Alvhems kungsgård

Alvhems kungsgård (även Stora Alfhem) är belägen i närheten av orten Alvhem i Skepplanda socken i Ale kommun.

Historia och etymologi

Gården är omnämnd som sätesgård 1528 (Alffuem kongsgårdt), då Gustav Vasa förlänade kungsgården till Peder Svenske. Gårdsnamnet Alweim är dock av äldre datum, omnämnt 1377, då Norges kung Håkan Magnusson förlänade egendomen till Gudmund Grein. Alvhem ingick vid denna tid i Magnus Erikssons efterlämnade underhållsländer, som Håkan vägrade lämna tillbaka till Sverige efter faderns död.

Det är oklart om namnet har något samband med Alvhemmen (fornnordiska Alfheimar), som är de isländska sagornas namn på Bohuslän och Østfold söder om älven Glomma. Enligt mindre spekulativa teorier kan förleden vara ett fornsvenskt alf, som syftar på alven, den grusjord man finner under matjorden, eller det fornsvenska al, syftande på grässvålen som uppstår på avbetad mark. Att efterleden hem syftar på bygd råder däremot enighet om.

Kungsgården var från 1681 residens för Henrik von Vicken, landshövding i Älvsborgs län. När länets tidigare residensstad Borås ödelades i stadsbranden 1681 beslutades att ny residensstad skulle bli Vänersborg. Residenset där stod inte klart förrän efter von Vickens död 1690.

Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet innehades Alvhems kungsgård av Jonas Ahlehielm, vars vapensköld hänger i Skepplanda kyrka där han är begravd.

1767 förvärvades Stora Alvhem av Niclas Sahlgren, direktör för Svenska Ostindiska Companiet. Han bodde dock inte där själv. I bouppteckningen efter denne 1776 beskrevs mangårdsbyggnaden som ny. 1818 fick byggnaden en större tillbyggnad med förstuga och två kamrar.

Niclas Sahlgren införlivade kungsgården i Kobergs fideikommiss vari den blev kvar till 1929.

Elin Larsdotter

Elin Larsdotter, födelseår okänt, var en tjänstekvinna på gården som dömdes till döden genom att brännas på bål för mordbrand och stöld.

Natten mellan den 4 och 5 september 1697 påstods hon ha satt eld på kungsgården efter att ha stulit pengar. Till sin medhjälp hade hon anlitat färgaren och båtmannen Olof Nilsson. Vid ett extra ordinarie ting i Kattleberg hösten 1668 belades hon enligt Högmålsbalken Kap.XI med dödsstraff: "Then skal i bal brinna som bränt hafwer före bondanom". Elin Larsson blev enligt protokoll bränd anno 1698 medan Olof Nilsson halshöggs. Graverande för domen kan ha varit att kronolänsman Olof Göök hade fått tillåtelse av dåvarande landshövding David Makeléer vid tidpunkten för brottet att bo på kungsgården där alla hans ägodelar förstördes. Än värre var att 150 daler silvermynt "Konungens penningar" också förstördes i branden.

Se även

Källor

Externa länkar