Xi Bootis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Xi Bootis (ξ)
Boötes IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 51m 23,37993s[1]
Deklination+19° 06′ 01,6994″[1]
Skenbar magnitud ()4,54[2] / 6,97
Stjärntyp
SpektraltypG8 Ve + K4 Ve[2]
U–B+0,24 /1,15
B–V+0,72[2]
R–I0,43 / 0,28
VariabeltypBY Draconis-variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+3,0[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +154,98[1] mas/år
Dek.: -66,43[1] mas/år
Parallax ()148,98 ± 0,48[1]
Avstånd21,89 ± 0,07  (6,71 ± 0,02 pc)
Absolut magnitud ()5,54 ± 0,007[4]
Detaljer
Massa0,90 ± 0,04[5] M
Radie0,83[6] R
Luminositet0,6041 ± 0,0049[7] L
Temperatur5 551 ± 20[5] K
Metallicitet-0,21 ± 0,08[5] dex
Vinkelhastighet6,2[6] km/s
Ålder200[8] miljoner år
Andra beteckningar
37 Bootis, BD+19° 2870, GCTP 3360,00, Gl 566, HD 131156, HIP 72659, HR 5544, SAO 101250[9]

Xi Bootis (ξ Bootis, förkortad Xi Boo, ξ Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i sydöstra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av 4,70[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 149,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 22 ljusår (6,7 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Xi Bootis A är en gul till orange stjärna i huvudserien av spektralklass G8 Ve.[2] Den har en massa som är omkring 90 procent[5] av solens massa, en radie som är omkring 80 procent[6] av solens radie och avger ca 60 procent[7] av solens energiflöde från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 600 K.[5] Baserat på observationer av infraröd strålning har stjärnan identifierats som en kandidat till att ha ett Kuiper-liknande bälte.[10] Den uppskattade minsta massan hos denna stoftskiva är 2,4 gånger massan av jordens måne. (Jämför värdet av 8,2 månmassor för Kuiperbältet.)[11]

Xi Bootis A är en BY Draconis-variabel med en skenbar magnitud som varierar från +4,52 till +4,67 med en period av strax över 10 dygn. Följeslagaren är en stjärna av spektraltyp K, med bara 66 procent av solens massa och 61 procent av solens radie. Paret följer en bred, mycket elliptisk bana runt sitt gemensamma barycenter och har en omloppsperiod av 151,5 år.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 april 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/xibootis. Hämtad 2019-04-12.
  3. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  4. ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
  5. ^ [a b c d e] Fernandes, J.; et al. (October 1998), "Fundamental stellar parameters for nearby visual binary stars: eta Cas, XI Boo, 70 OPH and 85 Peg. Helium abundance, age and mixing length parameter for low mass stars", Astronomy and Astrophysics, 338: 455–464, Bibcode:1998A&A...338..455F
  6. ^ [a b c] Wood, Brian E.; Linsky, Jeffrey L. (July 2010), "Resolving the ξ Boo Binary with Chandra, and Revealing the Spectral Type Dependence of the Coronal "FIP Effect"", The Astrophysical Journal, 717 (2): 1279–1290, arXiv:1005.3281, Bibcode:2010ApJ...717.1279W, doi:10.1088/0004-637X/717/2/1279
  7. ^ [a b] Boyajian, Tabetha S.; et al. (July 2013), "Stellar Diameters and Temperatures. III. Main-sequence A, F, G, and K Stars: Additional High-precision Measurements and Empirical Relations", The Astrophysical Journal, 771 (1): 31, arXiv:1306.2974, Bibcode:2013ApJ...771...40B, doi:10.1088/0004-637X/771/1/40, 40. See Table 3.
  8. ^ Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (November 2008), "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics", The Astrophysical Journal, 687 (2): 1264–1293, arXiv:0807.1686, Bibcode:2008ApJ...687.1264M, doi:10.1086/591785
  9. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?protocol=html&Ident=Xi+Bootis. Hämtad 2019-04-12.
  10. ^ Hinshaw, Gary (February 3, 1997), Science Requirements Document (PDF), NASA JPL, archived from the original (PDF) on 2006-05-29, retrieved 2006-08-10
  11. ^ Holmes, E. K.; et al. (2003), "A Survey of Nearby Main-Sequence Stars for Submillimeter Emission", The Astronomical Journal, 125 (6): 3334–3343, Bibcode:2003AJ....125.3334H, doi:10.1086/375202

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]