Hoppa till innehållet

Madeiraduva: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
LucienBOT (Diskussion | Bidrag)
24 679 redigeringar
m r2.6.4) (robot Lägger till: az:Columba trocaz
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxobox
{{Taxobox
| name = Madeiraduva
| name = Maderiaduva
| image = Trocaz.jpg
| status = NT
| status = NT
| status_system = IUCN3.1
| status_ref = <ref name=IUCN>[http://www.iucnredlist.org/search/details.php/5201/all BirdLife International 2004. ''Columba trocaz''. Från: IUCN 2006. ''2006 IUCN Red List of Threatened Species.''] Läst 2007-05-27.</ref>
| status_ref = <ref name=IUCN>{{IUCN2010.4 | assessors = [[BirdLife International]] | år = 2009 | id = 143447 | titel = Columba trocaz | hämtdatum = 10 januari 2011 }}</ref>
⚫
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| trend = increasing
⚫
domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| domain = Eukaryota
| regnum_sv = [[Djur]]
| regnum_sv = [[Djur]]
Rad 17: Rad 20:
| familia_sv = [[Duvor]]
| familia_sv = [[Duvor]]
| familia = Columbidae
| familia = Columbidae
| subfamilia = [[Columbinae]]
| genus = [[Columba]]
| genus = [[Columba]]
| species_sv = '''Madeiraduva'''
| species_sv = '''Madeiraduva'''
| species = C. trocaz
| species = C. trocaz
| taxon = Columba trocaz
| taxon = Columba trocaz
| taxon_authority = [[C. Heineken|Heineken]], 1829
| taxon_authority = [[Karl Heineken|Heineken]], 1829
| range_map = LocationMadeira.png
| range_map_width = 250px
| range_map_caption = Utbredningsområde
| synonyms =
*''Columba laurivora''<br/><small>Webb, Berthelot & Moquin-Tandon, 1841</small><ref>{{cite journal|last=Voisin|first=C.|coauthors=Voisin, J.-F., Jouanin, C. & Bour, R. |year=2005 |title= Liste des types d'oiseaux des collections du Muséum national d'Histoire naturelle de Paris, 14: Pigeons (Columbidae), deuxième partie|journal= Zoosystema|volume= 27|issue=4|pages= 839–866|language=French|url=http://www.mnhn.fr/museum/front/medias/publication/6896_z05n4a7.pdf}}</ref>
*''Trocaza bouvryi''<br/><small>Bonaparte, 1855</small><ref>{{cite journal|last=Shelley|first=G. E.|journal=Ibis|volume =25|issue=3| pages=258–331|year=1883|title=On the Columbidae of the Ethiopian Region |doi=10.1111/j.1474-919X.1883.tb07172.x|url=http://www.archive.org/stream/ibis511883brit#page/286/mode/1up/}}</ref><ref>{{cite journal| title=Notes on the Resident and Migratory Birds of Madeira and the Canaries|author=Godman, F du Cane|doi=10.1111/j.1474-919X.1872.tb08403.x | year=1872|journal=Ibis|volume=14| issue=3| pages=209–224| url=http://www.archive.org/stream/ibis23brit#page/214/mode/1up/}}</ref>
}}
}}
'''Madeiraduva''' (''Columba trocaz'') är [[endemisk]] [[duvor|duva]] för [[Madeira]].


'''Maderiaduva''' (''Columba trocaz'') är en [[Duvor|duva]] [[endemisk]] för ön [[Madeira]]. Den är huvudsakligen jämngrå med rosalilaskimrande bröst. Dess skimrande silvergrå halsfläck, avsaknaden av vita tvärband på vingovansidan och annorlunda stjärtteckning skiljer den från [[ringduva]]n, som är dess närmsta släkting. Dess [[fågelläte|lockläte]] är ett karaktäristiskt sexstavig "hoande", som är svagare och i en lägre ton är ringduvan. I flykten upplevs den som tung och storstjärtad och den flyger snabbt och rakt.
⚫
==Utseende och läte==
Den är lik [[ringduva]] men är större och proportionerligt mer kortvingad. Den mäter 42 till 45 cm. Den har beigerosa bröst och en vitsilvrig fläck på halssidan. Den saknar ringduvans vita tvärband på vingarna men har istället ett brett ljust tvärband innanför de svarta ändbandet på stjärten. Undersidan av vingarna är mörkgrå och dess övergump är lika grå som resten av ryggen. Den har ett ljust gult öga med röd [[orbitalring]] och den har röda ben.


Maderiaduvan är en sällsynt [[stannfågel]] som häckar i [[Madeiras Laurisilva|Madeiras laurisilvaskog]], som är en typ av bergsskogar med åretruntgröna [[lagerträd]]. Den bygger ett bo av grenar, som ser slarvigt hoprafsat ut, och lägger vanligtvis ett vitt [[ägg]] per häckningssäsong. Populationen minskade kraftigt efter människans kolonisering av ögruppen, och arten försvann helt ifrån ön [[Porto Santo]]. Största orsaken till minskningen var [[habitatförstörelse]] på grund av skogsaverkning. Andra orsaker var jakt och introducerade predatorer som [[råttor]]. Numera är häckningsbiotopen med lagerskog skyddad och jakt av duvan är förbjuden vilket gjort att populationen återhämtat sig men fortfarande är arten [[Rödlistning|hotad]].
Dess [[fågelläte|sång]] är lik ringduvans men svagare.


⚫
==Utseende==
==Utbredning och biotop==
[[Fil:TrocazaBouvryiBonaparte.jpg|thumb|left|upright|Illustration skapad av C. L. Bonaparte från 1855 av en duva med det vetenskapliga namnet ''Trocaza bouvryi''. Denna illustration överensstämmer inte helt med fjäderdräkten hos maderiaduvan men man bedömer att detta är en något felaktig beskrivning av arten.]]
[[Image:Forest Los Tilos La Palma.jpg|thumb|250px|left|Lagerskog med arten [[atlantlager]] (''Laurus azorica'') vilket är en typisk biotop för madeiraduva och vars frukter utgör dess huvudföda.]]
Den är lik [[ringduva]] men är större och proportionerligt mer kortvingad. Den [[adult]]a madeiraduvan mäter 40–45&nbsp;cm och ar ett vingspann på 68–74&nbsp;cm.<ref name= Mullarney/> Den är till största delen grå. På sidan av halsen har den ett silvergrått skimrande parti och bröstet är lilarosaskimrande med grönskimrande halsring. Stjärten är svart med ett ljustgrått brett tvärband, och ving- och handpennor är svarta. Dess [[iris]] är gul, näbben röd med gul spets, och den har röda ben. Könen är lika till utseendet men [[juvenil]]en har generellt en något brunare ton i fjäderdräkten, saknar det röda på näbben och har bara lite, eller saknar helt det silverskimrande halspartiet. När den juvenila fågeln sitter med hopslagen vinge ger den ett fjälligt utseende på grund av vingpennornas tunna sandfärgade [[bräm]].<ref name= Gibbs188/>
Idag häckar arten bara på ett cirka 12 km2 stort område på Madeira men tidigare fanns den även på grannön [[Porto Santo]].<ref name=IUCN/> Den lever främst på bergssluttningarna på nordsidan av ön men det finns också få isolerade populationer på sydsidan. Den lever i subtropiska milt tempererade skogar, så kallad [[lagerskog]], som har [[Städsegrön|åretruntgröna]] träd av familjen [[Lagerväxter]] (''Lauraceae'') och arten återfinns på bergssluttningar upp till 850 meter över havet.
Maderiaduvans lockläte är svagare och har en lägre ton än ringduvans, och består oftast av sex stavelser där den mellersta delen är mer utdragen och markerad: ''uh-uh '''hrooh-hrooh''' ho-ho''.<ref name= Mullarney>Svensson ''et al.''(1999) sid: 216.</ref> I flykten upplevs den som tung och storstjärtad och den flyger snabbt och rakt.<ref name= Gibbs188/>


===Förväxlingsmöjligheter===
⚫
==Häckning==
På Maderia fanns en dåligt beskriven [[underart]] av ringduva, ''Columba palumbus maderensis'', som dog ut före 1924. Denna underart var ljusare än maderiaduvan och hade, som övriga taxon av ringduva, vita tvärband på vingovansidan och mer [[Irisering|iriserande]] grönt på nacken.<ref name= Gibbs188/><ref name = ZMA>{{cite web| author = Prins, G | title= ''Columba palumbus maderensis'' | work= Type specimens in 3-D | url= http://ip30.eti.uva.nl/zma3d/detail.php?id=192&sort=taxon&type=family | publisher = Zoological Museum, Amsterdam|accessdate= 9 augusti 2010}}</ref> [[Kanarieduva]]n (''Columba bollii'') är mer lik maderiaduvan till utseendet, men saknar de vita halspartierna och har ett större rosa parti på bröstet. För övrigt är kanarieduvan endemisk för [[Kanarieöarna]] så det finns inget överlappande utbredningsområde.<ref name= Mullarney/> Den enda art som idag förekommer på Madeira är [[tamduva]], som är smalare, har spetsigare vingar och mycket mindre stjärt. Den har oftast mörk vingteckning och en lättare flykt.<ref name= Gibbs188/>
Den bygger sitt bo i träd, men ibland även direkt på marken eller i skrevor i berget. Den lägger vanligtvis ett [[ägg]] som till färgen är vitt. Båda föräldrarna ruvar ägget tills ungen kläcks efter cirka 19-20 dygn.


==Systematik==
⚫
==Beteende och föda==
Maderiaduvan beskrevs taxonomiskt första gången 1829 av [[Karl Heineken]] under sitt nuvarande vetenskaplig namn ''Columba trocaz''. Heineken var en tysk läkare och ornitolog som bodde på Madeira under denna period. Han identifierade dess morfologiska skillnader i förhållande till den idag utdöda lokala underarten av ringduva och noterade även att de båda duvorna aldrig samhäckade eller nyttjade samma [[habitat]].<ref name= Heineken>{{cite journal | last= Heineken | first= Karl| year=1829 | title= Notice of some of the Birds of Madeira | journal= Edinburgh Journal of Science | volume=1 | issue = 2 | page= 230 |url=http://www.archive.org/stream/edinburghjourna06edingoog#page/n238/mode/1up}}</ref> Dess artepitet ''Trocaz'' härstammar ifrån dåtidens lokala namn för ringduva vilket är en variant av portugisiskans "torcaz". Båda orden härstamma ursprungligen från latinets ''torquis'', vilket betyder "krage", och refererar till fågelns halsfläck.<ref name= dict>{{cite book | last = Weiszflog | first = Walter | title = Michaelis Moderno Dicionario Da Lingua Portuguesa | year =1998 |location = São Paulo |publisher = Editora Melhoramentos Ltda. | isbn = 8506027594|language = Portuguese|url =http://michaelis.uol.com.br/moderno/portugues/index.php?lingua=portugues-portugues&palavra=torcaz }}</ref>
Under olika perioder under året förflyttar den sig över stora områden men räknas som [[stannfågel]]. Dess föda består främst av frukt från lagerträden [[atlantlager]] (''Laurus azorica'') och ''[[Ocotea foetens]]'', av blad och blommor från olika [[ört]]er, men den födosöker även på odlad mark vilket har varit en orsak till att den tidigare har jagats hårt.


Arten tillhör släktet ''[[Columba]]'', som är det största inom familjen [[duvor]] (Columbidae), och också har den största utbredningen. Arterna inom släktet är ljusgrå eller bruna, och har ofta vita partier på huvud eller hals, eller iriserande gröna eller lilarosa partier på nacke och bröst. Arterna har möjlighet att spänna och räta upp halsfjädrarna så att det bildas fåror halsen. Släktet delas upp i ett antal undergrupper varav madeiraduvan placeras i en grupp tillsammans med den vitt spridda ringduvan, Kanarieduvan och [[afrikansk ringduva]] (''Columba unicincta''). De två [[Makaronesien|Makaronesiska]] endemerna, kanarie- och maderiaduva, anses härstamma ifrån isolerade öpopulationer av ringduva.<ref name= Gibbs175>Gibbs (2000) p. 175.</ref> Madeiraduvan är en [[monotypisk]] art, men tidigare har kanarieduvan ibland kategoriserats som en underart till madeiraduvan.<ref name= martin>{{cite journal | last= Martin | first= A | year= 1985| title= Première observation du pigeon Trocaz (''Columba trocaz bollii'') à l'Ile de Hierro (Iles Canaries) | journal= Alauda | language = French | volume= 53 | issue = 2 | pages= 137–140}}</ref>
==Taxonomi==
Vissa taxonomer kategoriserar [[kanarieduva]] (''Columba bollii'') som en [[underart]] av madeiraduva.


Den atlantiska ögruppen som omfattar Kanarieöarna, [[Azorerna]] och Madeira är bildats genom vulkanisk aktivitet, och har aldrig haft kontakt med någon av kontinenterna. Madeira började bildas under [[miocen]] och fick sitt ungefärliga nuvarande utseende för ungefär 700.000 år sedan.<ref name = gvp>{{cite web| author = | title= Madeira | work=Global Volcanism Program | url= http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1802-12- | publisher=Smithsonian Institution }} Läst 20 juli 2010</ref> Under olika perioder av historien har huvudöarna i ögruppen varit koloniserad med anfäder av ringduva, som utvecklades isolerade på respektive ö, eller med mycket litet genetiskt utbyte med fastlandsbeståndet. Studier av [[Mitokondrie]]ll- och [[cellkärna|nukleärt]] [[DNA]]| indikerar att kanarieduvan anlände till Kanarieöarna för ungefär 5&nbsp;miljoner år sedan. En ännu äldre [[utvecklingslinje]] av duva som också gett upphov till en endem på kanarieöarna är [[lagerduva]]n (''C. junoniae''), vars ursprung på öarna kan gå tillbaka 20&nbsp;miljoner år.<ref name= Gonzalez>{{cite journal | last= Gonzalez | first= Javier | coauthors= Castro, Guillermo Delgado; Garcia-del-Rey, Eduardo; Berger, Carola; Wink, Michael | year= 2009| title= Use of mitochondrial and nuclear genes to infer the origin of two endemic pigeons from the Canary Islands | journal= Journal of Ornithology | volume= 150 | issue = 2 | pages= 357–367 | url = |format = | doi = 10.1007/s10336-008-0360-4 }}</ref> Den senaste koloniseringen av ringduvor på Madeira gav upphov till den idag utdöda underarten ''C. p. maderensis''.<ref name = ZMA/>
==Status==
När människan först kolloniserade området kring 1400-talet var madeiraduvan mycket vanlig men med tiden har populationen minskat drastiskt. 1986 räknade man med att det bara fanns cirka 2700 individer kvar. Största orsaken till nedgången har varit habitförstöring, jakt, förgiftning och boplundring av [[svartråtta]] (''Rattus rattus''). På grund av förbud på jakt och ett starkt skydd av arten inom Madeira Natural Park har populationen återhämtat sig och år 2000 räkande man med att populationen bestod av 10 400 individer.<ref>Statterfield & Capper (2000)</ref>


==Namn==
==Utbredning==
Madeiraduvan är en stannfågel som häckar [[endemisk]]t på den bergiga [[subtropisk]]a huvudön i ögruppen Maderia i [[Atlanten]]. Den har tidigare även häckat på grannön [[Porto Santo]]. Den förekommer främst på bergssluttningar på nordsidan av ön men det finns också mindre isolerade populationer på sydsidan där det fortfarande finns små fickor av lagerskog.<ref name=IUCN/> Under olika perioder under året förflyttar den sig över stora områden men kategoriseras trots detta som [[stannfågel]]..<ref name=IUCN/>
Dess vetenskapliga namn har den fått av det på madeira lokala namnet för duvan, nämligen ''pombo trocaz''.

==Ekologi==
===Biotop===
[[File:Madeira 057.JPG|thumb|Lagerskog på Madeira.]]
Madeiraduvan är främst knuten till [[Madeiras Laurisilva|laurisilvaskog]] eller tätvuxen [[trädljung]], som är molntäckt stora delar av året.<ref name=BWP> Snow (1998) sid:848</ref> Laurisilvaskog består främst av olika [[lagerväxter]] som [[atlantlager]], [[Ocotea foetens|Tilo]] (''Ocotea foetens''), ''[[Persea indica]]'', ''[[Apollonias barbujana]]'', [[atlantisk pors]] (''Myrica faya''), ''[[Clethra arborea]]'' och ''[[Picconia excelsa]]''. Madeiraduvan föredrar [[urskog]], men den födosöker även i skog som befinner sig i [[sekundär tillväxt]], och den besöker även odlingsmark, speciellt vid brist på lagerbär i dess vanliga biotoper.<ref name= Gibbs188/> Merparten av beståndet återfinns under 1000&nbsp;meter, och dess favoritbiotop verkar utgörs av branta sluttningar med raviner utmed vattendrag, med enstaka stora döda lagerträd och gott om tät trädljung.<ref name=BWP/>

⚫
===Häckning===
Madeiraduvan kan häcka redan under det första levnadsåret och häckning kan förekomma under hela året, men främst från februari till juni. [[Lek (fortplantningsbeteende)|Leken]] påminner om ringduvans. Hanen flyger brant uppåt, ger ifrån sig ljudliga vingklappar genom att vingarna slår ihop med varandra, och glidflyger sedan ned med vingar och stjärten utspärrade. Denna [[spelflykt]] upprepas två eller tre gånger innan fågel återvänder för att sätta sig på en trädgren. På marken genomför hanen en sorts bugande uppvisning med uppblåst hals för att visa upp de iriserande halsfläckarna. Under tiden håller den ömsom stjärten utspärrad som en solfjäder, ömsom hopslagen. Denna lek åtföljs ofta av [[fågelläte|läten]].

Boet placeras vanligtvis högt upp i ett träd i tät skog, men ibland även direkt på marken eller i skrevor i berget. Boet byggs av pinnar och gräs och ser slarvigt ut vilket är typiskt för duvor. Den lägger ett [[ägg]], eller i sällsynta fall två men bon med två ungar har aldrig observerats.<ref name= Gibbs188/><ref name= Heredia>{{cite web | last= Oliveira | first= Paulo | coauthors= Heredia, Borja | url = http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/action_plans/docs/columba_trocaz.pdf |publisher = Parque Natural da Madeira| location = Funchal|title=Action plan for the Madeira Laurel Pigeon (''Columba trocaz'')}}</ref> Äggen mäter 3.0–5.0&nbsp;cm<ref name= Dresser>{{cite book | last = Dresser | first = Henry Eeles | title = Manual of Palearctic Birds | year = 1903 | publisher = London: self-published | volume = 2|page =645}}</ref> och ruvas i 19–20 dagar.<ref name= Gibbs188/> Båda föräldrarna ruvar ägget tills ungen kläcks efter cirka 19-20 dygn.<ref name=Larsson>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref> Ungarna blir flygga efter cirka 28 dagar och är självständiga inom åtta veckor.<ref name= Gibbs188/>

===Föda===
Madeiraduvan är en utpräglad växtätare. Nästan 60% av dess föda utgörs av frukt, där övrig diet främst består av löv och enbart 1% utgörs av blommor. lagerbär av [[Ocotea foetens|Tilo]] (''Ocotea foetens''), [[atlantlager]] och ''[[Persea indica]]'', och bär och löv av [[kanarisk järnek]] (''Ilex canariensis'') är den föda som främst finns dokumenterad. Merparten av bärens frön passerar hela genom matsmältningssystemet, förutom atlantlagerns, som oftast skadas. Bär är huvudfödan under höst och vinter då de är lätttillgängliga, och löv konsumeras främst under vår och sommar när det är dåligt med bär. I en studie kom 27% av de konsumerade löven ifrån inhemska träd, speciellt [[kanarisk järnek]], 61% från [[örter]] och [[buske|buskar]], och nästan 10% från introducerade träd, främst [[äpple]] och [[persika]].<ref name= oliveira>{{cite journal | last= Oliveira | first= Paulo | coauthors= Marrero, Patricia; Nogales, Manuel | year=2002 | title= Diet of the endemic Madeira Laurel Pigeon and fruit resource availability: a study using microhistological analyses | journal= The Condor | volume= 104 | pages= 811–822 | url =http://digital.csic.es/bitstream/10261/22475/1/CND-2002-104-811.pdf |format=PDF}}</ref> Den födosöker i odlingsbyggd där den främst tar [[Kålsläktet|kål]]. Avföring från duvor som födosöker i odlingsbyggd innehåller få inhemska plantor, och avföringsprov ifrån duvor tagna i skogen innehåller få [[Gröda|grödor]]. Födosök i odlingsbyggd är vanligast under vintern då bär i dess naturliga biotop är lättillgänglig, så att de lämnar skogen är förmodligen inte orsakat av brist på dess naturliga föda,<ref name= Marrero >{{cite journal | last= Marrero | first= Patricia | coauthors= Oliveira, Paulo; Nogales, Manuel | year= 2004| title= Diet of the endemic Madeira Laurel Pigeon ''Columba trocaz'' in agricultural and forest areas: implications for conservation | journal= Bird Conservation International | volume= 14 | pages= 165–172 | url =http://digital.csic.es/bitstream/10261/22933/1/BCI-2004-14-165.pdf |format=PDF | doi = 10.1017/S0959270904000218 }}</ref> men detta beteende är [[Opportunism|opportunistiskt]] och sker när flockar ändå passerar i skogsområden i anslutning till odlingar.<ref name= Oliveira2006 >{{cite journal || last= Oliveira | first= Paulo | coauthors=Menezes Dilia; Jones Martin; Nogales Manuel | month= | year= 2006| title= The influence of fruit abundance on the use of forest and cultivated field habitats by the endemic Madeira laurel pigeon ''Columba trocaz'': Implications for conservation | journal= Biological Conservation| volume= 130 | issue =4 | pages= 538–548 | url =http://www.ipna.csic.es/departamentos/agro/eei/images/M_images/Publicaciones_pdf/2006/BLC-130-538_2006.pdf |format = PDF | doi = 10.1016/j.biocon.2006.01.016}}</ref> När tillgången på bär av azorlager och ''Ocotea foetens'' är dåligt lämnar stora skaror av duvor skogen för att istället äta kål, [[japanskt körsbär]] och skott på vinplantor.<ref name= Gibbs188 >Gibbs (2000) sid:188–189.</ref> Råttor kan utgöra en stor konkurrent av dess föda i vissa områden.<ref name= Heredia/>

⚫
==Status och hot==
Madeiraduvan häckade tidigare både på Madeiras huvudön och på den närliggande ön Porto Santo. Arten var vanlig när öarna först koloniserades av människan, men utrotades på Porto Santo, och 1986, det år som jakt av duvan förbjöds, bestod populationen av ungefär 2700 individer. Idag finns det mellan 7500 och 10000 individer och området av passande biotop uppgår till ungefär 160&nbsp;km<sup>2</sup>. Artminskningen berodde främst på skogsavverkning för timmer och för att skapa betes- och odlingsmark.<ref name=IUCN/>

Förbudet mot boskap i artens skogsbiotop har gjort att lämpliga habitat har ökat. Det förekommer fortfarande viss illegal jakt och förgiftning av duvan på grund av att den äter av skördar och 2004 tillät [[parlament]]et en skattning av beståndet genom avskjutning. Förmodligen är den största begränsande faktorn för populationstillväxten att ägg och ungar tas av den [[introducerad art|introducerade]] [[svartråtta]]n. I [[Nationalpark]]en [[Parque Natural da Madeira]] har arten ett starkt skydd och det finns förhoppningar att deras utbildningskampanjer och kampanjer för att använda [[fågelskrämma|fågelskrämmor]] ska minska förföljelsen. Eftersom populationstrenden numera är ökande så kategoriseras den som [[nära hotad]] (NT) av [[IUCN]], vilket är en förbättrad hotstatus jämfört med IUCN:s rödlist 1998 då den bedömdes som en [[utrotningshotad art]].<ref name=BirdLife2>{{cite web | title = Madeira Laurel Pigeon ('' Columba trocaz '') – BirdLife species factsheet (additional data) | author= | publisher =BirdLife International | url = http://www.birdlife.org/datazone/species/index.html?action=SpcHTMDetails.asp&sid=2453&m=1 | accessdate = 15 oktober 2010}}</ref> Madeiraduvan är skyddad under [[EU]]:s [[fågeldirektivet|fågeldirektiv]], och lagerskogar är skyddade under [[habitatdirektivet]].<ref name= Heredia/>


==Referenser==
==Referenser==
===Noter===
===Noter===
<references />
<references/>
===Källor===
===Källor===
*{{cite book|last=Gibbs|first=David|coauthors= Barnes, Eustace; Cox, John|title=Pigeons and Doves: A Guide to the Pigeons and Doves of the World|year=2000|publisher=Pica Press|location=Robertsbridge, Sussex|isbn=1873403607}}
*[http://www.iucnredlist.org/search/details.php/5201/all BirdLife International 2004. ''Columba trocaz''. Från: IUCN 2006. ''2006 IUCN Red List of Threatened Species.''] Läst 2007-05-27.
*{{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 216-217}}
*{{bokref
*{{cite book | last = Snow | first = David |coauthors= Perrins, Christopher M (editors)| title = The Birds of the Western Palearctic concise edition (2 volyme) | publisher = Oxford University Press |year = 1998| location =Oxford | page = |isbn = 019854099X}}
|författare=Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.

|redaktör=
==Externa länkar==
|år=1999
* Madeira Birds: [http://www.madeirabirds.com/trocaz_pigeon Trocaz Pigeon]
|titel=Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält.
|upplaga=första upplagan
|översättare=
|utgivningsort=Stockholm
|utgivare=Albert Bonniers förlag
|sid=
|id=200-201
}}
*Lars Larsson, ''Birds of the World'', 2001, CD-rom


[[Kategori:Duvor]]
[[Kategori:Duvor]]
[[Kategori:Fåglar i palearktiska regionen]]


[[az:Columba trocaz]]
[[de:Silberhalstaube]]
[[de:Silberhalstaube]]
[[en:Trocaz Pigeon]]
[[es:Columba trocaz]]
[[es:Columba trocaz]]
[[eo:Madejra kolombo]]
[[eo:Madejra kolombo]]
Rad 80: Rad 94:
[[pt:Pombo-trocaz]]
[[pt:Pombo-trocaz]]
[[fi:Madeirankyyhky]]
[[fi:Madeirankyyhky]]
[[sv:Madeiraduva]]

Versionen från 10 januari 2011 kl. 17.12

Maderiaduva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteColumba
ArtMadeiraduva
C. trocaz
Vetenskapligt namn
§ Columba trocaz
AuktorHeineken, 1829
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
  • Columba laurivora
    Webb, Berthelot & Moquin-Tandon, 1841[2]
  • Trocaza bouvryi
    Bonaparte, 1855[3][4]

Maderiaduva (Columba trocaz) är en duva endemisk för ön Madeira. Den är huvudsakligen jämngrå med rosalilaskimrande bröst. Dess skimrande silvergrå halsfläck, avsaknaden av vita tvärband på vingovansidan och annorlunda stjärtteckning skiljer den från ringduvan, som är dess närmsta släkting. Dess lockläte är ett karaktäristiskt sexstavig "hoande", som är svagare och i en lägre ton är ringduvan. I flykten upplevs den som tung och storstjärtad och den flyger snabbt och rakt.

Maderiaduvan är en sällsynt stannfågel som häckar i Madeiras laurisilvaskog, som är en typ av bergsskogar med åretruntgröna lagerträd. Den bygger ett bo av grenar, som ser slarvigt hoprafsat ut, och lägger vanligtvis ett vitt ägg per häckningssäsong. Populationen minskade kraftigt efter människans kolonisering av ögruppen, och arten försvann helt ifrån ön Porto Santo. Största orsaken till minskningen var habitatförstörelse på grund av skogsaverkning. Andra orsaker var jakt och introducerade predatorer som råttor. Numera är häckningsbiotopen med lagerskog skyddad och jakt av duvan är förbjuden vilket gjort att populationen återhämtat sig men fortfarande är arten hotad.

Utseende

Illustration skapad av C. L. Bonaparte från 1855 av en duva med det vetenskapliga namnet Trocaza bouvryi. Denna illustration överensstämmer inte helt med fjäderdräkten hos maderiaduvan men man bedömer att detta är en något felaktig beskrivning av arten.

Den är lik ringduva men är större och proportionerligt mer kortvingad. Den adulta madeiraduvan mäter 40–45 cm och ar ett vingspann på 68–74 cm.[5] Den är till största delen grå. På sidan av halsen har den ett silvergrått skimrande parti och bröstet är lilarosaskimrande med grönskimrande halsring. Stjärten är svart med ett ljustgrått brett tvärband, och ving- och handpennor är svarta. Dess iris är gul, näbben röd med gul spets, och den har röda ben. Könen är lika till utseendet men juvenilen har generellt en något brunare ton i fjäderdräkten, saknar det röda på näbben och har bara lite, eller saknar helt det silverskimrande halspartiet. När den juvenila fågeln sitter med hopslagen vinge ger den ett fjälligt utseende på grund av vingpennornas tunna sandfärgade bräm.[6] Maderiaduvans lockläte är svagare och har en lägre ton än ringduvans, och består oftast av sex stavelser där den mellersta delen är mer utdragen och markerad: uh-uh hrooh-hrooh ho-ho.[5] I flykten upplevs den som tung och storstjärtad och den flyger snabbt och rakt.[6]

Förväxlingsmöjligheter

På Maderia fanns en dåligt beskriven underart av ringduva, Columba palumbus maderensis, som dog ut före 1924. Denna underart var ljusare än maderiaduvan och hade, som övriga taxon av ringduva, vita tvärband på vingovansidan och mer iriserande grönt på nacken.[6][7] Kanarieduvan (Columba bollii) är mer lik maderiaduvan till utseendet, men saknar de vita halspartierna och har ett större rosa parti på bröstet. För övrigt är kanarieduvan endemisk för Kanarieöarna så det finns inget överlappande utbredningsområde.[5] Den enda art som idag förekommer på Madeira är tamduva, som är smalare, har spetsigare vingar och mycket mindre stjärt. Den har oftast mörk vingteckning och en lättare flykt.[6]

Systematik

Maderiaduvan beskrevs taxonomiskt första gången 1829 av Karl Heineken under sitt nuvarande vetenskaplig namn Columba trocaz. Heineken var en tysk läkare och ornitolog som bodde på Madeira under denna period. Han identifierade dess morfologiska skillnader i förhållande till den idag utdöda lokala underarten av ringduva och noterade även att de båda duvorna aldrig samhäckade eller nyttjade samma habitat.[8] Dess artepitet Trocaz härstammar ifrån dåtidens lokala namn för ringduva vilket är en variant av portugisiskans "torcaz". Båda orden härstamma ursprungligen från latinets torquis, vilket betyder "krage", och refererar till fågelns halsfläck.[9]

Arten tillhör släktet Columba, som är det största inom familjen duvor (Columbidae), och också har den största utbredningen. Arterna inom släktet är ljusgrå eller bruna, och har ofta vita partier på huvud eller hals, eller iriserande gröna eller lilarosa partier på nacke och bröst. Arterna har möjlighet att spänna och räta upp halsfjädrarna så att det bildas fåror halsen. Släktet delas upp i ett antal undergrupper varav madeiraduvan placeras i en grupp tillsammans med den vitt spridda ringduvan, Kanarieduvan och afrikansk ringduva (Columba unicincta). De två Makaronesiska endemerna, kanarie- och maderiaduva, anses härstamma ifrån isolerade öpopulationer av ringduva.[10] Madeiraduvan är en monotypisk art, men tidigare har kanarieduvan ibland kategoriserats som en underart till madeiraduvan.[11]

Den atlantiska ögruppen som omfattar Kanarieöarna, Azorerna och Madeira är bildats genom vulkanisk aktivitet, och har aldrig haft kontakt med någon av kontinenterna. Madeira började bildas under miocen och fick sitt ungefärliga nuvarande utseende för ungefär 700.000 år sedan.[12] Under olika perioder av historien har huvudöarna i ögruppen varit koloniserad med anfäder av ringduva, som utvecklades isolerade på respektive ö, eller med mycket litet genetiskt utbyte med fastlandsbeståndet. Studier av Mitokondriell- och nukleärt DNA| indikerar att kanarieduvan anlände till Kanarieöarna för ungefär 5 miljoner år sedan. En ännu äldre utvecklingslinje av duva som också gett upphov till en endem på kanarieöarna är lagerduvan (C. junoniae), vars ursprung på öarna kan gå tillbaka 20 miljoner år.[13] Den senaste koloniseringen av ringduvor på Madeira gav upphov till den idag utdöda underarten C. p. maderensis.[7]

Utbredning

Madeiraduvan är en stannfågel som häckar endemiskt på den bergiga subtropiska huvudön i ögruppen Maderia i Atlanten. Den har tidigare även häckat på grannön Porto Santo. Den förekommer främst på bergssluttningar på nordsidan av ön men det finns också mindre isolerade populationer på sydsidan där det fortfarande finns små fickor av lagerskog.[1] Under olika perioder under året förflyttar den sig över stora områden men kategoriseras trots detta som stannfågel..[1]

Ekologi

Biotop

Lagerskog på Madeira.

Madeiraduvan är främst knuten till laurisilvaskog eller tätvuxen trädljung, som är molntäckt stora delar av året.[14] Laurisilvaskog består främst av olika lagerväxter som atlantlager, Tilo (Ocotea foetens), Persea indica, Apollonias barbujana, atlantisk pors (Myrica faya), Clethra arborea och Picconia excelsa. Madeiraduvan föredrar urskog, men den födosöker även i skog som befinner sig i sekundär tillväxt, och den besöker även odlingsmark, speciellt vid brist på lagerbär i dess vanliga biotoper.[6] Merparten av beståndet återfinns under 1000 meter, och dess favoritbiotop verkar utgörs av branta sluttningar med raviner utmed vattendrag, med enstaka stora döda lagerträd och gott om tät trädljung.[14]

Häckning

Madeiraduvan kan häcka redan under det första levnadsåret och häckning kan förekomma under hela året, men främst från februari till juni. Leken påminner om ringduvans. Hanen flyger brant uppåt, ger ifrån sig ljudliga vingklappar genom att vingarna slår ihop med varandra, och glidflyger sedan ned med vingar och stjärten utspärrade. Denna spelflykt upprepas två eller tre gånger innan fågel återvänder för att sätta sig på en trädgren. På marken genomför hanen en sorts bugande uppvisning med uppblåst hals för att visa upp de iriserande halsfläckarna. Under tiden håller den ömsom stjärten utspärrad som en solfjäder, ömsom hopslagen. Denna lek åtföljs ofta av läten.

Boet placeras vanligtvis högt upp i ett träd i tät skog, men ibland även direkt på marken eller i skrevor i berget. Boet byggs av pinnar och gräs och ser slarvigt ut vilket är typiskt för duvor. Den lägger ett ägg, eller i sällsynta fall två men bon med två ungar har aldrig observerats.[6][15] Äggen mäter 3.0–5.0 cm[16] och ruvas i 19–20 dagar.[6] Båda föräldrarna ruvar ägget tills ungen kläcks efter cirka 19-20 dygn.[17] Ungarna blir flygga efter cirka 28 dagar och är självständiga inom åtta veckor.[6]

Föda

Madeiraduvan är en utpräglad växtätare. Nästan 60% av dess föda utgörs av frukt, där övrig diet främst består av löv och enbart 1% utgörs av blommor. lagerbär av Tilo (Ocotea foetens), atlantlager och Persea indica, och bär och löv av kanarisk järnek (Ilex canariensis) är den föda som främst finns dokumenterad. Merparten av bärens frön passerar hela genom matsmältningssystemet, förutom atlantlagerns, som oftast skadas. Bär är huvudfödan under höst och vinter då de är lätttillgängliga, och löv konsumeras främst under vår och sommar när det är dåligt med bär. I en studie kom 27% av de konsumerade löven ifrån inhemska träd, speciellt kanarisk järnek, 61% från örter och buskar, och nästan 10% från introducerade träd, främst äpple och persika.[18] Den födosöker i odlingsbyggd där den främst tar kål. Avföring från duvor som födosöker i odlingsbyggd innehåller få inhemska plantor, och avföringsprov ifrån duvor tagna i skogen innehåller få grödor. Födosök i odlingsbyggd är vanligast under vintern då bär i dess naturliga biotop är lättillgänglig, så att de lämnar skogen är förmodligen inte orsakat av brist på dess naturliga föda,[19] men detta beteende är opportunistiskt och sker när flockar ändå passerar i skogsområden i anslutning till odlingar.[20] När tillgången på bär av azorlager och Ocotea foetens är dåligt lämnar stora skaror av duvor skogen för att istället äta kål, japanskt körsbär och skott på vinplantor.[6] Råttor kan utgöra en stor konkurrent av dess föda i vissa områden.[15]

Status och hot

Madeiraduvan häckade tidigare både på Madeiras huvudön och på den närliggande ön Porto Santo. Arten var vanlig när öarna först koloniserades av människan, men utrotades på Porto Santo, och 1986, det år som jakt av duvan förbjöds, bestod populationen av ungefär 2700 individer. Idag finns det mellan 7500 och 10000 individer och området av passande biotop uppgår till ungefär 160 km2. Artminskningen berodde främst på skogsavverkning för timmer och för att skapa betes- och odlingsmark.[1]

Förbudet mot boskap i artens skogsbiotop har gjort att lämpliga habitat har ökat. Det förekommer fortfarande viss illegal jakt och förgiftning av duvan på grund av att den äter av skördar och 2004 tillät parlamentet en skattning av beståndet genom avskjutning. Förmodligen är den största begränsande faktorn för populationstillväxten att ägg och ungar tas av den introducerade svartråttan. I Nationalparken Parque Natural da Madeira har arten ett starkt skydd och det finns förhoppningar att deras utbildningskampanjer och kampanjer för att använda fågelskrämmor ska minska förföljelsen. Eftersom populationstrenden numera är ökande så kategoriseras den som nära hotad (NT) av IUCN, vilket är en förbättrad hotstatus jämfört med IUCN:s rödlist 1998 då den bedömdes som en utrotningshotad art.[21] Madeiraduvan är skyddad under EU:s fågeldirektiv, och lagerskogar är skyddade under habitatdirektivet.[15]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2009 Columba trocaz Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 10 januari 2011.
  2. ^ Voisin, C.; Voisin, J.-F., Jouanin, C. & Bour, R. (2005). ”Liste des types d'oiseaux des collections du Muséum national d'Histoire naturelle de Paris, 14: Pigeons (Columbidae), deuxième partie” (på french). Zoosystema 27 (4): sid. 839–866. http://www.mnhn.fr/museum/front/medias/publication/6896_z05n4a7.pdf. 
  3. ^ Shelley, G. E. (1883). ”On the Columbidae of the Ethiopian Region”. Ibis 25 (3): sid. 258–331. doi:10.1111/j.1474-919X.1883.tb07172.x. http://www.archive.org/stream/ibis511883brit#page/286/mode/1up/. 
  4. ^ Godman, F du Cane (1872). ”Notes on the Resident and Migratory Birds of Madeira and the Canaries”. Ibis 14 (3): sid. 209–224. doi:10.1111/j.1474-919X.1872.tb08403.x. http://www.archive.org/stream/ibis23brit#page/214/mode/1up/. 
  5. ^ [a b c] Svensson et al.(1999) sid: 216.
  6. ^ [a b c d e f g h i] Gibbs (2000) sid:188–189.
  7. ^ [a b] Prins, G. ”Columba palumbus maderensis”. Type specimens in 3-D. Zoological Museum, Amsterdam. http://ip30.eti.uva.nl/zma3d/detail.php?id=192&sort=taxon&type=family. Läst 9 augusti 2010. 
  8. ^ Heineken, Karl (1829). ”Notice of some of the Birds of Madeira”. Edinburgh Journal of Science 1 (2): sid. 230. http://www.archive.org/stream/edinburghjourna06edingoog#page/n238/mode/1up. 
  9. ^ Weiszflog, Walter (1998) (på portuguese). Michaelis Moderno Dicionario Da Lingua Portuguesa. São Paulo: Editora Melhoramentos Ltda. ISBN 8506027594. http://michaelis.uol.com.br/moderno/portugues/index.php?lingua=portugues-portugues&palavra=torcaz. 
  10. ^ Gibbs (2000) p. 175.
  11. ^ Martin, A (1985). ”Première observation du pigeon Trocaz (Columba trocaz bollii) à l'Ile de Hierro (Iles Canaries)” (på french). Alauda 53 (2): sid. 137–140. 
  12. ^ ”Madeira”. Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1802-12-.  Läst 20 juli 2010
  13. ^ Gonzalez, Javier; Castro, Guillermo Delgado; Garcia-del-Rey, Eduardo; Berger, Carola; Wink, Michael (2009). ”Use of mitochondrial and nuclear genes to infer the origin of two endemic pigeons from the Canary Islands”. Journal of Ornithology 150 (2): sid. 357–367. doi:10.1007/s10336-008-0360-4. 
  14. ^ [a b] Snow (1998) sid:848
  15. ^ [a b c] Oliveira, Paulo; Heredia, Borja. ”Action plan for the Madeira Laurel Pigeon (Columba trocaz)”. Action plan for the Madeira Laurel Pigeon (Columba trocaz). Funchal: Parque Natural da Madeira. http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/action_plans/docs/columba_trocaz.pdf. 
  16. ^ Dresser, Henry Eeles (1903). Manual of Palearctic Birds. "2". London: self-published. Sid. 645. 
  17. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  18. ^ Oliveira, Paulo; Marrero, Patricia; Nogales, Manuel (2002). ”Diet of the endemic Madeira Laurel Pigeon and fruit resource availability: a study using microhistological analyses” (PDF). The Condor 104: sid. 811–822. http://digital.csic.es/bitstream/10261/22475/1/CND-2002-104-811.pdf. 
  19. ^ Marrero, Patricia; Oliveira, Paulo; Nogales, Manuel (2004). ”Diet of the endemic Madeira Laurel Pigeon Columba trocaz in agricultural and forest areas: implications for conservation” (PDF). Bird Conservation International 14: sid. 165–172. doi:10.1017/S0959270904000218. http://digital.csic.es/bitstream/10261/22933/1/BCI-2004-14-165.pdf. 
  20. ^ Oliveira, Paulo; Menezes Dilia; Jones Martin; Nogales Manuel (2006). ”The influence of fruit abundance on the use of forest and cultivated field habitats by the endemic Madeira laurel pigeon Columba trocaz: Implications for conservation” (PDF). Biological Conservation 130 (4): sid. 538–548. doi:10.1016/j.biocon.2006.01.016. http://www.ipna.csic.es/departamentos/agro/eei/images/M_images/Publicaciones_pdf/2006/BLC-130-538_2006.pdf. 
  21. ^ ”Madeira Laurel Pigeon ( Columba trocaz ) – BirdLife species factsheet (additional data)”. Madeira Laurel Pigeon ( Columba trocaz ) – BirdLife species factsheet (additional data). BirdLife International. http://www.birdlife.org/datazone/species/index.html?action=SpcHTMDetails.asp&sid=2453&m=1. Läst 15 oktober 2010. 

Källor

  • Gibbs, David; Barnes, Eustace; Cox, John (2000). Pigeons and Doves: A Guide to the Pigeons and Doves of the World. Robertsbridge, Sussex: Pica Press. ISBN 1873403607. 
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 216-217. ISBN 978-91-7424-039-9 
  • Snow, David; Perrins, Christopher M (editors) (1998). The Birds of the Western Palearctic concise edition (2 volyme). Oxford: Oxford University Press. ISBN 019854099X. 

Externa länkar

sv:Madeiraduva

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Madeiraduva&oldid=13312261”