Wikipediadiskussion:Trovärdiga källor/Bedömningar

Introduktion

Denna sida är inte perfekt, men har bland annat i denna Bybrunnen-diskussion i februari 2021 av flera användare bedömts som värdefull. Den är ett komplement eller undersida till en essä, och ska därför inte tolkas "svartvitt" som tvingande eller fribrev. Med dessa klädsamma reservationer har jag idag 2021-07-16 hämtat sidan från denna plats på Dnm:s användarsida och fogat in den på denna plats i WP-rymden och vill framföra ett tack och erkännande till Dnm som skapat stora delar av materialet. /Anhn (diskussion) 16 juli 2021 kl. 15.59 (CEST)

Den här listan är en ren och skär KATASTROF för svenskspråkiga Wikipedias rykte. Den innehåller inte en enda grönlistad källa med höger-om-mitten-profil, och inte en enda rödlistad (västlig) källa med vänster-om-mitten-profil. Listan kommer att vara ett effektivt slagträ för alla som vill beskriva svenskspråkiga Wikipeda som politiskt vinklat med tydlig vänstervridning! Tomas e (diskussion) 19 juli 2021 kl. 15.51 (CEST)

Jag tror du missförstått bedömningsstödet, Tomas e. För att något ska hamna i en i grunden ofullständig lista av detta slag behöver ju vissa förutsättningar uppfyllas:

1. Listan består av konsensus från diskussioner. Finns inga sådana diskussioner finns heller inga konsensus att nedteckna.
2. Diskussioner initieras endast när källor som uppfattas som problematiska förekommer i artiklarna på ett sätt som felar.

Eftersom listan är ofullständig kan den alltså kompletteras med fler bedömningsstöd genom hänvisning till diskussioner och revideras om nytt underlag finns. Problemet är att vänsterkällor diskuteras sällan då dessa antingen inte förekommer i samma usträckning i artiklarna eller att någon uppfattat källan som olämplig i sitt sammanhang varför diskussion aldrig tagit vid, jämfört med alt-right alternativ media som är mycket aktiv på nätet.

En källa som DN eller SvD skulle sannolikt aldrig tas upp då dessa inte ifrågasätts. Att exempelvis SVT tas upp beror på att SVT har ifrågasatts flera gånger när det rör rapportering om exempelvis invandring och alt-right alternativ media. Det hindrar dock inte att DN eller SvD kan läggas till som en generellt trovärdiga källor medan exempelvis Riktpunkt listas på samma sätt som exempelvis Nya Tider ifall man önskar skapa ett jämlikt intryck. Jag ser dock inget värde i det. De flesta källor kommer aldrig förekomma i en lista av detta slag. dnm ^{(d | b)} 20 juli 2021 kl. 00.13 (CEST)

För kännedom har jag på Bybrunnen framfört en kritisk åsikt mot införandet av denna sida som officiellt dokument på Wikipedia. Om det är här eller där sådana åsikter ska lyftas fram vet jag inte riktigt, därmed denna blänkare. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 juli 2021 kl. 03.26 (CEST)

Varför inte fokusera på svenskspråkiga källor? Och bara beskriva ev skillnad i synen mot andra wikipedior?

Lilla svwp kan knappast kategorisera alla källor som kan förekomma här på all världens språk. Varför inte fokusera på svenskspråkiga källor, och hänvisa till motsvarande listor på enwp och andra internationella sajter för andra språk? Om det nu finns någon skillnad i syn mellan svwp och andra wikipedior så kan vi beskriva de fallen istället. Jag vill kunna utgå från att om jag översätter ett referat från enwp, dewp, dawp osv till svwp så kan jag i normalfallet lita på att källan betraktas som okej även här, med mycket få undantag. Wp:Trovärdiga källor, punkt 18, Källor på varningslistor, innehåller länkar till listor över olämpliga källor på olika språk. Tomastvivlaren (diskussion) 20 juli 2021 kl. 14.56 (CEST)

Vi måste jobba med de källor som förekommer på svenskspråkiga Wikipedia. Att fokusera på endast svenskspråkiga källor är för snävt. Vi måste förhålla oss till alla oavsett språk, däremot kan vi ta hjälp av diskussioner som förts på andra språkversioner av Wikipedia, för att förbättra vårt eget kunskapsläge inför diskussioner och bedömningar. dnm ^{(d | b)} 20 juli 2021 kl. 16.34 (CEST)

Går det åtminstone att lägga till en sorterbar kolumn för källornas språk? Och lägga in länkar till var på svwp som synen på svenskspråkiga källor har uppnått koncensus? T.ex. i vilken Bybrunnendiskussion nåddes senast koncensus kring Expo? Kanske även var signifikanta andra uppfattningar har formulerats. I expo:s fall tänker jag på Mörkermans essä om Expo. Tomastvivlaren (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 22.11 (CEST)

Det bör gå att göra. När set gäller mörkermans egenskrivna essä så kan det vara bra att titta på hans diskussionssida. En person som ofta varnades för pov-pushung och blockerades ett par gånger innan han lämnade oss för att "kanske dyka upp under nytt namn, om det inte redan skett". Jag anser att den essän inte bör ges för mycket uppmärksamhet. Adville (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 22.41 (CEST)

Automatisk indikering av svenska och svenskspråkiga webbplatsers trovärdighet

(Efterhandsredigerat inlägg) Bra jobbat ni som har bidragit till denna sida. Vissa gillar inte valet av källor och färger - det går att lösa. Andra ogillar tanken bakom sidan, men jag tänker den mer som ett verktyg för varningar och rekommendationer än som en strikt riktlinje, och att den bör vara input till frivilliga verktyg som automatiskt indikerar av webbplatsers trovärdighet. På enwp är motsvarande sida ett "förklarande tillägg" till en "content guideline", men vi har andra namn på våra sidor.

Om man aktiverar scriptet/finessen CiteHighlighter visas idag trovärdighet endast för följande källor på .se-domänen:

• Ljusgrön (reliable):
  • dn.se (Används som referens 23473 ggr på svwp okrypterat),
  • kritiker.se (496 ggr).
• Gult (no-concensus): varldenshistoria.se (107 ggr)
• Rött (unreliable): soundofmetal.se (2 ggr)

Borde dessa källor också vara med på denna sida? Någon som känner till motiven till dessa färgval, och hur det har kommunicerats till upphovsmannen bakom scriptet?

Jag har lagt till en kolumn för språk längst till höger i listan på denna sida.

Hur skiljer vår användning av färger och symboler från dels hur scriptet definierar dem, dels hur enwp använder dem? Vi använder plommonlila på ett annat sätt.

Kan vi kommunicera de svenskspråkiga sajterna i listan som den ser ut idag till script-skaparen? Han vill helst att vi lägger in i en:Wikipedia:New_page_patrol_source_guide#Sweden, eller en liknande sida på följande format: ;Reliable or ;No consensus or ;Unreliable on a line to indicate the reliability, then url:s on a line below it to indicate the websites. Tomastvivlaren (diskussion) 4 april 2022 kl. 12.39 (CEST)

@Ricjac: jag justerade färgerna i vår lista så att de stämmer bättre med skriptet/finessen. Okej? Tomastvivlaren (diskussion) 4 april 2022 kl. 22.14 (CEST)

Bedömning av Världens historia

Jag föreslår att Världens historia bör bli grön (generellt tillförlitlig) för att det är en vanligt använd populärvetenskaplig källa både på enwp och här. Den har aldrig diskuterats på svwp. Skälet till att den bara är gul på enwp (no concensus), och därmed i finessen CiteHighlighter, är att på enwp krävs ofta minst två diskussioner för att en källa ska räknas som grön. I den enda diskussion som har tagits på enwp om den var det bara en person som tyckte källan var "generally reliable, but less so than actual history books". Vad är praxis - har den någon gång raderats pga tveksamma uppgifter? Tidningen saknar idag egen artikel. Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.34 (CEST)

Bedömning av Kritiker.se

Kritiker.se är "tillförlitlig" på enwp, och visas därför som grön av CiteHighlighter. Detta med hänvisning till att den innehåller "aggregerade omdömen", dvs medelvärden av olika namngivna svenska filmkritikers filmbetyg. Är grönt rimligt? Kritiker.se är mycket vanlig som källa både på svwp och enwp, och används främst för att referera sifferomdömen för filmer. Det har förekommit varningar för länkspam på enwp för länge sedan. Numera rekommenderas källan som resurs av en:Wikipedia:WikiProject_Film/Resources och en:Wikipedia:WikiProject_Film/Nordic_cinema_task_force för att den tar upp relativt nya filmer. Vad är praxis - förekommer det att källan raderas? Den har inte diskuterats som källa på svwp, och jag hittar inte diskussionen på enwp. Den saknar artikel på svwp och andra Wikipedior, men kanske är relevant för en egen artikel med tanke på det stora antalet länkar till den. Se diskussion:Kritiker.se. Den ägs av Marcus Hansson, också han utan egen artikel.Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 21.17 (CEST)

Utökning av listan med vanliga svenskspråkiga källor?

(Efterhandsredigerat inlägg) Jag skulle gärna se fler exempel i vår lista på svenskspråkiga källor som inte har diskuterats så mycket ännu, men som är vanligt förekommande i våra referenslistor och sällan eller aldrig raderas pga tveksam källa. I de fall det finns tveksamheter kan de markeras som "saknar koncencus" dvs gula tills diskussion har tagits. Här kommer några förslag. Inom parentes anges hur ofta deras http-sajt har använts som källa:

• Mörkgrönt (=vetenskapliga): Svenskspråkiga vetenskapliga tidningar (historisktidskrift.se (104), sol.lu.se (83), vr.se/tvarsnitt (49), juridiskpublikation.se (11), arkiv för Matematik (20)). Samtliga har minst en av tre stjärnor som dansk vetenskapsnivå.
• Grönt (generellt tillförlitliga): Följande kategorier men inte alla enskilda källor har diskuterats på Bybrunnen eller på Wikipediadiskussion:Trovärdiga_källor.
  • Svenskspråkiga populärvetenskapliga tidningar (birdlife.se (10910), popularhistoria.se (726) forskning & framsteg (307), dagensmedicin.se (170), illvet.se (154), alltomvetenskap.se (144), geonord.org (71), popularastronomi.se (57), sprakbruk.fi (42))
  • Branschtidningar (nyteknik.se (1020) omdiskuterad vid med dess ställningstagande för Andrea Rossis maskin, resume.se (1000), lakartidningen.se (598), affärsvärlden (375), svjt.se (117), dagensjuridik.se (97))
  • statistiska källor (scb.se (47075)),
  • uppslagsverk (ne.se (8426)),
  • databaser (riksarkivet.se och ra.se (12801+272), allabolag.se (1178), kringla.nu (674), ratsit.se (574)),
  • myndighetsinfo (1177.se (473)).
  • Nationell nyhetsmedia (SR, DN, SvD, GP, Sydsvenskan, TV4). Har diskuterats på Bybrunnen och konstaterats trovärdiga.
  • Kvällstidningar (Aftonbladet, Expressen) har diskuterats på Wikipediadiskussion:Trovärdiga_källor med oklar koncencus, men jag har inga invändningar mot att de blir gröna.
• Gult (=koncensus saknas) tills vidare? Politiska förslag, utredningar mm (Riksdagen.se (4099), regeringen.se (3444))
• Gult tills vidare, men jag har inget emot att de blir gröna: Nyhetsredaktioner med särskild åsiktsinriktning, även någon vänstertidning för balansens skull.
  • Exempel på vänstertidningar: https://www.etc.se/ (220), http://flamman.se/ (122), https://www.arbetaren.se/ (106), https://fib.se/ (89), https://proletaren.se/ (80), https://www.ordfront.se/ (78), https://internationalen.se/ (37), https://www.riff-raff.se/ (35), https://www.stockholmsfria.se/ (29), https://www.arbetarmakt.com/ (9), https://www.tidningenbrand.se (5), https://www.friatidningen.se/ (3), https://fronesis.nu/ (2). Ingen av dem har diskuterats på Bybrunnen som källa.
  • Religiösa exempel: dagen.se (1136), varldenidag.se (244))

Tomastvivlaren (diskussion) 4 april 2022 kl. 12.39 (CEST)

~Bra initiativ! Ricjac 5 april 2022 kl. 08.16 (CEST)

Vad är praxis? Har någon av källorna raderats emellanåt, t.ex. pga av falska uppgifter eller icke-neutral agenda? Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 21.27 (CEST)

Vänstertidningar har sällan eller aldrig varit en orsak till diskussion men jag tycker flera av dem du tar upp är lika problematiska som Fria tider och Samnytt, exempelvis, medan andra är bättre men fortsatt tveksamma. Läggs källorna till så blir det troligtvis en konsekvensanalys av dem utifrån diskussioner om liknande journalistiska publikationer.

Jag känner inte till alla de du länkar men exempelvis Proletären, Arbetarmakt och Brand borde ha en rödlistning rakt av. De har publicerat nyheter rent politiskt, vinklat och varit osakliga. dnm ^{(d | b)} 13 april 2022 kl. 09.29 (CEST)

Ifrågasättande av trovärdighetsklassificering av källor

Jag vidhåller min principiella uppfattning att vi inte bör ägna oss åt denna typ av generell "trovärdighetsklassificering". Alla sakuppgifter ska bedömas källkritiskt utifrån sina egna förutsättningar, där mediet (budbäraren) visserligen är en faktor, men inte den viktigaste. Den viktigaste faktorn är något betydligt mer grundläggande, nämligen bedömningen om uppgiften stämmer eller ej. Och det kan den göra – eller inte göra – avsett vem som publicerar den. Generaliserande färgmarkeringar, oavsett vilka och hur många de är, att leda fel. De är inget stöd att luta sig mot. Janders (diskussion) 5 april 2022 kl. 08.47 (CEST) (kompletterat kl 09.06)

Jag håller helt och hållet med Janders. Om det bedöms att källans uppgifter är trovärdiga borde det vara av underordnad betydelse om källan i sig har gynnsam trovärdighetsklassificering (kanske med undantag för kontroversiella ämnen). Dessutom är det problematiskt med exempelvis dagstidningar som rent allmänt betraktas som trovärdiga med ofta har fel vad avser perifera ämnen (ämnen som dagstidningsjournalister ofta inte har sakkunskaper om). Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 april 2022 kl. 10.28 (CEST)

Jag håller med om Janders argument, men inte hans slutsats. Alla sakuppgifter ska bedömas källkritiskt utifrån sina egna förutsättningar, där mediet (budbäraren) är en faktor, det stämmer. Om man inte själv vet om en uppgift stämmer eller inte landar man oftast i att dra rimliga slutsatser utifrån en sammanvägning av alla källor man hittar, och då är en klassificering av respektive källas trovärdighet ovärderlig. /ℇsquilo 5 april 2022 kl. 17.41 (CEST)

Instämmer med Dieselmotorvagnar. Källor kan sällan färgmarkeras säkert, eftersom det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till. En DN-text (exempel) kan vara skriven av en kunnig skribent, men personen kan ha stavat fel eller lagt in fel årtal, kanske inte är ämnesexpert, och artikeln kan vara en tidig rapport av ett pågående skeende som senare behöver justeras.

I andra ändan kan en Youtube-intervju (Youtube hamnar ofta ganska långt ner i listorna, baserat på att alla kan publicera sig där) vara publicerad på en officiell och stor mediekanal, intervjuaren kan vara påläst, den intervjuade tydligt identifierad och med påståenden om sitt liv som inte motsägs någon annanstans. Utom möjligen i den där DN-texten där skribenten missuppfattat ett årtal eller vem som egentligen först utsågs till regissör för filmen. Om vi nu pratar om filmproduktion (exempel). DN innehåller opinionstexter, och på Youtube tycker folk nästan för jämnan.

Dessutom kan en källa vara mer eller mindre bra i ett visst sammanhang. Men inte alls det i ett annat. Därför är färgklassning av källor ett dåligt "alibi" och i värsta fall bedrägligt. Paracel63 (diskussion) 12 april 2022 kl. 23.02 (CEST)

Uppdelning eller defaultsortering av listan

Med tanke på att antalet svenskspråkiga källor i listan börjat utökas borde dessa kanske separeras från de engelskspråkiga i separata tabeller, så att inte listan blir en enda svåröverskådlig eklektisk röra. Ricjac 5 april 2022 kl. 17.21 (CEST)

Jag förstår inte syftet, om tanken är inte att alla olika språk ska kategoriseras för sig, men varför? dnm ^{(d | b)} 5 april 2022 kl. 20.58 (CEST)

Därför att listan nu börjar inkludera allt från ADL till Sjöfartsverket... Ricjac 6 april 2022 kl. 09.24 (CEST)

Det var därför jag la till kolumnen "Språk" och gjorde listan sorterbar. Vi skulle kunna införa nån princip för manuell defaultsortering av listan om detta är viktigt, t.ex. primärt baserat på språk, sekundärt på årtal eller status?

F.ö. blir det bättre resultat när man klickar på sortering baserat på status av motsvarande enwp-lista än denna i denna lista, för att där använder dom undermallen en:Wikipedia:Reliable_sources/Perennial_sources/Status.

En fråga apropå årtalskolumnen: Om en källa aldrig har diskuterats här, utan läggs in som gul, eller läggs in som röd med hänvisning till en extern varningslista, ska vi då ändå lägga in årets årtal i listan när källan läggs in? Jag föreslår det. Nu är flera källor utan årtal.Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.13 (CEST)

Förslag: Redigeringspaus

Med tanke på att sidans hela existens och uppbyggnad är ifrågasatt föreslår jag, med hänvisning till argumentationen här ovan, att vi låter den ligga orörd fram till dess att vi har nått konsensus. Janders (diskussion) 5 april 2022 kl. 12.01 (CEST)

Diskussionen kan fortsätta även om de som vill kategorisera diskussioner — för att lättare få en överblick av lokala konsensus i diskussioner — fortsätter sitt arbete. Det påverkar ju inte diskussionen negativt eller skadar Wikipedia, och inget som står där saknar stöd i det otaliga diskussioner landat i för respektive källor. dnm ^{(d | b)} 5 april 2022 kl. 15.37 (CEST)

Den som vill ifrågasätta existensen står fri att göra så här eller i andra fora på svwp. Ricjac 5 april 2022 kl. 17.25 (CEST)

För att börja med, en sammanställning av diskussioner förda på Wikipedia har jag inga problem med. Mina främsta invändning är att det, enligt min mening, lätt kan uppstå förvirring kring hur sidan är tänkt att användas. Detta beror delvis på att artikeln ligger i namnrymden Wikipedia och delvis på dess utformning. Om en nybörjare läser att sidan "inte en av Wikipedias policyer eller riktlinjer" och sedan i påföljande ruta att "[h]är sammanställs konsensus" skulle vederbörande kunna förlåtas för att inte riktigt veta vad som gäller. Att flytta listan till en annan (eller nyskapad) namnrymd, låt säga en nyskapad Wikipediaessäer, eller om det tydligare framgick att listan inte är tänkt att användas som stöd i källhanteringen utan endast är en sammanställning av diskussioner (exempelvis genom att avskaffa färg- och symbolkodningen) anser jag som fördelaktigt. Vad som avser sidans existens, dess skapande motiverades med ett inlägg på Bybrunnen hänvisande till denna diskussion. I den senare diskussionen är min uppfattning att fyra användare (andejons, Bairuilong, Dieselmotorvagnar, Janders) var emot eller tvekande till att listan skapades och att sex användare (Adville, dnm, ℇsquilo, Salgo60, Ternarius, Yger) gav stöd till idén (jag beklagar om jag missat eller feltolkat någons inlägg, säg gärna till om så är fallet). Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 april 2022 kl. 07.50 (CEST)

Ja, om syftet är att "sammanställa diskussioner" krävs en helt annan utformning. Informationen (den färgmarkerade listan) framstår idag som en vägledning eller anvisning hur olika källor inte bara bör, utan t o m inte ska behandlas. Genom att använda "stoppsignalfärger" skickar listningen inte bara med den objektiva informationen om att och var en källa har diskuterats. Färgerna tillför något ytterligare, men betydligt mer svårbedömt, nämligen en uppfattning om något subjektivt: En bedömning av källornas generella trovärdighet. Och det är – vilket jag antar har framgått i denna och tidigare diskussioner – emm ett alltför onyanserat och kategoriserande sätt att handera det komplexa. Detta färgsignalerande sätt att med en enkel skala (några få färger) klassificera något som egentligen kräver en hög och individualiserad grad av nyansering är (förlåt vitsen) alltför "svartvitt". Listningen ger även intrycket av att det i grunden finns något väsenskilt mellan webbpublicerade och tryckta källor. Så är det naturligtvis inte. Ingen kan ha koll på alla miljontals potentiella källor som teoretiskt skulle skulle kunna komma att användas här. Då kommer de naturligtvis inte heller att kunna listas och färgkategoriseras här. Då följer frågan: Varför just dessa? Janders (diskussion) 6 april 2022 kl. 09.15 (CEST)

Jag har skrivit en liten puff om denna diskussion på Bybrunnen. Janders (diskussion) 11 april 2022 kl. 09.17 (CEST)

Tack @Janders för att du uppmärksammade mig (och flera) på detta. Jag har inte tittat närmare på vilka källor som listats och hur de har bedömts utan kommenterar sidan som sådan. Dess utformning och inriktning står enligt min mening i direkt motsättning till ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till källor. Trots att texten innehåller en rad brasklappar om sammanhangets betydelse så presenterar den en ambition att "automatiskt indikera källors trovärdighet", vilket gör källkritiken till en automatiserad formalitet i stället för initierat mänskligt tänkande. Att det ens antyds att det skulle kunna finnas konsensus om detta gör mig förvånad och förskräckt, och jag ställer också samma fråga som Janders: Varför just dessa källor? -Chandra Varena (diskussion) 11 april 2022 kl. 09.36 (CEST)

För att dessa har diskuterats — många gånger — med samma resultat. Inget är någonsin fullständigt. dnm ^{(d | b)} 11 april 2022 kl. 15.14 (CEST)

Att skapa en algoritm som tvingande regel vid komplexa bedömningar vore olämpligt. Att förbjuda en algoritm för ett frivilligt varningsverktyg vore också olämpligt. Vi har färgade varningsmärken i "Senaste redigeringar" som ingen ifrågasätter, t.ex. "Möjligt klotter" (mörkrött), "Kontrollera redigeringen" (gult), "Sidnamnet inte inkluderat i texten", "Möjligen felaktig tagg för referenslista" och "Möjligen felaktig årtalslänk" (ljusblått). Jag ska erkänna att jag har installerat verktyget grammarly som med diverse ikoner uppmärksammar mig om möjliga språkliga förbättringar - det hindrar inte mig från ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till språket.

Mer kritiska diskussioner är viktigt. Det som hindrar sådana diskussioner är inte att vi nu har en lista av detta slag, utan att vi saknar ett systematiskt arbetssätt kring bedömning av källor. Enwp har sidan en:Wikipedia:Reliable_sources/Noticeboard med requests for comments och omröstningar om enskilda källor. Diskussionen på Wikipediadiskussion:Trovärdiga_källor är väldigt rörig, koncensus uppnås aldrig om Aftonbladet och Expressen är trovärdiga eller ej. Ett annat hinder mot kritiska diskussioner om specifika källor är att varje gång vi som vill använda ett sånt här verktyg försöker ta en diskussion om en specifik källa, t.ex. på denna sida, så övergår det i en diskussion om källors generella trovärdighet överhuvudtaget ska bedömas. Ingen har fått svar på en enda fråga om specifika källor ovan. Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 15.41 (CEST)

Instämmer helt. SKA-arbetet på SvWP måste kunna tillåtas utvecklas utan att det ska betraktas som hotfullt. Det är en resurs, en tillgång. dnm ^{(d | b)} 11 april 2022 kl. 16.58 (CEST)

@Tomastvivlaren: Du efterlyser en diskussion om innehållet i ett olämpligt system. Orsaken till att vi inte når konsensus om Expressens och Aftonbladets trovärdighet är helt enkelt att frågan är felställd. Deras trovärdighet kan inte klassificeras med så generella metoder. Det gäller även uteblivna kommentarer rörande de källor som nu läggs in. Så premisserna är felaktiga. Varför ska vi då diskutera enskildheter? Man kan inte betrakta en enskild källa – en kanal med oändligt mycket information av olika slag och olika kvalitet – som en antingen/eller-fråga. Dessutom – hur hanterar vi synen på de olika källorna? Om det går att samla konsensus kring en svartlistning eller grönlistning av olika publikationer åsidosätter vi de självklara kvalitetsaspekter som ligger till grund för traditionell (och professionell) källkritik, där en uppgift ifrågasätts och värderas med hänsyn till t ex rimlighet, om uppgiften förekommer i andra källor, hur påståendet backas upp, var den har sitt ursprung osv. Och kan en färgmarkering förändras genom ny konsensus? I så fall börjar vi närma oss ett mycket relativistiskt sätt att betrakta fakta.

@Dnm: Om denna typ av värderande generalisering ska betraktas och vara användbar som en resurs måste den utformas på ett helt annat sätt, utan de övertoner som följer med en odefinierad, men till synes kategorisk, skala från svart till grönt. Det handlar inte om att genomgången i sig är "hotfull", utan att vi helt enkelt inte bör hantera och presentera komplexa och nyanserade frågeställningar så ett så skenbart tydligt, men i praktiken helt godtyckligt, sätt. Janders (diskussion) 11 april 2022 kl. 17.24 (CEST)

@Janders: Om det tycker vi olika. Jag tycker systemet EnWP utvecklat är bra och stärker SKA-arbetet på EnWP. Jag hade uppskattat om intresset för att utveckla våra arbetssätt och minska arbetsbördan för alla var större på SvWP än att allt ska bromsas. Det skulle ge mer kvalitet i diskussionerna om tidigare diskussioner fanns att tillgå på ett enkelt sätt och en sammanfattning av deras utfall. Att nyanserade diskussioner inte skulle kunna föras på grund av denna sammanställning håller jag inte med om. Tvärtom. Det källkritiska arbetet skulle gynnas och stärkas. dnm ^{(d | b)} 11 april 2022 kl. 18.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt)@Janders: Nja, artikeln källkritik fokuserar på bedömning av källans trovärdighet enligt fyra kriterier, varav tre är ganska generella: Författerens identitet, kunskap, motiv. Dessutom anses sekundära källor generellt bättre än primära och tertiära, därför att i sekundära källor har experter analyserat uppgifterna. Har den artikeln fel vinkel tycker du? Artikeln borde kanske nämna en "rimlighetsbedömning", lägga gärna in det. En balans måste finnas mellan "klassisk" källkritik (att bedöma källornas generella trovärdighet enligt kriterierna) och rimlighetsbedömning av den specifika uppgiften (med hjälp av andra metoder, olika från fall till fall). Gör vi bara det ena så hamnar vi i ett av vägens två diken. Hur kan vi hitta en sådan balans på Wikipedia?

Vi kan inte hålla på och diskutera detta i oändlighet om och om igen. Hur hittar vi fram till en kompromiss? Ett förslag från mig är att ge upp ambitionen att denna essä en dag ska bli ett tillägg till en riktlinje, utan förvandla det till en diskussion om ett frivilligt verktyg. Jag har skrivit så i sidan nu. Ett annat förslag är att inte framställa detta som ett värderande betyg, utan som en summering av om det existerar koncensus och tydlig praxis (rött/grönt) eller saknas (gult). Är dessa förhållningssätt en approach som löser någonting? Om inte, har du någon alternativ lösning?

Jag är lärare och brukar skriva ned en rättningsmall innan och medan jag rättar, för att bedöma tänkbara svar och tolkningsmöjligheter så konsekvent och rättvist som möjligt, som minneshjälp, och särskilt om vi är flera som rättar tillsammans. Det är min tolkning av hur kursplan och generella betygskriterier (=riktlinjer) ska tillämpas. Jag följer inte mallen slaviskt, rätt var det är dyker det upp ett nytt specialfall - då får jag justera och förtydliga mallen. Även på Wikipedia finns en risk för subjektivitet och inkonsekvens utan en generell "bedömningsmall/vägledning" för källor, eller hur?

Det existerar en praxis. I allmänhet raderas samtliga röda källor, utom som stöd för artikelsubjektets åsikt, och samtliga gröna källor behålles nästan alltid. Ge gärna motexempel. Varför hemlighålla den?

Bra att du vill fördjupa diskussionen om källor. Var och hur bör den ske? Ska en debatt om specifika källor bara vara tillåten vid varje användning av en källa, om och om igen från fall till fall? Ett förbud mot diskussioner om specifika källors generella trovärdighet, t.ex. på Bybrynnen, här eller på Wikipediadiskussion:Trovärdiga_källor, kommer aldrig att gå igenom. Var gärna proaktiv och föreslå ett alternativt arbetssätt.

Varför finns det en större acceptans för dessa färgade listor och verktyg på enwp än på svwp? Jag tror det beror på att där funkar RfC-diskussionerna bra, de har ett uppstyrt format och tydliga regler, ingen tillåts diskutera formatet och reglerna i en diskussion om ett specifik källa, många deltar, men det är alldeles för omfattande för att folk ska ha god översikt. Därför är folk positiva till sammanfattande tabeller. Där vänder sig verktyget och en av listorna särskilt till dem som granskar nya artiklar, som ju är ett grannlaga och brådskande arbete.

Hur ställer ni andra er till Enwp:s rfc:er om specifika källor? Skulle det locka tillräckligt många? Kan vi skapa en särskilt diskussionssida för ändamålet där vi inte tillåter denna typ av diskussioner? Svwp jobbar ju på liknande vis vid bedömning av om artiklar ska få guld/silver-stjärna, vid adminval, osv.Tomastvivlaren (diskussion) 11 april 2022 kl. 19.20 (CEST)

@Tomastvivlaren: Helt kort – jag hinner inte lägga ut texten just nu. Men vi närmar oss frågan från olika håll. Jag kommer från journalistiken, som lever i en ständig prövning och ifrågasättande olika påståenden och uppgifter. Det ligger i uppdraget att göra egna bedömningar, baserade på redaktionens samlade kunskap och erfarenheter, olika former av tillförlitlighet, rimlighet, hur frågan hanteras av andra osv. Den enskilda källan (eller sagespersonen) är en av många faktorer, men är sällan avgörande för helhetsbedömningen. Den kan bidra med en pusselbit som bekräftar eller sätter in frågan i ett sammanhang, men står sällan ensam i ett större perspektiv. Så källkritiken i praktiskt redaktionellt arbete är mer en ständigt pågående och situationsanpassad arbetsprocess än en checklista. Och då är färgmarkeringarna ganska främmande. Om de försvinner, försvinner även en av mina främsta invändningar mot essän. Jag hinner tyvärr inte skriva mer just nu. Janders (diskussion) 11 april 2022 kl. 20.01 (CEST)

I motsats till listan Wikipedia:Trovärdiga källor som jag tycker är et feltänk, så ser jag betydligt mer positivt på denna lista, ju mer specialiserad källa/källgrupp ju mer möjlighetsorienterat ser jag att kunna "klassa" källorna. Men jag instämmer samtidigt i Janders och Chandras tveksamhet till hur den nu är gjord. Jag uppfattar sedan att dialogen mellan er inte (längre?) verkar föra frågan framåt. Går det att bryta linjerna utefter hur diskussionen förs? Kan man börja från lite annan ända innan man kommer hit, typ att gå igenom strukturer av riktlinjer/essäer som ta upp detta med trovärdiga källor (som ÄR en mycket viktigt del av Wikipedia och dess trovärdighet). Går det att bjuda in några kloka, som ännu inte varit delaktiga, på Wikipedia som får jobba med ett nytt angreppssätt/förslag oberoende av de som hittills skrivit, som Anhn, paracel, Julle, ainali etc? Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 18.04 (CEST)

Det är alltid bra om så många som möjligt deltar. Det är dock synd om vi fastnar i teknikaliteter än något annat. Jag ser ärligt talat inte riskerna exempelvis Janders framför, men jag förstod att kritik skulle komma. Det var därför jag aldrig skapade detta som ett WP-uppslag utan arbetade med den på min egen sida som min egna resurs och för de närmast sörjande. Jag såg helt enkelt ett skriande behov av detta -- och sett i många år -- men aldrig orkat ta tag i det på grund av Wikipediautbrändhet som kommer av en grav ineffektivitet i SvWP:s sätt att arbeta. Min förhoppning var, för min egen del, att sammanställningarna skulle kunna minska bördan på mig, but here we are.

Jag tror vi ska se detta också för vad det är. Det är en essä. Den kan stödas av en minoritet eller majoritet enligt vad vi på SvWP definierat som regler runt essäer. Vi kanske ska lämna det vid just en essä då andra ambitioner, mig veterligen inte finns? dnm ^{(d | b)} 11 april 2022 kl. 19.24 (CEST)

Symboler, "skyltar" istället för färger

Vore det görbart att ändra från att färgsätta de olika alternativen till att ge dem symboler?, De som nu är gröna med ingen symbol, de som nu är oranga med en varningssymbol, med text och de som nu är röda med en förbuds skylt och text.

• 
  Uppgifter ur källa bör hanteras med försiktighet, då yyy
• 
  Källan är problematisk och uppgifter därifrån bör ej användas så de ofta zzz
• 
  källa skall ej användas pga xxxx

[[Användare:Ygert

|Yger]] (diskussion) 12 april 2022 kl. 10.42 (CEST)

Intressant eftersom vi bör ta hänsyn till färgblinda. Vi har dock vissa symboler redan som är harmoniserademed enwp och där har funnits i många år. De båda automatiska verktygen kan vara svåra att ändra eftersom det bör underhållas tillsammans med enwp, men vi kan ju alltid försöka få genomslag. Motförslag:

Koncensus finns för att källan är generellt tillförlitlig, eller källan brukar nästan alltid accepteras.

Varning. Koncensus saknas om källans tillförlitlighet, eller koncensus finns om att användning av källan kräver särskild försiktighet. Den brukar ofta kompletteras med fler källor för att accepteras.

Koncensus finns för att källan är generellt otillförlitlig. Den brukar inte accepteras, utom möjligen i enstaka fall, efter diskussion, såsom för att stödja uppgifter om någons egna åsikter.

Tomastvivlaren (diskussion) 12 april 2022 kl. 13.16 (CEST)

Det du visar är inte alls det jag tänkte på, det är ju bara en upprepning av de färger du lagt in. Jag ser inget behov harmonisera med enwp och jag försöker ta hänsyn till återkopplingen från Janders och Chandra. Jag uppfattar du och dnm som helt låsta i er inställning i detta och inte mottagliga från andras synpunkter. Men jag lämnar detta nu och låter denna sida bli en personlig men ej allmänt acceptarad essä Yger (diskussion) 12 april 2022 kl. 13.52 (CEST)

Hmm. Hoppas du såg flera förslag till kompromisser som jag har lagt fram. Det vore roligt med respons på mitt förslag om att skapa en sida med RfC:er och ev omröstningar kring specifika källors tillförlitlighet.Tomastvivlaren (diskussion) 12 april 2022 kl. 17.24 (CEST)

Jag ser att det finns ett värde att samla länkar till diskussioner om källor. Genom att ta del av tidigare diskussioner kan den enskilda wikpedianen få hjälp i sin egen värdering av källans tillförlitlighet i just det sammanhang som hen arbetar med. Men jag tycker att det räcker. Ingen, varken en enskild essäförfattare eller WP:s "konsensus" bör enligt min mening sammanfatta den diskussionen och dra slutsatser om källan, varken genom textomdömen, färger eller symboler. Chandra Varena (diskussion) 12 april 2022 kl. 14.57 (CEST)

Jag tycker det är en konstig inställning. Utan sammanfattning av konsensus gör man underlaget mer otillgänligt helt i onödan. Du kan trots allt bortse från allt vad texter, färger och symboler förmedlar om du känner för det. Det finns inget skäl att göra wikipedia mer otillföngligt än nödvändigt för alla andra. Jag som dyslektiker stängs ute väldigt effektivt av det du föreslår, samma gäller de som inte har tid att läsa igenom spalt-kilometrar med text i olika diskussio strådar. Jag förstår inte problemet med att presentera diskussionskonsensus som uppstått. Det är orimligt att inte göra det, försämrar SKA-arbetet på SvWP samtidigt som det koncentrerar makt till några få och höjer trösklarna för alla andra. dnm ^{(d | b)} 12 april 2022 kl. 15.48 (CEST)

Färgklassning är (i min värld) ett fyrkantigt och feltänkt verktyg. Orsakerna till det har nämnts ovan, där det kanske finns ett halvdussin olika orsaker till att exempelvis en DN-text i ett specifikt fall kan funka sämre än en Youtube-video som källa (mitt eget exempel). Det känns också som lite av en felprioritering, när vi kanske har 150 000 artiklar utan en enda källhänvisning. Klassning av olika typer av källor är klart användbart, eftersom vi har över 200 länder på planeten och artiklar om ting i alla dessa länder. Dagens lista innehåller bara källor på svenska samt några på engelska, vilket är en begränsning. Paracel63 (diskussion) 12 april 2022 kl. 23.16 (CEST)

Jag kan bara instämma med Paracel63 som menar att färgklassning är fyrkantig och feltänkt. Om en källa som vanligtvis betraktas som opålitlig skulle vara den enda som har en intervju med en för Wikipedia relevant person (och givetvis att personen inte kommenterat att källan har förvrängt intervjun) skulle källan (enligt min mening) vara oanvändbar vid källbeläggning av personens åsikter eller kommentarer. Och som i Paracel63:s exempel, en källa som vanligtvis betraktas som pålitlig kan i vissa fall vara sämre än många andra sorters källor. Måste vi ha symboler (vilket, för tydlighetens skull, jag är tveksam till), vad sägs om tre bockar/stjärnor för källor som brukar anses som pålitliga, två bockar/stjärnor för källor där konsensus saknas och en bock/stjärna för källor som brukar anses som opålitliga (med ingen bock/stjärna för i listan införda med ännu ej diskuterade källor)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 april 2022 kl. 09.36 (CEST)

Det är bättre om man kör med att opålitliga källor har oifyllda bockar och sedan en till tre bockar i övrigt, om man ska köra ett bocksystem.

Jag tycker dock att hela diskussionen hamnar helt fel, men symptomatiskt för SvWP. Vi är mästare på att konstruera problem där problem inte finns.

Första frågan vi nör ta ställning till är:

1. Finns det ett värde i att samla diskussionskonsensus för lällor som ofta diskuteras?
2. Finns ett värde i att vi sammanställer vad diskussionskonsensusarna utmynnat i?
3. Finns ett värde i gradering av källor trovärdighet; tillförlitliga, oklar tillförlitlighet och otillförlitliga källor? Till detta behövs även "konsensus saknas" men det är ingen gradering.

Vi ska ju komma ihåg att ett konsensus är inte starkare än att ett nytt konsensus kan uppnås genom en ny diskussion. dnm ^{(d | b)} 13 april 2022 kl. 10.12 (CEST)

Svar:

1. Ja, om det hanteras på rätt sätt.

2. Ja, om det hanteras på rätt sätt.

3. Nej, och absolut inte i denna form, med "fasta" graderingar (färger, skyltar, tummar upp och ner osv). Det är alltför generaliserande, i en fråga som istället bör signalera nyansering och komplexitet. Det förutsätter även objektiv, tydlig och redovisad bedömningsmetod, om vilken det råder konsensus. I övrig har jag inte så mycket att tillföra utöver tidigare inlägg, men jag är uppriktigt oroad över konsekvenserna om WP inför ett mer eller mindre officiellt system med svart- respektive grönlistning av källor. Det strider mot grunderna för verksamheten här. Janders (diskussion) 13 april 2022 kl. 10.34 (CEST)

Om färgkodning är fyrkantigt och feltänkt så är skyltar eller trafiklysen än mer så. Jag föredrar färgkodning och skulle gärna se en färgskala med fler färger. Som det är nu så trängs opinionsbildande sajter med stark bias, sajter med föråldrade och felaktiga uppgifter och sajter som antagligen är helt okej men som aldrig diskuterats under samma färg. /ℇsquilo 19 april 2022 kl. 14.29 (CEST)

Konsensus?

I infomallen högst upp på sidan står det att listan sammanställer konsensus. Vad bygger detta på? Jag kan inte se att vi har någon konsensus kring detta - snarare finns i diskussionen ovan mycket olika uppfattningar om den färgkodning som visas. Om sidan är en essä som uttrycker några användares bedömningar så ska detta framgå tydligt och inte rubriceras som konsensus. Chandra Varena (diskussion) 16 februari 2024 kl. 11.46 (CET)

Okej, listan återger visserligen ofta koncensus som uppnåtts i diskussioner, men för att det inte ska framstå som att sidan i sin helhet är en riktlinje som uppnått koncensus föreslår jag orden "praxis" och "eventuell koncensus" istället för "koncensus" på ett par ställen.

En diskussion om vår syn på the Epoch Times, t.ex. svenska Epoch Times, och överhuvudtaget om det finns pseudovetenskapliga källor som kan solka ned Wikipedias rykte och således bör undvikas, pågår på sidan Diskussion:Partiet Nyans#Svenska Epoch times som källa. Det förslag till ändring av denna sida som jag gjorde har också påverkats av den diskussionen.

Det går inte att få gehör för att göra tabellens färgmärkning till riktlinjes undersida, och på enwp är den inte heller riktlinje, utan en s.k. informationssida, närmast motsvarande det vi kallar översiktssida eller "övergripande informationssida". Jag ser färgmärkningen på denna sida som en teknisk upplysning om hur finessen wp:CiteHighlighter funkar.

Jag skulle dock önska att vi kunde påverka den finessen. Jag har pratat med utvecklaren som säger att han isåfall vill att vi skapar en svensk version av sidan en:Wikipedia:New page patrol source guide, på det formatet. Vi kan basera den listan på tabellen på denna sida. Det är svårt om vi inte kan säga att det råder koncensus om denna tabell. Alternativt kan några försöka lägga in våra svenskspråkiga källor på den enwp-sidan med hänvisning till denna svwp-sida, jag vet inte om det accepteras, och om någon orkar jobba med det. Ett enwp-verktyg ska naturligtvis inte styra oss, vi måste kunna välja vår egen väg i enstaka fall, men det är användbart som varning, och det kanske är bra om det förbättrar vårt globala perspektiv och höjer vår blick från ankdammen Sveriges syn på källor. Tomastvivlaren (diskussion) 20 februari 2024 kl. 00.14 (CET)

@Tomastvivlaren: "Ankdammen Sveriges syn på källor" är, speciellt vad gäller medier, starkt präglad av den allmänna syn som och tradition som råder i svenskspråkig kultur – styrt av lagar, utvecklad pressetik och "traditionella mediers" arbetsrutiner. Detta bör värnas i den kontext som vi producerar och utvecklar just SvWP. Dessutom bör vi så långt som möjligt undvika generella klassificeringar och listor (med eller utan färg) över enskilda mediers trovärdihet och istället koncentrera oss på bedömningar av deras tillförlitlighet. Det är i första sakuppgifterna (påståendena) som ska bedömas med hänsyn till trovärdighet. I många fall visar det sig då att det är onödigt att använda källor med svag tillförlitlighet, eftersom uppgifterna ändå är tillgängliga genom andra kanaler. Jag tror dessutom att vi mer bör luta oss mot "accepterad praxis" än på "konsensus" (även om det i Wp-sammanhang finns en viss överlappning av dessa begrepp). Janders (diskussion) 20 februari 2024 kl. 09.08 (CET)

Bra förslag med "accepterad praxis". Jag uppfattar att koncensus ibland tolkas som att typ 90% ska vara överens, ibland som att någon dominerande användare har rutit till och bett övriga att sluta redigera eller diskutera, och de tystnar men egentligen inte accepterar, och ibland som den version som är stabil efter kompromissande där alla har tillåtits säga sitt - endast det sista fallet motsvarar "accepterad praxis".

För att hitta accepterad praxis kring denna artikel, är det inte en bra kompromiss att säga att vi brukar värdera både källans generella trovärdighet och källans trovärdighet för just den typ av uppgift den stödjer? Med det senare, menar du då från kategori till kategori (t.ex. källans självbeskrivning, vetenskapliga uppgifter, värderande påståenden och statistik kräver helt olika typer av källor), eller menar du verkligen bara från fall till fall? Det senare har jag inte förstått innebörden av. Ni som betonar att källor granskas från fall till fall, hur menar ni att ni använder källkritikens fyra kriterier. Kan du ge ett konkret exempel? I det generella fallet är det tydligare för mig att vi använder källkritikens kriterier, när vi generellt undviker anonyma källor, källor som är del av åsiktspressen (ledare), källor som skrivs av ickeexperter (studenter), muntlig berättartradition (sagalitteratur), mm.

Även om man betonar källvärdering från fall till fall, kan man väl ändå ha nytta av ett verktyg som visar varning för källor som sällan brukar accepteras och ofta behöver granskas extra noga för att de ofta innehåller t.ex. pseudovetenskap eller har en politisk agenda? Så länge det framgår att verktyget inte är styrande, utan undantag brukar göras från fall till fall.

Som sagt, å ena sidan måste svwp få välja sin egen väg, å andra sidan är det bra att få information genom ett verktyg om vad som är ett globalt pespektiv på källanvändning. Det är väl också en bra kompromiss mellan våra olika synsätt? Svenskspåkiga wikipedia har en annan praxis än andra språkversioner på vilken typ av uppgifter som accepteras, delvis för att vi har anpassat oss till den självsanerande svenska pressens försiktiga syn på vad som är okej att skriva, som du är inne på, men främst för att vi är få som har tid att underhålla artiklarna, och därför har vi valt en strängare syn på att wp inte ska vara ett nyhetsmedia, vi håller kritikavsnitt kortare, mm. Rent konkret, är det så att det innebär att vi inte accepterar vissa källor som accepteras på enwp för vissa typer av uppgifter? Finns det exempel på det? Eller är det bara vissa typer av uppgifter som vi inte accepterar, oavsett källa?Tomastvivlaren (diskussion) 20 februari 2024 kl. 11.53 (CET)

@Tomastvivlaren: Vi har kanske lite olika syn på hur man bäst tillämpar källkritiken i praktiken. Jag ser inte källkritik som en vetenskaplig eller akademisk process, utan som en förhållningssätt som hjälper oss alla – proffs eller amatörer – att bedöma alla de påstådda uppgifter som vi dagligen möter i skilda sammanhang. Min utgångspunkt är själva påståendet och den sakuppgift som gör anspråk på att vara sanning (eller så nära sanning som det går att slå fast). Den uppgiften ska granskas och bedömas utifrån alla möjliga perspektiv. Eftersom varje frågeställning är unik måste varje påstående värderas utifrån sina egna förutsättningar. De fyra kriterier som du hänvisar till kan vara en grund, men den samlade bilden och praktiska källkritiken kan bygga på en mängd olika sammanvägda detaljer och källor: Är uppgiften rimlig? Är den tidigare allmänt känd och spridd? Är uppgiften omstridd? Vilka källor bygger den på när den har publicerats? Det kan även finnas en mängd andra sakunika perspektiv att ta hänsyn till och bedöma. Först när vi har den helhetsbilden (vars grunder alltså varierar från fall till fall) kan vi göra vår bedömning: Är uppgiften så trolig att vi kan betrakta den som sann?

Naturligtvis är det i den processen även av intresse att bedöma om vi brukar kunna lita på den källa som vi har stött på. Men jag tror att det är olyckligt att formalisera och stadfästa en gemensam och fastställd syn på källorna med hjälp av tydliga ja/nej-symboler eller andra signaler. Orsaken är egentligen inte i första hand att vi riskerar att "rödmarkera" lite för enkelt, utan att vi riskerar att "grönmarkera" en källa som pga slarv, okunnighet eller något annat skäl presenterar felaktigheter. Janders (diskussion) 20 februari 2024 kl. 13.53 (CET)

Två väldigt viktiga aspekter i detta är VAD i källan som refereras och KUNSKAPEN hos den wikipedian som använder källan. En väletablerad och ofta tillförlitlig källa med allmän profil (till exempel en dagstidning) kan på grund av missuppfattningar eller felskrivningar förmedla helt felaktiga uppgifter som det kan krävas specifik ämneskunskap för att genomskåda. Och en facktidskrift kan innehålla korrekt info som det krävs specialistkunskap för att för att förstå och förmedla, och då kan det bli alldeles fel om källan används av en wikipedian utan denna specialkunskap. Chandra Varena (diskussion) 20 februari 2024 kl. 14.38 (CET)

Ja, det är bra påpekanden. Det ideala är kanske att en skribent inte ska ge sig på ämnen och sakuppgifter som hen inte har egen kunskap om, eller har egen förmåga att bedöma. Det är naturligvis varken ett realistiskt eller önskvärt krav i detta sammanhang. WPs arbetsmetod förutsätter ju att skribenten både har ett gott omdöme och en god vilja att göra rätt. Men den förutsätter även att alla bidragsgivare gör sina egna bedömningar, med hänsyn till varje ämnes och varje sakuppgifts unika förutsättningar. Och det gäller oberoende av var uppgiften är publicerad. Janders (diskussion) 20 februari 2024 kl. 14.56 (CET)

Jag tycker att detta blev en bra diskussion. Det ni säger är att bedöma en uppgifts trovärdighet handlar om mer än källkritik. T.ex. att bedöma om uppgiften är ologisk eller riskerar att bli inaktuell snart, eller får för mycket utrymme, eller oförenlig med andra källbelagda uppgifter. Då kan en källbelagd uppgift raderas, om raderingen motiveras väl och koncensus uppnås. Men denna sida handlar om källvärdering och inte om annan bedömning av uppgifter.

Wikipedia till skillnad från t.ex. NE vilar inte på att författarna är experter, det får inte vara ett krav här, utan wp vilar istället främst på att källorna skrivits av experter. Och i viss mån även på att vi är många som hjälps åt och tillsammans besitter en stor allmänbildning. Ett viktigt skäl till att WP är så mycket bättre på att bekämpa fake news än sociala medier och online-communities i allmänhet (enligt forskning i artikeln Wikipedia) är dessutom att WP styrs strikt av tydliga riktlinjer, som bl.a. kräver bra källor. Författarna måste därför vara duktiga på källkritik, och behöver hjälpmedel och tydliga riktlinjer för det.

Kan man öka tydligheten i formuleringen källkritik "från fall till fall" så att det inte blir så subjektivt. T.ex. genom att ge konkreta exempel? Kan man säga som jag, att i normalfallet följer vi källkritikens generella kriterier, men emellanåt gör vi undantag från dem? Undantag kräver att man är särskilt noga med att nå koncensus. Kan man sedan exemplifiera och bena upp dessa undantag i olika kategorier? Att radera en källbelagd uppgift för att den uppfattas som orimlig, är det verkligen vanligt? Okej, en uppgift kan vara så anmärkningsvärd att man misstänker att källan har gjort ett misstag, och uppgiften behöver då extra starkt källstöd med flera trovärdiga källor för att inte betraktas som orimlig. Tomastvivlaren (diskussion) 20 februari 2024 kl. 22.51 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Källkritik, som jag ser det, handlar inte bara om att bedöma själva källan utan tar sin utgångspunkt i den uppgift det handlar om. Att bedöma om uppgiften förefaller rimlig är då centralt, och görs med hjälp av den aktuella källan, egna förkunskaper, logik och stöd i andra källor. Hur definierar du, @Tomastvivlaren de källkritikens generella kriterier som du hänvisar till? Chandra Varena (diskussion) 20 februari 2024 kl. 23.22 (CET)

Jag tror ni missförstått varandra gällande de fyra kriterierna. Som jag förstår det talar Tomastvivlaren om den "traditionella källkritiska metodens fyra kriterier", typ:

• Äkthet - Är källan vad den utger sig för att vara? Är det en kopia?
• Tid - Historisk (föråldrad?), rykande färsk (oprövad?)
• Beroende - Fristående? Styrd? Bakgrund?
• Tendens - Värderingar, tendens agenda?

LittleGun (diskussion) 21 februari 2024 kl. 19.32 (CET)

Vad som saknas där är ju aspekten som nämns ovan: "Är du själv kapabel att förstå och kunna återge innehållet". Det förutsätts ju bara, faktiskt. Det kanske är okej. LittleGun (diskussion) 21 februari 2024 kl. 19.34 (CET)

Alla kommer inte komma överens om tabellen. Det borde räcka om vi är tydliga med att ingen källa är totalförbjuden, men ju starkare varningsflagg desto större risk att den inte ska användas och därför bör kollas eller gärna hitta alternativ. Som Janders skriver finns ofta alternativ när tveksamma källor "råkar" pricka rätt.

Fördelen med essän är att man kan banka folk i huvudet med den, nackdelen med skrivna regler är att det alltid finns kryphål. Och hittar man ett kryphål så blir det per definition tillåtet, annars hade det ju skrivits dit. Personligen är jag tveksam om jag kommer använda mig av den, men jag tror att jag delar dess andemening. LittleGun (diskussion) 21 februari 2024 kl. 19.41 (CET)

Jag instämmer i att denna diskussion inte bara är intressant utan också helt fundamental när det gäller alternativmedia som källa för trovärdiga och relevanta uppgifter. Min erfarenhet är att det förekommer att administratörer hävdar att det föreligger konsensus om att censurera trovärdiga och relevanta uppgifter pga deras källa. Jag invände mot ett sådant argument på diskussionssidan för Partiet Nyans. Diskussionen där har sedermera flyttats till diskussionssidan för WP:Trovärdiga källor.

Jag menar att om censur ska förekomma på svWP (jag utesluter inte att så kan vara fallet för enskilda källor) så bör ett sådant beslut föregås av konsensus och dokumenteras så att en användare som möter ett sådant argument i en diskussion kan ta till sig argumenten som ligger bakom konsensus. Jag har uppfattat att listan som förekommer i denna artikel är ett försök att skapa en sådan ordning, även om det är otydligt för mig om ordningen är accepterad eller inte, inte minst mot bakgrund av denna diskussion. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 10.12 (CET)

@FWIlkens: Två korta synpunkter: 1/ Begreppet "censur" är inte tillämpligt i detta sammanhang. Det har en tydlig definition och bör reserveras för de fall då myndighet agerar för att begränsa det fria ordet. I andra fall – som detta – handlar det t ex om att en suverän organisation eller verksamhet (som WP) har all rätt att själv utforma sina regler och processer. 2/ All verksamhet här bygger på bedömningar och den praxis som har arbetats fram genom diskussion. Det finns inte några absoluta förbud mot bruket av vissa källor. Men erfarenheten (tillsammans med vanlig källkritik) visar att politik- och opinionsdrivna medier ofta inte tillämpar en redaktionell process som säkerställer största möjliga tillförlitlighet i vad gäller urval, balans och saklighet. Därför blir många "alternativa medier" ofta en ur saklighetsperspektiv svagare källa än de mer tradionella. Det innebär praktiken att det så gott som alltid helt enkelt är bättre att söka andra källor. Svårare än så bör det inte vara. Janders (diskussion) 27 februari 2024 kl. 10.40 (CET)

Min avsikt var inte att starta en diskussion av termen censur. Jag lutade mig mot Nationalencyklopedins definition när jag använde termen där det anges att den inte är exklusiv för stat och myndigheter. Oavsett vad vi kallar det så tror jag alla är införstådda med att det handlar om diskvalificering eller diskriminering av trovärdiga och relevanta uppgifter enbart pga källan.

Punkt 2) Det låter enkelt när du framställer det på det sätt du gör, att det är bättre att söka andra källor. Problemet är att det i praktiken inte är enkelt. Detta eftersom själva uppkomsten av alternativmedier i många fall handlar om en efterfrågan på perspektiv och vinklar som undvikits av mainstreammedia och därmed inte förmedlas av dem. Att på förhand diskvalificera dem menar jag kan vara motiverat då det handlar om uppenbar desinformation eller otrovärdiga uppgifter, utefter de bedömningsgrunder som återges ovan. Jag tycker för övrigt diskussionen ovan på ett bra sätt sammanfattar vad som avses med ett källkritiskt förhållningssätt. Däremot vill jag hålla öppet för argument att det kan finnas källor som har sådana brister i tillförlitlighet att de generellt kan avfärdas som källor och hur ett sådant beslut i så fall kan och bör göras. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 11.01 (CET)

När jag läser alla kommentarer här liksom tidigare diskussioner så framstår det för mig som om konsensus för denna sida varandes undersida till en essä saknas. i varje fall att den ska framställas som en officiell WP-sida. Samtidigt framstår det råda konsensus om att en essä om källkritik är behövlig, särskilt i relation till alternativmedia. En sådan finns dock redan (och kan vid behov utökas). Delar av det som sägs i den essän uppfattar jag motsägs av utformningen av denna undersida, med dess färgkoder och symboler. Frågan som kanske bör väckas är om denna undersida bör utsläckas mot bakgrund av att det inte föreligger konsensus om dess innehåll och den används för att "banka folk i huvudet". Det var för övrigt ett träffande uttryck och jag instämmer i att det kan finnas ett behov av att ha en sida där slutsatser av tidigare diskussioner samlas så att de inte behöver återupprepas när en tydlig konsensus redan bildats. Denna sida förefaller dock inte helt ha lyckats med denna föresats mot bakgrund av att den ifrågasätts i grunden av flera erfarna användare. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 12.37 (CET)

Diskussionen om denna undersida och den lista den innehåller tycker jag sammanfattats bra av @Dnm frågor och @Janders svar i en tidigare fråga/tråd:

1. Finns det ett värde i att samla diskussionskonsensus för källor som ofta diskuteras? Svar: Ja, om det hanteras på rätt sätt.
2. Finns ett värde i att vi sammanställer vad diskussionskonsensusarna utmynnat i? Svar: Ja, om det hanteras på rätt sätt.
3. Finns ett värde i gradering av källor trovärdighet; tillförlitliga, oklar tillförlitlighet och otillförlitliga källor? Till detta behövs även "konsensus saknas" men det är ingen gradering. Svar: Nej, och absolut inte i denna form, med "fasta" graderingar (färger, skyltar, tummar upp och ner osv). Det är alltför generaliserande, i en fråga som istället bör signalera nyansering och komplexitet. Det förutsätter även objektiv, tydlig och redovisad bedömningsmetod, om vilken det råder konsensus. I övrig har jag inte så mycket att tillföra utöver tidigare inlägg, men jag är uppriktigt oroad över konsekvenserna om WP inför ett mer eller mindre officiellt system med svart- respektive grönlistning av källor. Det strider mot grunderna för verksamheten här.

FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 13.58 (CET)

Alternativa svenska nyhetsmedier enligt dansk studie

Följande har klassats som alternativa nyhetsmedier i en dansk forskningsstudie, och citeras enligt studien frekvent på sociala medier, men saknas i vår bedömningslista:

• Antisystemisk inriktning
  • epochtimes.se Diskussion 1 2
• Högerinriktning
  • detgodasamhallet.com
  • Svegot.se
  • Ledarsidorna.se
  • Samtiden.nu
  • Bulletin.nu
  • Riks.se
  • Nordfront.se
• Vänsterinriktning
  • Tidningensyre.se
  • Arbetaren.se
  • Proletaren.se
  • Flamman.se

Alla dessa borde knappast vara röda, men i de fall det finns många diskussioner och accepterad praxis omkring dem kan den behöva sammanställas tänker jag. Alla som är alternativmedier enligt forskningsstudien och är med i vår bedömningslista är röda. Eftersom forskningskällan innehåller alternativmedier med både höger- och vänsterinriktning ger den oss en möjlighet till likvärdig hantering av dem, så att vi slipper kritik för icke-neutralitet.Tomastvivlaren (diskussion) 25 februari 2024 kl. 02.50 (CET)

Tillbaka till syftet med en färgad lista

Nej, vi bör undvika denna typ av schablonklassificering. Alla dessa medier arbetar utifrån sina egna förutsättningar och ambitioner och det finns emå ingen som helst anledning att "hantera dem likvärdigt". Tvärt om. De och de uppgifter som de framför måste hanteras individuellt. För de är ju inte likvärdiga, varken i någon generell eller specifik mening. Vissa skiljer tydligt på nyhets- och åsiktsmateroal. Andra fyller sina nyhetstexter med egna redaktionella värderingar. Vissa är ämnesmässigt nischade, andra är mer allmänna. Vissa är stora redaktioner med rutiner, andra är enmansprojekt. Och det finns naturligtvis stora politiska nyanser även inom de tre kategorierna: Det är t ex en ren oförskämdhet att i en övergripande mening bunta ihop den privatperson som driver Ledarsidorna med de skränande och agiterande extremisterna i Nordfront, även om de i någon onyanserad mening bägge placeras in under en "högeretikett" (och inte alltid är lämpliga som faktakällor).

Nej, jag vidhåller att vi så långt som möjligt istället bör undvika att försöka klassificera källor efter något allmänt trovärdigets- eller tillförlitlighetsmått. Att vara "alternativmedium" är i sig ingen kvalitets- eller tillförlitlighetsstämpel (varken sett ur ett positivt eller negativt perspektiv). Jag vill nog desutom ifrågasätta om det är rätt etikett för t ex Arbetaren och Flamman. Även övriga kan nog diskuteras i vissa fall. Vad vi vet är att många av dem inte arbetar utifrån grundläggande krav på nyhetsredaktionell kvalitet och traditionella arbetsmetoder. Men det som ska värderas måste alltid vara vilka enskilda uppgifter som presenteras och hur just dessa uppgifter har tagits fram. Janders (diskussion) 25 februari 2024 kl. 08.58 (CET)

Som sagt föreslog jag inte schablonklassificering.Tomastvivlaren (diskussion) 25 februari 2024 kl. 10.23 (CET)

@Tomastvivlaren: Men den här typen av listor, sammanställningar och försök att hitta gemensamma egenskaper är väl i praktiken en schablonklassificering? Du skriver ju "hantera dem likvärdigt". Jag tolkar det som att du ser dem som en grupp med gemensamma karaktärsdrag. Men är dessa egenskaper - den övergripande klassificeringen och det schablonmåssigt samlande begreppet "alternativa medier" - verkligen avgörande i varje enskilt fall? Janders (diskussion) 25 februari 2024 kl. 10.32 (CET)

Jag håller med @Janders om att själva listan är en scahblonklassificering, och anser att sådan inte bör göras. Jag har argumenterat kring detta ovan och tänker inte upprepa mig här. Men så länge listan och färgmärkningen finns så ska det i alla fall inte påstås att klassificeringen bygger på konsensus, och vad jag förstår har vi ovan kommit överens om att i stället hänvisa till praxis. Jag har nu ändrat texten och introduktionsmallen så att de bättre visar detta. Chandra Varena (diskussion) 25 februari 2024 kl. 10.55 (CET)

Ovanstående lista här på diskussionssidan syftar som sagt var inte till att vara en schablonklassificering. Det är ett försök till systematiskt angreppssätt för att sammanställa praxis, utifrån att många (men inte alla) alternativmedier är omdiskuterade på wp. De som ofta publicerar pseudovetenskap brukar bli rödmarkerade. Förmodligen kommer vi fram till att Arbetaren och kanske Flamman normalt brukar accepteras, och även någon av de högerorienterade publikationerna, men Flamman är i alla fall omdiskuterad. Men genom att utgå från en forskningspublikation har vi inte bestämt oss i förväg för att exkludera någon. Jag hoppades att fler skulle vilja bidra genom att länka till diskussioner om dessa, och undersöka hur vanliga källorna är. (Eller menar ni den färgade listan? Om den inte tolkas som en varningslista, utan misstolkas som ett absolut förbud mot röda länkar, ja då är det en schablonklassificering. Vi har enbart ett hårt förbud mot "svarta" länkar dvs sådanna som ofta sprider spam - det är implementerat i mediawikis programvara vare sig vi vill eller inte.) Tomastvivlaren (diskussion) 25 februari 2024 kl. 11.05 (CET)

Jag syftade på själva färglistan. Chandra Varena (diskussion) 25 februari 2024 kl. 11.16 (CET)

Jag uppfattar att det finns två frågor som diskuteras i trådarna till denna artikel just nu, och att det vore bra att bringa reda i vilken fråga som behandlas.

1. I vilken utsträckningen listan i artikeln ska kunna användas som argument för att diskvalificera alla uppgifter från ett visst alternativmedia
2. Huruvida uppgifter som hämtats från svenska Epoch Times ska censureras

Förstår jag saken rätt så har denna tråd utvecklats till en diskussion främst om punkt 1 medan föregående tråd kommit att mer handla om punkt 2. Har jag förstått det hela rätt då?

Om jag uppfattat det hela rätt så finns det knappast någon poäng med att diskutera punkt 2 förr än diskussionen kring punkt 1 bottnat och konsensus uppnåtts om vad som ska gälla. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 10.27 (CET)

Exemplet svenska Epoch Times

Eftersom @FWIlkens hela tiden skriver "censur" om att inte använda ET som källa så undrar jag om han förstår vad ordet censur betyder. Menar han även att det är censur att inte använda Nordfront som källa? Ledarsidor från dagstidningar? Proletären? Var, enligt honom går gränsen för vad som är censur och vad som är källkritiskt användande av publikationer på wikipedia? Innan vi vet vari han lägger de olika begreppen är det svårt att veta vad som diskuteras från hans håll. Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 11.45 (CET)

Jag tänker att jag istället släpper användningen av just den termen och istället använder en annan beteckning för vad som diskuteras, såsom jag redogjort för i mitt svar till @Janders i föregående fråga. Olika betydelser eller nyanser i bruket av ordet censur menar jag är irrelevant för denna diskussion. En diskussion om nyanser av ordet censur tjänar enbart till att föra debatten bort från själva sakfrågan, vilket jag menar vore olyckligt. Därför föreslår jag att den frågan bordläggs. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 11.54 (CET)

Eftersom du hela tiden säger "censur" om att inte använda ET-sv som källa så bör du kunna svara på vad du anser är censur så att vi andra förstår vad det är som diskuteras. Det är bara till att lägga en kort förklaring efter detta meddelandet, i denna undertråd. Sedan kan diskussionen fortsätta under. Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 12.34 (CET)

Jag ansluter mig, som jag försökte förklara i mitt svar till Janders i föregående tråd, till Nationalencyklopedins definition:

"Censur är förhandsgranskning av innehållet i olika kommunikationskanaler som tidningar, tidskrifter, böcker, teaterföreställningar, filmer, radio- och TV-program osv. Censur utövas normalt av statliga myndigheter, men även icke-statliga institutioner kan bedriva censur eller censurliknande verksamhet. Det officiella syftet med censuren är att förhindra spridning av sakuppgifter och synpunkter som enligt de styrande inte bör komma till allmän kännedom." möjligen med tillägget att censur inte bara handlar om förhandsgranskning utan också om förhindrande av spridning, vilket iofs framkommer i NE:s definition. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 13.48 (CET)

@FWIlkens, tack för försöket att sägs vad du menar. Du har dock missförstått denna diskussion och använder ordet censur felaktigt (utifrån den beskrivningen du anger). Ingen (fast det är mig du menar) vill censurera Wikipedia. Det är absolut inte det diskussionen handlar om. Den handlar om publikationerna (ex ET) är tillräckligt trovärdiga för att användas som källa för påståenden i våra artiklar. Är de inte det kan vi inte skriva in fakta från dem då vi riskerar att lämna felaktiga uppgifter. Självklart ska vi alltid göra en källkritisk bedömning, och om en publikation som gjort sig känd att sprida konspirationsteorier skriver något och de är de enda som skrivit detta så skall vi inte använda dem som källa. Vi förlorar trovärdighet. Vi censurerar inte utan väntar på att mer tillförlitliga och trovärdiga källor tar upp det. Sker inte det kan man anta att den infon var ännu en av deras konspirationsteorier/propagandainlägg.

Jag tror du skriver censur eftersom det den ursprungliga diskussionen började med var om partiet Nyans är islamistiskt eller inte. Då ET inte är tillförlitlig togs detta bort. Detta kallar du "censur". Läser du den gamla diskussionen så skrev jag i början (har jag för mig) att jag personligen ser Nyans som ett islamistiskt parti, men vad jag tycker är inte viktigt, utan vad tillförlitliga källor skriver. Mig veterligen har du inte visat någon alternativ källa till det påståendet utan enbart fört en "principiell diskussion"... hade du hittat tillförlitliga källor som bekräftade ETs påstående, och ordet islamistiskt fortfarande hade raderats, då hade du kunnat skriva om censur, annars ser det bara ut som ett dåligt politiskt grepp för att försöka smutskasta de som inte tycker som du. Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 14.56 (CET)

Tyvärr förefaller du ha missförstått mig. (eller så har jag varit otydlig)

För det första: Det var jag som återställde beteckningen av Partiet Nyans som islamistiskt eftersom källan ET inte duger för att WP ska klassificera partiet som islamistiskt. Det var inte det jag avsåg med censur och jag har aldrig påstått något sådant, i motsats till vad du försöker påstå. Men jag föreslår att vi släpper diskussionen om huruvida ordet censur är lämpligt i sammanhanget, eftersom begreppsdiskussionen är en diskussion som i alla fall jag inte ser för själva sakfrågan för tråden framåt.

För det andra: Jag invänder mot att alternativmedia generellt ska avfärdas som källa pga att de någon gång visat på bristande tillförlitlighet, eller som du hävdat; har rapporterat om konspirationsteorier vid något eller några tidigare tillfällen. De kan vara olämpliga för att styrka viss information men de kan å andra sidan tjäna som källa för annan information. Jag gav ett sådant exempel tidigare i en tråd. Kanske särskilt kan alternativmedia tillföra perspektiv som inte rapporteras av mainstreammedia, med beaktande av VIKT förstås. Det är det svartvita avfärdandet jag vänder mig mot: att vi inte ska använda vissa källor alls. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 15.26 (CET)

@FWIlkens, du har nog missförstått,eller försöker missförstå med vilje... hade det bara handlat om "någon gång" de gjort det, och sedan kommit med rättelse så hade det varit en annan sak. Men återkommande hela tiden, eller väldigt ofta... det är inte "någon enstaka gång... Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 17.40 (CET)

Jag kan säga detsamma om dig, att du nog har missförstått eller försöker missförstå med vilje. Men det är återigen att göra argumentationen personlig. Den typen av argument är inte konstruktiva utan istället destruktiva i en diskussion. Jag vill be dig att upphöra med dylika personangrepp. Jag är innerligt trött på dem. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 19.08 (CET)

@FWIlkens, se det inte som personangrepp utan tips för att andra ska förstå vad du menar:

1. skriv inte censur, om du inte menar det, då din användning uppenbarligen inte är enligt definitionen du postade.
2. skriv inte att källor som missbrukat sitt förtroende genom att upprepande gånger skriva konspirationsteorier och propaganda bara gjort det "enstaka gånger". Det går att kolla upp och drar ner ditt förtroende. (Hade jag kämpat lika hårt som du om ET, men om Proletären för att få den som en "godkänd källa" hade jag kallats vänsterextremist... och förlorat allt förtroende jag byggt upp)
3. ta inte "principiella diskussioner" om något med exempel som inte följer den principen du försöker lyfta, för då förstår man inte vad du menar... genom att anvönda ET som ett exempel (där alla andra i diskussionen sagt de kanske inte är sååå bra) så försvinner din princip i glömska för man försöker sätta det ihop med ET, vilket blir svårt. Mycket svårt.
4. tänk även på att Wikipedia inte är en politisk arena där du ska försöka förminska dina opponenter (genom att tex säga de är för censur av meningsmotståndare). Det kan du göra i kommunfullmäktige eller i debattartiklar. Här är det vad Källor säger och om Källor är tillförlitlig eller inte. Vi skall jobba för ett neutralt uppslagsverk där vi ser till fakta och undviker Källor som tidigare visat sig otillförlitliga.

I all välmening en del tips för att undvika diskussioner som denna. Mvh Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 20.33 (CET)

Litet svar, i all välmening och för att balansera din bild med min, med förhoppningen att det kan bidra till ömsesidig förståelse.

1. Jag menade censur, men för mig är inte sakfrågan huruvida det ska betecknas som censur eller inte. Därför släppte jag direkt användandet av termen när det ifrågasattes.
2. Om ET rapporterat om konspirationsteorier en eller hundra gånger menar jag är irrelevant för dess tillförlitlighet. Om de har gett spridning till falska uppgifter hundra gånger påverkar det däremot förstås deras tillförlitlighet negativt.
3. Jag har genomgående försökt vara tydlig med att min invändning var av principiell art och rörde just ditt påstående att Epoch Times räknas inte som en trovärdig källa.
4. Jag tar till mig att det var onödigt att använda termen censur. Min förhoppning är att du på liknande vis tar till dig att försöka hålla argumenten sakliga och inte personliga (och innerst inne tror jag att du inte avser att angripa min person).

Frågan tror jag efter litet funderande kokar ner till om trovärdiga uppgifter kräver högsta tillförlitlighet hos källorna. Jag uppfattar att du menar att det alltid är vara fallet. Jag delar inte den uppfattningen utan menar att även källor med bristande tillförlitlighet kan utgöra källa för en trovärdig uppgift. Mycket hänger på wikipedianens förmåga till källkritik samt rimlighetsbedömning, liksom sådana bedömningar skiljer sig åt för olika typer av uppgifter. Vissa uppgifter kan kräva hög tillförlitlighet hos källan, andra uppgifter kräver inte nödvändigtvis det. Därför framhärdar jag i att diskvalificera alla trovärdiga och relevanta uppgifter enkom utifrån att de endast är verifierbara i en källa som visat sig historiskt ha en bristande tillförlitlighet, riskerar bidra till OVIKT och därmed POV.

Vi delar som sagt inte åsikt i detta fall. Däremot är det ett faktum att ET inte återfinns i listan på undersidan Bedömningar och att det därmed saknas en samlad och dokumenterad bedömning av ET:s tillförlitlighet. Därför menar jag att det är extra anmärkningsvärt att du som erfaren administratör påstår att så är fallet. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 21.53 (CET)

Hur vi går vidare

@Tomastvivlaren:: Det är möjligt att jag missuppfattar dig, men förstår ändå inte. Vilket syfte tillgododses med dessa listor och markeringar, om de inte är avsedda att klassificera graden av trovärdighet/tillförlitlighet? Och en listning som på övergripande nivå placerar in olika medier i kategorier (alternativa, hö/vä osv) förutsätter väl en schablonbedömning av deras karaktär? Dessutom är väl det danska forskningsprojektet begränsat till mediernas Covid-bevakning? Vad säger att slutsatserna där kan överföras till mer generella bedömningar i varje enskilt fall? Janders (diskussion)

Flera erfarna användare invänder mot hur listan i artikeln sammanställts med generella bedömningar av respektive källa med åtföljande slutsats att de i vissa fall aldrig ska användas som källa för uppgifter på WP. Bland annat så är flera svenska alternativa media som förekommer i listan rödmarkerade.

Jag instämmer med övriga i denna och föregående trådar som framfört att det saknas konsensus för att denna lista utgör en bra metod för att sammanfatta konsensus kring olika källors tillförlitlighet. Hela idén att trovärdiga uppgifter alltid måste kunna verifieras i källor med hög tillförlitlighet menar jag är förfelad och riskerar att bidra till OVIKT och därmed POV. Inte minst mot bakgrund av att även källor med bedömd hög tillförlitlighet återkommande publicerar felaktiga och ofullständiga uppgifter.

Eftersom det saknas konsensus kring listan som sådan menar jag att den i dess nuvarande form bör raderas alternativt radikalt omarbetas. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 22.21 (CET)

@FWIlkens, räknar du publikationer från Stockholms universitet som "alternativmedia"? Jag ärligt undrar då du i redigeringskommentaren skrev "alternativmediet Expo", och som du vet så är Expo en forskningsstiftelse med inriktning enkom på forskning om högerextremism. Det är inte någon alternativmedicin såsom ET, Nyheter idag eller Samnytt/avpixlat. Därför jag undrar hur du definierar alternativmedia så vi vet vad vi diskuterar. Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 22.36 (CET)

Jag avstår att gå i polemik om detta eftersom det är en diskussion som jag inte kan se är konstruktiv för själva sakfrågan, som handlar om förekomsten av listan på en WP-sida. Om du anser att det är en fråga relevant att diskutera så föreslår jag att du startar en ny fråga, så ska jag försöka svara efter bästa förmåga. Alternativt kan vi ta frågan på min eller din användarsida eftersom den förefaller mig vara av begränsat intresse för övriga som följer denna diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 27 februari 2024 kl. 22.48 (CET)