster mer allmänt. Det finns få artiklar om enskilda flygplan jämfört med antalet artiklar om fartyg. Magkänslan är att det är rimligt, men jag har svårt att säga varför. Är flygplan i större omfattning massproducerade och därför identiska på ett sätt som fartyg inte är? Gunnar Larsson (diskussion) 22 november 2021 kl. 21.31 (CET)

Ja, det är de. Flygplan är i likhet med bilar oftast serietillverkade exemplar av en modell och då passar det bättre med en artikel om modellen. Militära fartyg är oftare serieproducerade och då har vi i stället artiklar om respektive fartygsklass. /ℇsquilo 23 november 2021 kl. 19.09 (CET)

Att flygplan oftast är serietillverkade och att det därför skrivs artiklar om modellen och inte flygplanen håller jag med om, men beträffande militära fartyg brukar det finnas artiklar om såväl fartygsklassen, som de enskilda fartygen.--Historiker (diskussion) 23 november 2021 kl. 20.45 (CET)

Angående militära fartyg så beror det oftast på om ett fartyg ingår i en fartygsklass eller är sui generis. Ambitionsnivån på svwp skiftar även mellan olika mariners fartygsbestånd. Rekommendationen bör givetvis vara att i första hand skriva en artikel om en militär fartygsklass innan enskilda fartygsartiklar görs.

För båtar och fartyg i stort så bör syftet vara att utesluta vanityartiklar om privatägda båtar utan allmänintresse.

Alla former av stats- och offentligägda fartyg bör givetvis ingå, liksom passagerarfartyg i ordinarie linjetrafik. För fraktfartyg är jag inte helt säker på vad som bör vara måttstocken som håller i en historisk jämförelse, men det viktiga torde vara fartygets ursprungliga syfte och faktiska användning. Det som kan vara knepigt är lotsbåtar då dessa kan falla inom allmänintresse och det i stycket tidigare framförda men ändå hamna mellan stolarna. Ricjac 23 november 2021 kl. 23.24 (CET)

Vad jag sett av olika artiklar om skepp i linjetrafik är de ofta en stor röra. Stena Baltica omdirigerade till M/S Cotentin. Samtidigt fanns artikeln M/S Stena Baltica, som berättar att den nuvarande färjan är den åttonde som burit namnet, men inte ger någon information om vilka som tidigare gjort det. Om vi skall ha relevanskriterier är det lämpligt att de på något sätt sätter en struktur för hur vi skall hantera sådant på ett sätt som inte riskerar att vi landar i konstiga, dåligt uppdaterade artiklar.

andejons (diskussion) 24 november 2021 kl. 09.08 (CET)

Jag skulle föredra att vi i större omfattning skriver om färjeleder etc. snarare än individuella fartyg av just den anledningen. Finns det möjlighet att göra något smart med Wikidata för att minska problemen med namnröran (baserat på att själva fartygen är väldefinierade, till skillnad från fartygens namn)? Gunnar Larsson (diskussion) 24 november 2021 kl. 16.07 (CET)

Jag sympatiserar men idén, men det handlar även att ta i beaktning hur artikelbeståndet faktiskt ser ut på svwp, liksom sekundärt i interwiki. En relevanskriterium måste grunda sig i hur läget ser ut, inte bara hur vi önskar att det borde vara. Ricjac 24 november 2021 kl. 19.39 (CET)

Diskussionen är ju lite spretig, men jag skall försöka fånga in mina åsikter i den del frågor. Att tala om K-märkning eller IMO-nummer menar jag blir alldeles för snävt. K-märkning menar jag utgör relevans. Om IMO-nummer nummer gör det vill jag inte svara på. Hursomhelst fångar ju inte K-märkning i alla fall upp alla kulturhistoriska fartyg, ens från det givna året K-märkningen utfördes - till saken hör ju att den både kan läggas till och tas bort, och främst reflekterar ägarens intresse av båtens bevarande snarare än dess kulturhistoriska värde. Jag har ju tidigare sett det det skapas stora mängder artiklar om svenska fartyg som sänktes (minsprängdes eller torpederades av u-båtar) under andra världskriget. Det har också skapats artiklar om fartyg som är vrak i svenska vatten. Det kan givetvis båda ses som relevanskriterier i sig, jag tar inte ställning till om det gör det.

Sedan talades det om fartygsklasser som serietillverkade fartyg och att man främst bör skapa artiklar om fartygsklasser snarare än enskilda fartyg. Jag känner mig lite skeptisk till det - ibland kanske, men knappast generellt. Dels är begreppet fartygsklass tämligen nytt, jag ser att det ibland tillämpas under perioder då det egentligen inte existerade. Ibland har ett fartyg legat till grund för ett antal efterföljare, men vanligen med större eller mindre förändringar. Talar vi om sådant som slagskepp så har endast de största nationerna kapacitet att tillverka mer än ett åt gången. I så fall görs det vanligen vid två olika varv med olika ägare. Konstruktionen tar vanligen minst 3-4 år med ytterligare tid för planering och utrustning och det är vanligen flera år mellan sjösättningarna av de olika fartygen, och vanligen beslutas om en rad ändringar i konstruktionen under arbetets gång så att fartygens utförande kan bli ganska varierat. Det är också sällan så att konstruktionen av hela klassen beslutas i ett svep. Det handlar vanligen om att ett fartyg beställs och senare fattas ytterligare beslut om att konstruera ytterligare fartyg av snarlik konstruktion. Då kan jag tycka att fartygen i sig kan vara lika viktiga om inte ännu viktigare än själva klassen. Fartygen har ju sedan haft en egen tjänstgöringshistorik och genomgått helt olika ombyggnader, kanske till och med slutligen hamnat i helt olika flottor.

Men där är ju frågan hur små fartyg som kan ses som relevanta. Jag har ju sett att för svenska försvarets del har det skapats en mängd artiklar om minsvepare och patrullbåtar som saknar eget namn. Nu är ju om de har namn ett dåligt mått på relevans, då nästan alla fartyg idag får namn medan de tidigare ofta endast fick nummer, och praxis varierat i olika flottor. Svenska u-båtar har ju alltid haft namn medan många andra flottor med fler ofta bara ger dem nummer.

Fartygsleder har jag skrivit en del om, men ibland är det svårt att säga när linjen är mer relevant än fartygen. Ofta har ett fartyg tjänstgjort vid flera olika leder, och fartygsleder kan ha ändrats under årens lopp. Ibland kan det vara bättre att skriva om rederierna som ägt fartygen. Sedan finns ju alltid problemet med fartygsnamn - särskilt handelsfartyg har ju en tendens att byta namn i samband med att de byter ägare. Vi bör ju i första hand tillämpa POMMF. Moderna fartyg finns normalt under sitt nuvarande namn. Men när det gäller skrotade eller sänkta fartyg kan det vara knepigare och utifrån fokus väljer olika källor olika namn. Vissa skribenter har valt att gå på namnet fartyget hade när det sjösattes, andra på vad det hade när det sjönk/skrotades. Det får nog tas från fall till fall.FBQ (diskussion) 25 november 2021 kl. 08.51 (CET)

När det gäller serietillverkade fartygsserier så finns möjligheten att ge enskilda fartyg en undersektion i fartygsklassartikeln där respektive fartygs tjänstgöringshistorik och annat unikt kan redovisas. Nu kan jag erkänna att perspektivet om serietillverkade fartyg utgår från tiden efter den industriella revolutionen och ångfartygens tid. Ricjac 25 november 2021 kl. 11.44 (CET)

Båtar, alltså fartyg kortare än 24 meter, tycker jag saknar generell relevans. Enskilda båtar kan ha relevans av specifik anledning, som till exempel Vasaorden eller Eva, men inte generell relevans. Och när det gäller fördelningen av artiklar om fartyg versus fartygsklasser så har jag medvetet valt att samla information om fartygen i klassen i en artikel om fartygsklassen i stället för att skriva artiklar om respektive fartyg. Om man jämför artiklarna Puupää-klass och Purunpää (minsvepare, 1941) kan man börja undra vad den senare har för existrensberättigande egentligen. /ℇsquilo 25 november 2021 kl. 14.31 (CET)

ℇsquilo: Jag köper argumentet med en viss minimistorlek för automatisk relevans, men varför just 24 meters längd? Varför inte 36? Ser nu att det kommer från en definition i svensk lag, men vi skriver inte Sveriges Wikipedia utan en svenskspråkig Wikipedia. Ricjac 25 november 2021 kl. 19.41 (CET)

Måttet 24 m kan ha någon internationell bakgrund. I Finland får nöjesbåtar med längd under 24 m föras av den med "tillräcklig ålder, förmåga och skicklighet" medan längre farkoster förutsätter en formell behörighet. –LPfi (diskussion) 27 november 2021 kl. 11.37 (CET)

I Sverige (och tydligen även i Finland) är 24 meter gränsen mellan "båt" (som i princip vem som helst får framföra) och skepp (som kräver någon form av behörighet). Den må vara godtycklig men den är i alla fall entydig vilket särskiljningen i andra länder inte är. I andra länder förekommer särskiljningar som till exempel "båtar har huvuddäck under vattenlinjen medan skepp har huvuddäck över vattenlinjen" vilket är orsaken till att alla ubåtar räknas som båtar oavsett hur stora de är. Det är inte nödvändigt att vi använder 24 meter som gräns för automatisk relevans på Wikipedia, det kanske till och med är olämpligt, men min poäng är att det ska krävas en viss storlek för att ett fartyg ska ha automatisk relevans. /ℇsquilo 28 november 2021 kl. 20.21 (CET)

Företags och föreningars ålder

Kriterierna för hur långvarig en verksamhet skall vara för att ge relevans har preciserats till 60 år för företag och 65 år för föreningar. Jag vet inte när det senare talet sattes in, men jag har för mig att det tidigare var 50 år. En motivering för företag var att det skall existera längre än en persons yrkeskarriär. Finns det någon särskild orsak för skillnaden mellan företag och föreningar? Är tiden rätt?

Jag förstår tanken att ett företag skall överleva sin skapare, men jag ser det inte som en nödvändig gräns. Snarare skall företaget eller föreningen komma att uppfattas som något som "alltid funnits", eller så vill man motbevisa att det var en dagslända.

Företag kan lätt tas över av en andra generation, så att ett företag skapades i grundarens ungdom och sköttes av barnen tills deras pensionsålder säger ännu inte mycket om företagets betydenhet. Jag antar att mängder av butiker och frisörsalonger kan uppfylla kriteriet. Det är i och för sig bara ett "tas med i bedömningen"-kriterium. Jag antar att företaget borde ha kommit att bli en institution på orten eller i kvarteret. Då är vi tillbaka till att det inte behöver ha funnits sedan 1950-talet. Något som var väletablerat när man var barn och försvann när man var medelålders har ändå haft en betydelse för en generation.

Föreningarna bör väl ha samma "hade alltid funnits"- eller "var en betydande institution under lång tid"-kriterier. Så har vi dem som präglade en epok, också om den var kort. Dessa sistnämnda bör förstås fångas upp av andra kriterier, men gränsdragningen kan vara vansklig.

–LPfi (diskussion) 27 november 2021 kl. 11.53 (CET)

Att sätta en exakt siffra blir bara godtyckligt. En nöjeslokal blir knappast relevant när den firar 50-årsjubileum. En lokaltidning, boklåda eller klädhandel måste rimligen uppnå väldigt hög ålder för att den i sig skall bli anmärkningsvärd. Det kanske finns några fall - nyårsrevyer och liknande - där ålder och antal uppsättningar i stort sett följs och där det kan vara rimligt, men annars tycker jag inte det är något rimligt kriterium att ha för att vare sig godkänna eller underkänna en artikel.

andejons (diskussion) 27 november 2021 kl. 15.32 (CET)

Det är svårt med en exakt gräns och annat måste vägas in, men faktum är att vi nu har 60 respektive 65 i kriterierna, och jag ser inte de gränserna som självklara, samtidigt som jag tycker att mycket gamla företag och föreningar är relevanta också då de inte uppfyller andra kriterier, som kuriosa om inte annat. För måttligt gamla är åldern en fingervisning om sannolik relevans på andra grunder, och en måttlig betydenhet under lång tid väger tyngre än de flesta dagsländor. –LPfi (diskussion) 27 november 2021 kl. 17.06 (CET)

Jag tycker nuvarande åratal är rimliga. Det bör vara klarlagt organisationen överlevt åtminstone en generationsväxling. Och det är tänkbart med några som starta upp i 20 årsåldern och finns med i bakgrunden till 80-årsåldern, men efter 60/65/70 är det säkert en generation som är oberoende av de som startade. Yger (diskussion) 27 november 2021 kl. 17.13 (CET)

Jag tycker hela meningen med tumregel kan tas bort. Jag anser inte att endast det faktum att en förening haft verksamhet en längre tid gör den relevant. Jag anser det bättre att sammanfatta allt ni framför ovan istället för att sätta ut en siffra. (Jag anser samtliga ovan har vettiga argument) Ghostrider 27 november 2021 kl. 17.17 (CET)

Återigen ett exempel på att kvantitativa kriterier alltid blir godtyckliga och olämpliga som bedömningsgrunder, speciellt om de används som argument för exkludering. Vad är det t ex som, sett till relevans, på ett avgörande sätt skiljer en 59-årig verksamhet från en 60-årig? Ålder är ett tal och en tidsperiod, inte en kvalitetsindikator. Janders (diskussion) 27 november 2021 kl. 17.23 (CET)

För sportklubbar har jag ofta använt ett sådant kvantitativt mått i bedömningen av relevans. En klubb som funnits mer än 70 år låter jag för det mesta vara kvar även om meriterna är svaga. En klubb som funnits mindre än 30 år och inte har några meriter ligger klart sämre till. Yger (diskussion) 27 november 2021 kl. 17.34 (CET)

Nuvarande ålderskriterier är fullt rimliga. Om någon yngre organisation har relevans nog så sker det via andra meriter. Ricjac 27 november 2021 kl. 19.04 (CET)

Misstävlingar och ders vinnare

Fram till 2009 fanns en årlig utmärkelse som hette Fröken Sverige. Den drevs av tidningen Vecko-Revyn och var länge ganska känd. Vinnaren fick representera Sverige i tävlingen Miss Universum, nummer 2 i Miss World, och även nummer 3 fick resa till en internationell miss-tävling, tror jag.

Skönhetstävlingar fanns av många slag. I Stockholm utsågs en Mälardrottning, dagstidningarnas läsare röstade fram ortens Lucia, bland säsongarbetande flickor utsågs i Finnerödja Miss Jordgubbe och i Skärhamn, där den blivande lutfisken bereddes, Miss Långa.

Nästan allt detta har försvunnit i dagens Sverige. Vecko-Revyn såg det vikande intresset och sålde 2003 varumärket Fröken Sverige. De sista åren före nedläggningen 2009 ägdes det av innehavaren av ett baddräktsmärke.

Det som finns kvar är uttagningar till internationella skönhetstävlingar.0 För i år finns en artikel Miss Universum Sverige 2021 samt artiklar om två vinnare, Moa Sandberg och Linn Bjurström Salonen. Sandberg blev Miss International Sweden 2014 och Miss Universum Sverige 2021, medan Bjurstöm Salonen har blivit Miss Elite World Sweden och Miss Earth Sweden, bägge 2021.

På engelskspråkiga Wikipedia kan man läsa om Miss Earth Sweden, Miss Universe Sweden och Miss World Sweden, som skall ha utsett deltagare till motsvarande internationella tävling fram till idag. Den svenska Miss World Sweden slutar däremot sin för det mesta rödlänkade lista 2003, nämner ny ägare 2011, och har död länk till den officiella hemsidan. Miss Elite World, en tävling i Egypten, som hade som nämnts en svensk deltagare 2021, haar ingen artikel. Jag läser vidare på engelska om ytterligare en svenska i branschen, Gabriella Lomm Mann, som blev Miss Earth Sweden 2020, och som representerar Sverige vid årets Miss World-tävling i Puerto Rico.

Oredan i detta är påtaglig. Svenska skönhetstävlingar drivs idag under små omständigheter och med ett litet antal deltagare. Vissa titlar verkar delas ut administrativt utan tävling. Detta är förståeligt, när publikintresse saknas, och enda syftet är att finna någon som vill resa till en tävling ingen har läst eller hört om. Även uttagningen till den en gång berömda tävlingen om Miss Universum verkar idag sakna nyhetsvärde.

Vinnare och deltagare i dokusåpor på TV får inte relevans för en egen artikel på Wikipedia. Om de alls skulle nämnas i media, får skönhetsvinnarna mycket mindre publicitet än dokusåpadeltagarna. De bör således heller inte ha egna artiklar på svenska Wikipedia, om de inte är relevanta av andra orsaker.

För själva tävlingarna bör det avgörande vara, om oberoende media rapporterar från dem. Är tävlingens webbplats den enda informationskällan, bör inte svenskspråkiga Wikipedia ge gratisreklam.

Den restriktiva hållning som jag fördar gäler nyare tiders skönhetstävlingar och deeras vinnare. Var skiljelinjen bör dras, kan diskuteras. År 2003, då Vecko-Revyn sålde Fröken Sverige och 2019, då tavlingen lades ned, är två alternativ. Roufu 29 november 2021 kl. 18.18‎ (CET)

Tycker att deltagare i skönhetstävlingar kan få en egen underrubrik då dessa förekommer globalt om än inte i Sverige. Frågan blir då vad som anses relevant? Vinnare och tävlande i Miss Universe och Miss World bör i så fall vara kvalificerade. Ricjac 29 november 2021 kl. 21.28 (CET)

Här är ytterligare några tankar: Det gäller att formulera sig så allmängiltigt som möjligt. Skönhetstävlingar bör bedömas efter samma normer som tävlingar i allmänhet. Det avgörande för relevans bör då inte vara tävlingens namn utan vilken uppmärksamhet den har fått. Detta gäller i praktiken också för idrottstävlingar. – Landhockey är en olympisk sport men med 4 deltagande lag förbigås det svenska mästerskapet med tystnad.

Frågan är sedan om vinnare och deltagare i tävlingar skall kunna få relevans på grund av detta. Om tävlingen inte bedöms som relevant, är svaret negativt. I annat fall måste det avgöras från fall till fall, igen beroende på graden av uppmärksamhet. – Jag läser om cykeltävlingen Sverigeloppet, som gick mellan 1951 och 1965, och där den ende som (helt korrekt) är nämnd är Stålfarfar Gustaf Håkansson, som deltog 1951 utom tävlan. Roufu (diskussion) 10 december 2021 kl. 07.25 (CET)

Att dra en analogi till idrott och sport är nog det mest tillämpbara för sådana udda fåglar som bodybuilding och skönhetstävlingar (varken idrott/sport men ändå tävlingsmoment med estetisk bedömning) i brist på att specifika regler utkristalliseras genom praxis. Ricjac 8 februari 2022 kl. 22.48 (CET)

Jag anser att det är rimligt att dra en gräns vid 2003 för automatisk relevans. Har uppmärksamheten varit stor under de senaste tjugo åren kan det motivera undantag. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2022 kl. 18.46 (CET)