Nya Älvsborg
- För andra betydelser, se Älvsborg (olika betydelser).
| Nya Älvsborg | |
Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp
|
|
| Plats | Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Typ | Fästning |
| Byggd | 1653-1808 |
| Konstruktionsmaterial | Granit, tegel |
| I bruk | 1677-1869 |
| Kontrollerad av | Sverige |
Koordinater: 57°41′8″N 11°50′18″Ö / 57.68556°N 11.83833°V
Nya Älvsborg eller Nya Älvsborgs fästning, är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Fästningen började byggas 1653.[1] Nya Älvsborgs mest kända strider är de anfall som fästningen utsattes för av danska eskadrar under ledning av amiral Peder Tordenskjold, under senare delen av Stora nordiska kriget 1717-1719.
Idag ägs Nya Älvsborg av Statens fastighetsverk som sedan januari 2007 hyr ut den till Strömma Turism & Sjöfart AB som sköter både båttrafiken ut till ön samt verksamheten. Fästningen är byggnadsminnesmärkt sedan den 25 januari 1935.[2]
Nya Älvsborg skall inte förväxlas med sin föregångare Älvsborgs slott vilket hade uppförts vid Klippan, längre in i älvmynningen, med början på 1300-talet. Fästningen skall heller inte förväxlas med sin efterföljare Älvsborgs fästning, med bland annat Oscar II:s fort, insprängt i Västerberget vid älvmynningen i början av 1900-talet.
Carl von Linné skriver under sin Västgötaresa 1746 om "Elfsborgs fästning": "Elfsborgs fästning låg 1 quart ifrån landet på en liten holme, nästan midt i swalget af ingången åt Götheborg, wid pass 3 quart ifrån staden."[3]
Innehåll |
Historia [redigera]
Tidiga anläggningar [redigera]
Tanken på att slopa Älvsborgs slott och anlägga en ny befästning på Kyrkogårdsholmen i Göta älvs mynning väcktes redan före kriget med Danmark 1643-45, i västsverige kallat Hannibalsfejden, men inga omedelbara åtgärder vidtogs. [4] En dansk flotta med den danske kungen Kristian IV ombord försökte den 5 april 1644 att under holländsk flagg segla in till Göteborg, där man väntade en holländsk eskader som utrustats på privat initiativ av Louis de Geer, under ledning av Martin Thyssens. Då listen upptäcktes kastade den danska flottan ankar i Göta älvs mynning med avsikt att spärra Göteborg från sjösidan.[5] Danskarna steg iland på Kyrkogårdsholmen, där de lät uppföra ett blockhus, som även bestyckades och fick namnet Gottenbrille efter sin glasögonform. Men något anfall mot Göteborg blev aldrig av, och den 28 april lämnade danskarna älvmynningen och lät bränna Gottenbrille, för att istället segla ut och anfalla den holländska eskadern i sjöslaget vid Lister Dyb.
När danskarna återvände mot Göteborg under sommaren 1644, hade svenska trupper besatt Kyrkogårdsholmen, och då den holländska hjälpflottan slutligen anlände i början av augusti, gav danskarna upp försöket att inta staden vid älven. När danskarna seglat bort från älvmynningen skrev presidenten i Göteborg, Petrus Canuti (senare adlad Bäfverfeldt), till regeringen och begärde att holmen skulle befästas. Resultatet blev att där under vintern 1644 och våren 1645 uppfördes ett provisoriskt batteri bestyckat med fyra tolvpunds kanoner under ledning av fortifikationsofficeren Johan Wärnschiöldh.
I maj 1645 försökte danske amiralen Ove Gjedde att med 16 skepp göra ytterligare ett anfall mot Göteborg, men staden försvarades nu framgångsrikt av den holländska eskadern under ledning av Martin Thyssens, adlad med namnet Anckarhjelm.[6] I en storm gick bland annat det danska amiralsskeppet Stora Sofia på grund och sjönk vid Buskär. Krigshändelserna visade på behovet av bättre befästningar i Göteborgs hamninlopp.
År 1646 började Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskilt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en bastionerad femhörnig skans, förstärkt mot norr med ett hornverk. Förslaget tillställdes regeringen 1652 och blev upptakten till Nya Älvsborgs fästning. Redan året efter hade planerna godkänts av regeringen och anläggningen påbörjats.[7] Vilket gör att 1653 räknas som det år som det egentliga byggandet av Nya Älvsborg startade.
Uppbyggnaden [redigera]
Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd. År 1660 tog beslut om att Älvsborgs slott skulle rivas, och byggnadsmaterial transporteras till nya befästningar. På hösten 1661 igångsattes rivningen av Älvsborgs slott genom att spränga murarna. Regeringen förordnade att fästningen på Kyrkogårdsholmen skulle överta namnet och kallas Nya Älvsborg. Samtidigt ändrades namnet på Wike fjord till Älvsborgsfjorden.[8] År 1674 efterträddes Wärnschiöldh av Erik Dahlbergh som fullbordade Nya Älvsborg, och fästningen ansågs vara i försvarsstånd 1677.
Gyldenløvefejden [redigera]
I samband med det Skånska kriget 1675-1679, i västsverige kallat Gyldenløvefejden, utgjorde Nya Älvsborg en del av Göteborgs försvar mot danska angrepp. Då den danske amiralen Marquard Rodsten i juli 1676 försökte skära av Göteborg från sjösidan med fyra örlogsfartyg, måste han hålla sig i skärgården utom skotthåll från Nya Älvsborg. Linjeskeppet København gick då på grund vi nuvarande Köpenhamnsbådan nära Grötö och sprängdes i samband med senare svenska bärgningsförsök i luften. Då det ryktades att elva svenska fartyg var på väg till undsättning av Göteborg, lämnade Rodsten sin position i älvmynningen och seglade tillbaka till Öresund. På order av riksamiral Henrik Bjelke fråntogs Rodsten där sitt befäl, och sattes i arrest anklagad för oaktsamhet och feghet.[9]
Under Erik Dahlberghs tid som chef för Fortifikationen förstärktes murarna och bestyckningen ökades från trettio till nittio kanoner.[10] Ett starkt torn uppfördes 1686. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension".
Dahlbergh tycks inte ha haft några höga tankar om Nya Älvsborg, och lär ha yttrat att det hade varit bättre att låta Älvsborgs slott vara kvar och rusta upp det. Hans misstänksamhet kan ha bottnat i vissheten om att fästningen troligen inte skulle stå emot en angripare som helt behärskade sjön. Något eldunderstöd från land kunde man inte räkna med, på grund av för stora avstånd. Uthålligheten hos fästningen var beroende av egna sjöstridskrafter.[10]
Stora Nordiska kriget [redigera]
Den 2 maj 1717 försökte den dansk-norska chefen för Kattegatteskadern Peder Tordenskjold obemärkt ta sig förbi Nya Älvsborg och anfalla den Göteborgska eskadern vid Nya Varvet som leddes av Olof Strömstierna. Anfallet misslyckades dock och då Tordenskjold retirerade besköts han av Nya Älvsborgs kanoner, strandbatterier och svenska fregatter på Göta älv.[11]
20 juli 1719 återkom Tordenskjold med sin eskader, och vid niotiden på kvällen lyckades han placera 36 stycken 16-pundiga kanoner på Stora Aspholmen som ligger strax nordväst om Nya Älvsborg. Han placerade också fyra grova mörsare på den intilliggande Lilla Aspholmen. Samma kväll öppnades eld och den fortsatte dagen därpå, då även elva danska fartyg besköt Nya Älvsborg. Trots att fästningen hade en liten garnison och otillräckliga förråd vägrade kommendanten överstelöjtnant Johan Lillie att ge sig. Beskjutningen fortsatte då under natten och hela följande dag. Under natten till den 24 förde Georg Bogislaus Staël von Holstein, överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente, fyra kanoner och en 40-pundig mörsare från Göteborg till Arendal på Älvsborgsfjordens norra strand. Med det nya batteriet kunde svenskarna öppna eld tidigt nästa morgon mot Tordenskjold, som då hastigt drog sig undan och lämnade de fyra mörsarna på Lilla Aspholmen.
Blockaden av Göteborg fortsatte, och Tordenskjold låg kvar med sina galärer i skärgården under hösten 1719. Natten till den 27 september upprepade han försöket från 1717, och försökte i småbåtar tränga förbi Nya Älvsborg in till flottbasen Nya Varvet. Nu lyckades han bättre men fick bara med sig ett svenskt fartyg, de övriga sattes i brand. Den 27 oktober 1719 ingicks vapenstillestånd, och fred slöts med Danmark 22 juni 1720.[12]
Efter detta underhölls Nya Älvsborg så omsorgsfullt, att 1744, då det danska krigshotet var avstyrt, var Nya Älvsborg den fästning i riket som var i bäst skick.
Fredstid [redigera]
| ” | En fierdendels mihl ifrån detta Nya Wärfwet och 3 fierendels mihl här ifrån Götheborg uti Sudwäst, på twenne kringflutne Holmar, mitt emällan Kärringeberget å den Södra, och Hisingen å den Norra sidan, är nya Älvsborgs Fästning belägen, hwilken förmenas wara anlagd wid samma tid som detta Götheborg, eller strax efter Gamla Älvsborgs Slott blifwit raseradt, hwarifrån, bägge desse sidor lätteligen med en 12 pundig Canon i kiärnskått beskiutas kunna, så at intet Skiep, som kommer utur siön genom Norra eller Södra inloppet, kan passera Älvsborg, utan at der angifwa sig. Til at så mycket bättre beskiuta inloppet horizontalt, är Fästningen til hielp på gamla Älvsborgs-sidan anlagde några Batterier, nemligen: ett nedanföre Kärringeberget, mitt emot Nya Älvsborgs Fästning, ett annat bättre in åt Carls Batterie kalladt, och ännu närmare in åt på Öen Billingen kallad, twenne Batterier, ett ofwan på berget, och ett nedanföre. På andra sidan eller på Hisingen, är ett Batterie wid Arendahl, och ett på Rya Nabbe, hwilka alla jemte Fästningen beskiuta inloppet och hamnen a fleur d'eau eller wattnpassigt.
Sielfwa Fästningen eller Citadellet är en femeck, merendels regulier, upbygd af tämmeligen höga och tjocka Gråstensmurar, med bröstwärn af Jord ofwan på. Bastionerne kallas Nordstiernan, Delphin, Haffrun, Hwalfisken och Hummern, hwilkas Murar, öfwer alt äro förstärkte med starka Contreforter eller sträfpelare innantil, deremellan med Jord upfylte, och der ofwan på rundt omkring med swåra Batterier för 24. pundige Canoner försedde. Emellan Bastionerne eller framför Courtinerne, äro fyra låga Raveliner eller Batterier, af grof gråsten upmurade, som kallas Printz Friedrich, Sten-Batteriet, Rosenlund och Wedgården, monterade med swåra Canoner, hwilka alla beskiuta inloppet horizontalt. |
„ |
| — Dåvarande preses i Kämnärsrätten i Göteborg, Eric Cederbourg, i en beskrivning från 1739[13] | ||
Mellan 1762 och 1766 försågs Nya Älvsborg med bombfritt välvda förrådsrum och av sten uppförda logement. Slutligen iståndsattes Nya Älvsborg 1808 och hölls sedan allt framgent i gott stånd. 1869 blev det utdömt som fästning.
Redan 1878 ville en befästningskommitté bygga om Nya Älvsborg med användande av järnkonstruktioner, och även senare framkom det förslag om att nya Älvsborg skulle kunna vara en del av skyddet för inloppet till Göteborg, men detta ledde inte till något annat resultat, än att kustartilleriet som låg vid Nya varvet, under en period använde förrådsvalven i Nya Älvsborg. Nya Älvsborg användes en tid som fängelse, liksom Karlstens fästning och Skansen Kronan.[14]
Idag är Nya Älvsborg en turistattraktion i Göteborg dit det går båtturer om sommaren då det ofta sätts upp teaterföreställningar och anordnas konserter på fästningen.
Nya Älvsborgs slottsförsamling [redigera]
Aspholmarna, där fästningen är belägen, hörde före 1670-talet till Lundby socken på Hisingen, norr om Göta älv. Senare bildades Nya Älvsborgs slottsförsamling. 1872 införlivades slottsförsamlingen på nytt med Lundby, för att 1967 överföras till Älvsborgs församling, söder om älven.
Den nutida fästningen [redigera]
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Rundqvist 1982, s. 5
- ^ Göteborgs historiska museum 1967, s. 15
- ^ Carl Linnæi ... Wästgöta-resa, på riksens högloflige ständers befallning förrättad år 1746. Med anmärkningar uti oeconomien, naturkunnogheten, antiquiteter, inwånarnes seder och lefnads-sätt, med tilhörige figurer, Carl von Linné, utgiven av Salvius, Stockholm 1747, s. 147.
- ^ Törnquist 2007, s. 144
- ^ Bothén 1980, s. 5
- ^ Skarback 1992, s. 95
- ^ Nyström 1960, s. 1-4 ff
- ^ Bothén 1980, s. 8
- ^ Gulowsen 1906, s. 69-74 ff
- ^ [a b] Törnquist 2007, s. 145
- ^ Bothén 1980, s. 9
- ^ Bothén 1980, s. 12
- ^ En Kort beskrifning Öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, väl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapul-Staden Götheborg, Eric Cederbourg, Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 s.84-85
- ^ Vårt göteborg
Tryckta källor [redigera]
- Bothén, Anders (1980). Nya Älvsborg : [fästning] : [fortress] : [Festung]. Göteborg: Västkustens turistråd. Libris 527180
- Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum (1967). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 877825
- Gulowsen, I. (1906) (på norska). Gyldenløvefeiden 1675-1679. Christiania. Libris 400244
- Nyström, Lars (1960). Ny Elfsborg : historik över Ny Elfsborgs f.d. fästning. Göteborg: Repro-print. Libris 1305572
- Rundqvist, Agne (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. Libris 504662
- Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592865. ISBN 91-7029-103-9 (inb.)
- Törnquist, Leif; Ericson Wolke, Lars (2007). Svenska borgar och fästningar : en historisk reseguide. Stockholm: Medströms. Libris 10485201. ISBN 91-7329-001-7 (inb.)
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
Vidare läsning [redigera]
- Agroth, Stig Allan (1977). Nya Älvsborg. Göteborg: Svarta Örns orden i Sverige. Libris 152380
- Bothén, Anders (1963). Nya Älvsborg. Göteborg
- Feiff, Christer (1988). "-att Nya Älvsborg till sista blodsdroppen förswara". [Mölndal]: [Mölndals bokförl.]. Libris 7678131. ISBN 91-7970-280-5
- Feiff, Christer (1998). Fångar och försvarare på Nya Älvsborg. Mölndal: Mölndals bokförl.. Libris 7452613. ISBN 91-630-6325-5
- Feiff, Christer (2004). Fästningsfångarna på Nya Älvsborg. Mölndal: Mölndals bokförl.. Libris 9542845. ISBN 91-631-5591-5
- Ljungberg, Valdemar (1924). Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 8. Göteborg: Göteborgs litografiska AB. Libris 1533219
- Lööf, LarsOlof (1998). ”Ostindiefararen Götheborg: förlisningen vid Nya Älvsborg och omständigheterna kring olyckan”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1998 (27),: sid. 45-58 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2502879
- Nyström, Lars (1969). Somrar fordomdags på Nya Älvsborg. Göteborg: [förf.]. Libris 1305459
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Nya Älvsborg.
- Statens fastighetsverk, Nya Älvsborgs fästning
- Nya Älvsborg på citygbg.se
|
|||||