Åseda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska köpingskommunen, se Åseda köping.
Koordinater: 57°10′7″N 15°20′41″Ö / 57.16861°N 15.34472°Ö / 57.16861; 15.34472
Åseda
Tätort
Centralort
Uppvidinge kommunhus i Åseda
Uppvidinge kommunhus i Åseda
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Uppvidinge kommun
Församling Åseda församling
Koordinater 57°10′7″N 15°20′41″Ö / 57.16861°N 15.34472°Ö / 57.16861; 15.34472
Area 263,57 hektar (2010)
Folkmängd 2 430 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,22 inv./hektar
Grundad 1910 (som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åseda
Postnummer 360 70
Riktnummer 0474
Tätortskod 2036
Åsedas läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Åsedas läge i Kronobergs län
SverigesLän2007Kronoberg.svg
5000

Åseda är en tätort och centralort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län.

Kyrkan har sitt ursprung på 1100-talet. Ortnamnet Åseda har genom tiderna förändrats och första gången det omnämnts är 1345 i Svenskt Diplomatarium band 5. Sedan dess har namnen Aseda (1429), Aaseda (1451), Oseda (1470) och Åsheda fram till 22/10 1927.

Administrativt[redigera | redigera wikitext]

Åseda var municipalsamhälle mellan 1910 och 1942, och därefter köping. Åseda landskommun som köpingen bildades i inkorporerades i köpingen 1965. Åseda är sedan 1971 centralort i Uppvidinge kommun, men vissa centrala förvaltningar finns i Lenhovda och Älghult.

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Sportklubben Kexholms SK bildades 1954 i stadsdelen Kexholm i Åseda. Klubben har nått stora framgångar i framförallt orientering.

Idrottsföreningen Åseda IF har varit aktiv sedan 27 september 1927 och har spelat en central roll för idrotten i Åseda. Fotbollssektionen startade i april 1928.

Gammal järnvägsknutpunkt[redigera | redigera wikitext]

Åseda är en huvudsakligen modern ort som uppstod för drygt hundra år sedan som en järnvägsknutpunkt på småländska höglandet (normalspåriga järnvägen NässjöSävsjöströmNybro och smalspårsbanan VäxjöKlavreströmVirserum och så småningom till Hultsfred där smalspåret till Västervik anslöt). Orten växte upp som järnvägsknut och hade under storhetstiden hundratals anställda vid järnvägen. Den smalspåriga banan Växjö–Hultsfred–Västervik korsade den normalspåriga Nässjö–Sävsjöström–Nybrobanan genom ett spårkors väster om stationen. Så småningom uppstod ett antal industrier knutna till läget vid järnvägen, bland annat ett mejeri som lades ned 2004 och ett antal snickerier och trävaruföretag. Orten har under de senaste decennierna blivit en pendlingsort till Växjö fem mil sydväst längs med riksväg 23. Järnvägstrafiken har under tiden försvunnit. På banan söderut mot Nybro revs spåren upp i början av 1990-talet, sydväst mot Växjö revs spåren upp 2001, norrut mot Nässjö och Vetlanda är all trafik nedlagd sedan 2002 och smalspårsbanan österut mot Virserum har tidigare hotats med upprivning.

Hösten 2006 den 23 september gick det sista motorvagnståget från Nässjö till Åseda, det bestod av rälsbussar. Bara en vecka senare visade det sig att "ännu ett sista" tåg skulle köras, det var tåg med diesellok och ånglok från Nässjö Järnvägsmuseum som körde den allra sista turen till/från Åseda per järnväg på normalspår.

Smalspåret till Hultsfred och Västervik har det gått bättre för. Vid julmarknaden i Åseda 2005 återupptogs tågtrafiken till Hultanäs 9 km norr om Åseda. Sommaren 2008 gick turisttågen i annonserad trafik fyra söndagar i juli, vilket utökades ytterligare 2009. År 2012 fyllde järnvägen mellan Åseda och Virserum 100 år. Jubileet firades med tågtrafik på sträckan. Sträckan trafikerades även vissa helger 2013.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åseda 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 431
1965
  
2 402
1970
  
2 491
1975
  
2 465
1980
  
2 471
1990
  
2 512 245
1995
  
2 626 245
2000
  
2 503 255
2005
  
2 430 262
2010
  
2 430 264

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]