44 Bootis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
44 Bootis
Boötes IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension15t 03m 47,29565s[1]
Deklination+47° 39′ 14,6228″[2]
Skenbar magnitud ()4,75[3] (5,136 / 6,004) [4], 5,80 – 6,39 (V)[5]
Stjärntyp
SpektraltypG0 Vn[6] + (K0 V + K4 V) [7]
U–B0,09[3]
B–V+0,647 ± 0,002[8]
VariabeltypFörmörkelsevariabel av W Ursae Majoris-typ (EW/KW)[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-17,89 ± 0,4[9] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -445,84 ± 1,44[1] mas/år
Dek.: 19,86 ± 1,67[1] mas/år
Parallax ()78,39 ± 1,03[10]
Avstånd41,6 ± 0,5[11]  (12,8 ± 0,2[11] pc)
Absolut magnitud ()2,211[10] / +5,38[12]
Detaljer
Massa1,04 ± 0,10[13] M
Radie1,27[11] R
Luminositet1,552 ± [4] L
Temperatur5 877 ± [14] K
Metallicitet-0,24[14] dex
Ålder1,4 –1,5[15] miljarder år
Andra beteckningar
i Bootis, 1ES 1502+47.8, 2MASS J15034736+4739152, 1RXS J150348.3+473924, 2EUVE J1503+47.6, N30 3404, SAO 45357, EUVE J1503+47.6, SKY# 27315, STF 1909, EXO 1502.0+4749, PLX 3410, TD1 17940, STF 1909AB, GC 20281, PMSC 15005+4803, UBV M 20543, ADS 9494 AB, GCRV 65212, RBS 1458, UCAC3 276-123545, 1AXG J150349+4739, GEN# +1.00133640J, 2RE J150345+473901, UCAC4 689-055438, BD+48 2259, GJ 575, 2RE J1503+473, uvby98 100133640 ABV, CCDM J15038+4739AB, HD 133640, RE J150345+473900, WDS J15038+4739AB, Ci 20 907, HIC 73695, RE J1503+473, WEB 12597, CSI+48 2259 1, HIP 73695, ROT 5698, WISEA J150346.76+473916.8, 2E 3373, HR 5618, RX J1503.7+4739, FS2003 0748, 2E 1502.1+4751, IRAS 15021+4750, RX J1503.8+4739, ZEH2003 RX J1503.8+4739 1[16]

44 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning eller i Bootis (Bayer-beteckning), är en trippelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,75[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 78,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 42 ljusår (ca 13 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på 16 km/s.[9]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 44 Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V.[6] Den har en massa som är ungefär lika stor[9] som solens massa, en radie som är ca 1,3[4] gånger större än solens och utsänder ca 1,6[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 900 K.[9]

44 Bootis med en brun dvärg som hypotetisk följeslagare.

Följeslagaren 44 Bootis B är spektroskopisk dubbelstjärna och en förmörkelsevariabel av W Ursae Majoris-typ (EW/KW),[5] som varierar mellan skenbar magnitud +5,80 och 6,39 med en period av 0,2678159 dygn eller 6,42758 timmar.[5] Komponenterna i den förmörkande dubbelstjärnan ligger tillräckligt nära varandra för att deras yttre skikt ska kunna överlappa varandra, eller åtminstone nästan så.[17] Variationen i stjärnsystemet upptäcktes av den engelske astronomen William Herschel.[18]

44 Bootis kan också visa tecken på ett överskott av infraröd strålning, vilket tyder på att den omges en stoftskiva som absorberar synligt ljus och emitterar det som infrarött ljus. Stoftskivan torde ha en svartkroppstemperatur på ca 23 K och vara belägen upp till 182 AE från moderstjärnan. [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Variabel stjärna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 44 Boötis, 29 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: * i Boo – Eclipsing binary of W UMa type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=44+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 30 juni 2019. 
  3. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  4. ^ [a b c d] Montesinos, B.; et al. (September 2016), "Incidence of debris discs around FGK stars in the solar neighbourhood", Astronomy & Astrophysics, 593: 31, arXiv:1605.05837, Bibcode:2016A&A...593A..51M, doi:10.1051/0004-6361/201628329, A51.
  5. ^ [a b c d] ”i Boo” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=4511. Läst 30 juni 2019. 
  6. ^ [a b] Gray, R. O.; Napier, M. G.; Winkler, L. I. (April 2001), "The Physical Basis of Luminosity Classification in the Late A-, F-, and Early G-Type Stars. I. Precise Spectral Types for 372 Stars", The Astronomical Journal, 121 (4): 2148–2158, Bibcode:2001AJ....121.2148G, doi:10.1086/319956.
  7. ^ Zasche, P.; Wolf, M.; Hartkopf, W. I.; Svoboda, P.; Uhlař, R.; Liakos, A.; Gazeas, K. (2009). "A Catalog of Visual Double and Multiple Stars with Eclipsing Components". The Astronomical Journal. 138 (2): 664. arXiv:0907.5172. Bibcode:2009AJ....138..664Z. doi:10.1088/0004-6256/138/2/664.
  8. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=73695. Läst 30 juni 2019. 
  9. ^ [a b c d] Bilir, S.; et al. (February 2005), "Kinematics of W Ursae Majoris type binaries and evidence of the two types of formation", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 357 (2): 497–517, arXiv:astro-ph/0411291, Bibcode:2005MNRAS.357..497B, doi:10.1111/j.1365-2966.2005.08609.x.
  10. ^ [a b] Eker, Z.; et al. (2009), "New absolute magnitude calibrations for W Ursa Majoris type binaries", Astronomische Nachrichten, 330 (1): 68–77, arXiv:0807.4989, Bibcode:2009AN....330...68E, doi:10.1002/asna.200811041.
  11. ^ [a b c d] ”44 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/44bootis. Läst 30 juni 2019. 
  12. ^ Lu, Wenxian; Rucinski, Slavek M; Ogłoza, Waldemar (2001). "Radial Velocity Studies of Close Binary Stars. IV". The Astronomical Journal. 122: 402. arXiv:astro-ph/0104065. Bibcode:2001AJ....122..402L. doi:10.1086/321131.
  13. ^ Zirm, Henry (2011). "The Rapid Convergence of 44 Boötis with Revised Orbit and Updated Ephemerides" (PDF). Journal of Double Star Observations. 7 (1): 24–36. Bibcode:2011JDSO....7...24Z.
  14. ^ [a b] Ramírez, I.; et al. (September 2012), "Lithium Abundances in nearby FGK Dwarf and Subgiant Stars: Internal Destruction, Galactic Chemical Evolution, and Exoplanets", The Astrophysical Journal, 756 (1): 46, arXiv:1207.0499, Bibcode:2012ApJ...756...46R, doi:10.1088/0004-637X/756/1/46.
  15. ^ Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (November 2008), "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics", The Astrophysical Journal, 687 (2): 1264–1293, arXiv:0807.1686, Bibcode:2008ApJ...687.1264M, doi:10.1086/591785.
  16. ^ "* i Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-10-29.
  17. ^ Kaler, Jim. "Asellus Tertius". Hämtad 2017-09-06.
  18. ^ Percy, John R. (2007), Understanding Variable Stars, Cambridge University Press, p. 3, ISBN 1139463284.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]