Wikipediadiskussion:Skrivregler/Arkiv 2012

Skrivregler

Varför finns det text om skrivregler här när det finns artiklar om skrivregler för svenska? Borde inte denna text enbart handla om speciella regler för wikipedia som t.ex att artikelnamnet börjar första paragrafen i fetstil eller förklaring som Bildtexter. Om det finns artiklar länka (Genitiv, Citationstecken, Apostrof osv.) och om det finns undantag eller specialfall för wikipedia dokumentera här efter länk om det finns artikel om ämnet.

=== Specialtecken === {{huvudsida|Wikipedia:Specialtecken}} {{stubavsnitt2|datum=2010-03}} Finns ingen andledning att utöka här eftersom det finns i Wikipedia:Specialtecken. Stubb borde tas bort. Maundwiki (disk) 28 september 2012 kl. 19.28 (CEST)

Genitiv i stående förbindelser

Avsnittet om genitiv i stående förbindelser kommer ursprungligen härifrån med följande redigeringar. Se även Wikipediadiskussion:Språkvård#Genitivformerna. Olyckligtvis verkar formuleringarna ha fått en överdrivet konserverande effekt på status quo. Jag försöker mig på en uppmjukning, och undrar om det ändå inte vore bättre att rekommendera att följa Svenska Akademien och Institutet för de inhemska språken, eller åtminstone ett ställningstagande i den riktningen om det inte kan klart visas att motsatsen gäller för ett enskilt fall. Jag undrar också om man borde formulera om inskränkningen till nordiska ortnamn: Hultman nämner överhuvudtaget inte Norden, Gibraltar är inte nordiskt, och Reuter säger att begränsningen till Norden finns men inte är absolut. //Essin (disk) 29 september 2012 kl. 01.23 (CEST)

Hej! Jag tror att det viktiga för våra syften är att vi inte har en skrivning som kan användas som intäkt för "rättningar" av till exempel "Karlstad(s) centralstation" på rent språkriktighetsmässiga grunder, för det finns nog inga sådana. Språkbruket vacklar, helt enkelt. Rättningar åt det ena eller andra hållet som bygger på vad som är mest frekvent, vad ägarna/lokalbefolkningen skriver eller vad som är av hävd är förstås en helt annan sak, och där är det bra om våra regler är öppna för ändringar. Men det är viktigt att det ska gå att ändra åt båda håll. Därför tror jag att det kan vara lite olämpligt att formulera det som att Hultman eller Reuter rekommenderar genitiv-s, jag känner till flera wikipedianer med narcisisstisk personlighetsstörning som skulle kunna gå bärsärkagång i artiklar som Oslo rådhus med en sådan regel :-) Vad det gäller det här med Norden så tror jag att det är så enkelt som att fasta förbindelser med nordiska ortsnamn tenderar att i större utsträckning ha karaktär av egennamn, vilket till exempel "Mexico City borgmästare" eller "Tblisi zoo" inte har. Jag är helt öppen för modifieringar här, men vi skull nog behöva ett exempel på en etablerad stående förbindelse som inte är nordisk eller Gibraltar. Har du ett sådant? Tjing! Marfuas (disk) 1 oktober 2012 kl. 23.24 (CEST)

Min tanke var att den professionella rekommendationen i första hand skulle hjälpa till att fälla avgörandet i fall där det finns skiftande bruk i ett enskilt fall, till exempel gällande Karlstad C.

Vad gäller utomnordiska exempel litar jag på Reuter, som skriver att "kombinationer som Bologna universitet, Barcelona centrum och Toronto flygplats är ungefär lika vanliga som motsvarande kombinationer med s-genitiv."

Angående Oslo rådhus: Löste denna redigering problemet? Kan du annars förklara lite närmare?

//Essin (disk) 3 oktober 2012 kl. 22.46 (CEST)

Svår fråga. Jag tror jag förstår vad du är ute efter, och jag håller helt med. Jag testar en liten omskrivning. Det är ju hur intressant som helst att bruket ökar, det är som att det finns grammatiska strukturer som ligger och sover och som sedan vaknar till liv igen. Det exempel jag efterlyste var någonting där den s-lösa formen var etablerad, på samma sätt som Borgå domkyrka. Reuter ger ju exempel där det vacklar. Jag skulle nog intuitivt säga att "Bolognas flygplats" är att föredra framför "Bologna flygplats", men det är ju uppenbart att intuitionerna är otydliga. Jag skulle inte studsa på den senare varianten om jag såg den i tryck. Marfuas (disk) 4 oktober 2012 kl. 10.18 (CEST)

Och, ja, omskrivningen där med -stads löste det problemet. Marfuas (disk) 4 oktober 2012 kl. 10.28 (CEST)

Jag tycker att den nya omskrivningen blev bra! //Essin (disk) 4 oktober 2012 kl. 18.13 (CEST)

Efter att ha funderat ett tag är jag nog inne på att Reuter trots allt har fel. Jag tror inte det är en arkaisk grammatisk struktur som gör comeback -- jag är mer inne på att bristen på s i Bologna flygplats beror på en kombination av maskinöversättningar och strukturellt inlån från engelskan. För om man googlar på t.ex. "München flygplats" så verkar det vara cirkus hälften så frekvent som det mer korrekta "Münchens flygplats". Och det är inte bara flygplatser -- "Oxford universitet" skriver de till och med på Språkvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet. Det har alltså inte med vokaländelsen att göra, det är rent allmänt så att man tenderar att oftare skriva stående förbindelser utan genitiv-s, på samma sätt som i engelskan. Läskigt med den här typen av förändringar där språkets grammatiska grunder förändras. Det är väl ett av de sju stadierna i den process som innebär att ett språk käkas upp av ett annat språk. Eller nåt åt det hållet. Marfuas (disk) 20 oktober 2012 kl. 18.11 (CEST)

Wellander skriver redan 1973 (Wellander, Erik (1973). Riktig svenska. Scandinavian university books, 99-0103642-9 (4. omarb. [och förkortade] uppl.). Solna: Esselte Studium. Libris 8209730 ) ”På senare tid har det blivit allt vanligare att i svenskan härma engelskans bruk att utan syntaktiskt bindemedel foga en substantivisk bestämning till ett substantiv: universitetet Stockholm, Axel Svensson Bokhandel osv”. Vidare: ”Svensk är däremot uttryckstypen Uppsala domkyrka. […] Nordiska ortnamn som slutar på vokal kan, vanligen i oförändrad form, användas som genitiver, andra icke. […] Karlstad domkyrka, Kristianstad län förutsätter uttalet Karlsta, Kristiansta. Uttalas -d i stad så måste det heta Karlstads domkyrka, Kristianstads län.” Rex Sueciæ (disk)

Mmm, "syntaktiskt bindemedel", gott, gott. Jag vill bli Erik Wellander i mitt nästa liv. Även om han som språkriktighetsguru är stendöd, enligt min åsikt. I alla fall, det kanske är med avsaknad av genitiv-s som med särskrivningar, att det är ett uråldrigt fenomen,. Det kanske inte ens tilltar i omfattning, utan håller sig på en rätt konstant nivå? Här behövs mer forskning, helt enkelt :-) Marfuas (disk) 20 oktober 2012 kl. 21.39 (CEST)

Jo nog är han stendöd alltid och knappast längre guru ;) Det intressanta var, tycker jag "På senare tid har det blivit allt vanligare att i svenskan härma engelskans bruk" - för 40 år sedan! Och den här typen av konstruktioner - Uppsala Konsert & Kongress - är ju inte särskilt vackra. Vad är det för fel på "Uppsalas konsert- och kongresshus"? Rex Sueciæ (disk) 20 oktober 2012 kl. 22.18 (CEST)

Nä det gäller dessa "s-lösa" genitiv så är det ju viktigt att det är "institutionaliserade" sammansättningar som Umeå universitet, Uppsala domkyrka, Botkyrka kommun, men däremot Gävles äldsta invånare, Solnas snyggaste hus etc. Ganska självklart för de flesta, tror jag. Vidare är det skriftbilden som avgör, inte det lokala eller vardagliga uttalet, således Halmstads tingsrätt, Karlstads kommun. Inom Norden följer vi normalt samma "regel", Oslo kommun, Roskilde domkyrka. Kommer vi lite längre bot börjar det vackla. Hur gör vi med Riga eller Moskva? Oftast blir det nog ett "s". Här på wp har man valt att skriva Moskvauniversitetet. Är det för att slippa ta ställning till detta? Dock Rigas tekniska universitet. Alltså verkar det som om man skulle begränsa detta till nordiska namn. --Andhanq (disk) 20 oktober 2012 kl. 23.22 (CEST)

Enligt min uppfattning (och Wellanders, se ovan) är det begränsat till nordiska namn. Rex Sueciæ (disk) 21 oktober 2012 kl. 16.24 (CEST)

Med risk för att avvika lite från diskussionen vill jag påminna om att det också finns orter(eller bara en?) med oregelbundna genitiv. Jag är gammal falubo och har många gånger stött på konstruktioner med "Faluns" där jag inte alls tycker att de passar. Faluns praktiska gymnasium låter för mig inte riktigt som ett namn utan mer som en benämning eller beskrivning; Falu frigymnasium har enligt mig valt namn bättre. Falu kommun, Falu lasarettt med flera är de etablerade formerna, och 'Faluns' används uteslutande i uttryck som "Faluns bästa innebandylag" och liknande. EdvinW (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 09.14 (CEST)

Gemener i punktuppställningar

Enligt Svenska skrivregler (boken) använder man (om jag inte har totalt missuppfattat allting, det skulle inte vara första gången) liten bokstav för varje led i en punktuppställning:

Ätbara fiskar och blötdjur

• abborre
• gädda
• torsk
• bläckfisk

Här på svwp har vi ju av tradition mest kört med stora bokstäver i punktuppställda listor, t.ex. under rubriken Se även, även om den mer korrekta (vad nu det betyder) varianten med små bokstäver också förekommer. Kommentarer kring detta? Frågan kanske har varit uppe förut? Marfuas (disk) 20 oktober 2012 kl. 17.27 (CEST)

I faktarutor kör jag ofta med gemener i högerspalten, eftersom det där ofta blir uppräkningar och det är renare att ha alla orden i uppräkningen i samma stil. I princip kan jag tycka att man kan köra likadant på punktlistor, så länge det är listor som är hundraprocentigt fria från meningar och i princip bara består av enstaka ord eller mycket korta ordkombinationer. Du ser själv att du har stort Ä på "Ätbara fiskar och blötdjur", vilket jag tycker ser snyggast ut. ;-)--Paracel63 (disk) 21 oktober 2012 kl. 02.42 (CEST)

Grejen är ju att det är ett skrivfel i tiotusentals artiklar, om man ska vara noga med skrivreglerna. Frågan är om vi ska göra något åt det. Marfuas (disk) 21 oktober 2012 kl. 10.48 (CEST)

Under rubriken Se även samt i toppmallar så hänvisar man ju oftast till artikeln som heter t.ex. Barnvagn och artiklar har ju egennamn. Det vore ju opraktiskt om något skulle få för sig att "Se även barnvagn" betydde att man skulle få veta mer genom att gå ner i källaren och titta på grannens barnvagn. /ℇsquilo 21 oktober 2012 kl. 11.14 (CEST)

Med tanke på att autokorrigeringsfunktionen i Word automatiskt ändrar gemener till versaler i punktlistor så misstänker jag att väldigt många svenskar i dag tror att det skall vara så. /FredrikT (disk) 21 oktober 2012 kl. 12.21 (CEST)

Nej, och i och med att Wikipedia valt att ha artikelnamn med inledande versal (till skillnad från till exempel NE), är detta lätt att uppfatta som en standard att följa. Jag tycker nog inte vi ska behöva ändra i alla dessa "felaktiga" liststavningar; alla är nog inte överens om att det skulle vara fel, lika lite som alla är överens om hur vi till exempel ska formatera och rubricera källor…--Paracel63 (disk) 21 oktober 2012 kl. 14.17 (CEST)

Visst var det på tapeten för några år sedan att vi eventuellt skulle gå över till inledande gemen i artiklarna? Jag minns inte -- stöp det på någon teknisk detalj? Jag är lite tveksam till att artiklarna är egennamn, men argumentet är ju inte helt tokigt. Marfuas (disk) 21 oktober 2012 kl. 18.38 (CEST)

Jag ställde frågan till Språkrådet som har twitterkontot @sprakradgivning. De kan ofta hjälpa snabbt om man har sådan fråga. Och de hade ett bra svar i frågelådan. I korthet, om listpunkter utgör fortsättning på meningen som inleder punktlistan ska det vara med liten bokstav. Om varje punkt utgör en egen mening börjar de med stor bokstav och avslutas med punkt. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 24 oktober 2012 kl. 11.04 (CEST)

Det är ju precis det som står i Svenska skrivregler :-) Men frågan är om artiklarna ska tolkas som egennamn? Jag tycker nog inte det. Marfuas (disk) 24 oktober 2012 kl. 12.31 (CEST)

Språkrådets rekommendation lämnar öppet för tolkningar. Hur gör vi till exempel i fallet:

"GB har följande glassar att erbjuda:

• 88:an.
• 33:an.
• 69:an." (punkt eller inte?)

"Bonden har sått följande grödor:

• vete
• råg
• spaghetti" (punkt eller inte?)

--Paracel63 (disk) 25 oktober 2012 kl. 17.22 (CEST)

Jag skulle nog ändå påstå att det är ett språkfel att använda stora bokstäver i punkuppställningar, se även-listor och liknande. På svenska har vi stora bokstäver i början av meningar och på egennamn. Artiklar är definitivt inte egennamn, det är sånt som Kalle, Volvo och Borås som är det. @Riggwelter:: Kommentarer här?

Inte så mycket att säga, tror jag. Jag kan tycka att det ser konstigt ut att inte ha stor bokstav, det är ju ändå ett fristående ord, om än med en punkt framför. Men om det är rätt vet jag inte, det är nog bara mitt estetiska sinne (eller avsaknad därav) som reagerar. Riggwelter (diskussion) 16 mars 2015 kl. 22.38 (CET)

Synd, jag hade halvt om halvt hoppats att det fanns en diskussion någonstans som utmynnat i konsensus om att ha stor bokstav. Det hade onekligen gjort saker och ting enklare. Jag flaggade för det här problemet på Bybrunnen för ett och ett halvt år sedan, men det blev ingen jätterespons. Vi har uppskattningsvis tiotusentals listor som skulle behöva uppdateras om vi ska vara pedantiska. Kanske är det inte värt det. Eller så är språkriktighetsfrågor inte så viktiga som jag tror :-) Marfuas (diskussion) 17 mars 2015 kl. 09.00 (CET)

Dels så tror jag inte det är så svartvitt som man kan tro och dels så tror jag det som du säger inte upplevs som så viktigt. Att ha en punktlista med komman som en korrekt mening eller en lista där varje punkt är en egen del är ett val man kan göra. Eftersom våra artiklar skrivs med stor bokstav kan man anse de vara egennamn. Eller så kan man ha alla med stor bokstav om man blandar egennamn och andra namn så man får en konsekvent lista. Jag tror det sällan är rätt eller fel utan mer är en smaksak vad man väljer. Exempel:

Bonden har sått följande grödor: (skriven som en mening)

• vete,
• majs,
• råg och
• korn. (punkt efter sista)

Detta tycker jag är bra: (uppräkning med konsekvent stor bokstav)

• Per
• Lisa
• Glass (inga punkter)

Här är en lista med olika meningar:

• Detta är den första meningen.
• Här är en mening till.
• Detta är den sista meningen. (punkter efter varje)

Massändringar med språkpet där det inte är helt svartvitt rätt eller fel brukar avrådas ifrån. Därför tycker jag vi även här inte ska skriva in "regler" för hur listor måste skrivas. --Averater (diskussion) 17 mars 2015 kl. 10.31 (CET)

@Averater: Hur menar du med "inte är helt svartvitt"? Det är ju, med all respekt, skillnad mellan vad du eller jag eller någon annan tycker och vad som är korrekt svenska enligt språkvårdsauktoriteter. Vad jag eller du eller någon annan tycker i frågan spelar inte jättestor roll, på precis samma sätt som att det inte spelar jättestor roll om vad jag tycker i andra faktafrågor. Vi måste rätta oss efter de källor som finns, i språkriktighetsfrågor liksom i kvantfysikfrågor eller vilka frågor som helst. Fritt tyckande är inte värt någonting, egentligen. Däremot bestämmer vi i slutänden själva vilka skrivregler vi ska tillämpa, och vi kan definitivt bortse från vad som står i Svenska skrivregler eller andra auktoritativa verk, men då ska vi göra det på goda grunder. Jag är jätteintresserad av att reda ut vad sådana goda grunder skulle kunna vara. Men jag kan inte se hur Svenska skrivregler är otydliga i just det här fallet. Vad är det exakt som är otydligt? Jag är inte riktigt med där, måste jag erkänna. Frågan gäller alltså t.ex. listor av typen "Se även", inte listor där det är hela meningar, eller listor som i sin helhet utgör en hel mening. Och jag håller med om att det finns en viss skillnad mellan en skiftnyckel och artikeln skiftnyckel. Men att artikelnamnet är ett egennamn är väl ändå inte sant? I glädje, Marfuas (diskussion) 17 mars 2015 kl. 23.08 (CET)

Vad vi tycker spelar roll. Likaså är det inte klart att en lista som inte presenteras kan ses som en mening. Då skulle ju första skrivas med stor bokstav, alla utom de två sista avslutas med komma, den näst sista avslutas med och och den sista avslutas med punkt. Att hoppa över komman och och men ändå ha punkt gör det till ett mellanting även om just sprakochfolkminnen.se har det så i sitt exempel (som presenteras) har exempelvis läroplanen helt korrekta meningar i sina listor. Det är inte heller, som flera ovan påtalat, självklart att artiklar inte har egennamn. Jag förordar tydligare listor där man bara radar upp artiklarna och då har stor bokstav på alla för att få det konsekvent. Om däremot till exempel Paracel63 eller FredrikT har andra åsikter om vad som blir bäst hör jag gärna det eftersom de brukar ha god språkkänsla. --Averater (diskussion) 18 mars 2015 kl. 07.39 (CET)

Självklart finns det visst rum för tyckande här: frågan om enskilda artiklar har tillräckligt stark karaktär av egennamn är knappast självklar. Namn på artiklar i tidningar och tidsskrifter, liksom enskilda internetsidor, är ju egennamn. I källhänvisningar brukar man också ange enskilda artiklar även i uppslagsverk med versal. Jag tycker därför vi med gott fog kan hävda att artikelnamnen är egennamn och fortsätta versalisera.

andejons (diskussion) 18 mars 2015 kl. 11.26 (CET)

(utdrag) Hej! Det är ett kul och viktigt ämne. Men det är inte helt glasklart, och det man kan hoppas på är konsekvens inom en och samma artikel och en viss känsla för tydlighet och grammatik. Språkrådet/Svenska skrivregler kan tas som exempel i förekommande fall. Versal eller gemen inledning är också värt ett eget kapitel, eftersom det berör:

• hur man skriver värdena i en faktaruta (Versal eller gemen på första, alla eller inga. Plus frågan om kommatering eller radbryt mellan värdena; min rekommendation är kommatering och radbryt om det blir tydligare (utan kommatering blir det otydligt vad som tillhör vilken parameter).
• hur vi gör med länkade artiklar i navigationsrutor – Versal eller gemen på första, alla eller inga.
• -> I faktarutan tror jag att versalt på endast första värdet kan bli snyggare och dessutom tydligare. I navigationsrutor har jag efter viss vånda kommit fram till att versalt är bättre (= tydligare) på alla. Parentetisk kompletteringslänk bör nog av tydlighetsskäl vara kursiv, men kanske kan även den vara versal.
• Om enkla listor ska vara gemena eller inte – där är jag kluven. Enkla listor med enstaka ord är å andra sidan något som vi sällan borde rekommendera; antingen gör vi om till löptext eller tabell. Under Se även-rubriken ser det kanske bäst ut med versaler, eftersom det väl är blålänkat (se konsekvens med navigationsrutor som i princip princip presenterar samma innehåll). Samma princip där det blir större konsekvens om allt har versaler (eftersom namnen i listorna har det). Mina två ören. :-)--Paracel63 (diskussion) 18 mars 2015 kl. 12.35 (CET)

Textreklam

Avsnittet om versalisering och textreklam flyttades nyss hit och då jag kontrollerade flyttet upptäckte jag vad jag upplever som konstigheter. Det står:

• "Förutom versalisering har produkters och organisationers namn ibland avvikande skrivsätt vad gäller skiljetecken, typografi, sammanskrivning, särskrivning och stavning, i syfte att dra uppmärksamhet till sig. Wikipedia kan även normalisera sådan textreklam, förutsatt att svenska skrivregler ger tydliga anvisningar att så ska göras, och att det existerar auktoritativa källor som efterföljer dessa anvisningar. Borttagning och tillägg av mellanslag och skiljetecken bör emellertid ske med viss försiktiget, bland annat eftersom sökverktyg kan få problem att hitta namnet."
• "Vid artiklar om datorprogram, datorkommandon och webbplatser bör man vara särskilt försiktig med att ändra mellanslag och skiljetecken om inte andra källor gör det, eftersom det kan skapa tekniska problem. SimCity normaliseras således inte till Sim City men till Simcity. .NET kan dock normaliseras till Dotnet eftersom det existerar trovärdiga källor som stavar så."

Finns det fog för denna extrema försiktighet? Att tala om Yahoo istället för Yahoo! torde vara helt oproblematiskt och att använda det senare för att man inte hittar tillräckligt bra källor tycker jag är tokigt. Som supplementet nu är skrivet kan det ses som en uppmaning att hålla kvar sådana märkliga stavningar, i synnerhet då det gäller nya eller marginella organisationer, produkter och varumärken, som inte fått större uppmärksamhet i svensk media.

Jag tycker "kan normalisera" borde bytas till "normaliserar". Varningarna kan vara på sin plats ifråga om att ta bort eller sätta till mellanslag, men borttagning av egentliga skiljetecken i början eller slutet av ord borde inte skapa "tekniska problem" (de är tekniskt problematiska och ignoreras därför mycket ofta vid databehandling). Där det förekommer problem lindras sådana inte av trovärdiga källor - formuleringen tyder på att texten ändrats utan tillräcklig eftertanke.

--LPfi (disk) 30 november 2012 kl. 12.47 (CET)

Instämmer. /Dcastor (disk) 30 november 2012 kl. 17.05 (CET)

Versalisering av inledande namn (från Bybrunnen 2012-12-10)

Hitflyttat från Bybrunnen:[1].--LittleGun (disk) 10 december 2012 kl. 08.33 (CET)

Jag upplever att konsensusen på svwp angående företag m.m. som skriver sitt namn i CamelCase är att inleda artiklar som "Tågbolaget AB av företaget skrivet TågBolaget AB eller liknande, men enligt skrivreglerna (Det namn som inleder en artikel i fet stil kan skrivas enligt ägarens norm. I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan.) bör det stå något som liknar "TågBolaget AB (enligt svenska skrivregler Tågbolaget AB). Behöver vi ta bort rådet i skrivreglerna, eller är det faktiskt okej att skriva det namn som inleder en artikel som företaget skriver det? Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 december 2012 kl. 05.39 (CET)

Jag upplever konsensus likadant som du gör. (Även om jag ser det vanligare att skriva "av företaget skrivet" än "formellt", men det var ju bara ett exempel du tog till.)/Hangsna (disk) 10 december 2012 kl. 06.16 (CET)

Som ovan, så våra skrivregler borde justeras.--LittleGun (disk) 10 december 2012 kl. 08.14 (CET)

Jag har ändrat dessa:[2] med era exemel som underlag.--LittleGun (disk) 10 december 2012 kl. 08.25 (CET)

Mycket bra! Det ser alltid märkligt ut när artikelnamn och namnet i ingressen inte överensstämmer (nu syftar jag inte på extra förnamn eller dylikt - där bör vi sträva efter att få bort alla "Jöns Jönsson, född Jöns Emil Jönsson"). Tostarpadius (disk) 10 december 2012 kl. 08.53 (CET)

Det har varit en hel del oenighet om hur personers namn skall skrivas i ingressen, särskilt hur artistnamn skall hanteras. Som du framställer Jöns Jönsson verkar det ok, men sättet strider mot nuvarande praxis och jag kan tänka mig att det blir klumpigt i en del artiklar. Om du känner starkt för det här vore det antagligen på sin plats att skriva ett förslag som beaktar också alla hittills beaktade specialfall och inleda en skild diskussion om det. Wikipedia:Biografiska artiklar torde vara mer relevant än den här sidan.

Personligen har jag reagerat på "Jöns Jönsson är en pseudonym för ...", då artikeln inte behandlar namnet utan författaren. Eventuellt borde det riktiga namnet komma först också om artikeln är namngiven efter pseudonymen, ge gärna synpunkter på den problematiken på samma gång.

--LPfi (disk) 10 december 2012 kl. 10.27 (CET)

Pseudonymer och rena artistnamn är specialfall. Om de är mest kända under dessa bör de vara uppslagsord och då bör de även komma först. Jag instämmer helt i att formuleringen LPfi citerar är olycklig. Förmodligen beror de på önskan att skriva hela meningar, men här är det bättre med en inskjuten sats. Tostarpadius (disk) 10 december 2012 kl. 14.02 (CET)

Jättebra jobb LittleGun! Kanske ska vi även ta med exemplet med produkter som börjar med liten bokstav, exempelvis "Iphone, av Apple skrivet iPhone". Jag upplever att frågan ofta dyker upp just runt dessa äppelprodukter. /Hangsna (disk) 10 december 2012 kl. 19.07 (CET)

Jag tycker inte att det är helt lyckat att trassla till inledningen med resonemang om hur wp tillämpar skrivregler, alltså formuleringar av typen "av Företagsnamn skrivet ProDukten". Det ger inte läsaren någon vettig information, utan skapar mest intrycket att den som skrivit artikeln känner sig osäker på reglerna. Jag tycker att vi skriver som vi kommer överens om, utan att be om ursäkt för det. (Och användningen av gemener och versaler behöver inte vara 100 % konsekvent, det är enligt mig helt oproblematiskt att vi skriver Iphone och Eon å ena sidan, men MySQL och DOS å andra sidan. Ibland är det den konstiga versaliseringen som ger namnet karaktären av egennamn, ibland inte.) Marfuas (disk) 10 december 2012 kl. 21.38 (CET)

Jag ser det varken som trassligt eller som en ursäkt, utan som just vettig information, att skriva hur företaget själva skriver sitt/produktens namn.--LittleGun (disk) 10 december 2012 kl. 21.55 (CET)

@Marfuas. Jag tror anledningen till att vi skriver DOS, inte Dos, är att det skulle bli lite konstigt om man försökte uttala DOS som ord istället för akronym. Samma gäller även MySQL då det uttalas "My-S-Q-L", inte "M-Y-S-Q-L", eller? Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 december 2012 kl. 22.18 (CET)

Alltså, DOS uttalas väl som ord och inte D-O-S? Och om vi vore riktigt konsekventa skulle artikeln och produkten heta My SQL. Marfuas (disk)

Just det, du har helt rätt. Det är Dos, inte D-O-S.

Ett intressant fall jag tänker på kan vara persontågsoperatörn V/Line Passenger Pty. Ltd (enwp), som skulle nog bli Vline på svenska. Fast, Vline kan (teoretiskt sett i alla fall) uttalas som ett ord, men meningen är att det ska uttalas V-line. Hur ska vi hantera det fallet på svwp? (alltid roligt att skriva om företag som kör Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 december 2012 kl. 23.35 (CET))

Knivigt ... Jag undrar om jag inte skulle rösta för V-line i det här fallet. Ett annat jobbigt exempel är ju µTorrent som heter MTorrent i adressfältet. Vi i Sverige har ju inga problem att poporkestern heter Motörhead eftersom vi har ett "ö" i vårt alfabet, men LEИIИGRAD COWBOYS skulle nog inte få igenom den stavningen. Jag vet faktiskt inte riktigt hur man ska förhålla sig till det här. Marfuas (disk) 10 december 2012 kl. 23.54 (CET)

Ofta kan man vara pragmatisk. DOS är etablerat och det verkar som om auktoriteterna inte hunnit gå över till gemener i tid (nu vore det enbart förvirrande, då ny praxis inte längre kommer att kunna dominera över den historiska). Då behöver inte vi heller göra det. Leningrad cowboys bör skrivas så, då de ryska bokstäverna finns där bara som dekoration. µTorrent skrivs MTorrent av rent tekniska orsaker, Mikrotorrent vore ett gångbart alternativ, men uTorrent är POMMF. V-line ser jag inget problem med: det är ju frågan om två ord. --LPfi (disk) 11 december 2012 kl. 13.28 (CET)

Pressen, t.ex. fackpress som IDG.se, är duktiga på normerad stavning. Så följ dem. Det finns inget Mtorrent omnämnt där. Vid datorprograms namn bör normering vara extra försiktig, eftersom man startar dem genom att stava rätt på startmenyn. Man startar genom att skriva µTorrent, inget annat. Men även inom andra områden skulle jag säga att normering av stora/små bokstäver inte är problem, medan ändring av skiljetecken, särskrivning, mm, gör att saker och ting inte kan sökas på databaser, och bör ske ytterst sparsamt. "Telia Sonera" var därför inte bra normering av TeliaSonera, medan "Teliasonera" är en bra lösning. "Eon" kan jag acceptera eftersom fackpressen ofta skriver så. Mange01 (disk) 12 december 2012 kl. 00.28 (CET)

Mtorrent handlar om tekniska begränsningar i MediaWiki. Första tecknet kommer från SI-prefixet mikro, som betecknas med den grekiska bokstaven µ (my) i gemen version. I betydelsen mikro ska den aldrig versaliseras, men när tecknet inleder ett artikelnamn så gör MediaWiki om den till stora my (Μ). Programvarans tekniska begränsningar har inte något direkt med skrivregler att göra. ⬤Bοⅳⅰе 12 december 2012 kl. 10.43 (CET)

Aha! ΜTorrent (artikelnamnet) inleds med stora µ, jag trodde man av någon outgrundlig anledning givit artikeln namnet MTorrent (med stora m), vilket är en omdirigering. Här är det skött på bästa möjliga sätt, givet att man inte vill använda Mikrotorrent eller uTorrent. --LPfi (disk) 12 december 2012 kl. 12.17 (CET)

Åhå. Då är det inga problem.Mange01 (disk) 12 december 2012 kl. 20.29 (CET)