Förkylning: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
tog bort upprepad info om väder, la till översatt material från https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_task_force/RTT, översatt av Anna Smith och Angelica Kjellström
→‎Behandling: ersätter med material material från https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_task_force/RTT, översatt av Anna Smith och Angelica Kjellström
Rad 68: Rad 68:


==Behandling==
==Behandling==
[[Fil:Pneumonia strikes like a man eating shark.jpg|upright|thumb|Affisch från USA (cirka 1937) som uppmanar folk att uppsöka läkare vid förkylning. Den liknar sjukdomen vid en [[lotsfisk]] som föregår [[lunginflammation]] som illustreras som en människoätande haj.]]
På grund av att förkylning är ett så pass vanligt tillstånd förekommer en mängd [[huskur]]er och behandlingar med mer eller mindre bevisad effekt. En skämtsam tumregel inom sjukvården säger att ''en behandlad förkylning går över på 2 veckor medan en obehandlad tar 14 dagar''. En bra dokumenterad behandling saknas alltså och man är utlämnad till symptomlindring. En förkylning är dock vanligen lindrig och självbegränsande.
För närvarande finns det inga läkemedel eller örtmediciner som bevisligen kan förkorta infektionens varaktighet.<ref>{{cite web|title = Common Cold: Treatments and Drugs| publisher = Mayo Clinic| url =http://www.mayoclinic.com/health/common-cold/DS00056/DSECTION=treatments-and-drugs| accessdate = 9 January 2010}}</ref> Vid behandlingen ges bland annat medel som lindrar symtomen.<ref name="AFP07/> Detta kan innebära extra mycket vila och vätsketillförsel samt att gurgla med saltvatten.<ref name="NIAID2006"/> En stor del av nyttan med behandling hänförs emellertid till [[placebo]]effekten<ref>Eccles Pg.261</ref>


===Antibiotika===
===Symtomlindring===
Behandlingar som bidrar till att lindra symptom är enklare smärtstillande medel ([[analgetikum]]), febernedsättande medel ([[antipyretikum]]) som [[ibuprofen]]<ref>{{cite journal |author=Kim SY, Chang YJ, Cho HM, Hwang YW, Moon YS |editor1-last=Kim |editor1-first=Soo Young |title=Non-steroidal anti-inflammatory drugs for the common cold|journal=Cochrane Database Syst Rev |issue=3 |pages=CD006362 |year=2009 |pmid=19588387 |doi=10.1002/14651858.CD006362.pub2 }}</ref> och acetaminofen/[[paracetamol]].<ref>{{cite journal|journal=Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics|title=Efficacy and safety of over-the-counter analgesics in the treatment of common cold and flu|author=Eccles R|volume=31|issue=4|pages=309–319|year=2006|pmid=16882099|doi=10.1111/j.1365-2710.2006.00754.x}}</ref> Det finns inga belägg för att hostmediciner är effektivare än vanliga smärtstillande medel.<ref>{{cite journal |author=Smith SM, Schroeder K, Fahey T |editor1-last=Smith |editor1-first=Susan M |title=Over-the-counter medications for acute cough in children and adults in ambulatory settings |journal=Cochrane Database Syst Rev |issue=1 |pages=CD001831 |year=2008 |pmid=18253996|doi=10.1002/14651858.CD001831.pub3 }}</ref> Hostmediciner rekommenderas heller inte för barn på grund av bristande belägg för effektivitet samt skaderisken.<ref name=CFP09>{{cite journal |author=Shefrin AE, Goldman RD |title=Use of over-the-counter cough and cold medications in children |journal=Can Fam Physician |volume=55 |issue=11 |pages=1081–3 |year=2009 |month=November |pmid=19910592 |pmc=2776795|url=http://www.cfp.ca/content/55/11/1081.full }}</ref><ref>{{cite journal|last=Vassilev|first=ZP|coauthors=Kabadi, S, Villa, R|title=Safety and efficacy of over-the-counter cough and cold medicines for use in children.|journal=Expert opinion on drug safety|date=2010 Mar|volume=9|issue=2|pages=233–42|pmid=20001764|doi=10.1517/14740330903496410}}</ref> I [[Kanada]] år 2009 begränsades användningen av receptfria läkemedel mot förkylning och hosta för barn upp till sex år på grund av oro för risker samt bristande bevis på fördelar.<ref name=CFP09/> Missbruket av [[dextrometorfan]] (receptfri hostmedicin) har lett till att den förbjudits i många länder.<ref>Eccles Pg. 246</ref>
Då förkylning beror på virus, och inte bakterier, fungerar inte [[antibiotika]]. Därför ska det inte användas som behandling, eftersom det kan leda till [[antibiotikaresistens|resistensutveckling]].


Hos vuxna kan symtom i form av rinnande näsa lindras genom första generationens [[antihistamin]]er. Dessa medel har dock vissa biverkningar, till exempel dåsighet.<ref name=AFP07/> Andra avsvällande medel, till exempel [[pseudoefedrin]], är också effektiva på vuxna.<ref>{{cite journal |author=Taverner D, Latte J |title=Nasal decongestants for the common cold |journal=Cochrane Database Syst Rev |issue=1|pages=CD001953 |year=2007 |pmid=17253470 |doi=10.1002/14651858.CD001953.pub3 |editor1-last=Latte |editor1-first=G. Jenny }}</ref> Nässpray med [[ipratropium]] kan lindra rinnande näsa, men den har lite effekt på nästäppa.<ref>{{cite journal|last=Albalawi|first=ZH|coauthors=Othman, SS, Alfaleh, K|title=Intranasal ipratropium bromide for the common cold.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2011 Jul 6|issue=7|pages=CD008231|pmid=21735425|doi=10.1002/14651858.CD008231.pub2}}</ref> Andra generationens antihistaminer verkar inte vara effektiva.<ref>{{cite journal|last=Pratter|first=MR|title=Cough and the common cold: ACCP evidence-based clinical practice guidelines.|journal=Chest|date=2006 Jan|volume=129|issue=1 Suppl|pages=72S-74S|pmid=16428695|doi=10.1378/chest.129.1_suppl.72S}}</ref>
===Symptomlindrande medicin===
* [[Smärtstillande läkemedel]] som innehåller paracetamol (Alvedon, Pamol, Panodil) eller acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo).
* [[Nässprej]] som minskar svullnaden i näsan genom att dra ihop [[blodkärl]]en
* Slemlösande hostmedicin. Försiktighet med kraftiga hostdämpande mediciner, eftersom de kan leda till att slemmet inte hostas upp, vilket kan få allvarliga konsekvenser.


På grund av bristande studier är det inte känt om ökat vätskeintag lindrar symtom eller förkortar respiratorisk sjukdom.<ref>{{cite journal|last=Guppy|first=MP|coauthors=Mickan, SM, Del Mar, CB, Thorning, S, Rack, A|title=Advising patients to increase fluid intake for treating acute respiratory infections.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2011 Feb 16|issue=2|pages=CD004419|pmid=21328268|doi=10.1002/14651858.CD004419.pub3}}</ref> Av samma anledning saknas också uppgifter gällande användning av uppvärmd och fuktad luft.<ref>{{cite journal|last=Singh|first=M|coauthors=Singh, M|title=Heated, humidified air for the common cold.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2011 May 11|issue=5|pages=CD001728|pmid=21563130|doi=10.1002/14651858.CD001728.pub4}}</ref> En studie har visat att behandling där eteriska oljor gnids in på bröstet är effektivt vad gäller viss lindring av natthosta, nästäppa och sömnsvårigheter.<ref>{{cite journal |author=Paul IM, Beiler JS, King TS, Clapp ER, Vallati J, Berlin CM |title=Vapor rub, petrolatum, and no treatment for children with nocturnal cough and cold symptoms|journal=Pediatrics |volume=126 |issue=6 |pages=1092–9 |year=2010 |month=December|pmid=21059712|doi=10.1542/peds.2010-1601|url=http://pediatrics.aappublications.org/cgi/reprint/peds.2010-1601v1}}</ref>
===Naturläkemedel===
Olika [[örtte]]er och [[ingefära]] sägs kunna lindra förkylningssymptom. [[Vitlök]] och [[lakrits]] har föreslagits som behandling men deras effektivitet är inte bevisad.<ref>http://www.lungusa.org/site/pp.asp?c=dvLUK9O0E&b=35873#done</ref><ref> http://www.nytimes.com/2005/02/01/health/01cons.html?_r=1&ei=5070&oref=slogin </ref>
{| border="0" align="center" cellpadding="5"
|+ '''Örter som ofta traditionellt används mot förkylning'''
! [[Kamomill]] !! [[Lakrits]] !! [[Vitlök]] !! [[Ingefära]]
|-
| align="center" valign="top" | [[Bild:Koeh-091.jpg|150px]]
| align="center" valign="top" | [[Bild:Illustration Glycyrrhiza glabra0.jpg|150px]]
| align="center" valign="top" | [[Bild:Allium sativum Woodwill 1793.jpg|150px]]
| align="center" valign="top" | [[Bild:Koeh-146.jpg|150px]]
|}


===Antibiotika och antivirusmedel===
====C-vitamin====
Antibiotika har ingen effekt på virusinfektioner och därför ingen effekt på förkylning.<ref name=CochraneAR2005>{{cite journal |author=Arroll B, Kenealy T |editor1-last=Arroll |editor1-first=Bruce |title=Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis |journal=Cochrane Database Syst Rev |issue=3 |pages=CD000247 |year=2005 |pmid=16034850 |doi=10.1002/14651858.CD000247.pub2}}</ref> Antibiotika ordineras vanligen, även om deras biverkningar har en allmänt skadlig effekt.<ref name=CochraneAR2005/><ref>Eccles Pg.238</ref> Den ordineras ofta på grund av förväntan från folk att läkarna ska skriva ut dem samt villighet från läkare att hjälpa sina patienter. Antibiotika skrivs också ut eftersom det är svårt att utesluta orsaker till infektion som kan behandlas med antibiotika. Det finns inga effektiva antivirusmedel mot förkylning, även om viss preliminär forskning påvisat positiva effekter.<ref name=AFP07/><ref>Eccles Pg.218</ref>
{{Huvudartikel|C-vitamin}}
Den förste som framlade teorin att höga doser [[c-vitamin]] skulle förhindra förkylningar var den dubble [[nobelpristagare]]n [[Linus Pauling]] som redogjorde för detta i sin bok ''Vitamin C and the common cold''.<ref> Pauling, Linus (1970). Vitamin C and the common cold. San Francisco: W. H. Freeman. ISBN 0-7167-0159-6.</ref> Moderna [[metaanalys]]er har inte kunnat påvisa något sådant samband.<ref> Douglas RM, Hemilä H (2005). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". PLoS Med. 2 (6): e168. doi:10.1371/journal.pmed.0020168. PMID 15971944.</ref><ref> Douglas R, Hemilä H, Chalker E, Treacy B (2007). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". Cochrane Database of Systematic Reviews (Online) (3): CD000980. doi:10.1002/14651858.CD000980.pub3. PMID 17636648 </ref>


===Alternativa behandlingar===
====Echinacea====
Även om det finns en mängd alternativa behandlingar mot förkylning råder det brist på vetenskapliga belägg till stöd för de flesta andra behandlingar.<ref name=AFP07/> Fram till år 2010 fanns det inte tillräckligt med belägg för att vare sig rekommendera eller avråda ifrån [[honung]] eller [[nässpolning]].<ref>{{cite journal|last=Oduwole|first=O|coauthors=Meremikwu, MM, Oyo-Ita, A, Udoh, EE|title=Honey for acute cough in children.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2010 Jan 20|issue=1|pages=CD007094|pmid=20091616|doi=10.1002/14651858.CD007094.pub2}}</ref><ref>{{cite journal|last=Kassel|first=JC|coauthors=King, D, Spurling, GK|title=Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections.|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2010 Mar 17|issue=3|pages=CD006821|pmid=20238351|doi=10.1002/14651858.CD006821.pub2}}</ref> [[Zink]]tillskott kan minska symtomens allvarlighetsgrad och varaktighet om de tas inom 24&nbsp;timmar efter att de först uppträtt.<ref name=Zinc11/> Trots omfattande forskning har man inte lyckats visa någon effekt av C-vitamin på förkylning.<ref name="Hemilä2010">{{cite journal |doi=10.1002/14651858.CD000980.pub3 |pmid=17636648 |title=Vitamin C for preventing and treating the common cold |journal=Cochrane database of systematic reviews |issue=3 |pages=CD000980 |year=2007 |last1=Hemilä |first1=Harri |last2=Chalker |first2=Elizabeth |last3=Douglas |first3=Bob|last4=Hemilä |first4=Harri |editor1-last=Hemilä |editor1-first=Harri}}</ref><ref name="Heimer2009">{{cite journal |doi= 10.1111/j.1745-7599.2009.00409.x|pmid= 19432914 |title= Examining the evidence for the use of vitamin C in the prophylaxis and treatment of the common cold|journal= Journal of the American Academy of Nurse Practitioners |issue= 5|pages=295–300 |year=2009 |last1=Heiner |first1= Kathryn A |last2= Hart|first2= Ann Marie |last3= Martin |first3= Linda Gore |last4= Rubio-Wallace |first4= Sherrie |volume=21}}</ref> Bevisen för användbarheten av [[echinacea]]s är inkonsekventa<ref name=CochE06>{{cite journal |author=Linde K, Barrett B, Wölkart K, Bauer R, Melchart D |editor1-last=Linde|editor1-first=Klaus |title=Echinacea for preventing and treating the common cold |journal=Cochrane Database Syst Rev |issue=1 |pages=CD000530|year=2006 |pmid=16437427 |doi=10.1002/14651858.CD000530.pub2 }}</ref><ref>{{cite journal|title=Evaluation of echinacea for the prevention and treatment of the common cold: a meta-analysis|author=Sachin A Shah, Stephen Sander, C Michael White, Mike Rinaldi, Craig I Coleman|journal=The Lancet Infectious Diseases|year=2007|volume=7|issue=7|pmid=17597571|pages=473–480|doi=10.1016/S1473-3099(07)70160-3 }}</ref> och olika typer av echinaceatillskott kan variera i effektivitet.<ref name=CochE06/>
{{huvudartikel|Läkerudbeckior}}
[[Extrakt]] från Echinacea (läkerudbeckia) används som naturläkemedel mot förkylning. Studier visar dock att detta troligen saknar medicinsk effekt.<ref>{{Tidningsref |författare = Caruso TJ, Gwaltney JM|titel = Treatment of the common cold with echinacea: a structured review|tidning = Clin. Infect. Dis.|volym = 40|nummer = 6|sidor = 807-10|datum = 2005|pmid = 15736012|doi = 10.1086/428061}}</ref>

===Träning===
En annan missuppfattning är att förkylningar kan tränas bort. Vid förkylning rekommenderas vila och att undvika hård fysisk ansträngning.<ref>[http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Forkylning-hos-vuxna/ Vårdguiden - Förkylning hos vuxna]</ref>

Om du anstränger eller tränar kroppen under förkylning kan det leda till [[hjärtmuskelinflammation]].<ref>[http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/traning/article3577495.ab Aftonbladet - Så farligt är det att träna med förkylning]</ref>


==Historik==
==Historik==

Versionen från 16 januari 2014 kl. 01.36

Akut nasopharyngit (vanlig förkylning)
Rhinovirus, en vanlig orsak till förkylning.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J00.0
ICD-9460
DiseasesDB31088
Medlineplus000678
eMedicinemed/2339 
MeSHC08.730.162 svensk C08.730.162 engelsk

Förkylning är den vardagliga, sammanfattande benämningen på infektioner som drabbar de övre luftvägarna och näsans slemhålor. Akut viral nasopharyngit är det vetenskapliga namnet. Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset.

Vanliga symptom är öm hals, rinnig näsa, täppt näsa, nysningar och hosta. Ytterligare symptom kan vara ögoninflammation, muskelsmärta, trötthet, huvudvärk, muskelsvaghet och minskad aptit. Feber och utmattning är vanliga vid influensa. Förkylningens symptom försvinner vanligtvis efter någon vecka, men kan även vara i upp till två. Symptomen kan vara allvarligare för spädbarn och unga barn. Även om sjukdomen vanligtvis är mild och ofarlig så brukar ofta patienter med förkylning ta till medicinsk hjälp i form av receptfria läkemedel och kan bli hemmavarande från skola eller jobb.

Diagnos

Skillnaden mellan infektioner i de övre luftvägarna (URTI) beror till viss del på var symtomen sitter. Förkylning påverkar i första hand näsan, faryngit påverkar i första hand halsen och bronkit påverkar i första hand lungorna.[1] Förkylning definieras ofta som inflammation i näsan, och kan inkludera olika grad av halsinflammation.[2] Självdiagnos är vanlig.[3] Själva virusämnet isoleras sällan.[2] I allmänhet är det inte möjligt att identifiera virustyp utifrån symtom.[3]

Kännetecken och symtom

Vid förkylning angrips kroppens slemhinnor. Som en motåtgärd svullnar slemhinnorna upp och producerar mer slem än vanligt. De vanligaste förkylningssymtomen är hosta, rinnande näsa, nästäppa och halsont. Ytterligare symtom är muskelsmärta (myalgi), trötthet, huvudvärk, och bristande aptit.[4] Omkring 40 procent av drabbade personer får halsont och runt 50 procent har hosta.[1][3] Muskelsmärta förekommer i ungefär hälften av fallen.[3] Feber är ett ovanligt symtom hos vuxna, men är vanligt hos barn.[3] Hostan orsakas av en förkylning som i normala fall är lindrig jämfört med hosta orsakad av influensa.[3] Hosta och feber vittnar om en större sannolikhet för influensa hos vuxna.[5] Det finns ett antal virus som orsakar förkylning, men den kan även vara symtomfri.[6][7] Färgen på det slem som hostas upp från de nedre luftvägarna (sputum) kan variera i färg från ljus till gul eller grön. Färgen på slemmet anger inte om infektionen orsakas av en bakterie eller ett virus.[8]

Sjukdomsförlopp

En förkylning börjar vanligtvis med trötthet, en känsla av frusenhet, nysningar och huvudvärk. Ytterligare symtom, som rinnande näsa och hosta, följer inom två eller fler dagar.[4] Symtomen når vanligtvis sin topp två till tre dagar efter att infektionen börjat.[3] symtomen ger vanligtvis med sig efter sju till tio dagar, men kan bestå i upp till tre veckor.[9] Hostan håller i sig i mer än tio dagar i 35 % till 40 % av de fall där barn drabbats. Den håller i sig i mer än 25 dagar i 10 % av de fall som där barn drabbats.[10]

Orsaker

Virus

Coronavirus är en grupp virus som är kända för att orsaka förkylning. De har en halo, eller ett kronlikt (korona) utseende, när man tittar på dem under ett elektronmikroskop.

Förkylning är en infektion i de övre luftvägarna och rhinoviruset är den vanligaste orsaken till förkylning. Det står för 30-80 % av samtliga fall. Ett rhinovirus innehåller RNA och tillhör familjen Picornaviridae. Det finns 99 kända typer av virus i denna virusfamilj.[11][12] Andra virus kan också leda till förkylning. Coronaviruset leder till 10-15 % av fallen. Influensavirus står för 5-15 % av fallen.[3] Andra fall kan orsakas av humana parainfluensavirus, humant respiratoriskt syncytialvirus, adenovirus, enterovirus och metapneumovirus.[13] Ofta är fler än ett virus orsaken till infektionen.[14] Totalt finns det mer än tvåhundra olika virus förknippade med förkylningar.[3]

Överföring

Förkylningsvirus överförs huvudsakligen på två olika sätt: genom att små droppar i luften som innehåller viruset andas in eller hamnar i munnen, eller genom kontakt med infekterat nässlem eller smittade föremål.[1][15] Det har inte fastställts vilket överföringssätt som är vanligast för förkylning.[16] Virusen kan överleva under långa perioder i omgivningen. Virus kan därefter överföras från händerna till ögonen eller näsan där infektionen äger rum.[15] Människor som befinner sig nära en infekterad person löper större risk att infekteras.[16] Överföring är vanlig på daghem och i skolan på grund av att de båda utgör miljöer där det finns finns många barn med svag immunitet och ofta dålig hygien.[17] Dessa infektioner förs därefter hem till andra familjemedlemmar.[17] Det finns inga belägg för att cirkulationsluft i trafikflygplan ger upphov till överföring.[15] Förkylningar som orsakats genom rhinovirus är mest smittsamma under symptomens första tre dagar. De är betydligt mindre smittsamma i ett senare skede.[18]

Väder

Enligt traditionella föreställningar överförs förkylning vid en längre tids exponering för kyligt väder, till exempel regn eller vinterförhållanden, och det är så sjukdomen har fått sitt namn. [19] Huruvida nedkylning av kroppen utgör en riskfaktor för förkylning är dock kontroversiellt.[20] En del av de virus som orsakar förkylning är säsongsbetonade och förekommer oftare vid kallt eller blött väder.[21] Detta tror man framförallt beror på att folk tillbringar mer tid tillsammans inomhus och rent fysiskt närmare varandra,[22] framförallt barn när de återvänder till skolan.[17] Emellertid kan det också ha att göra med förändringar i luftvägarna som gör att man lättare får infektioner.[23] Låg luftfuktighet kan öka överföringsfrekvensen på grund av att torr luft gör att små droppar sprids lättare och längre bort samt stannar längre i luften.[24]

Övriga faktorer

Immunitet som uppstår när en hel grupp människor blir immuna mot en viss infektion, t.ex. från tidigare exponering för förkylningsvirus kallas flockimmunitet. Därför har yngre människor högre frekvens av infektioner i luftvägarna, medan äldre människor har lägre frekvens.[25] Dåligt immunförsvar är också en riskfaktor för sjukdom.[25][26] Sömnbrist och dålig näringstillförsel har också förknippats med större risk att utveckla infektion efter exponering för rhinovirus. Detta tros bero på att båda faktorer som försämrar immunförsvaret.[27][28]

Patologi

Epidemiologi

Huvudartikel: Epidemiologi

Övre luftvägsinfektioner är de vanligaste infektionssjukdomarna hos vuxna och tonåringar, vilka har i genomsnitt två till fyra förkylningar om året. [29]

Virus

Coronavirus, som bland annat kan orsaka SARS, kan även vara en källa till förkylning.
Huvudartikel: Virus

Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset men det finns över hundra olika virus som ger upphov till förkylning, däribland coronavirus, humant parainfluensavirus, humant respiratoriskt syncytialvirus, adenovirus, enterovirus och metapneumovirus. [30] Rhinoviruset är uppdelat i 8 segment som kan kombineras på diverse olika sätt. Olika förkylningsvirus kombineras och utbyter segment med varandra och ger nya virus, med andra/nya egenskaper, mildare eller värre, varför man upplever olika starka förkylningar emellanåt. På grund av de extremt många kombinationerna av virussegment är det i princip omöjligt att bli helt immun mot förkylning.

Överföring

Förkylning sprids främst genom luftburna partiklar (aerosol) som överförs mellan slemhinnor bland annat genom hostningar[källa behövs]. Detta kan även ske genom direktkontakt av slemhinnor och genom överföring via infekterade ytor.

Komplikationer

Det är också först vid bakterieinfektion som en antibiotikakur kan sättas in, då antibiotika bara biter på bakterier, inte på virus. Vid förkylning brukar man också få ont i halsen, vilket beror på att näsa och svalg är inflammerade. Ibland drabbar virusinfektionen även stämbanden och man får då en stämbandskatarr som ofta orsakar heshet.

Prevention

Det finns idag inga kända garanterade metoder för att skydda sig mot virala infektioner, förutom förvärvad immunitet. Immunitet mot ett virus erhålls genom vaccination eller efter tillfrisknande ifrån en virusinfektion. Då mer än 600 kända virus kan ge infektion hos människor, varav flertalet ofta muterar, är det däremot högst osannolikt att kunna uppnå fullständig immunitet mot virala infektioner.
Mer intensiv handhygien är dock att rekommendera och kan förebygga infektionsrisken eftersom virus ofta tar sig in i kroppen via slemhinnorna i näsa, mun och ögon. I extra torrt och/eller kallt väder bildas små sår och sprickor i slemhinnorna vilket underlättar för viruset att angripa. För övrigt är god kosthållning och motion ett steg i rätt riktning för ett starkare immunförsvar.

Förebyggande

Det enda effektiva sättet att förhindra förkylning är att fysiskt förebygga virusets spridning.[31] Detta innebär främst handtvätt och användning av ansiktsmask. Inom hälsovården bärs även rockar och engångshandskar.[31] Det är inte möjligt att isolera infekterade personer eftersom sjukdomen är så allmänt spridd och symtomen är ospecifika. Vaccination har visat sig vara svårt eftersom så många virus är inblandade och eftersom virusen förändras snabbt.[31] Det är mycket osannolikt att ett vaccin med bred effekt kommer att kunna utvecklas.[32]

Regelbunden handtvätt minskar överföringen av förkylningsvirus och är mycket effektivt för barn.[33] Det är inte känt om användning av antivirusmedel eller antibakteriella medel vid vanlig handtvätt ökar fördelarna med handtvätt.[33] Det kan vara bra att bära ansiktsmask när man är nära infekterade personer. Det finns inte tillräckligt med belägg för att avgöra om fysiskt eller socialt avstånd är fördelaktigt eller inte.[33] Zinktillskott kan vara effektivt för att minska antalet förkylningar som en person får.[34] Rutinmässigt intag av C-vitamin minskar inte risken för eller allvarlighetsgraden hos förkylningar men C-vitamin kan eventuellt minska deras varaktighet.[35]

Behandling

Affisch från USA (cirka 1937) som uppmanar folk att uppsöka läkare vid förkylning. Den liknar sjukdomen vid en lotsfisk som föregår lunginflammation som illustreras som en människoätande haj.

För närvarande finns det inga läkemedel eller örtmediciner som bevisligen kan förkorta infektionens varaktighet.[36] Vid behandlingen ges bland annat medel som lindrar symtomen.[37] Detta kan innebära extra mycket vila och vätsketillförsel samt att gurgla med saltvatten.[13] En stor del av nyttan med behandling hänförs emellertid till placeboeffekten[38]

Symtomlindring

Behandlingar som bidrar till att lindra symptom är enklare smärtstillande medel (analgetikum), febernedsättande medel (antipyretikum) som ibuprofen[39] och acetaminofen/paracetamol.[40] Det finns inga belägg för att hostmediciner är effektivare än vanliga smärtstillande medel.[41] Hostmediciner rekommenderas heller inte för barn på grund av bristande belägg för effektivitet samt skaderisken.[42][43] I Kanada år 2009 begränsades användningen av receptfria läkemedel mot förkylning och hosta för barn upp till sex år på grund av oro för risker samt bristande bevis på fördelar.[42] Missbruket av dextrometorfan (receptfri hostmedicin) har lett till att den förbjudits i många länder.[44]

Hos vuxna kan symtom i form av rinnande näsa lindras genom första generationens antihistaminer. Dessa medel har dock vissa biverkningar, till exempel dåsighet.[37] Andra avsvällande medel, till exempel pseudoefedrin, är också effektiva på vuxna.[45] Nässpray med ipratropium kan lindra rinnande näsa, men den har lite effekt på nästäppa.[46] Andra generationens antihistaminer verkar inte vara effektiva.[47]

På grund av bristande studier är det inte känt om ökat vätskeintag lindrar symtom eller förkortar respiratorisk sjukdom.[48] Av samma anledning saknas också uppgifter gällande användning av uppvärmd och fuktad luft.[49] En studie har visat att behandling där eteriska oljor gnids in på bröstet är effektivt vad gäller viss lindring av natthosta, nästäppa och sömnsvårigheter.[50]

Antibiotika och antivirusmedel

Antibiotika har ingen effekt på virusinfektioner och därför ingen effekt på förkylning.[51] Antibiotika ordineras vanligen, även om deras biverkningar har en allmänt skadlig effekt.[51][52] Den ordineras ofta på grund av förväntan från folk att läkarna ska skriva ut dem samt villighet från läkare att hjälpa sina patienter. Antibiotika skrivs också ut eftersom det är svårt att utesluta orsaker till infektion som kan behandlas med antibiotika. Det finns inga effektiva antivirusmedel mot förkylning, även om viss preliminär forskning påvisat positiva effekter.[37][53]

Alternativa behandlingar

Även om det finns en mängd alternativa behandlingar mot förkylning råder det brist på vetenskapliga belägg till stöd för de flesta andra behandlingar.[37] Fram till år 2010 fanns det inte tillräckligt med belägg för att vare sig rekommendera eller avråda ifrån honung eller nässpolning.[54][55] Zinktillskott kan minska symtomens allvarlighetsgrad och varaktighet om de tas inom 24 timmar efter att de först uppträtt.[34] Trots omfattande forskning har man inte lyckats visa någon effekt av C-vitamin på förkylning.[35][56] Bevisen för användbarheten av echinaceas är inkonsekventa[57][58] och olika typer av echinaceatillskott kan variera i effektivitet.[57]

Historik

Orsaken till förkylning identifierades vetenskapligt först på 1950-talet, men sjukdomen har följt mänskligheten sedan forntiden.[59] Dess symptom och behandling beskrivs i egyptiernas Papyrus Ebers. Det är den äldsta medicinska skrift som existerar och nedtecknades före 1500-talet f.Kr.[60] På engelska började termen cold, "förkylning" användas på 1500-talet eftersom dess symptom liknade de symptom som uppkom när man varit utsatt för kyligt väder. [61] På svenska är termen i betydelsen "sjukdomstillstånd" belagd i skrift sedan 1734.[62]

I Storbritannien år 1946 inrättades Common Cold Unit (CCU, "enheten för vanlig förkylning") av Medical Research Council och det var här som rhinoviruset upptäcktes 1956.[63] På 1970-talet visade CCU att behandling med interferon under rhinovirusinfektionens inkubationsfas gav visst skydd mot sjukdomen.[64] Ingen praktisk behandling kunde utvecklas. Enheten stängdes 1989, två år efter att de hade avslutat sin forskning om zinkglukonatpastiller för förebyggande och behandling av rhinovirusförkylningar. Zink var den enda framgångsrika behandling som CCU utvecklade under sin historia.[65]

Noter

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ [a b c] Arroll, B (2011 Mar 16). ”Common cold.”. Clinical evidence 2011 (03). PMID 21406124. 
  2. ^ [a b] Eccles s. 51–52
  3. ^ [a b c d e f g h i] Eccles R (November 2005). ”Understanding the symptoms of the common cold and influenza”. Lancet Infect Dis 5 (11): sid. 718–25. doi:10.1016/S1473-3099(05)70270-X. PMID 16253889. http://ndmat.hosp.ncku.edu.tw:8080/%E5%85%92%E7%A7%91/Feb-27.pdf. 
  4. ^ [a b] Eccles s. 24
  5. ^ Eccles s. 26
  6. ^ Eccles s. 129
  7. ^ Eccles s. 50
  8. ^ Eccles s. 30
  9. ^ Heikkinen T, Järvinen A (January 2003). ”The common cold”. Lancet 361 (9351): sid. 51–9. doi:10.1016/S0140-6736(03)12162-9. PMID 12517470. 
  10. ^ Goldsobel AB, Chipps BE (March 2010). ”Cough in the pediatric population”. J. Pediatr. 156 (3): sid. 352–358.e1. doi:10.1016/j.jpeds.2009.12.004. PMID 20176183. 
  11. ^ Palmenberg, A. C.; Spiro, D; Kuzmickas, R; Wang, S; Djikeng, A; Rathe, JA; Fraser-Liggett, CM; Liggett, SB (2009). ”Sequencing and Analyses of All Known Human Rhinovirus Genomes Reveals Structure and Evolution”. Science 324 (5923): sid. 55–9. doi:10.1126/science.1165557. PMID 19213880. 
  12. ^ Eccles Pg.77
  13. ^ [a b] ”Common Cold”. Common Cold. National Institute of Allergy and Infectious Diseases. 27 November 2006. http://www3.niaid.nih.gov/healthscience/healthtopics/colds/. Läst 11 juni 2007. 
  14. ^ Eccles Pg.107
  15. ^ [a b c] editors, Ronald Eccles, Olaf Weber, (2009). Common cold (Online-Ausg.). Basel: Birkhäuser. Sid. 197. ISBN 9783764398941. http://books.google.ca/books?id=rRIdiGE42IEC&pg=PA197. 
  16. ^ [a b] Eccles Pg.211
  17. ^ [a b c] al.], edited by Arie J. Zuckerman ... [et (2007). Principles and practice of clinical virology (6th ed.). Hoboken, N.J.: Wiley. Sid. 496. ISBN 9780470517994. http://books.google.ca/books?id=OgbcUWpUCXsC&pg=PA496. 
  18. ^ Gwaltney JM Jr; Halstead SB. ”Contagiousness of the common cold”.  Invited letter in ”Questions and answers”. Journal of the American Medical Association 278 (3): sid. 256–257. 16 July 1997. http://jama.ama-assn.org/content/278/3/256. Läst 16 september 2011. <!– Jag letade efter såväl bokstaven som spalten ”Frågor och svar” i PubMed. Ingen av dem har något index. Dessutom fungerar inte den digitala objektidentifierare (DOI) som webbplatsen tillhandahåller, därför har jag i stället skapat en URL. -->
  19. ^ Zuger, Abigail (4 March 2003). ”'You'll Catch Your Death!' An Old Wives' Tale? Well...”. The New York Times. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D02E1DD163FF937A35750C0A9659C8B63. 
  20. ^ Mourtzoukou, EG; Falagas, ME (2007 Sep). ”Exposure to cold and respiratory tract infections.”. The international journal of tuberculosis and lung disease : the official journal of the International Union against Tuberculosis and Lung Disease 11 (9): sid. 938–43. PMID 17705968. 
  21. ^ Eccles Pg.79
  22. ^ Eccles Pg.80
  23. ^ Eccles Pg.80
  24. ^ Eccles Pg. 157
  25. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet E78
  26. ^ Eccles Pg.166
  27. ^ Cohen S, Doyle WJ, Alper CM, Janicki-Deverts D, Turner RB (January 2009). ”Sleep Habits and Susceptibility to the Common Cold”. Arch. Intern. Med. 169 (1): sid. 62–7. doi:10.1001/archinternmed.2008.505. PMID 19139325. 
  28. ^ Eccles Pg.160–165
  29. ^ Garibaldi RA (1985). "Epidemiology of community-acquired respiratory tract infections in adults. Incidence, etiology, and impact". Am. J. Med. 78 (6B): 32–7. doi:10.1016/0002-9343(85)90361-4. PMID 4014285
  30. ^ http://www.merck.com/mmpe/sec14/ch188/ch188c.html
  31. ^ [a b c] Eccles Pg.209
  32. ^ Lawrence DM (May 2009). ”Gene studies shed light on rhinovirus diversity”. Lancet Infect Dis 9 (5): sid. 278. doi:10.1016/S1473-3099(09)70123-9. http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099%2809%2970123-9. 
  33. ^ [a b c] Jefferson, T; Del Mar, CB, Dooley, L, Ferroni, E, Al-Ansary, LA, Bawazeer, GA, van Driel, ML, Nair, S, Jones, MA, Thorning, S, Conly, JM (2011 Jul 6). ”Physical interventions to interrupt or reduce the spread of respiratory viruses.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (7): sid. CD006207. doi:10.1002/14651858.CD006207.pub4. PMID 21735402. 
  34. ^ [a b] Singh, M; Das, RR (2011 Feb 16). ”Zinc for the common cold.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (2): sid. CD001364. doi:10.1002/14651858.CD001364.pub3. PMID 21328251. 
  35. ^ [a b] Hemilä, Harri; Chalker, Elizabeth; Douglas, Bob; Hemilä, Harri (2007). Hemilä, Harri. red. ”Vitamin C for preventing and treating the common cold”. Cochrane database of systematic reviews (3): sid. CD000980. doi:10.1002/14651858.CD000980.pub3. PMID 17636648. 
  36. ^ ”Common Cold: Treatments and Drugs”. Common Cold: Treatments and Drugs. Mayo Clinic. http://www.mayoclinic.com/health/common-cold/DS00056/DSECTION=treatments-and-drugs. Läst 9 januari 2010. 
  37. ^ [a b c d] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet AFP07
  38. ^ Eccles Pg.261
  39. ^ Kim SY, Chang YJ, Cho HM, Hwang YW, Moon YS (2009). Kim, Soo Young. red. ”Non-steroidal anti-inflammatory drugs for the common cold”. Cochrane Database Syst Rev (3): sid. CD006362. doi:10.1002/14651858.CD006362.pub2. PMID 19588387. 
  40. ^ Eccles R (2006). ”Efficacy and safety of over-the-counter analgesics in the treatment of common cold and flu”. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics 31 (4): sid. 309–319. doi:10.1111/j.1365-2710.2006.00754.x. PMID 16882099. 
  41. ^ Smith SM, Schroeder K, Fahey T (2008). Smith, Susan M. red. ”Over-the-counter medications for acute cough in children and adults in ambulatory settings”. Cochrane Database Syst Rev (1): sid. CD001831. doi:10.1002/14651858.CD001831.pub3. PMID 18253996. 
  42. ^ [a b] Shefrin AE, Goldman RD (November 2009). ”Use of over-the-counter cough and cold medications in children”. Can Fam Physician 55 (11): sid. 1081–3. PMID 19910592. PMC: 2776795. http://www.cfp.ca/content/55/11/1081.full. 
  43. ^ Vassilev, ZP; Kabadi, S, Villa, R (2010 Mar). ”Safety and efficacy of over-the-counter cough and cold medicines for use in children.”. Expert opinion on drug safety 9 (2): sid. 233–42. doi:10.1517/14740330903496410. PMID 20001764. 
  44. ^ Eccles Pg. 246
  45. ^ Taverner D, Latte J (2007). Latte, G. Jenny. red. ”Nasal decongestants for the common cold”. Cochrane Database Syst Rev (1): sid. CD001953. doi:10.1002/14651858.CD001953.pub3. PMID 17253470. 
  46. ^ Albalawi, ZH; Othman, SS, Alfaleh, K (2011 Jul 6). ”Intranasal ipratropium bromide for the common cold.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (7): sid. CD008231. doi:10.1002/14651858.CD008231.pub2. PMID 21735425. 
  47. ^ Pratter, MR (2006 Jan). ”Cough and the common cold: ACCP evidence-based clinical practice guidelines.”. Chest 129 (1 Suppl): sid. 72S-74S. doi:10.1378/chest.129.1_suppl.72S. PMID 16428695. 
  48. ^ Guppy, MP; Mickan, SM, Del Mar, CB, Thorning, S, Rack, A (2011 Feb 16). ”Advising patients to increase fluid intake for treating acute respiratory infections.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (2): sid. CD004419. doi:10.1002/14651858.CD004419.pub3. PMID 21328268. 
  49. ^ Singh, M; Singh, M (2011 May 11). ”Heated, humidified air for the common cold.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (5): sid. CD001728. doi:10.1002/14651858.CD001728.pub4. PMID 21563130. 
  50. ^ Paul IM, Beiler JS, King TS, Clapp ER, Vallati J, Berlin CM (December 2010). ”Vapor rub, petrolatum, and no treatment for children with nocturnal cough and cold symptoms”. Pediatrics 126 (6): sid. 1092–9. doi:10.1542/peds.2010-1601. PMID 21059712. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/reprint/peds.2010-1601v1. 
  51. ^ [a b] Arroll B, Kenealy T (2005). Arroll, Bruce. red. ”Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis”. Cochrane Database Syst Rev (3): sid. CD000247. doi:10.1002/14651858.CD000247.pub2. PMID 16034850. 
  52. ^ Eccles Pg.238
  53. ^ Eccles Pg.218
  54. ^ Oduwole, O; Meremikwu, MM, Oyo-Ita, A, Udoh, EE (2010 Jan 20). ”Honey for acute cough in children.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (1): sid. CD007094. doi:10.1002/14651858.CD007094.pub2. PMID 20091616. 
  55. ^ Kassel, JC; King, D, Spurling, GK (2010 Mar 17). ”Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections.”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (3): sid. CD006821. doi:10.1002/14651858.CD006821.pub2. PMID 20238351. 
  56. ^ Heiner, Kathryn A; Hart, Ann Marie; Martin, Linda Gore; Rubio-Wallace, Sherrie (2009). ”Examining the evidence for the use of vitamin C in the prophylaxis and treatment of the common cold”. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 21 (5): sid. 295–300. doi:10.1111/j.1745-7599.2009.00409.x. PMID 19432914. 
  57. ^ [a b] Linde K, Barrett B, Wölkart K, Bauer R, Melchart D (2006). Linde, Klaus. red. ”Echinacea for preventing and treating the common cold”. Cochrane Database Syst Rev (1): sid. CD000530. doi:10.1002/14651858.CD000530.pub2. PMID 16437427. 
  58. ^ Sachin A Shah, Stephen Sander, C Michael White, Mike Rinaldi, Craig I Coleman (2007). ”Evaluation of echinacea for the prevention and treatment of the common cold: a meta-analysis”. The Lancet Infectious Diseases 7 (7): sid. 473–480. doi:10.1016/S1473-3099(07)70160-3. PMID 17597571. 
  59. ^ Eccles, s. 3
  60. ^ Eccles, s. 6
  61. ^ ”Cold”. Cold. Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=cold. Läst 12 januari 2008. 
  62. ^ Svenska Akademiens ordbok, spalt F2833
  63. ^ Eccles Pg.20
  64. ^ Tyrrell DA (1987). ”Interferons and their clinical value”. Rev. Infect. Dis. 9 (2): sid. 243–9. doi:10.1093/clinids/9.2.243. PMID 2438740. 
  65. ^ Al-Nakib, W; Higgins, PG; Barrow, I; Batstone, G; Tyrrell, DA (December 1987). ”Prophylaxis and treatment of rhinovirus colds with zinc gluconate lozenges”. J Antimicrob Chemother. 20 (6): sid. 893–901. doi:10.1093/jac/20.6.893. PMID 3440773. 

Källor

*Ronald Eccles, Olaf Weber (eds) (2009). Common cold (Online-Ausg.). Basel: Birkhäuser. ISBN 978-3764398941. http://books.google.ca/books?id=rRIdiGE42IEC. 

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Förkylning&oldid=24634716”