Årdala socken
| Årdala socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Härad | Villåttinge härad |
| Kommun | Flens kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 81 kvadratkilometer |
| Upphov till | Årdala landskommun Årdala församling |
| Motsvarar | Årdala distrikt |
| Tingslag | Oppunda och Villåttinge domsagas tingslag (–) Villåttinge tingslag (–) |
| Karta | |
  Årdala sockens läge i Södermanlands län. | |
| Koordinater | 58°59′37″N 16°49′43″Ö / 58.99361111°N 16.82861111°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0392 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Årdala distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Årdala socken i Södermanland ingick i Villåttinge härad och området ingår sedan 1971 i Flens kommun och motsvarar från 2016 Årdala distrikt.
Socknens areal är 73,11 kvadratkilometer, varav 58,13 land.[1] År 2000 fanns här 287 invånare.[2] Vibyholms slott samt sockenkyrkan Årdala kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Årdala socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Årdala församling och för de borgerliga frågorna till Årdala landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Sparreholms landskommun som 1965 uppgick i Flens stad som 1971 ombildades till Flens kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Bettna församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Årdala, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Villåttinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Nyköpings kompani och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani.[4]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Årdala socken ligger öster om Flen och med Båven i öster och norr, Långhalsen i sydväst och Uren i nordost. Socknen är en sjörik och starkt kuperad skogsbygd med odlingsbygd vid sjöarna.[5][1][6]
Större gårdar och byar[redigera | redigera wikitext]
- Vibyholm. Det ursprungliga namnet var Viby efter en bondby vid Båvens strand. Huvudgården flyttades ut i slutet av 1500-talet till en liten holme i Båven och blev medelpunkt för ett fögderi. Det slott som nu finns på ön byggdes 1622-1626 för dåvarande änkedrottning Kristina. Slottet byggdes om 1736 sedan det kommit den grevliga ätten Bondes ägo.
- Stäringe var vid 1500-talets slut en bondby om 14 mantal. Efter en vådeld i början av 1600-talet skapades ett säteri, under vilket alla frälsehemman i socknen lydde. Manbyggnaden var från början byggd i trä. De nuvarande byggnaderna uppfördes 1839.
- Njushammar. En by belägen vid Båven i församlingens norra ände. Var på 1600-talet en del av Nils Bielkes till Geddeholms domäner.
- Gnesund omnämns i ett köpebrev 1380 och kallas då Gnidesund, beläget strax öster om Njushammar.
- Sibro by uppodlades som torp 1583 och hette då Sidebronäs. 1619 har namnet ändrats till Sibro ö och bestod då av ett helt hemman.
- Sannerby ligger vid sjön Urens östra strand.
- Tuvekärr bestod förr av två gårdar, östra och västra Tuvekärr. De båda gårdarna slogs samman i början av 1800-talet, husen revs och en ny huvudbyggnad uppfördes strax norr om den östra gården.
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Från bronsåldern finns nära 200 gravrösen. Från järnåldern finns 28 gravfält och tre fornborgar. Två runristningar har påträffats som idag pryder Stäringes park: Sö 319 och Sö 320.[6][5][7][8]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1314 Ardalum) kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla ari, 'örn' men troligare a, 'å', ett vattendrag rinner nedanför kyrkan.[9]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Årdala socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Årdala socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Årdala socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Årdala socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Årdala socken.- Arkiv relaterade till Årdala socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Årdala socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
