Hoppa till innehållet

Falu kommun

Falu kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Falu kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortFalun
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd59 953 ()[1]
Areal2 275,3 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 040,18 kvadratkilometer[2]
- därav vatten235,12 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet29,39 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°36′00″N 15°38′00″Ö / 60.6°N 15.633333333333°Ö / 60.6; 15.633333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2221[3]
Anställda4 625 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2080
GeoNames2715458
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Falu kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Falun som även är länets residensstad.

Områdets berggrund hör till den mineralrika bergslagsregionen. Den östra och norra delen av kommunen är klädd med skog, varvat med större myrområden, de västra delarna har en mer bruten terräng. Falun har en lång brukstradition där bergsbruket har anor från medeltiden, över tid har dock dess betydelse minskat. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av tjänste- och sevicesektorerna.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsutvecklingen, med undantag för år runt millennieskiftet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit det starkaste partiet i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Moderaterna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Aspeboda, Bjursås, Enviken, Stora Kopparberg, Sundborn, Svärdsjö och Vika. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falu stad från 1641 som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Aspeboda landskommun i Stora Kopparbergs landskommun medan de övriga landskommunerna i området, Bjursås, Enviken, Sundborn, Svärdsjö och Vika samt Falu stad förblev opåverkade.

År 1967 inkorporerades Stora Kopparbergs och Vika landskommuner i Falu stad. Falu kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falu stad och landskommunerna Bjursås, Enviken, Sundborn och Svärdsjö.[5]

Den 1 januari 1990 överfördes ett område med 6 personer till Falu kommun och Bjursås församling från Leksands kommun och Åls församling.[6]

Kommunen ingår sedan dess bildande i Falu domkrets.[7]

Kommunsammanslagningarna från 1863

[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falu kommun från 1863 och framåt. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs ibland även förplanering, försök, steg och efterjusteringar. Notera även att andra världskriget gjorde vapen populära i Dalarna - för hemvärnsfanor.

Kommunsammanslagningarna till Falu kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
–1862 1863–1951 1952–1966 1967–1970 1971–
socken, stad landskommun, stadskommun "storkommun" "enhetskommun"
Falu stad   Falu kommun
Kopparbergs sn Falu ln (Kopparberg 1919-38, Stora Kopparberg 1939-)
Aspeboda sn Aspeboda ln
Vika sn Vika ln
Bjursås sn Bjursås ln
Envikens sn Envikens ln
Sundborns sn Sundborns ln
Svärdsjö sn Svärdsjö ln

Kommunen är belägen i sydöstra delarna av landskapet Dalarna och gränsar i norr till Ovanåkers kommun och Bollnäs kommun, i nordöst till Ockelbo kommun samt i öster till Sandvikens kommun och Hofors kommun, alla i Gävleborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Hedemora kommun och Säters kommun, i sydväst till Borlänge kommun samt i nordväst till Leksands kommun och Rättviks kommun, alla i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Områdets berggrund bildades för cirka två miljarder år sedan och hör till den mineralrika bergslagsregionen. I östra och norra delen av kommunen är berggrunden täckt med morän och klädd med skog, varvat med större myrområden. Delar av de öppna områdena i denna del har använts för fäboddrift. De västra delarna har en mer bruten terräng och det förekommer branta bergssidor med rik flora, så kallade sydväxtberg. Ryssjöåsen löper genom kommunens nordöstra del, som en halv kilometer söder om Ryssjö bildar den märkliga Smöretkullen. Prostparken är ett märkligt tallbestånd som hittas på Svärdsjöåsen, en biås till Badelundaåsen. Öppna, uppodlade sedimentområden med lövträdsinslag finns vid sjöarna Runn och Varpan samt längs Svärdsjövattendragets dalgång med sjöarna Toftan, Liljan och Svärdsjön samt vidare mot Enviken.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Falu kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,0 %)
  Skog (88,0 %)
  Öppen myrmark (3,7 %)
  Jordbruksmark (3,1 %)
  Övrig mark (1,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2022 fanns 35 naturreservat i Falu kommun, varav nio var kommunala. Övriga förvaltades av Länsstyrelsen i Dalarnas län.[10]

Ett exempel på ett kommunalt naturreservat är Bjursås prästskog. Reservatet bildades 2009 och på dess 13 hektar ryms en blandning av gammal granskog, tallskog, lövskog, sumpskog, naturlig bäckmiljö, slåtteräng och betesmark.[11] Som exempel på reservat som förvaltas av Länsstyrelsen kan nämnas Gramsängs udde. Reservatet bildades 1959 och är även klassat som Natura 2000-område. Reservatet är två hektar och finns på den östligaste av två grenar av Svärdsjöåsen.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar, varav sju motsvarade de tidigare socknarna. De tidigare socknarna är här redovisade i parentes: Aspeboda (Aspeboda socken), Bjursås (Bjursås socken), Envikens (Envikens socken), Falu Kristine, Grycksbo, Stora Kopparbergs (Stora Kopparbergs socken), Sundborns (Sundborns socken), Svärdsjö (Svärdsjö socken) och Vika-Hosjö (Vika socken).

Distrikt inom Falu kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt:[13]

Det finns 17 tätorter i Falu kommun.[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Falun 37 000
2 Bjursås 1 968
3 Grycksbo 1 870
4 Svärdsjö 1 335
5 Gamla Berget och Korsgården 988
6 Sundborn 923
7 Enviken 840
8 Stennäset 653
9 Vika kyrkby 582
10 Sågmyra 552
11 Bengtsheden 537
12 Linghed 529
13 Danholn 466
14 Blixbo 338
15 Toftbyn 305
16 Övertänger 240
17 Aspeboda 219

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2002 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Makten övertogs 2006 av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Falupartiet. Valet 2010 ledde till att en ny koalition bestående av de rödgröna tog över makten.

De rödgröna behöll makten även efter valet 2014 och bildade en majoritetskoalition.[15] Valet 2018 ledde till maktskifte och Alliansen styrde i minoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. En av orsakerna till samverkan var att undvika att Sverigedemokraterna fick politiskt inflytande.[16]

Samarbetet med Vänsterpartiet sprack dock under mandatperioden och Alliansen fick en ny samverkanspartner i Falupartiet. I och med valet 2022 efterträddes koalitionen av ett blocköverskridande samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraten Liza Lundberg menade att "Vi har ett tufft läge framför oss och både vi och Moderaterna konstaterade att det är viktigt med ett stabilt styre som kan ta de beslut som krävs". Samarbetet ledde dock till ett visst motstånd inom Moderaterna. Bland annat valde den moderata profilen Ann-Britt Åsebol att lämnade lokalpolitik.[17]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande M Mikael Rosén
Förste vice ordförande S Lars Jerdén
Andre vice ordförande L Åsa Nilser

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSPISDNYDFAPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022616116
2616116
6185,5
53
19732261968
261968
6189,0
529
19762251879
251879
6190,0
4912
197932516611
32516611
6188,2
4318
1982326212414
32612414
6189,3
4120
1985225210814
2510814
6187,4
4021
1988323498212
32349812
6182,8
3823
19912223186415
22386415
6183,2
3823
1994324487429
32448749
6184,1
3526
199862042653411
6204653411
6179,06
3724
20025233256539
523356539
6177,74
3229
20063234574312
3234574312
6180,22
3724
201042342452215
42344515
6182,85
3427
201452045274113
520457413
6185,42
3427
201851736293214
517369314
6186,86
3625
2019717361102312
7173610312
6160,99
3526
20225203773412
5203773412
6185,12
3328
  • Valet till kommunfullmäktige 2018 överklagades och omval utlystes. Omvalet genomfördes 7 april 2019. [18]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande S Liza Lundberg
Förste vice ordförande M Anders Lindh
Andre vice ordförande C Susanne Martinsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Mikael Rosèn 2006 2010 Moderaterna
  Jonny Gahnshag 2010 2014 Socialdemokraterna
  Susanne Norberg 2014 2018 Socialdemokraterna
  Joakim Storck 2018 2022 Centerpartiet
  Liza Lundberg 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Kommunstyrelsen S Liza Lundberg M Anders Lindh C Susanne Martinsson
Socialnämnden M Sven-Olov Ytterholm S Laila Edholm L Åsa Nilser[19]
Kultur- och fritidsnämnden S Fredrik Persson M Catharina Enhöring L Svante Parsjö Tegnér[20]
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden M Peter Sjölund S Daniel Bergens Reuithe MP Rickard Holmqvist
Omvårdnadsnämnden S Susanne Norberg M Linda Andersson C Daniel Drugge
Myndighetsnämnd för bygg- och miljöfrågor S Kajsa Henriksson M Göran Forsén MP Birgitta Pettersson-Frank
Barn- och utbildningsnämnden S Jonas Sallén Lennerthson M Anna Wikblad-Granath C Elisabeth Rooth-Eriksson
Servicenämnden S Paula Aspfors M Kent Svens MP Maj Ardesjö
Valnämnden S Annika Östling M Håkan Hammar MP Jonas Åsenius

Falun har fem vänorter och en samarbetsort.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Falun har en lång brukstradition där bergsbruket har anor från medeltiden. Över tid har dock dess betydelse minskat.[8] År 2010 var de tre största arbetsgivarna i Falun Falu kommun med 4 625 anställda, Falu lasarett med 3 600 anställda och Högskolan Dalarna med 505 anställda.[21]

I början av 2020-talet domineras näringslivet av tjänste- och sevicesektorerna. Industrisektorn stod för omkring 15 procent av kommunens arbetstillfällen. De största arbetsgivarna var kommunen och regionen. Dessutom fanns ett stort antal företag inom privat service. Vidare var turistnäringen ansenlig med flera stora turistattraktioner.[8]

Vid Kårarvet och Finnbo har det brutits pegmatit, ur vilken kvarts utvinns. Vidare finns också en del sällsynta mineral. I Falun har det brutits malmmineral såsom järn, zink, bly, nickel och koppar. Den mest berömda gruvan är Falu gruva. År 1992 lade dock STORA (Stora Kopparbergs Bergslags AB) ned gruvverksamheten.[8]

STORA är det industriföretag som främst förknippas med Falun, i början av 2020-talet var det dock endast regionkontoret som var kvar i kommunen. Industriföretag med betydelse var till exempel NKT Cables AB som tillverkar kraftkablar för starkström och hygienartikelsföretaget Cederroth AB. Andra branscher inom industrin som fanns representerade var livsmedelsindustrin med charkuteri- och brödtillverkning och den grafiska industrin.[8]

Tjänster och turism

[redigera | redigera wikitext]

Bland kommunens turistattraktioner hittas exempelvis Falu koppargruva, Carl Larssongården i Sundborn och Lugnetanläggningen med arrangemang för längdskidåkning och backhoppning, sporthall, campingplats, isstadion och liknande.[8]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I de södra delarna av kommunen sträcker sig E16 i rät vinkel genom Falun från öster till söder. Kommunen genomkorsas från norr till söder av riksväg 50 och de södra delarna från nordväst mot sydöst av riksväg 69. Ungefär samma sträckning som E16 har järnvägen Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Gävle och Ludvika samt SJs tåg mellan Falun och Stockholm.

År 2022 fanns två kommunala gymnasier, Kristinegymnasiet och Lugnetgymnasiet, vilka bland annat erbjöd riksidrottsgymnasium[22] med inriktning mot friidrott[23] och nationell idrottsutbildning[22] med sju olika inriktningar.[24] Vidare fanns fem fristående gymnasieskolor; Falu Frigymnasium, Praktiska Gymnasiet, Hagströmska Gymnasiet, Drottning Blankas gymnasium och Musikkonservatoriet.[25] Det tidigare Haraldsbogymnasiet beslutades att stängas 2018.[26]

Tidigare fanns ett seminarium för blivande förskollärare i Falun. I samband med högskolereformen 1977 slogs den samman med ekonomiskt och administrativt inriktade utbildningar i Borlänge och bildade Högskolan i Falun/Borlänge, vilken senare bytte namn till Högskolan Dalarna. År 2013 fanns 9 429 registrerade studenter och 679 anställda på högskolan.[27] Till 2022 hade antalet i skrivna studenter ökat till 15 751 studenter och antalet anställda till 847.[28]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 59 953 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 40:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Falu kommun 1970–2020[29]
ÅrFolkmängd
1970
  
46 572
1975
  
47 650
1980
  
50 597
1985
  
51 653
1990
  
53 748
1995
  
55 088
2000
  
54 426
2005
  
55 274
2010
  
56 044
2015
  
57 062
2020
  
59 528
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

I kommunen finns ett flertal museer, varav ett flertal är relaterade till kända Faluprofiler exempelvis[30] Arvid Backlund-gården[31] och Ernst Rolf-gården.[32] I kommunen finns också Dalarnas Museum, skidmuseum och Sveriges minsta museum – ett pumphus från 1850-talet.[30]

I kommunen finns Världsarvet Falun. Det inkluderar bland annat Falu gruva,[33] Linnés bröllopsstuga[30] och Thunströms köpmansgård.[34] Unesco motiverade utnämnandet:[35]

Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.
– Unesco

Förutom världsarvet har kommunen andra kulturarv, så som Carl Larssongården i Sundborn.

Blasonering: I fält av guld en uppskjutande från kant till kant gående krenelerad mur och däröver tre bjälkvis ordnade kopparsymboler, allt i rött.

Det äldsta sigillet för staden Falun är från 1642 och innehåller bland annat ett koppartecken. På 1900-talet skapades vapnet och det fastställdes av Kungl. Maj:t 1932. Efter kommunbildningen 1971 förenklades vapenbilden något och registrerades hos PRV år 1988. Eftersom det var i Dalarna hade även de andra kommuner, som bildade Falu kommun, egna vapen, vars giltighet upphörde.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängd 31 dec 1989 enligt indelningen 1 jan 1990; Del 1-2 Kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 88 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 januari 2016
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d e f] ”Falun - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/falun. Läst 7 januari 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat och naturområden”. www.falun.se. https://www.falun.se/bygga-bo--miljo/natur/naturreservat-och-naturomraden.html. Läst 9 januari 2023. 
  11. ^ ”Upptäck hemligheterna i Bjursås prästskog!”. www.falun.se. https://www.falun.se/bygga-bo--miljo/natur/naturreservat-och-naturomraden/bjursas-prastskog.html. Läst 9 januari 2023. 
  12. ^ ”Gramsängs udde”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/gramsangs-udde.html. Läst 9 januari 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2015
  15. ^ ”Tre partier får egen majoritet”. Falu kommun. 10 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111231544/http://www.falun.se/www/vad/aktuellt.nsf/doc/2E8F611DBAC6A15BC1257D6D004A0914. Läst 7 januari 2023. 
  16. ^ Påhlman, Torbjörn (10 oktober 2018). ”Maktskifte i Falu kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/alliansen-tar-stod-av-vansterpartiet-i-falun. Läst 7 januari 2023. 
  17. ^ Forssell, Hannes (7 oktober 2022). ”S och M i Falun ska styra tillsammans – ”Krävs ett starkt och stabilt politiskt styre””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/s-och-m-kan-komma-att-styra-aven-i-falun. Läst 7 januari 2023. 
  18. ^ Upphävande av valet till kommunfullmäktige i Falun och förordnande om omval eftersom en postsäck med förtidsröster av misstag inte nått valnämnden i Falun i tid för onsdagsräkningen
  19. ^ ”Socialnämnd”. www.falun.se. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113180623/https://www.falun.se/kommun--demokrati/kommunens-organisation/namnder/socialnamnd.html. Läst 13 november 2021. 
  20. ^ ”Kultur- och fritidsnämnd”. www.falun.se. https://www.falun.se/kommun--demokrati/kommunens-organisation/namnder/kultur--och-fritidsnamnd.html. Läst 13 november 2021. 
  21. ^ Pdf: Fakta om Falun 2011, sidan 7 "Några större arbetsgivare"
  22. ^ [a b] ”Kommunala gymnasieskolor”. www.falun.se. https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/gymnasium/kommunala-gymnasieskolor.html. Läst 7 januari 2023. 
  23. ^ ”Riksidrottsgymnasiet, friidrott (RIG) - 700 kurspoäng”. www.falun.se. https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/gymnasium/kommunala-gymnasieskolor/idrottsutbildningar/riksidrottsgymnasiet.html. Läst 7 januari 2023. 
  24. ^ ”Nationell idrottsutbildning (NIU) - 500 kurspoäng”. www.falun.se. https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/gymnasium/kommunala-gymnasieskolor/idrottsutbildningar/nationell-idrottsutbildning.html. Läst 7 januari 2023. 
  25. ^ ”Fristående gymnasieskolor”. www.falun.se. https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/gymnasium/fristaende-gymnasieskolor.html. Läst 7 januari 2023. 
  26. ^ ”Lämnar Haraldsbo för flytt in till centrum”. www.falun.se. https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/nyhetsarkiv---utbildning-och-barnomsorg/nyhetsarkiv---utbildning-och-barnomsorg/2018-12-20-lamnar-haraldsbo-for-flytt-in-till-centrum.html. Läst 7 januari 2023. 
  27. ^ ”Högskolan Dalarna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gskolan-dalarna. Läst 7 januari 2023. 
  28. ^ ”Fakta och siffror”. Högskolan Dalarna. 17 juni 2016. https://www.du.se/sv/om-oss/hogskolan-dalarna/fakta-och-siffror/. Läst 7 januari 2023. 
  29. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  30. ^ [a b c] ”Museer”. www.falun.se. https://www.falun.se/gora--uppleva/kultur/museer-och-konst/museer.html. Läst 7 januari 2023. 
  31. ^ ”Arvid Backlundgården”. www.falun.se. https://www.falun.se/gora--uppleva/kultur/museer-och-konst/museer/arvid-backlundgarden.html. Läst 7 januari 2023. 
  32. ^ ”Ernst Rolfgården”. www.falun.se. https://www.falun.se/gora--uppleva/kultur/museer-och-konst/museer/ernst-rolfgarden.html. Läst 7 januari 2023. 
  33. ^ ”Faluns världsarvsdagar 9-11 september”. www.falun.se. https://www.falun.se/varldsarvet-falun.html. Läst 7 januari 2023. 
  34. ^ ”Thunströms Köpmansgård”. www.falun.se. https://www.falun.se/gora--uppleva/kultur/museer-och-konst/museer/thunstroms-kopmansgard.html. Läst 7 januari 2023. 
  35. ^ ”Världsarvet Falun”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/varldsarvet-falun.html. Läst 7 januari 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]