Aksel Sandemose

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aksel Sandemose
Aksel Sandemose, 1934.
Aksel Sandemose, 1934.
Född Axel Nielsen
19 mars 1899
Nykøbing Mors,  Danmark
Död 6 augusti 1965 (66 år)
Köpenhamn,  Danmark
Språk Riksmål
Verksam 1923–65
Framstående verk En flykting korsar sitt spår (Jantelagen), Varulven
Framstående priser Emma Bærentzens Legat (1930), nominerad till Novelpriset i litteratur (1963)
Släktingar Iben Sandemose (sondotter)

Aksel Sandemose, född som Axel Nielsen 19 mars 1899 i Nykøbing Mors, Danmark, död 6 augusti 1965 i Köpenhamn, var en dansk-norsk författare. I boken En flykting korsar sitt spår (original: En flyktning krysser sitt spor, 1933) introducerar han Jantelagen. Romanen Varulven inspirerade Cornelis Vreeswijk till sången "Felicia". Sandemose nominerades 1963 till Nobelpriset i litteratur.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Han växte upp i Nykøbing i Danmark. Hans pappa var dansk, med efternamnet Nielsen. Han arbetade som sjöman i unga år, vilket även har präglat många av hans verk. Sandemoses uppväxt i den lilla staden Nykøbing på ön Mors i Limfjorden gav också inspiration till en stor del av hans författarskap.

Hans mamma var norska, med efternamnet "Sandemose", och hon kom från Skedsmo utanför Oslo. Aksel fick från början sin pappas efternamn och namnet "Axel". Han bytte 1921 själv till sin mors efternamn och den mer norska versionen, "Aksel".

Författarskap, resor och senare år[redigera | redigera wikitext]

Sandemose flyttade 1930 till moderns hemland Norge, där han bodde i Oslo-förorten Nesodden fram till andra världskriget. Romanen En flykting korsar sitt spår (original: En flyktning krysser sitt spor, 1933) skrevs under den norska tiden, och där introducerar Sandemose sin idé om Jantelagen. Vid krigets utbrott blev han på grund av sitt samröre med motståndsrörelsen tvungen att fly till Sverige. Efter kriget flyttade han tillbaka till Norge och bosatte sig i Risør.

Boken Varulven från 1958 inspirerade senare Cornelis Vreeswijk till sången "Felicia", som fått sitt namn efter bokens kvinnliga huvudperson. Boken handlar om en inledningsvis kravlös kärlekstriangel mellan Jan, Erling och Felicia, där Felicia en dag är försvunnen och enbart blodspår finns kvar.[1]

Efter att både hans son och hustru avlidit flyttade han till Köpenhamn, där han bodde fram till sin död.

Eftermäle och familj[redigera | redigera wikitext]

Aksel Sandemose, 1963, samma år som han nominerades till Nobelpriset i litteratur.

1963 var Sandemose en av kandidaterna till Nobelpriset i litteratur, efter att ha nominerats av Eyvind Johnson.[2] Idag är han kanske mest känd för sin Jantelag, de oskrivna regler om småstadsmiljön där ingen får göra sig till förmer än någon annan.

Aksel Sandemoses sondotter, Iben Sandemose, är i Norge en känd bildkonstnär. Hans son Jørgen Sandemose har skrivit en biografi över honom, i vilken han begår ett karaktärsmord på fadern, som heter "Mannen från Jante". Fadern beskrivs som ett våldsbenäget fyllo.[3]

Trots att Sandemose både föddes och dog i Danmark räknas han som en norsk författare. Han skrev på norskt riksmål, som skiljer sig något från bokmål.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

(översättningar av Cilla Johnson, om ej annat anges)

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • 1923 – Fortællinger fra Labrador
  • 1924 – Ungdomssynd
  • 1924 – Mænd fra Atlanteren
  • 1927 – Klabautermanden (svenska: Klabautermannen, Forum, 1969)
  • 1928 – Ross Dane (Nybyggare i Alberta, Folket i Bilds förlag, 1948)
  • 1931 – En sjømann går i land (En sjöman går i land, Tiden, 1935)
  • 1933En flyktning krysser sitt spor (En flykting korsar sitt spår, översättning Sven Haglund, Tiden, 1934)
  • 1936 – Vi pynter oss med horn (Vi pryder oss med horn, översättning Gurli Hertzman-Ericson, Tiden, 1937)
  • 1937 – Det stod en benk i haven
  • 1938 – Brudulje
  • 1944 – Det svundne er en drøm (Det gångna är en dröm, Bonnier, 1944)
  • 1945Tjærehandleren (Tjärhandlaren, Bonnier, 1946)
  • 1949 – Alice Atkinson og hennes elskere (Alice Atkinson och hennes älskare, Forum, 1970)
  • 1950 – Eventyret fra kong Rhascall den syttendes tid om en palmegrønn øy (En palmgrön ö, översättning Birgit Edlund, Forum, 1984)
  • 1958 – Varulven (Varulven, Bonnier, 1959)
  • 1960 – Murene rundt Jeriko (Murarna kring Jeriko, Bonnier, 1961)
  • 1961 – Felicias bryllup (Felicias bröllop, Bonnier, 1962)
  • 1963 – Mytteriet på barken Zuidersee
  • 1967 – Reisen til Kjørkelvik (Resan till Kjörkelvik, Forum, 1971)

Berättelser och noveller[redigera | redigera wikitext]

  • 1923 – Fortællinger fra Labrador
  • 1924 – Storme ved Jævndøgn
  • 1937 – Sandemose forteller
  • 1939 – September
  • 1940 – Fortellinger fra andre tider
  • 1946 – Agnes min deilige sommerfugl
  • 1965 – Dans, dans Roselill

Essäer, brev och artiklar[redigera | redigera wikitext]

Originalutgåvor
  • 1934-1936 – Fesjå
  • 1951-1955 – Årstidene
  • 1954/1969 – Rejsen til Kjørkelvik
  • 1960 – Murene rundt Jeriko
  • 1972 – Som et nesehorn med hjernebetennelse
  • 1973 – Epistler og moralske tanker
  • 1976 – Bakom står hin onde og hoster så smått
Översättningar till svenska
  • Moraliska tankar. Epistlar 1945-65 (urval och efterord av Lars Andersson, Norstedt, 1981)
  • Moraliska tankar. Artiklar 1931-62 (urval och efterord av Lars Andersson, Norstedt, 1981)

Politik[redigera | redigera wikitext]

  • 1965-1966 – Verker i utvalg, I – VIII
  • 1934 – Dødens agenter : Rustningsindustrien internasjonale

Priser & utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Felicias värld alltid värd att upptäcka, Skånskan 2011-12-29
  2. ^ ”Candidates for the 1963 Nobel Prize in Literature”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nomination/literature/1963.html. 
  3. ^ Ekman, Kerstin (21 september 2004). ”En son korsar sin faders spår”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/en-son-korsar-sin-faders-spar-1.308698. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]