Hoppa till innehållet

Västra Ghats: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
 
Sendelbach (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Geobox|Bergskedja
#REDIRECT [[Ghats]]
|name = Västra Ghats
|native_name = Pragadeesh
|other_name = Sahyadribergen
|image = Western-Ghats-Matheran.jpg
|image_caption = Västra Ghats i [[Matheran]] nära [[Mumbai]]
|country = [[Indien]]
|state = [[Gujarat]]
|state1 = [[Maharashtra]]
|state2 = [[Goa]]
|state3 = [[Karnataka]]
|state4 = [[Kerala]]
|state5 = [[Tamil Nadu]]
|region =
|region1 =
|district =
|district1 =
|city = [[Ootacamund]]
|city1 = [[Mahabaleshwar]]
|city2 = [[Madikeri]]
|city3 = [[Munnar]]
<!-- *** Orthography *** -->
|unit =
|unit1 =
|part_count =
|part =
|part1 =
| =
|geology = [[Basalt]]
|geology1 = [[Lateritjord]]
|geology2 = [[Sandsten]]
|period = [[Kenozoikum]]
|period1 =
|orogeny =
|orogeny1 =
|biome = skogar
|biome_share = 30
<!-- *** Geography *** -->
|area = 160000
|length = 1600
|length_orientation = N–S
|width = 100
|width_orientation = E–W
|highest = [[Anamudi]]
|highest_coordinates = {{coord|10|10|N|77|04|E|display=inline}}
|highest_location = [[Eravikulam nationalpark|Eravikulam]]
|highest_country = [[Indien]]
|highest_state = [[Kerala]]
|highest_region = [[Sydindien]]
|highest_district = [[Idukki]]
|highest_elevation = 2695
|lowest = [[Palakkad Gap]]
|lowest_coordinates = {{coord|10|46|N|76|35|E|display=inline}}
|lowest_location = [[Palakkad]]
|lowest_country = [[Indien]]
|lowest_state = [[Kerala]]
|lowest_region = [[Sydindien]]
|lowest_district = [[Palakkad (distrikt)|Palakkad]]
|lowest_elevation = 300
<!-- *** Free fields *** -->
|free_name =
|free_value =
<!-- *** Map section *** -->
|map = India topo big.jpg
|map_caption = Västra Ghats ligger nästan parallellt<br> med Indiens västkust
|map_first =
}}
'''Västra Ghats'''([[marathi]]/[[konkani]]: सह्याद्री, [[kannada]]/[[tulu]]: ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ, [[malayalam]]: സഹ്യാദ്രി / സഹ്യപര്‍വതം, {{lang-ta|மேற்குத் தொடர்ச்சி மலைகள்}}) även kända som '''Sahyadribergen''', är en bergskedja längs [[Indien]]s västsida. Den går från norr till söder längs västra kanten av [[Deccan ]], och sperarar platån från en smal kustslätt vid [[Arabiska havet]]. Västra Ghats blockerar nederbörd till Deccanplatån.

Bergen börjar nära gränsen till [[Gujarat]] och [[Maharashtra]], söder om floden [[Tapti]], och går cirka 10&nbsp;600&nbsp;km genom staterna [[Maharashtra]], [[Goa]], [[Karnataka]], [[Tamil Nadu]] samt [[Kerala]] och slutar i staden [[Kanyakumari (town)|Kanyakumari]], vid Indiens sydspets.

Dessa berg täcker 160&nbsp;000&nbsp;km² och bildar uppsamlingsområde för ett antal [[flodsystem]] som avvattnar nästan 40% of India.<ref>{{cite web|url=http://www.westernghatsforum.org/abstract_12_05.pdf|author=V.S. Vijayan|title=''Research needs for the Western Ghats''|publisher=Ashoka Trust for Research in Ecology and the Environment (ATREE)|accessdate=21 June 2007}}</ref>
Genomsnittshöjden är omkring 1&nbsp;200&nbsp;m.<ref name="APMN">{{cite web|url= http://apmn.icimod.org/mountains/ch2_peninsula.php|title= The Peninsula|accessdate= 19 March 2007|work=[http://apmn.icimod.org/ Asia-Pacific Mountain Network] |archiveurl = http://web.archive.org/web/20070812064356/http://apmn.icimod.org/mountains/ch2_peninsula.php <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate = 12 August 2007}}</ref> Området är ett av världens tio viktigaste [[biologiska hetfläck]]ar och har över 5&nbsp;000 arter av blommande växter, 139 däggdjursarter, 508 fågelarter och 179 groddjursarter.

Minst 325 globalt [[hotade arter]] finns i Västra Ghats.<ref>Myers, N., R.A. Mittermeier, C.G. Mittermeier, G.A.B. Da Fonseca, and J. Kent. (2000) “Biodiversity Hotspots for Conservation Priorities.” Nature 403:853–858, retrieved 6/1/2007 [http://www.nature.com/nature/journal/v403/n6772/abs/403853a0.html MYERS, N.]</ref>

==Geologi==
Västra Ghats är egentligen inte riktiga berg, utan utgör förkastningskanten av [[Deccan]]platån. De tros ha formats under superkontinenten [[Gondwana]]s uppdelning för 150 miljoner år sedan.

[[Geofysik]]erna Barron och Harrison från [[University of Miami]] förespråkar teorin att Indiens västkust bildades omkring 100 till 80 miljoner år efter den lämnade Madagaskar. Efter uppbrottet, såg Indiens västkust ut som en abrupt klippväg cirka 1&nbsp;000&nbsp;meter hög.<ref name="Barron, E.J.">{{cite journal|coauthors=Barron, E.J., Harrison, C.G.A., Sloan, J.L. II and Hay, W.W. |year=1981|title=Paleogeography, 180 million years ago to the present|journal=Eclogae geologicae Helvetiae|volume=74|issue=2|pages=443–470}}</ref>

Strax efter dess lösgörande, drev den Indiska halvöns platta över [[Réunions hotspot]], en vulkanisk hotspot i Jordens litosfär nära dagens [[Réunion]]. Ett stort utbrott här för 65 miljoner år sedan tros ha gett upphov till [[Deccantrappen]], ett vidsträckt område med basaltisk lava som täcker delar av centrala Indien. Dessa vulkaniska uppåtkrafter ledde till formandet av den norra tredjedelen av Västra Ghats.

Dessa kupolformade upphöjningar exponerar de underliggande 200 miljoner år gamla bergen som syns i områden såsom [[Nilgiribergen]].<ref name="hay">{{cite journal|coauthors=William W. Hay1, Eric J. Barron2, James L. Sloan II2 and John R. Southam2|month=February | year=1981|title=Continental drift and the global pattern of sedimentation|journal= Geologische Rundschau|publisher=Springer |location=Berlin / Heidelberg|volume=70|issue=1|issn= 0016-7835 (Print) 1432-1149 (Online)|url=http://www.springerlink.com/content/h93424851308466g/}}</ref>

[[Basalt]] är den dominerande bergarten som finns i bergen och når ett djup på 3 km. Andra berg som finns här är [[charnockit]], [[granulit]], [[khondalit]], [[leptynit]], [[ortognejs]] med lossnade förekomster av kristallin [[sandsten]], [[järnmalm]], [[dolerit]] och [[anorthosit]]. Kvarvarande [[laterit]]- och [[bauxit]]malmer finns även i södra bergsområdena.

==Berg==
[[Bild:Anamudi 1.jpg|miniatyr|höger|En vy över [[Anamudi]], Västra Ghats högsta bergstopp (2 695 meter) sett från [[Eravikulam nationalpark]], [[Kerala]].]]
Västra Ghats sträcker sig från [[Satpurabergen]] i norr, går söderut förbi [[Goa]], genom [[Karnataka]] och in i [[Kerala]] och [[Tamil Nadu]]. Större delen av bergsområdet i norr består av ''Sahyadhribergen'' (''välvilliga bergen''). Dessa berg har många bergsstäder såsom [[Matheran]], [[Lonavala]]-[[Khandala]], [[Mahabaleshwar]], [[Panchgani]], [[Amboli]] Ghat, [[Kudremukh]] och [[Kodagu]]. Bergen kallas ''Sahyadri'' i norra [[Maharashtra]] och ''Sahya Parvatam'' i Kerala. [[Biligirirangabergen]] sydost om [[Mysore]] i [[Karnataka]], möter [[Servarayabergen]] och [[Tirumalabergen]] längre österut, och sammanlänkar Västra Ghats med [[Östra Ghats]]. I söder är bergen kända som ''Nilagiri malai'' i [[Tamil Nadu]].

Andre bergsområden, däribland [[Cardamombergen]] och [[Nilgiribergen]], ligger i nordvästra [[Tamil Nadu]]. I Nilgiribergens finns bergsstaden [[Ootacamund]]. I södra delen av bergsområdet ligger [[Anaimalaibergen]], i västra Tamil Nadu och Kerala. [[Ana Mudi]] 2&nbsp;695&nbsp;m i [[Kerala]] är Västra Ghats högsta topp. [[Chembra]]toppen 2&nbsp;100&nbsp;m, [[Banasura]]toppen {{convert|2073|m|ft|0}}, [[Vellarimala]] {{convert|2200|m|ft|0}} and [[Agasthya mala]] 1&nbsp;868&nbsp;m ligger också i [[Kerala]]. Doddabetta är 2&nbsp;637&nbsp;m.

[[Mullayanagiri]] är den högsta bergstoppen i Karnataka 1&nbsp;950&nbsp;m. I Västra Ghats i Kerala finns många [[te]]- och [[kaffe]]plantage. De största ravinerna i bergen är Goaravinen, mellan sektionerna Maharashtra och Karnataka, och [[Palghatravinen]] längs gränsen mellan Tamil Nadu och Kerala mellan Nilgiribergen och Anaimalaibergen.

[[Bild:Shola Grasslands and forests in the Kudremukh National Park, Western Ghats, Karnataka.jpg|vänster|200px|miniatyr|Sholas gräsområden och skogar i [[Kudremukh nationalpark]], Western Ghats, [[Karnataka]].]]

Norra delen av den smala kustslätten mellan Västra Kats och Arabiska havet är känd som [[Konkan]], den mittersta delen av denna kallas [[Kanara]] och södra delen heter [[Malabarkusten]]. Området öster om Ghats i [[Maharashtra]] är känt som [[Desh]], medan östra området i centrala Karnataka är känt som [[Malenadu]].<ref name="all-about-india.com">{{cite web |url=http://www.all-about-india.com/Geography-of-India.html |title=The Geography of India |publisher=all-aboit-india.com |accessdate=19 November 2010}}</ref> Största staden i bergsområdet är [[Pune]] ([[Poona]]), i regionen Desh vid östra kanten av bergskedjan. [[Biligiriranganbergen]] ligger där Västra och [[Östra Ghats]] möts.

Bergen fångar upp de regnbärande västra [[monsun]]vindarna och är därför ett område med stor nederbörd, särskilt på den västra sidan. Den täta skogen bidrag även till nederbörden genom att den fungerar som substrat för kondensering av den [[Orografisk nederbörd|orografiska nederbörd]]en, och frigör en stor del av fukten tillbaka till luften genom dess [[andning]], och låter den därmed senare kondensera och åter bli regn.

==Bergstoppar==
:[[Salher]] (Maharashtra), [[Kalsubai]] (Maharashtra), [[Mahableshwar]] (Maharashtra), [[Sonsogor]] (Goa), [[Kemmangundi]] (Karnataka), [[Tadiandamol]] (Karnataka), [[Mullayanagiri]] (Karnataka), ([[bababudangiri range]]) (karnataka), [[Kudremukh]] (Karnataka), [[Pushpagiri]] (Karnataka), [[Kumara Parvatha]] (Karnataka), [[Doddabetta]] (Tamil Nadu) & [[Anai Mudi]] (Kerala).

==Sjöar och vattenmagasin==
[[Bild:western ghats section.jpg|miniatyr|höger|240px|Vy över Västra Ghats med några hus och boningar]]
Västra Ghats har flera konstgjorda sjöar och reservoarer. De väl kända sjöarna är Ooty (2 500 m höjd, 34,0 ha) i Nilgiris och [[Kodaikanal]] (2 285 m, 26 ha) och [[Berijam]] i [[Palnibergen]]. [[Pookode]] av Wayanad i Kerala intill Lakkadi är en vackert belägen med båtliv och planteringar. De flest större sjöar ligger i delstaten Tamil Nadu. Två mindre sjöar, [[Devikulam]] (6,0 ha) och [[Letchmi Elephant]] (2,0 ha) ligger i [[Munnar]] och sjön [[Yercaud]] (1340 m, 8 ha) i Shevaroybergen.

De flesta vattendragen som avvattnar Västra Ghats och rinner samman med floderna Krishna och Kaveri har bara vatten under monsunmånaderna och har dämts upp för [[vattenkraft]] och [[konstbevattning]]. De större [[vattenmagasin]]erna är: Lonavala och Walwahn i Maharashtra; V.V. Sagar, K.R. Sagar och Tungabhadra i området Malenadu i Karnataka; Mettur, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla och Glenmorgan i Tamil Nadu; samt Kundallay och Maddupatty i Kerala. Av dessa är Lonavla, Walwahn, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla, Glenmorgan, Kundally och Madupatty viktiga för såväl det komersiella fisket som sportfisket av forell, mahseer och vanlig karp.<ref name=fish/>

==Vattendrag==
[[Bild:Mighty Jog.jpg|miniatyr|[[Jogfallen]] i Karnataka, en av de mest spektakulära vattenfallen i Indien]]
Västra Ghats bilda en av de tre [[avrinningsområde]]na i Indien och förser de stadigvarande floderna i Indien med vattten. Beydande floder är exempelvis [[Godavari]], [[Krishna]] och [[Kaveri]]. Dessa floder går österut och rinner ut i [[Bengaliska viken]]. Floderna som går österut och som rinner ut i [[Arabiska havet]], är snabbt rinnande genom den korta sträckan de går och de kraftiga lutningarna. Större floder är [[Mandovi]] och [[Zuari]]. Många av dessa floder är bakvatten i Kerala och Maharashtra. Floder som rinner österut rinnger ut i [[Bengaliska viken]]. Dessa rinner jämförelsivis långsammare och rinner samman i större floder såsom Kaveri och Krishna. Större biflöden är exempelvis [[Tunga]], [[Bhadra]], [[Bhima]], [[Malaprabha]], [[Ghataprabha]], [[Hemavathi]] och [[Kabini]]. Vid sidan om dessa finns ett antal mindre floder såsom [[Chittar]], [[Manimuthar]], [[Kallayi]], [[Kundali]], [[Pachaiyar]], [[Pennar]], [[Periyar]] och [[Kallayi River]].

Snabbt rinnande floder och branta sluttningar har gett platser för byggandet av många vattenkraftverk. Det finns idag omkring 50 större dammanläggningar i Västra Ghats med det första projektet genomfördes år 1900 nära [[Khopoli]] i Maharashtra.<ref>{{cite web
|url=http://www.rainwaterharvesting.org/resources/statistics/stat233.htm|title=Indian Dams by River and State|publisher=Rain water harvesting|accessdate=19 March 2007}}</ref> Mestst notable of these projects are the [[Koyna Hydroelectric Project]] in Maharashtra, the [[Parambikulam Dam]] in Kerala, and the [[Linganmakki Dam]] in Karnataka.<ref name="all-about-india.com"/> Vattemagasinet bakom Koynadammen, [[Shivajisagarsjön]], är 50 km lång och 80 meter bred.<ref name="EXN">{{cite news |name = Rajesh Menon|url=http://cities.expressindia.com/fullstory.php?newsid=151253|title=Tremors may rock Koyna for another two decade|publisher=[[Indian Express]], [[Pune]]|date=3 October 2005|accessdate=19 March 2007}}</ref> Det är det största vattenkraftverket i Maharashtra och har en produktionseffekt på 1 920 MW.<ref name="Kaushish">{{cite book|coauthors=R.L. Samani, A.P. Ayhad|title=Silting Problems in Hydropower Plants |editor=S. P. Kaushish, B. S. K. Naidu|publisher=Central Board of Irrigation and Power|location=Bangkok|year=2002|chapter=Siltation of Reservoirs-Koyna Hydroelectric Project-A Case Study|isbn=90 5809 238 0|url=http://books.google.com/books?id=iKXDcAAUP5wC&pg=PA1&dq=largest+hydroelectric+project+in+Maharashtra.&ei=o_kbS8nJGJKUNZi2zYQL&client=safari#v=onepage&q=&f=false}}</ref> Ett annat större vattenkraftverk är Idukkidammen i Kerala. Denna damm är en av de största i Asien och står för omkring 70% av delstaten Kerala elproduktion. Mullai Periyardammen nära Thekkady är en av de äldsta i världen och en av Keralas större turistattraktioner. Vattnet från dammen släpps ut på den vidsträckta kustslätten i Tamil Nadu och bildar ett delta med rik vegetation.
[[Bild:Westghats India Monsoon.jpg|miniatyr|150px|Western Ghats in Maharashtra, during the [[Monsoon]]]]

Under monsunsäsongen, föds ett antal mindre vattendrag av det ständiga regnet från bergssluttningarna vilket leder till en mängd, ofta spektakulära, vattenfall. Bland de mest välkända finns [[Jogfallen]], [[Kunchikalfallen]], [[Sivasamudramfallen]] och [[Unchallifallen]]. Jogfallen är det högsta naturliga vattenfallet i Sydasien och räknas som ett av de 1001 naturliga underverken i världen.<ref>Michael Bright, ''1001 Natural Wonders of the World'' by Barrons Educational Series Inc., Quinted Inc. Publishing, 2005.</ref> [[Talakaveri]] viltreservat är en livgivande [[vattendelare]] som utgör floden [[Kaveri]]s källa.

Denna region har tät vintergrön och delvis vintergrön växtlighet med sholagräsmarker på de högre belägna områdena. Den kraftigt lutande terrängen i området har resulterat i sceniska vattenfall längs dess många bergsbäckar. Sharavathi och Someshvara viltreservat i distriktet [[Shimoga]] är källan till flodsystemet [[Tungabhadra]]. Floden [[Netravathi]] har även sitt ursprung i Västra Ghats och flyter västerut för att till sist rinna ut i [[Arabiska havet]] vid [[Mangalore]].

==Klimat==
[[Bild:Western-Ghats-rainfall.svg|thumb|120px||Årlig nederbörd längs Västra Ghats.]]
Klimatet i Västra Ghats varierar med höjden och avståndet från ekvatorn. Klimatet är fuktigt och tropiskt i de lägre områdena och är tempererat närmst havet. På höjder runt 1&nbsp;500&nbsp;meter och över i norr och 2&nbsp;000&nbsp;meter eller högre i söder har ett mer tempererat klimat. Årsmedeltemperaturen här är omkring 15&nbsp;°C. I en del områden är frost vanligk, och temperaturen går ner mot fryspunkten under vintermånaderna. Medeltemperaturen sträcker sig från 20&nbsp;°C i söder till 24&nbsp;°C (75 °F) i norr. Man har också noterat att den kallaste perioden i sydvästra Ghats sammanfaller med den med störst nederbörd.<ref name="WII">{{cite web|url= http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm|author=R.J. Ranjit Daniels |title= Biodiversity of the Western Ghats — An Overview|accessdate= 19 March 2007||work=[http://www.wii.gov.in/ Wildlife Institute of India] |archiveurl = http://web.archive.org/web/20070228195706/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm <!-- Bot retrieved archive --> |archivedate = 28 February 2007}}</ref> Under [[monsun]]säsongen mellan juni och september, fungerar det obrutna Västra Ghats som en barriär för de fukttyngda molnen. De tunga regnbärande molnen som går österut tvingas stiga och under denna resa släpper de det mesta av sitt regn på västsidan. Nederbörden i denna region är mellan 3&nbsp;000 och 4&nbsp;000 mm med lokala extremfall som ligger närmare 9&nbsp;000 mm. Östra regionen av Västra Ghats som ligger i [[regnskugga]], får betydligt mindre regn, i genomsnitt 1&nbsp;000 mm. Nederbördsdata avslöjar att det inte finns något samband mellan den totala nederbörden som fallit och hur den fördelar sig under året. En del områden i Maharashtra får hårda regn följda av långa torrperioder, medan regioner närmre ekvatorn får mindre årlig nederbörd, men regnen faller under större delen av året.<ref name="WII"/>

==Ekoregioner==
[[Bild:Nilgiri-Hills.jpg|thumb|[[Nilgiribergen]] ''(Tectona grandis)'' och Wattle.]]
[[Bild:Western Ghats RYM.jpg|thumb|Västra Ghats nära Rajapalayam]]
[[Bild:Mangalore 038.jpg|thumb|Västra Ghats nära [[Mangalore]]]]
Västra Ghats är hem för fyra [[tropical and subtropical moist broadleaf forest]] [[ekoregion]]er – [[Nordvästra Ghats fuktiga lövskogar]], [[Nodvästra Ghats bergsregnskogar]], [[Sydvästra Ghats fuktiga lövskogar]] och [[Sydvästra Ghats bergsregnskogar]].

Norra delen av bergskedjan är generellt torrare än den södra delen, och de lägre belägna områdena utgör Nordvästra Ghats fuktiga lövskogar, med främst lövskogar som domineras av [[teak]]. Höjder över 1&nbsp;000 meter är svalare och blötare och utgör [[Nordvästra Ghats bergsregnskogar]], vars vintergröna skogar kännetecknas av träd av familjen ''[[Lauraceae]]''. De vintergröna [[Wayanad]]skogarna i Kerala markerar övergångszonen mellan norra och södra ekoregionerna i Västra Ghats. Södra ekoregionen är generellt blötare och mer artrik. De lägre öjderna utgör [[Sydvästra Ghats fuktiga lövskogar]] med ''[[Cullenia]]'' som kännetecknande trädsläkte, följt av teak, [[dipterocarp]] och andra. Den fuktiga lövskogen övergår till den torrare [[Södra Deccans torra lövskogar]] som ligger i regnskugga i öster.

På höjder över 1&nbsp;000 meter ligger [[Sydvästra Ghats bergsregnskogar]], även den svalare och blötare än de omgivande låglandsskogarna och domineras av vintergröna träd, även om några gräsområden och förkrympta skogar kan hittas i de högst belägna områdena. Sydvästra Ghats bergsregnskogar är den artrikaste ekoregionen på Indiska halvön, 80 procent av [[gömfröväxter|gömfröväxtarterna]] som finns i hela Västra Ghats finns i denna ekoregion.

==Biomskydd==
[[Bild:Thiruvananthapuram Ponmudi.jpg|thumb|A view of [[Ponmudi|Ponmudi Hills]] in [[Thiruvananthapuram district]], [[Kerala]].]]
[[Bild:Western Ghats.JPG|thumb|A view of Western Ghats near Pune, India.]]
Historiskt var Västra Ghats nästan helt täckt med täta skogar som gav mat och utgjorde naturliga levnadsplatser för inhemska stammar. Dess begränsade åtkomlighet gjorde det svårt för folket på [[Deccan]]platån att kultivera landet och bygga bosättningar. Efter britternas ankomst till området, skövlades stora områden för jordbruksplantage och timmer, särskilt för te-, kaffe och teakplantage under perioden 1860 till 1950. Arter som är ovanliga, endemiska och habitatspecialister påverkas i större utsträckning och tenderar att förloras snabbare än andra arter. Komplexa och artrika habitat såsom den tropiska regnskogen påverkas mycket mer än andra habitat.<ref>{{cite web |url=http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2002/frag.wii.report.pdf|title=Impact of rainforest fragmentation on small mammals and herpetofauna in the Western Ghats, South India |author= Ajith Kumar |publisher= Salim Centre for Ornithology and Natural History, Coimbatore, India; Ravi Chellam, B. C. Choudhury, Divya Mudappa, Karthikeyan Vasudevan, N. M. Ishwar, Wildlife Institute of India, Dehra Dun, India; Barry Noon, Department of Fish and Wildlife Biology, Colorado State University, Fort Collins, U.S.A., Final Report, April 2002}}{{dead link|date=January 2011}}</ref>

Området är ekologiskt känsligt för utveckling och förklarades vara en ekologisk hetfläck 1988 genom ekologen [[Norman Myers]] arbete. Trots att området täcker nära fem procent av Indiens landareal finns 27 % av alla arter och [[kärlväxter]] i Indien (4&nbsp;000 av 15&nbsp;000 arter). Nära 1&nbsp;800 av dessa är [[endemisk]]a för regionen. Bergskedjan är hem för minst 84 groddjursarter, 16 fågelarter, 7 däggdjursarter och 1 600 gömfröväxtarter som inte finns någon annan stans i världen.

[[Indiens regering]] har instiftat många skyddade områden, däribland 2 [[biosfärreservat]], 13 [[nationalparker]] för att begränsa mänsklig tillgänglighet, flera [[viltreservat]] för att skydda bestämda utrotningshotade arter och ett antal [[skogsreservat]] som alla sköts av skogsdepartementen i respektive delstat för att bevara en del ekoregioner som ännu är outvecklade. Många nationalparker var från början Viltreservat. [[Nilgiri biosfärreservat]], som omfattar 5&nbsp;500&nbsp;km² av de vintergröna skogarna i [[Nagarahole]], lövskogar i [[Bandipur nationalpark]] och Nugu i Karnataka och intilligande områden i [[Wayanad]] (വയനാട്) samt [[Mudumalai nationalpark]] i delstaterna [[Kerala]] och [[Tamil Nadu]], utgör det största sammanhängande skyddade området i Västra Ghats.<ref>{{cite web |url=http://cpreec.org/04_phamplets/08_nilgiri_bio_reser/nilgiri_bio_reser.html |title= The Nilgiri Bio-sphere Reserve}}{{dead link|date=January 2011}}</ref> Västra Ghats i Kerala är hem för ett antal fridfulla bergssamhällen som [[Munnar]] (മുന്നാര്‍), [[Ponmudi]] (പൊന്‍മുടി) och Waynad. [[Silent Valley nationalpark]] (സൈലന്റ് വാലി) i Kerala utgör de sista trakterna med orörd tropisk vintergrön skog i Indien.<ref>Elamon Suresh (2006) "''Kerala's Greatest Heritage''", YouTube video, retrieved 4/29/2007 [http://www.youtube.com/watch?v=X9yEFrhlEBU Kerala's Greatest Heritage]</ref>

{{bred bild|Munnar_tea_gardens.jpg|1200px|'''Panorama över teodlingar i [[Munnar]], [[Kerala]].'''}}

==Ett framtida världsarv==
[[Bild:Keeriparai - View of Hills.JPG|miniatyr|Vy över Västra Ghats vid [[Keeriparai]], distriktet [[Kanyakumari (distrikt)]], i [[Tamil Nadu]], när södra änden av bergskedjan]]
2006 satte Indien upp Västra Ghats på sin förhandslista (tentativa lista) över landets planerade framtida världsarv<ref>{{cite web |publisher=UNESCO, MAB |year=2007 |title=World Heritage sites, Tentative lists, Western Ghats sub cluster |accessdate= 2007-03-30 |url=http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2103/}}</ref>. Detta världsarv kommer omfatta 7 intilliggande områden:
#Agasthyamalai subkluster (fem områden): [[Agasthyamalai biosfärreservat]] (900&nbsp;km²) som inkluderar [[Kalakkad Mundanthurai tigerreservat]] (806&nbsp;km²) i Tamil Nadu, [[Neyyar viltreservat]]<ref>[http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Neyyar.asp Neyyar Wildlife Sanctuary]</ref>, [[Peppara viltreservat]]<ref>[http://www.keralatourntravel.com/Kerala-WildLife-Peppara.asp Peppara Wildlife Sanctuary]</ref>, [[Shendurney viltreservat]]<ref>[http://www.wildkerala.com/html/forest.htm#hendurney Shendurney Wildlife Sanctuary]</ref>, [[Achencoil]]<ref>[http://www.keralaforest.org/html/tourism/Palaruvi.htm Achencoil, Kerala]{{dead link|date=January 2011}}</ref>, [[Thenmala]], [[Konni]]<ref>[http://www.keralaforest.org/html/tourism/konn.htm Konni, Kerala]{{dead link|date=January 2011}}</ref> [[Punalur]], [[Thiruvananthapuram]] skogsdivisioner och Agasthyavanam specialdivision i Kerala.<ref>[http://www.keralaforest.org/html/tourism/agastyar.htm Agasthyavanam Biological Park, Kerala]{{dead link|date=January 2011}}</ref>
#Periyar subkluster (sex områden): [[Periyar nationalpark]] och naturreservat i Kerala (777&nbsp;km²), [[Ranni]], [[Konni, Kerala|Konni]] och [[Achankovil]]. På östra sidan, till stor del i regnskoga med främst torrare skogar, ligger [[Srivilliputtur viltreservat]] och skogsreservat i skogsdivisionen [[Tirunelveli]].
#Anamalai subkluster (sju områden): [[Chinnar viltreservat]], [[Eravikulam nationalpark]] (90&nbsp;km²), [[Indira Gandhi nationalpark]], [[Grass Hills nationalpark]], [[Karian Shola nationalpark]] belägen i den större Indira Gandhi viltreservat (958&nbsp;km²) och [[Palani Hills nationalpark]] i Tamil Nadu (736,87&nbsp;km²) samt [[Parambikulam viltreservat]] i Kerala (285&nbsp;km²)
#Nilgiri subkluster (sex områden): [[Nilgiri biosfärreservat]] med [[Karimpuzha nationalpark]] (230&nbsp;km²), [[Silent Valley nationalpark]] (89,52&nbsp;km²) och [[Wayanad viltreservat]] i Kerala (344&nbsp;km²) samt [[Bandipur nationalpark]] (874&nbsp;km²), [[Mukurthi nationalpark]] (78,46&nbsp;km²), [[Mudumalai nationalpark]] (321&nbsp;km²) och [[Amarambalam skogsreservat]] i Tamil Nadu. Detta subkluster består av ett till stora delar skyddad skogskomplex med en areal på över 6nbsp;000nbsp;km² och utgör en av de mest betydelsefylla naturskyddsområderna i världen för de starkt hotade arter såsom asiatiska elefant, tiger och gaur vid sidan om ett antal utrotningshotade arter inom andra [[taxon|taxa]].
#Talakaveri subkluster (sex områden därav fem i Karnataka och det sistnämnda nedan i Kerala): [[Brahmagiri viltreservat]] (181,29&nbsp;km²), Rajiv Gandhi ([[Nagarhole nationalpark]]) (321&nbsp;km²), [[Pushpagiri viltreservat]] (92,65&nbsp;km²), [[Talakaveri viltreservat]] (105,01&nbsp;km²), [[Aralam skogsreservat]] i Kerala.
#Kudremukh subkluster (fem områden): [[Kudremukh nationalpark]] (600,32&nbsp;km²), [[Someshwara viltreservat]] och kringliggande skogsreservaten [[Someshwara]], [[Agumbe]] och [[Balahalli]] in Karnataka.
#Sahyadri subkluster i Maharashtra (fyra områden): [[Anshi nationalpark]] (340&nbsp;km²), [[Chandoli nationalpark]] (317,67&nbsp;km²), [[Koyna viltreservat]], [[Radhanagri viltreservat]]

==Fauna==
Västra Ghats är hem för tusentals djurarter däribland minst 325 globalt hotade arter. Många är [[endemisk]]a arter, särskilt de i klasserna [[groddjur]] och [[reptiler]].
*'''Däggdjur'''- Det finns åtminstone 139 [[däggdjur]]sarter. Ett[[akut hotad]] däggdjur i Västra Ghats är det nattaktiva [[Malabarsibetkatt]]. Den trädlevande [[Lejonsvansmakak]]en är en [[utrotningshotad art]]. Endast 2 500 av denna art finns kvar.<ref name=iucn>Participants of CBSG CAMP workshop: Status of South Asian Primates (March 2002) (2004). Macaca silenus. 2006. [[Rödlistning]]. IUCN 2006. www.iucnredlist.org. Hämtat den 9 maj 2006. Databasposter inkluderar motiveringen för varför arten är utrotningshotad.</ref> Den största populationen av Lejonsvansmakaken finns i [[Silent Valley nationalpark]]. [[Kudremukh nationalpark]] skyddar också en livskraftig population.<ref>Singh Mewa and Kaumanns Werner (2005) "''Behavioural studies: A necessity for wildlife management''", Current Science, Vol. 89, No. 7, October 10, p.1233. [http://www.ias.ac.in/currsci/oct102005/1230.pdf Full text]</ref>

:Bergshöjderna fungerar viktiga viltkorridorer, och tilllåter den [[Asiatisk elefant|Asiatiska elefantens]] säsongsvisa migration. Nilgiris biosfärområde är hem för den största populationen av asiatisk elefant och utgör ett viktigt [[Elefantprojekt]]- och [[Tigerprojekt]]reservat. [[Brahmagiri]] och [[Pushpagiri]] viltreservat utgör viktiga elefanthabitat. [[Karnataka]]s Ghatområde har över 600 elefanter (2004) och tio procent av Indiens akut hotade population med den [[Bengalisk tiger|Bengaliska tigern]].<ref>{{cite web |url=http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/forest_at_glance.htm |title=Karnataka forest department, (forests at a glance -Statistics)}}{{dead link|date=January 2011}}</ref>

:Den största populationen av Indiens tigrar utanför [[Sundarban]] är i den obrutna skogen som gränsar till Karnataka, Tamil Nadu och Kerala. Det största antalet och flockarna av [[Sårbar]]a arten [[Gaur (djur)|Gaur]] lever här i [[Bandipur nationalpark]] och Nagarhole och uppgår till ett antal över 5000.<ref>[http://www.karnatakaforestdepartment.org/English/wild_life_eco_tour/wildlife_eco_tour.htm#overview. Wildlife populations in Karnataka]</ref> I väster har [[Kodagu]]skogarna betydande populationer av den utrotningshotade [[Nilgirilangur]]en.

:[[Bhadra viltreservat]] och tigerreservatprojektet i [[Chikmagalur]] har stora populationer av [[Indisk muntjak]]. Många asiatiska elefanter, gaurer, [[Sambarhjort]], sårbar [[Läppbjörn]], [[Leopard]], tiger och [[Vildsvin]] bor i Karnatakas skogar.

:[[Bannerghatta nationalpark]] och Annekal skogsreservat är en viktig elefantkorridor som knyter samman skogarna i Tamil Nadu med dem i Karnataka. Nationalparkerna [[Dandeli]] och Anshi i distriktet [[Uttara Kannada]] är hem för [[Svart panter]] och olika [[leopard]]er och betydande populationer av [[Stor näshornsfågel]]. Bhimgad i distriktet [[Belgaum]] har föreslagits som viltreservat och är hem för den endemiskt akut hotade fladdermusarten [[Otomops wroughtoni]]. Krishnapurgrottorna nära området är den enda av tre platser i landet där den relativt okända [[Taphozous theobaldi]] lever. [[Storöronfladdermöss]] finns i Talevadigrottorna.<ref>{{cite web |url=http://www.sanctuaryasia.com/takeaction/detailcampaign.php?id=33 |title= Bhimgad awaits government protection}}</ref>
*'''Reptiler'''- Ormfamiljen [[Uropeltidae]] i klassen [[reptil]]er finns nästan bara i denna region.
*'''Groddjur'''- [[groddjur]]en i Västra Ghats är unika och många, här finns mer än 80% av de 179 groddjursarterna som är endemiska för regionen. De flesta endemiska arter finns i bergens regnskogsområden.<ref>Vasudevan Karthikeyan, ''A Report on the Survey of Rainforest Fragments in the Western Ghats for Amphibian Diversity'', retrieved 9/1/2007 ([http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter19.htm Online version]{{dead link|date=January 2011}}). Introduction</ref> Den utrotningshotade arten [[Nasikabatrachus sahyadrensis|Purpurfärgad groda]] upptäcktes 2003 som en [[levande fossil]]. Denna grodart är nära släkt med arter som finns på [[Seychellerna]]. Fyra nya arter av [[Stjärtlösa groddjur]] tillhörande släktena [[Rhacophorus]], [[Polypedates]], [[Philautus]] och [[Bufo]] har beskrivits från Västra Ghats.<ref>[http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2005/endemism_amphibian_summary_content.pdf An evaluation of the endemism of the amphibian assemblages from the Western Ghats using molecular techniques Contents & Summary]{{dead link|date=January 2011}}</ref>
*'''Fiskar''' – 102 [[fisk]]arter har listats i Västra Ghats vatten.<ref name=fish>{{cite web|url=http://www.fao.org/docrep/003/x2614e/x2614e06.htm|author= Sehgal K. L.|title= Coldwater fish and fisheries in the Western Ghats, India|publisher=[[FAO]]
|accessdate=22 September 2008}}</ref> Västra Ghats vattenflöden är hem för flera vackert ornamentalt färgade [[fisk]]ar såsom ''[[Puntius denisonii|Rödrandig torpedbarb]]'', ''[[Gonoproktopterus curmuca|Redstjärtad barb]],<ref>{{cite web|url=http://:www.geocities.com/musammilu/musa.html |title=? |publisher=geocieties.com }}{{dead link |date=November 2010}}</ref> Osteobrama bakeri'', [[Horabagrus brachysoma|Indisk solmal]] och sötvattensfisken [[dvärgkulfisk]] ''Tetraodon travancoricus'', ''Carinotetraodon imitator'' och havsfiskar som ''Chelonodon patoca'' ([[Francis Buchanan-Hamilton|Buchanan-Hamilton]],1822);<ref>{{cite web|url=http://zoologica.lifescience.ntu.edu.tw/Z-10-1/Z-10-1-2.PDF|title=Zoologica|publisher=|accessdate=18 December 2006}}</ref> [[mahseer]]fiskar ''[[Tor malabaricus]]''.<ref>Silas ''et al.'', (2005) Indian Journal of Fisheries, 52(2):125–140</ref>
*'''Fåglar'''- Det finns minst 508 [[fågel]]arter. De flesta av Karnatakas femhundra fågelarter<ref>{{cite web |url=http://karnatakabirds.net |title=Karnataka birds |publisher=karnatakabirds.net }}</ref> finns i Västra Ghatsregionen.<ref>{{cite web |url=http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/biodiversity.htm |title= Karnataka forest department (forests at a glance – Bio-diversity }}{{dead link|date=January 2011}}</ref> [[Bhadra viltreservat]] är beläget i norra änden av Malabarbergen och södra spetsen av Sahyadribergen och fågelarter från båda bergskedjorna kan ses här.

:Det finns åtminstone 16 endemiska fågelarter i Västra Ghats däribland den utrotningshotade [[Garrulax cachinnans]], [[sårbar]]a [[Nilgiriduva]]n, [[Brachypteryx major]] och [[Schoenicola platyurus]], [[nära hotad]]e [[Garrulax jerdoni]], [[Ficedula nigrorufa]], [[Eumyias albicaudatus]], och [[Anthus nilghiriensis]] samt [[livskraftig]]a arterna [[Malabarparakit]], [[Malabargråtoko]], [[Vitbukad trädskata]], [[Gråhuvad bulbyl]], [[Rostskriktrast]], [[Garrulax delesserti]], [[Vitbukad blåflugsnappare]] samt [[Indisk solfågel]].<ref name="bli">{{cite web|url=http://www.birdlife.org/datazone/ebas/index.html?action=EbaHTMDetails.asp&sid=125&m=0|title=Restricted-range species|year=1998|work=BirdLife EBA Factsheet 123 Western Ghats|publisher=[[BirdLife International]]|accessdate=3 December 2009}}</ref>

*'''Insekter'''- Det finns grovt räknat 6000 insektsarter bara i Kerala<ref>Mathew George and Binoy C.F., ''An Overview of Insect Diversity of Western Ghats with Special Reference to Kerala State'', retrieved 7/24/2007. ([http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter3.htm Online version]{{dead link|date=January 2011}}). Brief summary of work so far carried out on the insect fauna of Western Ghats of Kerala</ref> Av 334 [[fjäril]]sarter från Västra Ghats, har 316 arter rapporterats från [[Nilgiri biosfärreservat]].<ref>George Mathew and M. Mahesh Kumar, ''State of the Art Knowledge on the Butterflies of Nilgiri Biosphere Reserve'', INDIA, retrieved 9/1/2007 ([http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter6.htm Online version]{{dead link|date=January 2011}}). Introduction butterfly fauna</ref>
*'''Blötdjur'''- Västra Ghats säsongsbetonade regnfall är kräver en period av [[dvala]] för deras [[sniglar]], vilket ger upphov till deras mängd och mångfald med minst 258 arter [[snäckor]] från 57 släkten och 24 familjer.<ref>Madhyastha N. A., Rajendra, Mavinkurve G. and Shanbhag Sandhya P., ''Land Snails of Western Ghats'', retrieved 9/1/2007 ([http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter9.htm Online version]{{dead link|date=January 2011}}) Introduction Molluscs</ref>
<gallery>
Bild:Lightmatter lion-tailed macaque.jpg|[[Lejonsvansad makak]]
Bild:IndianTiger DK BhadraWLS.jpg|Tiger i [[Bhadra viltreservat]]
Bild:Doppelhornvogel-09.jpg|[[Stor näshornsfågel]]
Bild:Columba elphinstonii.jpg| [[Nilgiriduva]]
Bild:Nelliampathi-Monkey.jpg|Monkey ([[Hattapa]]) i [[Nelliampathibergen]]
Bild:SnailWynaad.jpg| Den endemiska snigeln ''[[Indrella ampulla]]''
Bild:Malabar Barbet.jpg|[[Megalaima malabarica]]
</gallery>

==Flora==
De fuktiga skogsbeklädda sluttningarna är [[svartpeppar]]ns (''Piper nigrum'') ursprungliga växtplats.

==Referenser==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Western_Ghats&oldid=433067566}}

===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
<div class="references-small">
* A rendezvous with Sahyadri [[Harshal Mahajan]]
* Wikramanayake, Eric; Eric Dinerstein; Colby J. Loucks; et al. (2002). ''Terrestrial Ecoregions of the Indo-Pacific: a Conservation Assessment.'' Island Press; [[Washington, DC]].
* Trek the Sahyadris [[Harish Kapadia]]
* [http://www.karnatakaforestdepartment.org/ Karnataka forest Department- National Parks and WLS]
* [http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm Daniels, R.J. Ranjit, Wildlife institute of India, "Biodiversity in the Western Ghats"]{{dead link|date=January 2011}}
* Ajith Kumar, [[Sálim Ali Centre for Ornithology and Natural History]], Coimbatore, India, Ravi Chellam, B.C.Choudhury, Divya Mudappa, Karthikeyan Vasudevan, N.M.Ishwar, Wildlife Institute of India, Dehra Dun, India, Barry Noon, Department of Fish and Wildlife Biology, Colorado State University, Fort Collins, U.S.A. (2002) "''Impact of Rainforest Fragmentation on Small Mammals and Herpetofauna in the Western Ghats, South India''", [http://www.wii.gov.in/faculty/publication/frag.wii.report.pdf Final Report, pp. 146, illus. Full text]{{dead link|date=January 2011}} retrieved 3/14/2007
* Verma Desh Deepak (2002) "''Thematic Report on Mountain Ecosystems''", Ministry of Environment and Forests,13pp, retrieved 3/27/2007 [http://www.biodiv.org/doc/world/in/in-nr-me-en.doc Thematic Report on Mountain Ecosystems] Full text, detailed data, not cited.
* Abstracts, Edited by Lalitha Vijayan, Saconr. Vasudeva, University of Dharwad, Priyadarsanan, Atree, Renee Borges, CES, ISSC, Jagdish Krishnaswamy, Atree & WCSP. Pramod, Sacon, Jagannatha Rao, R., FRLHTR. J. Ranjit Daniels, Care Earth, Compiled by S. Somasundaram, Sacon (1–2 December 2005) [http://www.westernghatsforum.org/abstract_12_05.pdf ''Integrating Science and

Management of Biodiversity in the Western Ghats''], 2nd National Conference of the Western Ghats Forum, Venue: State Forest Service College Coimbatore, Organized by [[Sálim Ali Centre for Ornithology and Natural History]], Anaikatty, Coimbatore – 641108, India. Sponsored by Ministry of Environment and Forests, Government of India. Supported by The Arghyam Foundation, The Ford

Foundation & Sir Dorabiji Trust Through Ashoka Trust for Research in Ecology and the Environment ([[ATREE]])
* [http://google.com/search?q=cache:k5aD-8ZEqdcJ:www.ces.iisc.ernet.in/biodiversity/sahyadri_enews/newsletter/issue30/M%2520D%2520S%2520Chandran.pdf+%22+Ankola+High+Forests%22&cd=4&hl=en&ct=clnk&gl=ca&client=firefox-a Shifting Cultivation, Sacred Groves and Conflicts in Colonial Forest Policy in the Western Ghats.] M,D. Subash Chandran; Chapter 22 PDF [http://www.ces.iisc.ernet.in/biodiversity/sahyadri_enews/newsletter/issue30/M%20D%20S%20Chandran.pdf ernet.in]
</div>

==Externa länkar==
{{commonscat|Western Ghats}}
* [http://www.biodiversityhotspots.org/xp/hotspots/ghats/Pages/default.aspx Biodiversityhotspots.org]
* [http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/western_ghats/ Western Gats, India]

[[Kategori:Västra Ghats]]
[[Kategori:Biologiska hetfläckar]]
[[Kategori:Bergskedjor i Indien]]
[[Kategori:Indiens geografi]]
[[Kategori:Förslag till världsarv i Indien]]

[[bn:পশ্চিমঘাট পর্বতমালা]]
[[ca:Ghats Occidentals]]
[[cs:Západní Ghát]]
[[de:Westghats]]
[[en:Western Ghats]]
[[es:Ghats occidentales]]
[[eo:Okcidentaj Ghatoj]]
[[fr:Ghâts occidentaux]]
[[gu:સહ્યાદ્રિ પર્વતમાળા]]
[[hi:पश्चिमी घाट]]
[[it:Ghati occidentali]]
[[he:הרי גהט המערביים]]
[[kn:ಪಶ್ಚಿಮ ಘಟ್ಟಗಳು]]
[[hu:Nyugati-Ghatok]]
[[ml:പശ്ചിമഘട്ടം]]
[[mr:सह्याद्री]]{{Link FA|mr}}
[[nl:West-Ghats]]
[[ja:西ガーツ山脈]]
[[nn:Dei vestlege Ghatfjella]]
[[pnb:لیندے گھاٹ]]
[[pl:Ghaty Zachodnie]]
[[pt:Gates Ocidentais]]
[[ro:Westghats]]
[[ru:Западные Гхаты]]
[[fi:Länsi-Ghatit]]
[[ta:மேற்குத் தொடர்ச்சி மலைத்தொடர்]]
[[te:పడమటి కనుమలు]]
[[uk:Західні Гати]]
[[zh:西高止山脉]]

Versionen från 17 juni 2011 kl. 22.40

Västra Ghats
(Pragadeesh)
Sahyadribergen
Bergskedja
Västra Ghats i Matheran nära Mumbai
Västra Ghats i Matheran nära Mumbai
Land Indien
Delstater Gujarat, Maharashtra, Goa, Karnataka, Kerala, Tamil Nadu
Städer Ootacamund, Mahabaleshwar, Madikeri, Munnar
Högsta punkt Anamudi
 - läge Eravikulam, Idukki, Sydindien, Kerala, Indien
 - höjdläge 2 695 m ö.h.
Lägsta punkt Palakkad Gap
 - läge Palakkad, Palakkad, Sydindien, Kerala, Indien
 - höjdläge 300 m ö.h.
Längd 1 600 km (N–S)
Bredd 100 km (E–W)
Area 160 000 km²
Biom skogar (30%)
Geologi Basalt, Lateritjord, Sandsten
Period Kenozoikum
Geonames 1252876
Västra Ghats ligger nästan parallellt med Indiens västkust
Västra Ghats ligger nästan parallellt
med Indiens västkust
Västra Ghats ligger nästan parallellt
med Indiens västkust

Västra Ghats(marathi/konkani: सह्याद्री, kannada/tulu: ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ, malayalam: സഹ്യാദ്രി / സഹ്യപര്‍വതം, tamil: மேற்குத் தொடர்ச்சி மலைகள்) även kända som Sahyadribergen, är en bergskedja längs Indiens västsida. Den går från norr till söder längs västra kanten av Deccan , och sperarar platån från en smal kustslätt vid Arabiska havet. Västra Ghats blockerar nederbörd till Deccanplatån.

Bergen börjar nära gränsen till Gujarat och Maharashtra, söder om floden Tapti, och går cirka 10 600 km genom staterna Maharashtra, Goa, Karnataka, Tamil Nadu samt Kerala och slutar i staden Kanyakumari, vid Indiens sydspets.

Dessa berg täcker 160 000 km² och bildar uppsamlingsområde för ett antal flodsystem som avvattnar nästan 40% of India.[1] Genomsnittshöjden är omkring 1 200 m.[2] Området är ett av världens tio viktigaste biologiska hetfläckar och har över 5 000 arter av blommande växter, 139 däggdjursarter, 508 fågelarter och 179 groddjursarter.

Minst 325 globalt hotade arter finns i Västra Ghats.[3]

Geologi

Västra Ghats är egentligen inte riktiga berg, utan utgör förkastningskanten av Deccanplatån. De tros ha formats under superkontinenten Gondwanas uppdelning för 150 miljoner år sedan.

Geofysikerna Barron och Harrison från University of Miami förespråkar teorin att Indiens västkust bildades omkring 100 till 80 miljoner år efter den lämnade Madagaskar. Efter uppbrottet, såg Indiens västkust ut som en abrupt klippväg cirka 1 000 meter hög.[4]

Strax efter dess lösgörande, drev den Indiska halvöns platta över Réunions hotspot, en vulkanisk hotspot i Jordens litosfär nära dagens Réunion. Ett stort utbrott här för 65 miljoner år sedan tros ha gett upphov till Deccantrappen, ett vidsträckt område med basaltisk lava som täcker delar av centrala Indien. Dessa vulkaniska uppåtkrafter ledde till formandet av den norra tredjedelen av Västra Ghats.

Dessa kupolformade upphöjningar exponerar de underliggande 200 miljoner år gamla bergen som syns i områden såsom Nilgiribergen.[5]

Basalt är den dominerande bergarten som finns i bergen och når ett djup på 3 km. Andra berg som finns här är charnockit, granulit, khondalit, leptynit, ortognejs med lossnade förekomster av kristallin sandsten, järnmalm, dolerit och anorthosit. Kvarvarande laterit- och bauxitmalmer finns även i södra bergsområdena.

Berg

En vy över Anamudi, Västra Ghats högsta bergstopp (2 695 meter) sett från Eravikulam nationalpark, Kerala.

Västra Ghats sträcker sig från Satpurabergen i norr, går söderut förbi Goa, genom Karnataka och in i Kerala och Tamil Nadu. Större delen av bergsområdet i norr består av Sahyadhribergen (välvilliga bergen). Dessa berg har många bergsstäder såsom Matheran, Lonavala-Khandala, Mahabaleshwar, Panchgani, Amboli Ghat, Kudremukh och Kodagu. Bergen kallas Sahyadri i norra Maharashtra och Sahya Parvatam i Kerala. Biligirirangabergen sydost om Mysore i Karnataka, möter Servarayabergen och Tirumalabergen längre österut, och sammanlänkar Västra Ghats med Östra Ghats. I söder är bergen kända som Nilagiri malai i Tamil Nadu.

Andre bergsområden, däribland Cardamombergen och Nilgiribergen, ligger i nordvästra Tamil Nadu. I Nilgiribergens finns bergsstaden Ootacamund. I södra delen av bergsområdet ligger Anaimalaibergen, i västra Tamil Nadu och Kerala. Ana Mudi 2 695 m i Kerala är Västra Ghats högsta topp. Chembratoppen 2 100 m, Banasuratoppen 2 073 meter (6 801 ft), Vellarimala 2 200 meter (7 218 ft) and Agasthya mala 1 868 m ligger också i Kerala. Doddabetta är 2 637 m.

Mullayanagiri är den högsta bergstoppen i Karnataka 1 950 m. I Västra Ghats i Kerala finns många te- och kaffeplantage. De största ravinerna i bergen är Goaravinen, mellan sektionerna Maharashtra och Karnataka, och Palghatravinen längs gränsen mellan Tamil Nadu och Kerala mellan Nilgiribergen och Anaimalaibergen.

Sholas gräsområden och skogar i Kudremukh nationalpark, Western Ghats, Karnataka.

Norra delen av den smala kustslätten mellan Västra Kats och Arabiska havet är känd som Konkan, den mittersta delen av denna kallas Kanara och södra delen heter Malabarkusten. Området öster om Ghats i Maharashtra är känt som Desh, medan östra området i centrala Karnataka är känt som Malenadu.[6] Största staden i bergsområdet är Pune (Poona), i regionen Desh vid östra kanten av bergskedjan. Biligiriranganbergen ligger där Västra och Östra Ghats möts.

Bergen fångar upp de regnbärande västra monsunvindarna och är därför ett område med stor nederbörd, särskilt på den västra sidan. Den täta skogen bidrag även till nederbörden genom att den fungerar som substrat för kondensering av den orografiska nederbörden, och frigör en stor del av fukten tillbaka till luften genom dess andning, och låter den därmed senare kondensera och åter bli regn.

Bergstoppar

Salher (Maharashtra), Kalsubai (Maharashtra), Mahableshwar (Maharashtra), Sonsogor (Goa), Kemmangundi (Karnataka), Tadiandamol (Karnataka), Mullayanagiri (Karnataka), (bababudangiri range) (karnataka), Kudremukh (Karnataka), Pushpagiri (Karnataka), Kumara Parvatha (Karnataka), Doddabetta (Tamil Nadu) & Anai Mudi (Kerala).

Sjöar och vattenmagasin

Vy över Västra Ghats med några hus och boningar

Västra Ghats har flera konstgjorda sjöar och reservoarer. De väl kända sjöarna är Ooty (2 500 m höjd, 34,0 ha) i Nilgiris och Kodaikanal (2 285 m, 26 ha) och Berijam i Palnibergen. Pookode av Wayanad i Kerala intill Lakkadi är en vackert belägen med båtliv och planteringar. De flest större sjöar ligger i delstaten Tamil Nadu. Två mindre sjöar, Devikulam (6,0 ha) och Letchmi Elephant (2,0 ha) ligger i Munnar och sjön Yercaud (1340 m, 8 ha) i Shevaroybergen.

De flesta vattendragen som avvattnar Västra Ghats och rinner samman med floderna Krishna och Kaveri har bara vatten under monsunmånaderna och har dämts upp för vattenkraft och konstbevattning. De större vattenmagasinerna är: Lonavala och Walwahn i Maharashtra; V.V. Sagar, K.R. Sagar och Tungabhadra i området Malenadu i Karnataka; Mettur, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla och Glenmorgan i Tamil Nadu; samt Kundallay och Maddupatty i Kerala. Av dessa är Lonavla, Walwahn, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla, Glenmorgan, Kundally och Madupatty viktiga för såväl det komersiella fisket som sportfisket av forell, mahseer och vanlig karp.[7]

Vattendrag

Jogfallen i Karnataka, en av de mest spektakulära vattenfallen i Indien

Västra Ghats bilda en av de tre avrinningsområdena i Indien och förser de stadigvarande floderna i Indien med vattten. Beydande floder är exempelvis Godavari, Krishna och Kaveri. Dessa floder går österut och rinner ut i Bengaliska viken. Floderna som går österut och som rinner ut i Arabiska havet, är snabbt rinnande genom den korta sträckan de går och de kraftiga lutningarna. Större floder är Mandovi och Zuari. Många av dessa floder är bakvatten i Kerala och Maharashtra. Floder som rinner österut rinnger ut i Bengaliska viken. Dessa rinner jämförelsivis långsammare och rinner samman i större floder såsom Kaveri och Krishna. Större biflöden är exempelvis Tunga, Bhadra, Bhima, Malaprabha, Ghataprabha, Hemavathi och Kabini. Vid sidan om dessa finns ett antal mindre floder såsom Chittar, Manimuthar, Kallayi, Kundali, Pachaiyar, Pennar, Periyar och Kallayi River.

Snabbt rinnande floder och branta sluttningar har gett platser för byggandet av många vattenkraftverk. Det finns idag omkring 50 större dammanläggningar i Västra Ghats med det första projektet genomfördes år 1900 nära Khopoli i Maharashtra.[8] Mestst notable of these projects are the Koyna Hydroelectric Project in Maharashtra, the Parambikulam Dam in Kerala, and the Linganmakki Dam in Karnataka.[6] Vattemagasinet bakom Koynadammen, Shivajisagarsjön, är 50 km lång och 80 meter bred.[9] Det är det största vattenkraftverket i Maharashtra och har en produktionseffekt på 1 920 MW.[10] Ett annat större vattenkraftverk är Idukkidammen i Kerala. Denna damm är en av de största i Asien och står för omkring 70% av delstaten Kerala elproduktion. Mullai Periyardammen nära Thekkady är en av de äldsta i världen och en av Keralas större turistattraktioner. Vattnet från dammen släpps ut på den vidsträckta kustslätten i Tamil Nadu och bildar ett delta med rik vegetation.

Western Ghats in Maharashtra, during the Monsoon

Under monsunsäsongen, föds ett antal mindre vattendrag av det ständiga regnet från bergssluttningarna vilket leder till en mängd, ofta spektakulära, vattenfall. Bland de mest välkända finns Jogfallen, Kunchikalfallen, Sivasamudramfallen och Unchallifallen. Jogfallen är det högsta naturliga vattenfallet i Sydasien och räknas som ett av de 1001 naturliga underverken i världen.[11] Talakaveri viltreservat är en livgivande vattendelare som utgör floden Kaveris källa.

Denna region har tät vintergrön och delvis vintergrön växtlighet med sholagräsmarker på de högre belägna områdena. Den kraftigt lutande terrängen i området har resulterat i sceniska vattenfall längs dess många bergsbäckar. Sharavathi och Someshvara viltreservat i distriktet Shimoga är källan till flodsystemet Tungabhadra. Floden Netravathi har även sitt ursprung i Västra Ghats och flyter västerut för att till sist rinna ut i Arabiska havet vid Mangalore.

Klimat

Årlig nederbörd längs Västra Ghats.

Klimatet i Västra Ghats varierar med höjden och avståndet från ekvatorn. Klimatet är fuktigt och tropiskt i de lägre områdena och är tempererat närmst havet. På höjder runt 1 500 meter och över i norr och 2 000 meter eller högre i söder har ett mer tempererat klimat. Årsmedeltemperaturen här är omkring 15 °C. I en del områden är frost vanligk, och temperaturen går ner mot fryspunkten under vintermånaderna. Medeltemperaturen sträcker sig från 20 °C i söder till 24 °C (75 °F) i norr. Man har också noterat att den kallaste perioden i sydvästra Ghats sammanfaller med den med störst nederbörd.[12] Under monsunsäsongen mellan juni och september, fungerar det obrutna Västra Ghats som en barriär för de fukttyngda molnen. De tunga regnbärande molnen som går österut tvingas stiga och under denna resa släpper de det mesta av sitt regn på västsidan. Nederbörden i denna region är mellan 3 000 och 4 000 mm med lokala extremfall som ligger närmare 9 000 mm. Östra regionen av Västra Ghats som ligger i regnskugga, får betydligt mindre regn, i genomsnitt 1 000 mm. Nederbördsdata avslöjar att det inte finns något samband mellan den totala nederbörden som fallit och hur den fördelar sig under året. En del områden i Maharashtra får hårda regn följda av långa torrperioder, medan regioner närmre ekvatorn får mindre årlig nederbörd, men regnen faller under större delen av året.[12]

Ekoregioner

Nilgiribergen (Tectona grandis) och Wattle.
Västra Ghats nära Rajapalayam
Västra Ghats nära Mangalore

Västra Ghats är hem för fyra tropical and subtropical moist broadleaf forest ekoregionerNordvästra Ghats fuktiga lövskogar, Nodvästra Ghats bergsregnskogar, Sydvästra Ghats fuktiga lövskogar och Sydvästra Ghats bergsregnskogar.

Norra delen av bergskedjan är generellt torrare än den södra delen, och de lägre belägna områdena utgör Nordvästra Ghats fuktiga lövskogar, med främst lövskogar som domineras av teak. Höjder över 1 000 meter är svalare och blötare och utgör Nordvästra Ghats bergsregnskogar, vars vintergröna skogar kännetecknas av träd av familjen Lauraceae. De vintergröna Wayanadskogarna i Kerala markerar övergångszonen mellan norra och södra ekoregionerna i Västra Ghats. Södra ekoregionen är generellt blötare och mer artrik. De lägre öjderna utgör Sydvästra Ghats fuktiga lövskogar med Cullenia som kännetecknande trädsläkte, följt av teak, dipterocarp och andra. Den fuktiga lövskogen övergår till den torrare Södra Deccans torra lövskogar som ligger i regnskugga i öster.

På höjder över 1 000 meter ligger Sydvästra Ghats bergsregnskogar, även den svalare och blötare än de omgivande låglandsskogarna och domineras av vintergröna träd, även om några gräsområden och förkrympta skogar kan hittas i de högst belägna områdena. Sydvästra Ghats bergsregnskogar är den artrikaste ekoregionen på Indiska halvön, 80 procent av gömfröväxtarterna som finns i hela Västra Ghats finns i denna ekoregion.

Biomskydd

A view of Ponmudi Hills in Thiruvananthapuram district, Kerala.
Fil:Western Ghats.JPG
A view of Western Ghats near Pune, India.

Historiskt var Västra Ghats nästan helt täckt med täta skogar som gav mat och utgjorde naturliga levnadsplatser för inhemska stammar. Dess begränsade åtkomlighet gjorde det svårt för folket på Deccanplatån att kultivera landet och bygga bosättningar. Efter britternas ankomst till området, skövlades stora områden för jordbruksplantage och timmer, särskilt för te-, kaffe och teakplantage under perioden 1860 till 1950. Arter som är ovanliga, endemiska och habitatspecialister påverkas i större utsträckning och tenderar att förloras snabbare än andra arter. Komplexa och artrika habitat såsom den tropiska regnskogen påverkas mycket mer än andra habitat.[13]

Området är ekologiskt känsligt för utveckling och förklarades vara en ekologisk hetfläck 1988 genom ekologen Norman Myers arbete. Trots att området täcker nära fem procent av Indiens landareal finns 27 % av alla arter och kärlväxter i Indien (4 000 av 15 000 arter). Nära 1 800 av dessa är endemiska för regionen. Bergskedjan är hem för minst 84 groddjursarter, 16 fågelarter, 7 däggdjursarter och 1 600 gömfröväxtarter som inte finns någon annan stans i världen.

Indiens regering har instiftat många skyddade områden, däribland 2 biosfärreservat, 13 nationalparker för att begränsa mänsklig tillgänglighet, flera viltreservat för att skydda bestämda utrotningshotade arter och ett antal skogsreservat som alla sköts av skogsdepartementen i respektive delstat för att bevara en del ekoregioner som ännu är outvecklade. Många nationalparker var från början Viltreservat. Nilgiri biosfärreservat, som omfattar 5 500 km² av de vintergröna skogarna i Nagarahole, lövskogar i Bandipur nationalpark och Nugu i Karnataka och intilligande områden i Wayanad (വയനാട്) samt Mudumalai nationalpark i delstaterna Kerala och Tamil Nadu, utgör det största sammanhängande skyddade området i Västra Ghats.[14] Västra Ghats i Kerala är hem för ett antal fridfulla bergssamhällen som Munnar (മുന്നാര്‍), Ponmudi (പൊന്‍മുടി) och Waynad. Silent Valley nationalpark (സൈലന്റ് വാലി) i Kerala utgör de sista trakterna med orörd tropisk vintergrön skog i Indien.[15]

Panorama över teodlingar i Munnar, Kerala.
Panorama över teodlingar i Munnar, Kerala.


Ett framtida världsarv

Vy över Västra Ghats vid Keeriparai, distriktet Kanyakumari (distrikt), i Tamil Nadu, när södra änden av bergskedjan

2006 satte Indien upp Västra Ghats på sin förhandslista (tentativa lista) över landets planerade framtida världsarv[16]. Detta världsarv kommer omfatta 7 intilliggande områden:

  1. Agasthyamalai subkluster (fem områden): Agasthyamalai biosfärreservat (900 km²) som inkluderar Kalakkad Mundanthurai tigerreservat (806 km²) i Tamil Nadu, Neyyar viltreservat[17], Peppara viltreservat[18], Shendurney viltreservat[19], Achencoil[20], Thenmala, Konni[21] Punalur, Thiruvananthapuram skogsdivisioner och Agasthyavanam specialdivision i Kerala.[22]
  2. Periyar subkluster (sex områden): Periyar nationalpark och naturreservat i Kerala (777 km²), Ranni, Konni och Achankovil. På östra sidan, till stor del i regnskoga med främst torrare skogar, ligger Srivilliputtur viltreservat och skogsreservat i skogsdivisionen Tirunelveli.
  3. Anamalai subkluster (sju områden): Chinnar viltreservat, Eravikulam nationalpark (90 km²), Indira Gandhi nationalpark, Grass Hills nationalpark, Karian Shola nationalpark belägen i den större Indira Gandhi viltreservat (958 km²) och Palani Hills nationalpark i Tamil Nadu (736,87 km²) samt Parambikulam viltreservat i Kerala (285 km²)
  4. Nilgiri subkluster (sex områden): Nilgiri biosfärreservat med Karimpuzha nationalpark (230 km²), Silent Valley nationalpark (89,52 km²) och Wayanad viltreservat i Kerala (344 km²) samt Bandipur nationalpark (874 km²), Mukurthi nationalpark (78,46 km²), Mudumalai nationalpark (321 km²) och Amarambalam skogsreservat i Tamil Nadu. Detta subkluster består av ett till stora delar skyddad skogskomplex med en areal på över 6nbsp;000nbsp;km² och utgör en av de mest betydelsefylla naturskyddsområderna i världen för de starkt hotade arter såsom asiatiska elefant, tiger och gaur vid sidan om ett antal utrotningshotade arter inom andra taxa.
  5. Talakaveri subkluster (sex områden därav fem i Karnataka och det sistnämnda nedan i Kerala): Brahmagiri viltreservat (181,29 km²), Rajiv Gandhi (Nagarhole nationalpark) (321 km²), Pushpagiri viltreservat (92,65 km²), Talakaveri viltreservat (105,01 km²), Aralam skogsreservat i Kerala.
  6. Kudremukh subkluster (fem områden): Kudremukh nationalpark (600,32 km²), Someshwara viltreservat och kringliggande skogsreservaten Someshwara, Agumbe och Balahalli in Karnataka.
  7. Sahyadri subkluster i Maharashtra (fyra områden): Anshi nationalpark (340 km²), Chandoli nationalpark (317,67 km²), Koyna viltreservat, Radhanagri viltreservat

Fauna

Västra Ghats är hem för tusentals djurarter däribland minst 325 globalt hotade arter. Många är endemiska arter, särskilt de i klasserna groddjur och reptiler.

Bergshöjderna fungerar viktiga viltkorridorer, och tilllåter den Asiatiska elefantens säsongsvisa migration. Nilgiris biosfärområde är hem för den största populationen av asiatisk elefant och utgör ett viktigt Elefantprojekt- och Tigerprojektreservat. Brahmagiri och Pushpagiri viltreservat utgör viktiga elefanthabitat. Karnatakas Ghatområde har över 600 elefanter (2004) och tio procent av Indiens akut hotade population med den Bengaliska tigern.[25]
Den största populationen av Indiens tigrar utanför Sundarban är i den obrutna skogen som gränsar till Karnataka, Tamil Nadu och Kerala. Det största antalet och flockarna av Sårbara arten Gaur lever här i Bandipur nationalpark och Nagarhole och uppgår till ett antal över 5000.[26] I väster har Kodaguskogarna betydande populationer av den utrotningshotade Nilgirilanguren.
Bhadra viltreservat och tigerreservatprojektet i Chikmagalur har stora populationer av Indisk muntjak. Många asiatiska elefanter, gaurer, Sambarhjort, sårbar Läppbjörn, Leopard, tiger och Vildsvin bor i Karnatakas skogar.
Bannerghatta nationalpark och Annekal skogsreservat är en viktig elefantkorridor som knyter samman skogarna i Tamil Nadu med dem i Karnataka. Nationalparkerna Dandeli och Anshi i distriktet Uttara Kannada är hem för Svart panter och olika leoparder och betydande populationer av Stor näshornsfågel. Bhimgad i distriktet Belgaum har föreslagits som viltreservat och är hem för den endemiskt akut hotade fladdermusarten Otomops wroughtoni. Krishnapurgrottorna nära området är den enda av tre platser i landet där den relativt okända Taphozous theobaldi lever. Storöronfladdermöss finns i Talevadigrottorna.[27]
Det finns åtminstone 16 endemiska fågelarter i Västra Ghats däribland den utrotningshotade Garrulax cachinnans, sårbara Nilgiriduvan, Brachypteryx major och Schoenicola platyurus, nära hotade Garrulax jerdoni, Ficedula nigrorufa, Eumyias albicaudatus, och Anthus nilghiriensis samt livskraftiga arterna Malabarparakit, Malabargråtoko, Vitbukad trädskata, Gråhuvad bulbyl, Rostskriktrast, Garrulax delesserti, Vitbukad blåflugsnappare samt Indisk solfågel.[35]
  • Insekter- Det finns grovt räknat 6000 insektsarter bara i Kerala[36] Av 334 fjärilsarter från Västra Ghats, har 316 arter rapporterats från Nilgiri biosfärreservat.[37]
  • Blötdjur- Västra Ghats säsongsbetonade regnfall är kräver en period av dvala för deras sniglar, vilket ger upphov till deras mängd och mångfald med minst 258 arter snäckor från 57 släkten och 24 familjer.[38]

Flora

De fuktiga skogsbeklädda sluttningarna är svartpepparns (Piper nigrum) ursprungliga växtplats.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ V.S. Vijayan. Research needs for the Western Ghats. Research needs for the Western Ghats. Ashoka Trust for Research in Ecology and the Environment (ATREE). http://www.westernghatsforum.org/abstract_12_05.pdf. Läst 21 juni 2007. 
  2. ^ ”The Peninsula”. Asia-Pacific Mountain Network. Arkiverad från originalet den 12 August 2007. http://web.archive.org/web/20070812064356/http://apmn.icimod.org/mountains/ch2_peninsula.php. Läst 19 mars 2007. 
  3. ^ Myers, N., R.A. Mittermeier, C.G. Mittermeier, G.A.B. Da Fonseca, and J. Kent. (2000) “Biodiversity Hotspots for Conservation Priorities.” Nature 403:853–858, retrieved 6/1/2007 MYERS, N.
  4. ^ ”Paleogeography, 180 million years ago to the present”. Eclogae geologicae Helvetiae 74 (2): sid. 443–470. 1981. 
  5. ^ ”Continental drift and the global pattern of sedimentation”. Geologische Rundschau (Berlin / Heidelberg: Springer) 70 (1). February 1981. ISSN (Print) 1432-1149 (Online) 0016-7835 (Print) 1432-1149 (Online). http://www.springerlink.com/content/h93424851308466g/. 
  6. ^ [a b] ”The Geography of India”. The Geography of India. all-aboit-india.com. http://www.all-about-india.com/Geography-of-India.html. Läst 19 november 2010. 
  7. ^ [a b] Sehgal K. L.. ”Coldwater fish and fisheries in the Western Ghats, India”. Coldwater fish and fisheries in the Western Ghats, India. FAO. http://www.fao.org/docrep/003/x2614e/x2614e06.htm. Läst 22 september 2008. 
  8. ^ ”Indian Dams by River and State”. Indian Dams by River and State. Rain water harvesting. http://www.rainwaterharvesting.org/resources/statistics/stat233.htm. Läst 19 mars 2007. 
  9. ^ ”Tremors may rock Koyna for another two decade”. Indian Express, Pune. 3 October 2005. http://cities.expressindia.com/fullstory.php?newsid=151253. Läst 19 mars 2007. 
  10. ^ S. P. Kaushish, B. S. K. Naidu, red (2002). ”Siltation of Reservoirs-Koyna Hydroelectric Project-A Case Study”. Silting Problems in Hydropower Plants. Bangkok: Central Board of Irrigation and Power. ISBN 90 5809 238 0. http://books.google.com/books?id=iKXDcAAUP5wC&pg=PA1&dq=largest+hydroelectric+project+in+Maharashtra.&ei=o_kbS8nJGJKUNZi2zYQL&client=safari#v=onepage&q=&f=false. 
  11. ^ Michael Bright, 1001 Natural Wonders of the World by Barrons Educational Series Inc., Quinted Inc. Publishing, 2005.
  12. ^ [a b] R.J. Ranjit Daniels. ”Biodiversity of the Western Ghats — An Overview”. Wildlife Institute of India. Arkiverad från originalet den 28 February 2007. http://web.archive.org/web/20070228195706/http://www.wii.gov.in/envis/rain_forest/chapter2.htm. Läst 19 mars 2007. 
  13. ^ Ajith Kumar. ”Impact of rainforest fragmentation on small mammals and herpetofauna in the Western Ghats, South India”. Impact of rainforest fragmentation on small mammals and herpetofauna in the Western Ghats, South India. Salim Centre for Ornithology and Natural History, Coimbatore, India; Ravi Chellam, B. C. Choudhury, Divya Mudappa, Karthikeyan Vasudevan, N. M. Ishwar, Wildlife Institute of India, Dehra Dun, India; Barry Noon, Department of Fish and Wildlife Biology, Colorado State University, Fort Collins, U.S.A., Final Report, April 2002. http://www.wii.gov.in/publications/researchreports/2002/frag.wii.report.pdf. [död länk]
  14. ^ ”The Nilgiri Bio-sphere Reserve”. The Nilgiri Bio-sphere Reserve. http://cpreec.org/04_phamplets/08_nilgiri_bio_reser/nilgiri_bio_reser.html. [död länk]
  15. ^ Elamon Suresh (2006) "Kerala's Greatest Heritage", YouTube video, retrieved 4/29/2007 Kerala's Greatest Heritage
  16. ^ ”World Heritage sites, Tentative lists, Western Ghats sub cluster”. World Heritage sites, Tentative lists, Western Ghats sub cluster. UNESCO, MAB. 2007. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2103/. Läst 30 mars 2007. 
  17. ^ Neyyar Wildlife Sanctuary
  18. ^ Peppara Wildlife Sanctuary
  19. ^ Shendurney Wildlife Sanctuary
  20. ^ Achencoil, Kerala[död länk]
  21. ^ Konni, Kerala[död länk]
  22. ^ Agasthyavanam Biological Park, Kerala[död länk]
  23. ^ Participants of CBSG CAMP workshop: Status of South Asian Primates (March 2002) (2004). Macaca silenus. 2006. Rödlistning. IUCN 2006. www.iucnredlist.org. Hämtat den 9 maj 2006. Databasposter inkluderar motiveringen för varför arten är utrotningshotad.
  24. ^ Singh Mewa and Kaumanns Werner (2005) "Behavioural studies: A necessity for wildlife management", Current Science, Vol. 89, No. 7, October 10, p.1233. Full text
  25. ^ ”Karnataka forest department, (forests at a glance -Statistics)”. Karnataka forest department, (forests at a glance -Statistics). http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/forest_at_glance.htm. [död länk]
  26. ^ Wildlife populations in Karnataka
  27. ^ ”Bhimgad awaits government protection”. Bhimgad awaits government protection. http://www.sanctuaryasia.com/takeaction/detailcampaign.php?id=33. 
  28. ^ Vasudevan Karthikeyan, A Report on the Survey of Rainforest Fragments in the Western Ghats for Amphibian Diversity, retrieved 9/1/2007 (Online version[död länk]). Introduction
  29. ^ An evaluation of the endemism of the amphibian assemblages from the Western Ghats using molecular techniques Contents & Summary[död länk]
  30. ^ ”?”. ?. geocieties.com. http://:www.geocities.com/musammilu/musa.html. [död länk]
  31. ^ ”Zoologica”. Zoologica. http://zoologica.lifescience.ntu.edu.tw/Z-10-1/Z-10-1-2.PDF. Läst 18 december 2006. 
  32. ^ Silas et al., (2005) Indian Journal of Fisheries, 52(2):125–140
  33. ^ ”Karnataka birds”. Karnataka birds. karnatakabirds.net. http://karnatakabirds.net. 
  34. ^ ”Karnataka forest department (forests at a glance – Bio-diversity”. Karnataka forest department (forests at a glance – Bio-diversity. http://www.karnatakaforest.gov.in/English/forest_glance/biodiversity.htm. [död länk]
  35. ^ ”Restricted-range species”. BirdLife EBA Factsheet 123 Western Ghats. BirdLife International. 1998. http://www.birdlife.org/datazone/ebas/index.html?action=EbaHTMDetails.asp&sid=125&m=0. Läst 3 december 2009. 
  36. ^ Mathew George and Binoy C.F., An Overview of Insect Diversity of Western Ghats with Special Reference to Kerala State, retrieved 7/24/2007. (Online version[död länk]). Brief summary of work so far carried out on the insect fauna of Western Ghats of Kerala
  37. ^ George Mathew and M. Mahesh Kumar, State of the Art Knowledge on the Butterflies of Nilgiri Biosphere Reserve, INDIA, retrieved 9/1/2007 (Online version[död länk]). Introduction butterfly fauna
  38. ^ Madhyastha N. A., Rajendra, Mavinkurve G. and Shanbhag Sandhya P., Land Snails of Western Ghats, retrieved 9/1/2007 (Online version[död länk]) Introduction Molluscs

Tryckta källor

Management of Biodiversity in the Western Ghats], 2nd National Conference of the Western Ghats Forum, Venue: State Forest Service College Coimbatore, Organized by Sálim Ali Centre for Ornithology and Natural History, Anaikatty, Coimbatore – 641108, India. Sponsored by Ministry of Environment and Forests, Government of India. Supported by The Arghyam Foundation, The Ford

Foundation & Sir Dorabiji Trust Through Ashoka Trust for Research in Ecology and the Environment (ATREE)

Externa länkar