Nybro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Nybro (olika betydelser).
Koordinater: 56°44′35″N 15°54′32″Ö / 56.74306°N 15.90889°Ö / 56.74306; 15.90889
Nybro
Tätort
Centralort
Järnvägsstationen i Nybro så som den såg ut innan ombyggnationen 2008
Järnvägsstationen i Nybro så som den såg ut innan ombyggnationen 2008
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Nybro kommun
Församling Nybro-S:t Sigfrids församling
Koordinater 56°44′35″N 15°54′32″Ö / 56.74306°N 15.90889°Ö / 56.74306; 15.90889
Area 1 092,55 hektar
Folkmängd 12 810 (2010)[1]
Befolkningstäthet 11,72 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Nybro
Postnummer 382 XX
Riktnummer 0481
Tätortskod 2352
Nybros läge i kalmar län
Red pog.svg
Nybros läge i kalmar län
Gammal flygbild över Nybro
Salutorget i Nybro, 1945.

Nybro är en tätort och centralort i Nybro kommun i Kalmar län. Regionens skogiga områden har gynnat framväxten av den glas- och träindustri som bidrog till att Nybro blev ett industrisamhälle på slutet av 1800-talet och stad 1932.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Nybro växte fram som ett slags rastplats för resande på vägen mellan Växjö och Kalmar. Där denna väg korsade en bäck byggdes en ny bro på 1700-talets andra hälft, den så kallade Nybron, som staden fått sin namn av. Det var också under denna tid Nybro nämndes i skrift för första gången och som den så kallade Lortkrogen öppnade. Ett garveri etablerades 1824.

Därefter följde fler hantverkare, ett apotek inrättades 1837, 1838 ett spinneri och väveri.[2]

På mitten av 1800-talet växte samhället hastigt och hade 1865, då Nybro fick köpingsrättigheter, 297 invånare. Då industrialismen på allvar nått Sverige etablerades flera fabriker och invånartalet ökade ytterligare. En fabrik som fått anmärkningsvärt stor betydelse för Nybro är det 1857 grundade Gustaf Kähr AB, som ursprungligen tillverkade svarvade träartiklar. 1871 etablerades Pukebergs glasbruk. Glasbruket är ett av Sveriges äldsta och mest välbevarade, med bebyggelse från sekelskiftet. På 1890-talet var det ett av landets största. När Kalmar 1874 förbands med järnvägen mellan Växjö och Karlskrona fick orten ett ytterligare uppsving och Nybro blev den industriort den fortfarande är.

De goda kommunikationerna och det järnhaltiga vatten möjliggjorde att Nybro kallvattenkuranstalt AB kunde öppna 1883. Vid sekelskiftet hade blivit Nybro en känd brunnsort och kurort, med både varmbadhus och kallbadhus. Thebacken och Linneasjön i närheten av badhuset blev rekreationsplatser för den gästande medel- och överklassen. Kvar finns idag enbart vattenpaviljongen i Badhusparken.

Industrin fortsatte att expandera och staden, som den nu blivit, växte stadigt. Nybro glasbruk grundades 1935. På 1960- och 1970-talen revs mycket av den ursprungliga bebyggelsen inne i staden för att ge plats åt nybebyggelse. Högst folkmängd hade Nybro under 1970- och 1980-talen, då mer än 13 000 personer bodde i tätorten. Befolkningsutvecklingen är sedan dess stabil, trots att folkmängden i kommunen i stort minskar.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nybro var belägen i Madesjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Madesjö landskommun. Nybro fick 3 februari 1865 rättigheter som köping fortfarande liggande inom landskommunen. 25 april 1879 utbröts köpingen och bildade en köpingskommun, Nybro köping vilken 1932 ombildades till Nybro stad. 1965 växte Nybro samman med Madesjö i Madesjö socken/landskommun. Stadskommunen utökades 1969 och uppgick 1971 i Nybro kommun med Nybro som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende hörde Nybro före 1939 till Madesjö församling, därefter till Nybro församling.[4]

Orten ingick till 1969 i Södra Möre tingslag därefter till 1971 i Möre och Ölands domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Nybro i Möre och Ölands tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1982 i Kalmar tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nybro 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 669
1965
  
11 311
1970
  
12 875
1975
  
13 010
1980
  
13 064
1990
  
12 808 1 062
1995
  
12 910 1 067
2000
  
12 322 1 067
2005
  
12 598 1 067
2010
  
12 810 1 093
Anm.: Sammanvuxen med Madesjö 1965



Nybros stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Centrum
  • Fredrikslund
  • Gamla Hanemåla
  • Hanemåla
  • Idehult
  • Kungshall
  • Emmatorp
  • Madesjö
  • Myrdalen
  • Paradiset
  • Pukeberg
  • Västeräng
  • Östermalm

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras i dag av trä-, glas-, pappers- och verkstadsindustri. Största arbetsgivaren är Nybro kommun. Den största privata arbetsgivaren är AB Gustaf Kähr.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I tätorten finns två glasbruk, Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk. Mer kända är Orrefors glasbruk och Målerås glasbruk, som båda ligger i kommunen. Tätheten mellan glasbruken inom och kring kommunen har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket". Vid varje glasbruk finns utställningar av glas. I Pukeberg, som ligger i stadens utkant, finns även Designarkivet samt design- och reklamutbildningarna knutna till Linnéuniversitetet. I Pukebergs konsthall visas olika utställningar inom konst och design.

Kyrkstallarna i Madesjö, cirka en kilometer från järnvägsstationen, inrymmer ett stort hembygdsmuseum. Andra sevärdheter är Qvarnasläts hembygdsförening. Inom eller i närheten av tätorten finns värdefulla naturområden, till exempel naturreservaten Rismåla och Svartbäcksmåla. Även området kring Linneasjön, med Joelskogen och Thebacken, är av betydelse.

I Nybro finns ett privat James Bond-museum.[7]

Här finns också Nybro närradioförening

Musik[redigera | redigera wikitext]

Det finns många lokala band i Nybro. Ungdomsgården Mejeriet arbetar aktivt för att utveckla och satsa på lokala band genom att anordna konserter och ordna med replokaler.

Det finns även en musikkår som spelar traditionsenlig marschmusik.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Nybro har långa traditioner av sport då Nybro Vikings, Pukebergs BK och Nybro IF ligger högt upp i respektive seriesystem. Victoriahallen var då den invigdes 1963 Sveriges fjärde första ishall, och ishockeyn är fortfarande av stor betydelse för Nybro.

Föreningar

  • Nybro IF
  • Nybro Vikings IF (ishockey)
  • Nybro IBK (innebandy), spelar i division 3
  • BK Puma (boxning)
  • BTK Arsenal (bordtennis), spelar i division 3
  • Nybban BC (bowling), spelar i division 2
  • IK Hinden (friidrott)


Kända personer från Nybro[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 361 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ James Bond-museets webbplats
  8. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]